Barns tävlan
Idrottshistoria
En idrottsrörelse i medveten förändring
Nuläge
Barns tävlande
Ca 70%
Först kom idrotten…
…av vuxna (män) för vuxna (män)
…sen kom kvinnorna
…och sedan kom barn- och ungdomsidrotten
2015
39 år sedan!
1977
1982
2025
Från triangel till rektangel
Så många
Elitidrott
Elitförberedande
idrott
Ungdomsidrott
Barnidrott
Så länge
Så bra
Elitidrott
Elitförberedande
idrott
Ungdomsidrott
Barnidrott
Idrottens kärnlogik
Den kännetecknas av en idrott som med ungas stigande ålder
blir alltmer:
• prestations- och resultatinriktad
• kravfylld i termer av resultat
• tränings- och tävlingsintensiv
• tidskonsumerande
• selekterande och rangordnande
• ledd av ledare som förkroppsligar och praktiserar kärnlogiken
• ointresserad av breddad verksamhet byggd på olika individers
självbestämda ambitionsnivåer
Vad innebär
i praktiken?
Talangidentifiering, utan hänsyn till de som utvecklas senare
Uttagningsprocesser: lag/träningsgrupp, förening, distrikt/region,
gymnasium, landslag
Det är svårt, nästan omöjligt, för "bortvalda" att ta sig tillbaka in i
systemet.
Tidig start inom den aktuella idrotten
Ändrat
mindset
Addera
verksamhet
Så många som möjligt…
Så länge som möjligt…
Så bra verksamhet som möjligt…
Förändringsstrategier
Struktur
- Organisering
- Träningsoch tävlingsverksamhet
Saklig
förändring
Styrsystem
- Ekonomiska
prioriteringar
- Belöning och
uppmärksamhet
- Resursfördelning
Kultur
- Värderingar
- Attityder
Värderingsmässig
förändring
(Känslomässig förändring)
Fler slutar tidigare
8000
11 år
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
Män
1997
Kvinnor
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
1989
Tveksam verksamhet
DET styr verksamheten oavsett vad ni och vi säger för övrigt…
System
Strukturer
Exempel:
Belöningssystem
Bidragssystem
Bedömningskriterier
Tävlingsstrukturer
Rankingsystem
Kvalsystem
Organisationsstruktur
Ca 70%
Tävlandet som en
träningsmetod
”Vi behöver ställa oss frågan om det är viktigare
att barnet är bättre än andra än att det fokuserar
på sin egen utveckling?
Om vi kan hjälpa våra barn att jämföra sig med sig
själv i högre utsträckning kommer det vara enklare
att uppleva positiva känslor och tankar kopplade
till fotbollen (idrotten).”
Daniel Ekwall (idrottspsykologisk rådgivare
SvFF)
Målinriktning – Hur vi bedömer vår skicklighet
Var lägger vi fokus när
det gäller att få visa
skicklighet
Resultatinriktad
Förmåga visas
genom att vara
bättre än andra
eller lika bra med
mindre insats
Uppgiftsinriktad
Förmåga jämförs
med sig själv.
Fokuseras på
insats och att
klara uppgiften
Self Determination Theory (Deci & Ryan University of Rochester)
• Autonomy - Självbestämmande
• Competence - Kompetens
• Relatedness - Sammanhang
GRIT
GRIT = UTHÅLLIGHET OCH PASSION FÖR LÅNGSIKTIGA
MÅL.
ATT IHÄRDIGT TA SIG AN UTMANINGAR, BEHÅLLA
ANSTRÄNGNING OCH INTRESSE ÖVER TID TROTS
MISSLYCKANDEN, MOTGÅNGAR OCH AVSTANNANDE
UTVECKLING.
Kompetens
Självförtroende
Deltagande
Motivation
Ju mer ”allvar” desto mer tid och resurser satsas det….
Landslag
SMtävlingar
Regioner och distrikt
Förening
Tränare och föräldrar
Internationellt
tävlande
Fokusera på
utveckling/uppgift
Långsiktigt och hållbart
Autonomi
Gör det lätt att göra rätt!!
Anvisningarna bygger i all väsentlighet på att all idrottsverksamhet för barn och ungdomar ska
bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv och följa FN:s barnkonvention. Ett barnrättsperspektiv
innebär att med respekt för barnets åsikter alltid ha dess bästa, det vill säga dess välmående,
hälsa och positiva utveckling, för ögonen.
Enligt Barnkonventionen är alla barn till och med 18 års ålder. Inom idrottsrörelsen har vi dock
valt att göra en distinktion mellan barn och ungdomar, eftersom det ur idrottslig synvinkel finns
stora skillnader mellan olika åldrar. Barn definieras därför som aktiva till och med tolv års ålder
och ungdomar som de mellan 13-20 års ålder.
Denna åldersgräns ska dock inte ses som absolut, utan snarare som ett riktmärke. Det ur
idrottens synvinkel viktigaste är inte barnets kronologiska ålder utan dess fysiologiska, psykiska
och sociala utvecklingsnivå.
Alla åldersgränser och utvecklingssteg bör därför vara flytande och tas successivt. Ett
barnrättsperspektiv innebär att se till det enskilda barnets behov och förutsättningar på den
utvecklingsnivå det befinner sig.
