Akademiforskare 2008

Populärvetenskaplig
i n f o r m at i o n
Akademiforskare 2008
Tack vare stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse kan akademien anställa tolv av de
främsta yngre forskarna i Sverige inom naturvetenskap och teknik under fem år. Tjänsterna ska
ge dem möjlighet att ägna en större del av sin tid åt forskning. Konkurrensen är hård och de
som valts ut bland årets sökande till de Wallenberg-finansierade tjänsterna är:
Matematik
Julius Borcea är född 1968 och är sedan i år professor i matematik vid Stockholms universitet.
Hans forskning rör bl.a. klasser av polynom definierade av villkor på nollställemängderna, och
ett av hans mest uppmärksammade resultat är lösningen på ett nästan hundra år gammalt problem av Polya och Schur (gemensamt med Petter Brändén, Kungliga Tekniska högskolan) om
vilka lineära operatorer som bevarar dessa klasser. Dessa frågeställningar är av stort intresse i
sannolikhetsteori, kombinatorik och även statistisk fysik.
Tel: 08-16 48 71
e-post: [email protected]
Anders Karlsson är född 1972 och är sedan 2003 forskarassistent vid Kungliga Tekniska
högskolan. Hans forskning rör bl.a. analys på rum med negativ krökning, slumpvandring på
grupper och icke-kommutativ ergodteori. Han har tillsammans med François Ledrappier, University of Notre Dame, Frankrike, givit en långtgående generalisering av de stora talens lag där
man istället för medelvärden av stokastiska variabler betraktar sammansättningar av slumpvis
valda icke kommuterande operatorer. Hans arbeten ger också geometriska formuleringar och
generaliseringar av den berömda multiplikativa ergodsatsen av Oseledets.
Tel: 08-790 84 40
e-post: [email protected]
http://www.math.kth.se/~akarl
Astronomi
Göran Östlins forskning fokuserar på uppkomst och tidig utveckling av galaxer. Bildandet av
galaxer är en av universums mest fundamentala processer. Den inrymmer samtidigt många
svårförståeliga skeenden. Östlin utgår från en hierarkisk process, genom vilken stora, tunga
galaxer bildas av mindre galaxer eller dvärggalaxer. Han studerar galaxer med stora utbrott
av stjärnbildning och speciellt så kallade blå kompakta galaxer, som mycket liknar våra föreställningar om universums första generationer av galaxer. Östlin undersöker de blå kompakta
galaxer som finns i vår närhet för att kunna studera dem i detalj. Därmed får han material för
modellering av tidiga stjärngenerationer och massiva utbrott av stjärnbildning. Att applicera
dessa resultat på galaxer i det unga universum är både högintressant och krävande. Östlin och hans
grupp är på god väg att ge oss ny insikt i bildandet av tyngre galaxer, en av astronomins stora frågor.
Tel: 08-553 785 13
e-post: [email protected]
Fysik
Egor Babaev är en teoretisk fysiker som arbetar inom området kvantvätskor. Detta är makroskopiska fenomen som uppvisar kvantfenomen. Typexemplen är supraledning där vissa ämnen
helt saknar elektrisk resistans under en viss temperatur, eller suprafluiditet, där en vätska helt
saknar viskositet under en viss temperatur. Egor Babaev har visat att under höga tryck kan nya
sådana fenomen uppträda, speciellt i väte. Då kan väte gå från suprafluiditet till supraledning
eller vice versa under inflytande av ett yttre fält. Egor Babaev har visat på helt nya möjligheter
Akademiforskare 2008
1 (3)
för makroskopiska kvantfenomen, något som har ett stort värde inom kvantfysiken, men som
också kan ha stort inflytande på annan fysik där materia utsätts för höga tryck och låga temperaturer.
Tel: 08-553 787 15
e-post: [email protected]
http://www.theophys.kth.se/~egor
Jan Conrad arbetar inom astropartikelfysik. Här försöker man att med astrofysikaliska mätningar bestämma hur de grundläggande lagarna i naturen fungerar. Jan Conrad är främst
inriktad på att förstå den ”mörka” materien, dvs. den materia som inte är uppbyggd av kvarkar,
elektroner, neutriner och diverse kraftförmedlande partiklar, som vår synliga värld är. Den
mörka materian måste finnas i vårt universum och bidra ca fem gånger mer än den synliga
till universums energitäthet, men den har ännu inte påvisats. Jan Conrad är verksam inom
GLAST-projektet, ett internationellt projekt där man den 11 juni i år skickade upp en satellit
med ett rymdteleskop, som framförallt skall mäta gammapartiklar från processer i rymden.
Han leder här en internationell grupp om sjuttio personer vars huvuduppgift är att finna den
mörka materian.
Tel: 08-553 787 69
e-post: [email protected]
http://www.physto.se/~conrad
Ludvig Edman arbetar i gränsområdet mellan fysik, kemi och teknik. Speciellt studerar han
elektroniskt aktiva organiska material för att finna ljusemitterande sådana med hög verkningsgrad. En stor upptäckt i fysiken var ljusdioden, som på ett mycket effektivare sätt än glödlampan kan omvandla energi till synligt ljus. Edmans forskning är inriktad mot att finna samma
fenomen inom organiska material. I dessa är ofta de elektroniska egenskaperna klart sämre
förstådda än i metaller och dess legeringar, och det är först på senare år som denna forskning
lett till praktiska resultat. Då dessa ämnen är mycket vanliga i naturen skulle en elektronik
baserad på organiska material kunna få mycket stor betydelse. Edman har nu lyckats visa så
intressanta resultat inom detta område att det finns en stor förhoppning om framtida praktiska
tillämpningar.
Tel: 090-786 57 32
e-post: [email protected]
Kemi
Maria Falkenberg är född 1968 och disputerade 2000 vid Göteborgs universitet. Under sin tid
som postdoc vid Karolinska Institutet började hon studera DNA-transkription i mitokondrier
(cellernas ”kraftstationer”). Falkenberg upptäckte två nya transkriptionsfaktorer och var den
första som lyckades rekonstruera mitokondrietranskription i celler från däggdjur. Målet med
hennes forskningsprojekt är att förstå de molekylära mekanismerna bakom mänsklig DNAkopiering och hur den styrs.
Tel: 08-585 837 30
e-post: [email protected]
Geovetenskaper
Raimund Muscheler är född 1979 i Blumenfeld, Tyskland, och disputerade år 2000 vid ETH i
Zürich, Schweiz. Han arbetar nu vid Centrum för geobiosfärsvetenskap, Lunds universitet. Han
undersöker isotoper av beryllium och kol som bildas i atmosfären genom den kosmiska strålningens inverkan, och hur de lagras i glaciäris och i trädens tillväxtringar. På så sätt avläser
han solaktiviteten (och andra faktorer som påverkar den kosmiska strålningen) över tiotusen-
2(3)
Akademiforskare 2008
tals år, och han kan med stor exakthet följa förändringar i kolets kretslopp. Vi kan inte förstå dagens
och morgondagens klimatförändringar om vi inte vet vad som har styrt klimatet i det förflutna. Detta
är Muschelers mål.
Tel: 046-222 04 54
e-post: [email protected]
http://www.geol.lu.se/persinfo/detailsv.php?uid=117
Biologi
Peter Savolainen är född 1967, disputerade 1999 vid Kungliga Tekniska högskolan och gjorde sin
postdoc vid Max-Planck-institutet i Leipzig. Han har byggt upp en unik samling prover från mer än
2 000 olika hundar spridda globalt. Proverna består av hår och saliv som används för att analysera
den genetiska variationen hos hunden. Studier med sekvensanalyser av delar av det mitokondriella
arvsanlaget har ökat kunskapen om hundartens ursprung och hur de stora variationerna uppkommit.
Savolainens forskning visar att hunden troligen härstammar från en liten grupp vargar i Kina för ca
15 000 år sedan.
Tel: 08-553 783 35
e-post: [email protected]
http://www.biotech.kth.se/genetech/info/savolainen.html
Åsa Strand är född 1970 och disputerade år 2000 vid Umeå universitet. Hon är växtfysiolog och
arbetar med de molekylära signalvägar som kloroplasten utnyttjar för att påverka cellkärnan och som
reglerar uttrycket av ett antal gener. Kloroplasterna är delar i cellerna där processer som är viktiga för
fotosyntesen sker. Denna ljuskänsliga signalering är av betydelse för förståelsen av en växts utveckling.
Tel: 090-786 93 14
e-post: [email protected]
http://www.upsc.se/index.php?option=com_content&task=view&id=2817&Itemid=43
Medicin
Per Svenningsson är född 1968 och disputerade 1998 vid Karolinska Institutet. Femtio procent av alla
kvinnor och tjugofem procent av alla män kommer någon gång under livet att drabbas av en behandlingskrävande depression. Pers forskning syftar till att bättre förstå de molekylära mekanismer som ligger
bakom depression, och han har bland annat identifierat ett protein, p11, som har betydelse för sjukdomsmekanismerna.
Tel: 08-524 879 14
e-post: [email protected]
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=9791&l=sv
Teknik
Tomas Akenine-Möller är född 1971 och disputerade vid Chalmers tekniska högskola 1998. Han har
varit gästforskare vid University of California i Berkeley och San Diego under olika perioder och är
idag professor i datavetenskap vid Lunds universitet. 2006 belönades han med NVIDIA Fellowship av
det dominerande företaget inom grafikprocessorer, NVIDIA. Han har också skrivit en lärobok i datorgrafik som fått mycket stor användning. Han forskar inom datorgrafik, som handlar om hur man med
datorer skapar digitala bilder, som till exempel används i animerade filmer och i datorspel. Hans mål
är nu att skapa bilder av samma kvalitet som ett fotografi så effektivt att det kan göras i filmhastighet
på en vanlig dator.
Tel: 046-222 80 31
e-post: [email protected]
http://www.cs.lth.se/home/Tomas_Akenine_Moller
Akademiforskare 2008
3 (3)