1
KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning 04
DOM
Mål nr 8675-16
2017-05-15
Meddelad i Stockholm
KLAGANDE
Stockholms Ornitologiska Förening
Box 1081
101 39 Stockholm
MOTPART
Naturvårdsverket
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 29 november 2016 i mål nr
15044-16, se bilaga A
SAKEN
Skyddsjakt på skarv
_________________________
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
1. Kammarrätten meddelar prövningstillstånd.
2. Kammarrätten avslår överklagandet.
_________________________
YRKANDEN M.M.
Stockholms Ornitologiska Förening yrkar att beslutet om skyddsjakt på
skarv ska upphävas. Föreningen anför sammanfattningsvis följande. Även
om tiden för den skyddsjakt som avses i förvaltningsrättens dom är passerad
är det av betydelse för framtida beslut om skyddsjakt på skarv att få klarlagt
hur skyddsjakten förhåller sig till risken för att störa häckande havsörn.
Föreningen framhåller vidare att det i länsstyrelsens beslut anges att ”Det
finns risk för störning på häckande havsörn i samtliga områden…” , vilket,
Dok.Id 400852
Postadress
Box 2302
103 17 Stockholm
Besöksadress
Birger Jarls Torg 5
Telefon
Telefax
08-561 690 00
08-14 98 89
E-post: [email protected]
www.kammarrattenistockholm.domstol.se
Expeditionstid
måndag – fredag
08:00-16:00
KAMMARRÄTTEN
I STOCKHOLM
Avdelning 04
2
DOM
Mål nr 8675-16
enligt föreningen, innebär att länsstyrelsen konstaterat att dess beslut kan
leda till artskyddsbrott.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten finner skäl att meddela prövningstillstånd och tar upp målet
till omedelbart avgörande.
När det gäller risken för att skyddsjakten ska störa häckande havsörn
noteras i förvaltningsrättens dom att länsstyrelsen har utrett vilka områden
som är särskilt viktiga för fågelbeståndet och att skyddsjakt heller inte är
beviljat i de viktigaste fågelområdena. Vidare anges att förvaltningsrätten
anser att länsstyrelsen och Naturvårdsverket har gjort rimliga avvägningar
vad gäller tidpunkten för skyddsjakt och att det inte framkommit några skäl
att göra en annan bedömning. Kammarrätten instämmer i de överväganden
förvaltningsrätten gjort. Inte heller i övrigt har det framkommit skäl att
komma till någon annan slutsats än den förvaltningsrätten redovisat.
Överklagandet ska därför avslås.
_________________________
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1).
Mats Brege Svensson Hases Per Sjöblom
kammarrättsråd
f.d. lagman
ordförande
referent
Klas Johansson
tf. kammarrättsassessor
Bilaga A
1
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
2016-11-29
Meddelad i Stockholm
Mål nr
15044-16
Avdelning 30
KLAGANDE
Stockholms Ornitologiska Förening,
Box 1081
101 39 Stockholm
MOTPART
Naturvårdsverket
106 48 Stockholm
ÖVERKLAGAT BESLUT
Naturvårdsverkets beslut 2016-06-17, se bilaga 1
(ej medtagen här)
SAKEN
Skyddsjakt på skarv
___________________
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avslår överklagandet.
Dok.Id 777236
Postadress
115 76 Stockholm
Besöksadress
Tegeluddsvägen 1
Telefon
Telefax
08-561 680 00
08-561 680 01
E-post: [email protected]
www.domstol.se/forvaltningsratt
Expeditionstid
måndag–fredag
08:00-16:30
2
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
15044-16
YRKANDEN M.M.
Stockholms Ornitologiska Förening yrkar att beslutet om skyddsjakt ska
upphävas och anför bl.a. följande. Med nuvarande underlag kan inte hävdas
att det föreligger en allvarlig skada eller risk för sådan. Möjligheten till
bedömning av en eventuell risk för skada omöjliggörs på grund av en
avsaknad av återrapportering av tidigare beviljad skyddsjakt trots ett sådant
krav. Det går inte att påvisa en koppling mellan skarvens födosök och
allvarlig skada på fiskbestånd i kustområden och öppna hav. Kommersiella
fiskar som gädda, öring och gös är enbart en liten del av skarvarans diet.
Naturvårdsverket har godkänt skyddsjakt i ett stort antal områden utan
åtskillnad. Det har inte presenterats någon dokumentation över de skador
som ska ha uppstått på redskap eller fiskbestånd. Jakträtten har även
utsträckts till en för stor krets personer. Skyddsjakt har dessutom beviljats i
områden där havsörn häckar vilket enligt en expert innebär stor risk för att
örnarna överger boet.
Naturvårdsverket anför att Naturvårdsverkets beslut i ett överklagat ärende
inte får överklagas enligt 58 § 1 jaktförordningen (1987:905).
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Kan Naturvårdsverkets beslut överklagas?
Naturvårdsverkets beslut omfattas av ett överklagandeförbud i 58 §
jaktförordningen eftersom det är ett beslut i ett ärende som rör ett
överklagande av ett beslut från länsstyrelsen. Sedan den 20 juni 2016 ska
länsstyrelsens beslut om jakt efter vilda fåglar dock överklagas till
förvaltningsdomstol. Högsta förvaltningsdomstolen slog i HFD 2015 ref. 79
fast att överklagandeförbudet i 58 § jaktförordningen stod i strid med
unionsrätten såvitt gällde beslut om jakt efter en art som skyddas av
3
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
15044-16
livsmiljödirektivet1. Jakt på fåglar regleras visserligen i ett annat EUdirektiv, fågeldirektivet2, men förvaltningsrätten anser att direktiven kan
jämställas vad gäller bestämmelsen om rätten till domstolsprövning. För
denna tolkning talar även att lagstiftaren nu har valt att ändra
jaktförordningen på så sätt att överklagande av beslut om jakt efter vilda
fåglar ska prövas av domstol. Förvaltningsrätten anser därför att Naturvårdsverkets beslut ska prövas av domstolen, trots överklagandeförbudet i 58 §
jaktförordningen.
Föreligger förutsättningar för skyddsjakt?
Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet, bilaga 1.
Naturvårdsverkets beslut innefattar tre delar enligt vilka det har beviljats
skyddsjakt på skarv vid utsättningsplatser (A), vid fasta och rörliga
fiskeredskap och fiskodling (B) samt i ett antal angivna fredningsområden
för fisk (C). Vad gäller del C hade tiden för skyddsjakten redan passerat när
Naturvårdsverket fattade sitt beslut, men Naturvårdsverket ansåg att det
ändå fanns skäl att pröva även denna del med hänvisning till det stora
intresset för dessa frågor. Förvaltningsrätten gör samma bedömning och
kommer därför pröva samtliga tre delar av beslutet.
Stockholms Ornitologiska Förenings huvudsakliga invändning mot beslutets
samtliga delar är att det inte har visats att det föreligger en risk för allvarlig
skada på fisket. Förvaltningsrätten konstaterar att Stockholms läns
fiskarförbund inte har lämnat in någon dokumentation som visar på
exempelvis skador på fiskar eller redskap och heller inte har återrapporterat
i enlighet med förra årets beslut om skyddsjakt. Enligt Naturvårdsverkets
1
Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda
djur och växter
2
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om
bevarande av vilda fåglar
4
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
15044-16
förvaltningsplan3, som i sin tur bygger på EU-kommissionens vägledning4,
kan beslut om skyddsjakt fattas även om det inte går att dokumentera den
allvarliga skadan. En sådan bedömning ska enligt EU-kommissionen
baseras på att ett betydande antal skarvar födosöker i ett begränsat område.
Dessutom måste populationsstrukturen och artsammansättningen i
fisksamhället indikera att skarvarnas predation är den troligaste orsaken till
minskade fångster eller skador på fisk och det kan inte vara troligt att det är
andra faktorer som orsakar allvarlig skada. EU-kommissionen anser dock att
det kan vara svårt att i praktiken beräkna beståndets storlek och att det då
kan vara lämpligt med ett mer pragmatiskt tillvägagångssätt där exempelvis
en oberoende sakkunnig lämnar ett utlåtande.5
I utredningen i målet finns bl.a. ett yttrande från Skärgårdsstiftelsen som i
huvudsak inte motsätter sig den skyddsjakt som ansökts om. Stiftelsen
påpekar dock att skyddsjakt utgör störningar som kan medföra stora risker
för omflyttningar och efterlyser uppföljning och analys av tidigare
skyddsjakt.
Förvaltningsrätten konstaterar att dokumentation avseende eventuella skador
som har uppstått för fisket på grund av skarvens predation eller övrig
information om skarvens födosök eller fiskpopulationens sammansättning
till stor del saknas. EU-kommissionen har dock ansett att det i praktiken kan
behövas ett mer pragmatiskt tillvägagångsätt vid bedömningen av om det
riskerar att uppstå allvarlig skada. Länsstyrelsen har i det urspungliga
beslutet angett att det är ostridigt att skarven äter stora mängder fisk. Enbart
den omständigheten kan inte visa på att allvarlig skada riskerar att uppstå på
fisket generellt. Den skyddsjakt som har beviljats avser dock mycket
begränsade platser under tider när det finns särskilt mycket fisk i ett område
3
Nationell förvaltningsplan för skarv 2014
Great cormorat – Applying derogations under Article 9 of the Birds Directive
2009/147/EC (Luxemburg, 2013)
5
a.a. kap. 3.2.1.
4
5
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
15044-16
eller när det är av särskild vikt att fisken fredas under en kortare period. När
en skarv uppehåller sig i ett sådant område får det enligt förvaltningsrättens
mening anses föreligga en risk för allvarlig skada. Även Skärgårdsstiftelsens
medgivande till ansökan ger stöd för denna bedömning.
Förvaltningsrätten finner inte heller att det finns anledning att frångå
Naturvårdsverkets bedömning avseende kriterierna annan lämplig lösning
och att inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus. Det
har heller inte framkommit skäl att göra en annan bedömning gällande den
personkrets som i beslutet har beviljats jakträtt.
Stockholms Ornitologiska Förening har även framfört invändningar mot att
skyddsjakten i del C har medgetts under skarvens häckningstid och att det
även finns en risk för störning på häckande havsörn. Länsstyrelsen har utrett
vilka områden som är särskilt viktiga för fisket respektive fågelbeståndet
och har inte beviljat skyddsjakt i de viktigaste fågelområdena. I de fem
områden det har beviljats skyddsjakt råder även totalt fiskeförbud under
samma period. Förvaltningsrätten anser att Länsstyrelsen och Naturvårdsverket har gjort rimliga avvägningar vad gäller tidpunkten för skyddsjakt i
denna del och det har inte framkommit skäl att göra en annan bedömning.
Sammantaget anser förvaltningsrätten att Naturvårdsverket har haft skäl för
sitt beslut. Överklagandet ska därför avslås.
6
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
DOM
15044-16
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i
bilaga 2 (DV 3109/1A).
Ulrika Sandell
Rådman
Nämndemännen Annika Edling, Sofia Häggbom och Kristina Snoder har
deltagit i avgörandet.
Johanna Sköld har föredragit målet.
Bilaga 2
Bilaga
HUR MAN ÖVERKLAGAR - PRÖVNINGSTILLSTÅND
Den som vill överklaga förvaltningsrättens beslut
ska skriva till Kammarrätten i Stockholm.
Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till
förvaltningsrätten.
För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då
Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har
meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid
en sådan förhandling har angetts när beslutet
kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha
kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag,
midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker
det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag.
Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom
tre veckor från den dag beslut meddelades.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Kammarrätten lämnar prövningstillstånd om
DV 3109/1A • 2013-06 • Producerat av Domstolsverket
1. det finns anledning att betvivla riktigheten
av det slut som förvaltningsrätten har
kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas
går att bedöma riktigheten av det slut som
förvaltningsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre
rätt, eller
Om prövningstillstånd inte meddelas står förvaltningsrättens beslut fast. Det är därför viktigt att det
klart och tydligt framgår av överklagandet till
kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
1. Klagandens person-/organisationsnummer,
postadress, e-postadress och telefonnummer
till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till klagandens arbetsplats ska
också anges samt eventuell annan adress där
klaganden kan nås för delgivning. Om dessa
uppgifter har lämnats tidigare i målet – och om
de fortfarande är aktuella – behöver de inte
uppges igen. Om klaganden anlitar ombud, ska
ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges. Om någon person- eller
adressuppgift ändras, ska ändringen utan
dröjsmål anmälas till kammarrätten.
2. den dom/beslut som överklagas med uppgift
om förvaltningsrättens namn, målnummer
samt dagen för beslutet,
3. de skäl som klaganden anger till stöd för en
begäran om prövningstillstånd,
4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut
som klaganden vill få till stånd,
5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad
han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
Adressen till förvaltningsrätten framgår av domen/beslutet.
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva
överklagandet.
www.domstol.se
Bilaga B
Bilaga
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Den som vill överklaga kammarrättens avgörande ska skriva till Högsta
förvaltningsdomstolen. Skrivelsen ställs alltså till Högsta förvaltningsdomstolen men
ska skickas eller lämnas till kammarrätten.
Överklagandet ska ha kommit in till kammarrätten inom tre veckor från den dag då
klaganden fick del av beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling,
eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska
dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut
meddelades. Tiden för överklagande för det allmänna räknas dock från den dag
beslutet meddelades.
Om sista dagen för överklagande infaller på en lördag, söndag eller helgdag, midsommar-,
jul- eller nyårsafton, räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i Högsta förvaltningsdomstolen krävs att
prövningstillstånd meddelas. Högsta förvaltningsdomstolen lämnar prövningstillstånd om
det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller om det finns
synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets
utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarrättens beslut fast. Det är därför viktigt att
det klart och tydligt framgår av överklagandet till Högsta förvaltningsdomstolen varför man
anser att prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla följande uppgifter;
1.
den klagandes namn, person-/organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till
bostaden och mobiltelefon. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan
plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om
klaganden anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen
och mobiltelefonnummer anges.Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan
snarast görs till Högsta förvaltningsdomstolen
2.
det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet
3.
de skäl som klaganden vill åberopa för sin begäran om att få prövningstillstånd
4.
den ändring av kammarrättens beslut som klaganden vill få till stånd och skälen för detta
5.
de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis.
DV 681
Formulär 1
