Labmedicin
Klinisk mikrobiologi
BLODPARASITER MIKROSKOPI
Malariaplasmodier, mikrofilarier och trypanosomer
INDIKATION/ MEDICINSK BAKGRUND
Malaria
Det finns mer än 100 arter av Plasmodium som infekterar olika djur (däggdjur, reptiler och
fåglar). Fem arter, P. falciparum, P. vivax, P. ovale, P. malariae och P. knowlesi sprids
mellan människor genom bett av Anopheles-myggor. Flera av de arter som infekterar apor (P.
brasilianum, P. cynomolgi, P. inui, P. knowlesi, P. schwetzi och P. simium) kan även smitta
människor. Den humana P. malariae kan infektera både människor och apor. Malariaparasiter
är dock i övrigt starkt artspecifika, varför apmalaria har ansetts mycket ovanlig hos
människor.
Fynden i malaysiska Borneo av ett stort antal malariafall orsakade av P. knowlesi (som
normalt infekterar makakapor) under senare år har ändrat denna syn, och arten räknas nu som
den femte humana malariaparasiten. P. knowlesi har en 24-timmars livscykel vilket snabbt
leder till höggradig parasitemi, som kan orsaka allvarlig sjukdom och dödlig utgång. Cerebral
malaria har dock ej påvisats hos P. knowlesi-infekterade patienter. Vid mikroskopisk
undersökning liknar parasiten mest P. malariae, men de tidiga stadierna kan även likna P.
falciparum.
Blandinfektioner med P. knowlesi och P. falciparum, P. vivax respektive P. ovale kan
förekomma, vilket försvårar diagnostiken. Om malariaparasiter påvisas hos en patient som
vistats i Sydostasien måste P. knowlesi hållas i åtanke.
Filariasis
Orsakas av rundmaskar, nematoder, vars larver sprids av myggor.
Lymfatisk filiariasis – förekommer på tropiska breddgrader och orsakas av Wuchereria
bancrofti, Brugia malayi eller B. timori. W. bancrofti förekommer globalt och har endast
människan som reservoar. B. malayi och B. timori har mer begränsad utbredning i Asien och
Stillahavsöarna.
Maskarna infekterar lymfsystemet. De flesta infekterade människor får inga eller få symptom,
men hos andra orsakar infektionen lymfödem, permanent uppsvällda kroppsdelar
(elefantiasis) och akuta sekundära bakterieinfektioner.
Subkutan filiariasis – orsakas av Loa loa (ögonmasken) och Mansonella streptocerca
(utbredning Afrika), Mansonella perstans och Onchocerca volvulus (utbredning Afrika och
Centralamerika), och Mansonella ozzardi (Amerikanska kontinenten).
Trypanosomiasis
Tre arter av blodflagellater, Trypanosoma, orsakar sjukdom hos människan - T. brucei
gambiense (utbredning västra och centrala Afrika) och T. brucei rhodesiense (östra Afrika)
orsakar afrikansk trypanosomiasis eller sömnsjuka och T. cruzi (Central- och Sydamerika)
orsakar Amerikansk trypanosomiasis eller Chagas sjukdom. Dessa sjukdomar skiljer sig åt
avseende vektor (tse-tsefluga respektive en blodsugande, icke-flygande skalbagge) och
sjukdomsform. Sjukdomarna förekommer inte i Sverige men har hos oss någon enstaka gång
diagnostiserats hos personer som vistats i tropiska Afrika, respektive Central- och
Sydamerika.
Faktaägare: Elisabet Holst
2014-12-10
Labmedicin
Klinisk mikrobiologi
METOD/ ANALYSPRINCIP
Mikroskopisk påvisning av malariaparasiter i insända blodutstryk. Vid infektion med
Plasmodium falciparum beräknas parasitemi-graden (dvs. procent infekterade röda
blodkroppar).
Mikroskopisk påvisning av mikrofilarier i EDTA- eller heparinblod.
Mikroskopisk påvisning av Trypanosoma arter i blodutstrykspreparat. Det är inte möjligt att
särskilja T.brucei spp. gambiense från T.brucei spp. rhodesiense.
PROVTAGNING
Malaria
Malariadiagnostik utförs vardagar efter telefonöverenskommelse. Övrig tid kontaktas
Infektionsklinikens jour.
Blodutstryk. Av kapillärblod görs tunna utstryk (diff-utstryk) och tjocka droppar på
objektglas.
Minst två utstryk av varje. Prov tas snarast möjligt vid malariamisstanke. Det är inte av
avgörande betydelse att avvakta till nästa feberattack. Alla antikoagulanter påverkar
morfologin hos malariaparasiter och infekterade blodkroppar vilket försvårar, eller
omöjliggör, en adekvat diagnostik.
Tunt utstryk görs som för differentialräkning med hjälp av ett objektglas och lufttorkas.
Tjockt utstryk görs genom att en från fingret hängande bloddroppe sätts till ett objektglas.
Med hörnan av ett objektglas fördelas droppen snabbt och försiktigt till en cirkel med 10-15
mm diameter. Efter lufttorkning i lutande ställning ska preparatet vara homogent och inte
krackelerat och en tryckt text ska kunna läsas genom utstryket.
Filariasis
10 ml venblod tas i vaccutainer-rör med EDTA (lila kork) eller heparin (grön kork). Även
hydrocelevätska kan undersökas. Prov tas i ett sterilt rör.
För påvisning av mikrofilarier med daglig eller ingen periodicitet, som Loa loa respektive
Mansonella, tas prov mitt på dagen (mellan kl 12 och 14). För mikrofilarier med nattlig
periodicitet, som Wuchereria bancrofti och Brugia malayi, tas prov vid midnatt.
Vid misstanke om filariainfektionen onchocerciasis, ”flodblindhet”, tas hudbiopsi som
transporteras i ett sterilt rör med några droppar steril NaCl.
Prov förvaras kylt i avvaktan på transport. Provet transporteras snarast till laboratoriet, tid från
provtagning till omhändertagning i laboratoriet skall ej överstiga 24 tim.
Trypanosomiasis
För diagnostik av afrikanska trypanosomer (”sömnsjuka”) samt Sydamerikanska
trypanosomer (Trypanosoma cruzi) som kan påvisas i ett tidigt skede av Chagas sjukdom,
görs 2 – 4 utstryk av tjock droppe av blod.
Aspirat från förstorade lymfkörtlar appliceras på objektglas eller transporteras i ett sterilt rör.
Utstryk sänds lufttorkade i särskild behållare till laboratoriet.
I ett sent skede av afrikansk trypanosomiasis kan trypomastigoter påvisas i likvor (i tidigt
skede får lumbalpunktion ej utföras pga risk för överföring av trypanosomer till centrala
nervsystemet). Prov transporteras i sterilt rör för likvorprov.
SVAR/ TOLKNING
Förekomst av - respektive parasit.
Ingen förekomst av malaria-plasmodier, mikrofilarier eller trypanosomer.
Svar tidigast efter ett dygn efter provets ankomst till lab.
Faktaägare: Elisabet Holst
2014-12-10
Labmedicin
Klinisk mikrobiologi
ÖVRIG INFORMATION
Malaria är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen.
REFERENSER
1. Cook G.C. & Zumla A.I. (ed). 2009. Manson’s Tropical Diseases. 22nd edition. Saunders,
London.
2. Garcia L.S. 2007. Diagnostic Medical Parasitology. 5th edition. American Society for
Microbiology, Washington D.C.
Faktaägare: Elisabet Holst
2014-12-10
