Ryggradslösa djur
Stam
Antal nu
levande arter
Grupper
Svampdjur
10 000 arter.
Nässeldjur
10 000 arter.
Rundmaskar
22 000 arter.
Leddjur
1 300 000 arter.
Tvättsvampar.
Maneter, koralldjur och hydror.
Spolmaskar, springmaskar och
trikiner.
Insekter, mångfotingar, kräftdjur,
spindeldjur och de utdöda
trilobiterna.
Var lever de?
De flesta i havet, några i sötvatten,
fastsittande på botten.
I hav, men några arter av hydror
även i sötvatten.
I mark, hav, sötvatten och som
parasiter på både växter och djur.
De flesta kräftdjur i havet, en del i
sötvatten, några på land. Insekter i
nästan alla miljöer, fåtaliga i starkt
salta miljöer och havet. De flesta
spindeldjur och alla mångfotingar på
land.
Vad äter de?
Filtrerar vatten för att fånga
bakterier och små delar av växter
och djur.
De flesta är rovdjur, en del filtrerar
plankton.
Många av de frilevande är rovdjur,
andra äter växtplankton eller
bakterier, en del lever som
parasiter.
Kräftdjuren kan vara rovdjur,
asätare, filtrera plankton, växtätare
eller parasiter. Insekter kan vara
rovdjur, växtätare eller parasiter.
De flesta spindeldjur är rovdjur.
Hur andas de?
Speciella celler tar upp syret från
vattnet som strömmar igenom.
Andningsorgan saknas, syret tas
upp direkt från vattnet tack vare
att alla celler är nära vatten.
Andningsorgan saknas, men tar
upp syre genom huden.
Mindre kräftdjur andas genom huden,
större arter med gälar. Insekter,
spindeldjur och mångfotingar andas
genom luftrör (trakéer). Vissa
spindeldjur andas med boklungor.
Hur fortplantar
de sig?
Sexuell (könsceller släpps ut och
möts i vattnet) och könlös genom
delning.
Både sexuell och könlös
fortplantning.
En del är skildkönade, några är
hermafroditer (både hane och
hona), sexuell fortplantning eller
jungfrufödsel.
Kräftdjur är oftast skildkönade,
insekter och spindeldjur är
skildkönade med sexuell
fortplantning eller jungfrufödsel.
Övrigt
De enklaste flercelliga djuren.
Fångar sitt byte med nässelcellerna
på tentaklerna.
Slät hud, till skillnad från
ringmaskarna.
Insekter är de enda ryggradslösa
djuren med vingar och
flygförmåga. Ingen annan grupp är
lika framgångsrika på land och i
luften.
Stam
Antal nu
levande arter
Grupper
Plattmaskar
25 000 arter.
Ringmaskar
12 000 arter.
Blötdjur
130 000 arter.
Tagghudingar
7 000 arter.
Virvelmaskar, bandmaskar och
sugmaskar.
Havsborstmaskar, daggmaskar och
iglar.
Snäckor, musslor och bläckfiskar.
Sjöliljor, sjöstjärnor, ormstjärnor,
sjöborrar och sjögurkor.
Var lever de?
De flesta virvelmaskar lever fritt i
söt- eller saltvatten, sugmaskar
som yttre parasiter på fisk och
bandmaskar som tarmparasiter.
De flesta havsborstmaskar lever i
havet, de flesta iglar i sötvatten
och de flesta daggmaskar i marken.
Framför allt i havet, men i alla
typer av miljöer förutom där det är
extremt kallt eller surt.
I hav, sjöliljor fastsittande, medan
de andra kryper på botten.
Vad äter de?
De flesta virvelmaskar är rovdjur
eller asätare, bandmaskar och
sugmaskar är parasiter.
Bläckfiskar är rovdjur, musslor
filtrerar plankton med gälarna, de
flesta snäckor är växtätare, en del
snäckor är även rovdjur eller
parasiter.
Sjöstjärnor och ormstjärnor är
rovdjur, sjögurkor äter smådjur och
döda organismer, sjöliljor plankton
och sjöborrar alger.
Hur andas de?
Tar upp syre genom huden.
De flesta daggmaskar är
nedbrytare, några är rovdjur, iglar
är parasiter eller rovdjur,
havsborstmaskar är rovdjur,
asätare eller filtrerar födan ur
vattnet.
Tar upp syre genom huden,
havsborstmaskar andas med gälar.
Vattenlevande andas med gälar
och landlevande med lungor.
Med vattenledningssystem.
Hur fortplantar
de sig?
Hermafroditer (både hane och
hona), sexuell fortplantning.
Hermafroditer (både hane och
hona), sexuell fortplantning.
Skildkönade eller hermafroditer
(både hane och hona), sexuell
fortplantning.
Skildkönade, sexuell fortplantning,
hos sjöstjärnor och ormstjärnor
kan en avhuggen arm snabbt växa
ut igen.
Övrigt
Platta, till skillnad från
rundmaskarna.
Kroppen uppdelad i olika segment,
till skillnad från rundmaskarna.
Alla blötdjur har en fot som hos
snäckor är utformad som en
krypsula, medan den hos
bläckfiskar är omvandlad till
fångstarmar och musslor till ett
grävorgan.
Det unika vattenledningssystemet
används också vid näringsinsamling
och förflyttning.
