ROMANEN
-en resa genom tid och text
Romanen som genre
Traditionell definition:
fiktiv (uppdiktad, påhittad) prosaberättelse
sammanhängande huvudhandling
indelad i kapitel
parallellhandlingar
stort persongalleri
längre än novellen
Men...
omfånget kan variera från under hundra till
över tusen sidor
gränsen mellan fiktion och fakta är ibland
svår att dra (jfr. historiska romaner,
dokumentärromaner)
Ordet roman
kommer från 1100-talsfranskan
lingua romana betydde verk skrivet på
folkspråket och inte på latin
ordet användes nedsättande, verk på
folkspråket handlade bara om privatlivet
den nedsättande betydelsen har levt kvar
länge (pigroman, kioskroman, ”romankor”)
Plock ur romanens historia
Under medeltiden skrevs s.k. riddarromaner, men de var skrivna på vers. De
handlade om strider, jakter, hjältemod.
Så småningom kom den form vi är vana vid
(prosa, kapitelindelning).
Den första egentliga romanen skrevs i
mitten av 1400-talet: en satir (förlöjligande
kritik) mot riddarnas liv.
Den nya tiden
Revolutionerande händelser gör att en ny
era i mänsklighetens historia inleds och
människorna får nya möjligheter att läsa
böcker:
– upptäcktsresorna
– boktryckarkonsten
– reformationen
Christofer Columbus
Upptäckte Amerika 1492.
Johann Gutenberg
Uppfann boktryckarkonsten ca 1450.
Martin Luther
Genomförde reformationen (1517), vilket
ledde till att Bibeln översattes till
folkspråken.
Renässansen
Betyder pånyttfödelse
Syftar på det stora intresset för antikens romerska
och grekiska kultur, antiken började ses som ett
ideal
Börjar i Italien på 1300-talet
Sträcker sig in på 1600-talet
Humanismen – renässansens intresse
för människan
strävan efter individuell frihet och
livsbejakelse, människan i centrum, ses i sin
helhet
humanistiska studier: retorik, grammatik,
poesi, filosofi, historia
Humanistiska universalgenier:
Leonardo da Vinci
Michelangelo
William Shakespeare
Renässansens stora berättare:
Francois Rabelais
(ca 1494-1553)
Miguel de Cervantes
Saavedra (1547-1616)
Francois Rabelais
Fransk författare, läkare och präst
Skrev sagor, skrönor och groteska berättelser
Pantagruel, de törstigas kung och Den store
Gargantuas förskräckliga leverne väckte stor
uppståndelse på 1530-talet bl.a. p.g.a. sin
samhällskritik
Jätten Gargantua
Jätten Pantagruel
Miguel de Cervantes Saavedra
Spaniens nationalförfattare
Skrev den första moderna romanen: Den
sinnrika junkern Don Quijote av la Mancha
Don Quijote kallas också ”Riddaren av den
sorgliga skepnaden”
En parodi på de medeltida riddarromanerna
som blivit allt mer överdrivna med tiden.
Don Quijote
Sancho Panza
Upplysningen
1700-talet
Sägs vara den epok då människan äntligen vågade
börja tänka fritt.
Förnuftet betonas, anses överlägset fantasin och
känslan.
Författare och filosofer bekämpar vidskepelse,
kritiserar kyrkan och kämpar för mänskliga
rättigheter, tryckfrihet och yttrandefrihet.
Upplysningens viktiga författare
Daniel Defoe
(ca1660-1731)
Jonathan Swift
(1667-1745)
och filosofer/författare:
Francois Voltaire
(1694-1778)
Jean Jacques Rousseau
(1712-1778)
Daniel Defoe
Brittisk spion, författare och politisk journalist.
Utnyttjade liksom många andra
upplysningsförfattare reseskildringen som genre i
det fiktiva berättandet.
Robinson Crusoe 1719 har verklighetsbakgrund i
sjömannen och piraten Alexander Selkirk.
Av denna bok kommer termen ”robinsonad”.
Robinson Crusoe
Jonathan Swift
Irländsk-brittisk kyrkoman, författare och
satiriker
Gulliver resor 1726 handlar om läkaren
Lemuel Gullivers resor till länderna
Lilleput, Brobdingnag, Laputa och
Houyhnhnmland – handlar egentligen om
missförhållanden i England och Irland och
är alltså en allegori.
Lilleputt
Brobdingnag
Laputa
Houyhnhnmland
Francois Marie Arouet de Voltaire
Fransk författare och filosof.
Känd för sina tragedier och för romanen Candide
eller optimismen 1759 (Candide =den rene).
Candide uppfostras av den överdrivet optimistiske
läraren Pangloss, reser ut i världen och ser
meningslöst våld o.dyl. samt besöker
fantasilandet, idealstaten Eldorado där alla
människor är jämbördiga och lever i harmoni med
naturen.
Slutar med de kända orden ”Låt oss alltså odla vår
trädgård.”
Candide
Jean Jacques Rousseau
Schweizisk-fransk författare, politisk filosof och
kompositör.
Hans tankar kan sammanfattas med det kända slagordet
”Tillbaka till naturen!” (som han dock aldrig själv
myntade).
Ansåg att barn och unga skall skaffa sig färdigheter, moral,
kunskaper och tro genom egna iakttagelser.
Skrev den pedagogiska romanen Émile eller om uppfostran
1762 om en pojke som uppfostras av en privatlärare till att
inte ha någon särskild religion eller några särskilda vanor
eller fördomar.
Émile
Romantiken
Början av 1800-talet
Motreaktion mor upplysningen
Känsla och fantasi, natur och exotism,
konstnärskapet, jaget
Medeltiden ses som något spännande
Nationalismens tanke om varje folks
egenart/folksjäl
Folksagor och folkdikter samlas in (t.ex. bröderna
Grimm, Elias Lönnrot)
Romantikens litterära genrer
Lyriken viktig
Också nya romantyper uppstår:
- indianromanen (t.ex. Cooper: Den siste
mohikanen)
- skräckromanen (t.ex. Shelley:
Frankenstein)
Johann Wolfgang von Goethe
Tysk diktare som levde 1749-1832
Den unge Werther
I romanen Den unge Werthers lidanden
1774 av Goethe finns alla element som var
typiska för romantiken. Den handlar om
Werther som är olyckligt kär i Lotte som är
förlovad med hans goda vän Albert. Werther
skjuter sig i slutet och boken förbjöds i
vissa länder för att den utlöste en
självmordsvåg bland unga män.
Den unge Werther
Realismen och naturalismen
Slutet av 1800-talet
Motreaktion mot romantiken
Den industriella revolutionen
Borgarklassens växande inflytande i samhället
Arbetarrörelsen föds
Den naturvetenskapliga världsbilden slår igenom
(Darwin: Det naturliga urvalet, Nietzsche: Gud är
död)
Läsandet ökar
Medelklassen kunde och hade råd och tid att läsa
mera böcker och tidningar.
Rotationspressen – större upplagor, billigare priser
Det elektriska ljuset
Läskabinett (bokkaféer)
Förlagens marknadsföring
Följetongromanen (triviallitteratur, kiosklitteratur,
populärlitteratur) - underhållning
Den realistiska romanen
Författaren vill återge verkligheten utan att
försköna och utan att blunda för tabubelagda
ämnen.
Man skriver om t.ex. våld, sex, fattigdom,
korruption, arbetslöshet, prostitution, utnyttjande
av barn och kvinnor.
Författarna inspireras av den nya yrkesgruppen;
journalisterna.
Sammansatta karaktärer (varken onda eller goda),
ofta handlar böckerna om vanliga giriga och
avundsjuka människor.
Charles Dickens
Brittisk journalist och
författare som levde
1812-1870.
Hade egna
erfarenheter av hur
barn utnyttjades som
arbetskraft.
Dickens romaner
Oliver Twist 1837-38
David Copperfield 1849-50
Nicholas Nickleby 1838
Beskriver slummen och fattigdomen, men har drag
av sagor (personerna är antingen onda eller goda
och utvecklas inte, temat är det godas seger).
Romanerna publicerades först som följetonger i
tidningarna.
Oliver Twist
David Copperfield
Nicholas Nickleby
Fjodor Dostojevskij
Rysk realistisk författare
som levde 1821-1881.
Skriver om vad det är att
vara människa.
Romangestalterna
grubblar över de stora
livsfrågorna.
Ondskan och brottets
psykologi är viktiga teman
där Dostojevskij utnyttjar
sina erfarenheter från
fångenskapen i Sibirien.
Dostojevskijs mest kända romaner
Brott och straff 1866
Idioten 1868-69
Bröderna Karamazov 1879-80
Brott och straff handlar om studenten Raskolnikov
som tar livet av en pantlånerska för att få pengar
och pröva sig själv. Diskuterar utilitarismen och
övermänniskotanken.
Brott och straff
Naturalismen
Naturalismen är realismen driven till sin
spets. Frossar i det fula och sjuka.
Radikal kritik mot samhället, engagemang i
arbetarklassen.
Näringsbehovet och sexualiteten som
drivkrafter.
Den moderna litteraturen går ofta i
naturalismens spår.
Émile Zola
Fransk naturalistisk
författare och poet som
levde 1840-1902.
I romanen Thérèse Raquin
1867 tillämpar Zola de
naturalistiska principerna.
Ansågs rå och omoralisk
p.g.a. sängkammarscenerna och den sjabbiga
miljön.