Förekomst av bakterier
och antibiotikaresistens
vid kroniska sår
Ann Tammelin
Avd. för vårdhygien södra Stockholms län
Vad är kroniska sår?
• Sår?
• Duration?
• Hudlesion!
• Genes!
• Genes
– Cirkulatoriskt betingade sår
• Arteriella fotsår inkl. diabetiska
• Venösa bensår
– Kronisk/recidiverande hudsjukdom
• Atopiskt eksem
• Psoriasis
• Sklerodermi
– Vårdrelaterade sår
• Defekt läkning efter ingrepp
• Tracheostomi, CDK, PEG
– Traumatiska sår
• Defekt läkning
Sårstudien i Uppsala län 1996
(Tammelin et al., J Wound Care 1998)
• Prevalens av kroniska sår
• Bakterieflora/resistens
• Antibiotikaanvändning
• Metod: under tre veckor registrerades
alla sårpatienter som hade vårdkontakt.
Formulär + odling.
Prevalens
(Uppsalastudien)
Antal pat.
Antal/
100.000 inv.
Fot- och bensår
414
144
Trycksår
122
42
Andra sår
174
60
Hur vanliga är kroniska
sår/hudlesioner i Sverige?
• Ben- och fotsår – prevalens 0,2 – 1 % dvs.
18.000 – 90.000 personer
• Atopiskt eksem – uppskattad prevalens
250.000
• Psoriasis – prevalens 2-3 % dvs. 270.000
• Postoperativa sårinfektioner – ca.
700.000 operativa ingrepp/år i sluten vård,
infektionsincidens ca. 5 % dvs. 35.000
SoS och patientföreningar
Bakteriekolonisation
• Den koloniserande bakteriefloran i
sår är inte densamma som hudens
normalflora.
Hud
(Ben)sår
S. epidermidis
S. aureus
Corynebacterier
Propionebacterier
Peptokocker
Coliforma bakterier
Enterokocker
Beta-hemolytiska
streptokocker
Bakterieflora,
andel koloniserade sår (%)
(Uppsalastudien)
Fot- och
bensår Trycksår
S. aureus
E. faecalis
E. faecium
Enterobacter
Övr.coliformer
Pseudomonas
GAS
Andra -strept.
55
27
1
8
26
7
0,5
6
43
32
2
3
43
13
0
6
Andra
sår
43
13
1
3
17
6
0,5
3
• Venösa bensår (utan infektionstecken)
– S. aureus
– E. faecalis
– Enterobacter cloacae
– E. coli
– Ps. aeruginosa
88
72
29
17
19
%
%
%
%
%
(Hansson 1995)
• Atopiska eksem
– Ffa. S. aureus i lesionerna, hittas hos 80 –
90 %
(Breuer 2002, Higaki 1999)
• Psoriasis
– S. aureus 20 – 55 %, mer hos lokalt
steroidbehandlade
– Beta-hemolytiska streptokocker gr.G 20 %
– Gramnegativa stavar 15 %
(Aly 1976, Paravina 1989, Flytström 2003)
• Postoperativa sårinfektioner
(CDC, NNIS)
Resistens
• S. aureus
(Uppsalastudien)
7 % fusidinsyra R
• Enterokocker 5 % ampicillin R
• Enterobacter 75 % inducerbar
betalaktamasproduktion
• Pseudomonas 11 % ciprofloxacin R
Antibiotikabehandling av fotoch bensårspatienter
(Uppsalastudien)
• Vid studien
22 % (91/414)
• Jfr. förbrukning enl. Apoteket
– 17,3 DDD/1.000 inv > 65 åå/dag
(Svensk läkemedelsstatistik 1995)
• Vid studien eller inom senaste sex
månaderna
57 % (238/414)
Preparatval
(Uppsalastudien)
• Isoxazolylpenicilliner42 %
(38/91)
• Kinoloner
10 %
(9/91)
• Cefalosporiner
10 %
(9/91)
• Klindamycin
10 %
(9/91)
4%
(4/91)
• Trim-sulfa
• Övrigt och antibiotikakombinationer
22 pat.
Var antibiotikabehandlingen av
ben- och fotsårspatienterna
rimlig?
(Uppsalastudien)
• Isoxazolylpenicillin (Heracillin, Diclocil)
indikerar ”hud/mjukdelsinfektion” dvs.
man bedömde att minst 9% (38/414)
hade en behandlingskrävande infektion.
• Prevalensen av infektion hos alla
bensårspatienter ~ 4%; diabetiker ~8%.
(Lindholm 1997)
Sammanfattning
• Patogena bakterier finns i en majoritet av
kroniska sår/hudförändringar.
• S. aureus vanligast.
• Resistensen hos ”sår-bakterierna” speglar det
allmänna resistensläget.
• Patienter med kroniska sår har hög
antibiotikakonsumtion.
• Sannolikt överbehandling – behandla bara vid
kliniska infektionstecken.
• Kroniska sår/hudförändringar genererar
många vårdkontakter – stor risk för spridning
av bakterier om dålig vårdhygienisk standard.
”Spridning av antibiotikaresistens”
Selektion av
resistenta stammar
Antibiotikatryck
+ dålig vårdhygien
Spridning av
resistensgener
(plasmidburna)
Spridning av
resistenta
stammar
Infektioner
orsakade av resistenta stammar
