KORT OM HJÄRTUNDERSÖKNING
Det
Deträcker
räckerinte
inteatt
attlyssna
lyssna
InledInled
hjärtundersökningen
hjärtundersökningen
medmed
att inspektera
att inspektera
bröstkorg
bröstkorg
och och
halshals
samtsamt
palpera
palpera
relevanta
relevanta
områden
områden
på patienten.
på patienten.
Det Det
är samtliga
är samtliga
fyndfynd
tillsammans
tillsammans
somsom
bildar
bildar
undersökningsresultatet.
undersökningsresultatet.
22
11
Blåsljud
Blåsljud
33
Palpation
Palpation
Inspektion
Inspektion
Auskultation
Auskultation
• Känn
• Känn
efterefter
perifera
perifera
pulsars
pulsars
styrka,
styrka,
frekvens
frekvens
och karaktär.
och karaktär. Vid auskultation
• Operationsärr
• Operationsärr
Vid auskultation
ska man
ska man
identifiera
identifiera
tonertoner
och och
eventuella
blåsljud.
blåsljud.
Patienten
Patienten
sittande
sittande
eller eller
• Känn
• Känn
efterefter
iktusiktus
bredd
bredd
och eventuell
och eventuell
vänsterförskjutning
vänsterförskjutningeventuella
• Thoraxdeformitet
• Thoraxdeformitet
liggande
liggande
medmed
helt avklädd
helt avklädd
överkropp.
överkropp.
Palpera
Palpera
sin normala
sin normala
position
position
I5 (5:e
I5 intercostalrummet),
(5:e intercostalrummet),
• Frambuktning
• Frambuktning
av thoraxväggen
av thoraxväggen från från
gärna
gärna
puls puls
i arteria
i arteria
radialis
radialis
i relation
i relation
till 1:atilloch
1:a 2:a
och 2:a
midklavikularlinjen)
midklavikularlinjen)
vilket
vilket
kan
tyda
kan
tyda
på
hjärtförstoring.
på
hjärtförstoring.
• Synliga
• Synliga
pulsationer
pulsationer
överöver
hjärtat
hjärtat
ton
för
ton
att
för
hitta
att
hitta
systole
systole
och
diastole.
och
diastole.
Lyssna
Lyssna
även
även
• Känn
efterefter
vibrationer
vibrationer
i bröstkorgen
i bröstkorgen
överöver
hjärtat.
hjärtat.
• Halsvenstas
• Halsvenstas
i sittande
i sittande
ställning
ställning • Känn
efterefter
eventuell
eventuell
3:e och/eller
3:e och/eller
4:e ton.
4:e ton.
• Cyanos
• Cyanos
• Svikttecken
• Svikttecken
re r
e
t
t
knk
n
u
u
ap
ssasp
s
e
e
Karotisartärerna
Karotisartärerna
d
d
r
r
(patienten
(patienten
håller
håller
då andan)
då andan)
vöeve
ö
aa
Blåsljud
Blåsljud
hörshörs
vanligen
vanligen
i systole
i systole
ellereller
i diastole,
i diastole,
menmen
vissavissa
patologiska
patologiska
tillstånd
tillstånd
i hjärtat
i hjärtat
kan kan
också
också
ge upphov
ge upphov
till blåsljud
till blåsljud
somsom
överlappar,
överlappar,
så kallade
så kallade
systodiastoliska
systodiastoliska
ellereller
kontinuerliga.
kontinuerliga.
Utöver
Utöver
de patologiska
de patologiska
ljuden
ljuden
kan kan
det även
det även
finnas
finnas
normala
normala
blåsljud,
blåsljud,
så kallade
så kallade
fysiologiska
fysiologiska
blåsljud.
blåsljud.
De förekommer
De förekommer
endast
endast
i systole.
i systole.
Aortainsufficiens
Aortainsufficiens
Högfrekvent
Högfrekvent
diastoliskt
diastoliskt
blåsljud
blåsljud
somsom
börjar
börjar
kraftigt
kraftigt
direkt
direkt
efterefter
2:a tonen
2:a tonen
och avtar.
och avtar.
HörsHörs
överöver
I2 dxI2och
dx strålar
och strålar
ut i riktning
ut i riktning
mot mot
apex.apex.
Kan ibland
Kan ibland
hörashöras
kraftigast
kraftigast
överöver
sternum
sternum
i höjdi höjd
medmed
I4. Ger
I4. en
Gerkraftig
en kraftig
karotispuls
karotispuls
somsom
plötsligt
plötsligt
kollapsar
kollapsar
(Corrigan's
(Corrigan's
pulse).
pulse).
Pulsen
Pulsen
kan vid
kanstor
vid stor
aortainsufficiens
aortainsufficiens
ävenäven
upplevas
upplevas
somsom
dubbel.
dubbel.
Kan medföra
Kan medföra
vänsterförskjutet
vänsterförskjutet
apexapex
pga hjärtförstoring.
pga hjärtförstoring.
Checklista
Checklista
blåsljud:
blåsljud:
S1 S1
S2 S2
S1 S1
S2 S2
• Plats
• Plats
i hjärtcykeln
i hjärtcykeln
i förhållande
i förhållande
till 1:atilloch
1:a och
2:a ton
2:a(systole/diastole)
ton (systole/diastole)
• Karaktär
• Karaktär
(tilltagande,
(tilltagande,
avtagande
avtagande
eller eller
konstant)
konstant)
Vanligaste
Vanligaste
klaffelet.
klaffelet.
Ett tidigt
Ett tidigt
systoliskt
systoliskt
strävt,
strävt,
ökande
ökande
och avtagande
och avtagande
ljud. ljud.
HörsHörs
• Frekvens
• Frekvens
(högfrekvent,
(högfrekvent,
lågfrekvent)
lågfrekvent)
klassiskt
klassiskt
överöver
I2 dxI2med
dx med
utstrålning
utstrålning
till karotiderna.
till karotiderna.
Kan ibland
Kan ibland
ävenäven
hörashöras
tydligt
tydligt
• Punktum
• Punktum
maximum
maximum
(var på
(varbröstkorgen
på bröstkorgen
hörshörs
det bäst)
det bäst)
ner mot
ner mot
apex.apex.
Karotispulsen
Karotispulsen
kan upplevas
kan upplevas
somsom
seg. seg.
• Utstrålning/utbredning
• Utstrålning/utbredning
(var hörs
(var hörs
det mer)
det mer)
• Gradering:
• Gradering:
I (knappt
I (knappt
hörbart)
hörbart)
– VI (mycket
– VI (mycket
starkt)
starkt)
Ausk
Auskulte
ulter
r
Aortastenos
Aortastenos
S1 S1
S2 S2
S1 S1
S2 S2
Mitralisinsufficiens
Mitralisinsufficiens
I2 dx
I2 (aortaklaff)
dx (aortaklaff)
Ger ett
Gerblåsljud
ett blåsljud
somsom
vanligen
vanligen
sträcker
sträcker
sig genom
sig genom
hela hela
systole
systole
medmed
en sträv
en sträv
och och
ihållande
ihållande
karaktär.
karaktär.
Blåsljudet
Blåsljudet
är vanligen
är vanligen
platåformat.
platåformat.
Ljudet
Ljudet
hörshörs
bästbäst
överöver
apexapex
och och
kan stråla
kan stråla
ut mot
ut mot
axillen.
axillen.
Den Den
ökade
ökade
volymbelastningen
volymbelastningen
på vänsterkammare
på vänsterkammare
kan ge
kan ge
ett vänsterförskjutet
ett vänsterförskjutet
apexapex
vid palpation.
vid palpation.
I2 sin
I2 sin
(pulmonalisklaff)
(pulmonalisklaff)
S1 S1
I4 sin
I4 sin
(tricuspidalisklaff)
(tricuspidalisklaff)
S2 S2
S1 S1
S2 S2
Mitralisstenos
Mitralisstenos
Blåsljudet
Blåsljudet
är diastoliskt,
är diastoliskt,
lågfrekvent
lågfrekvent
”ökande-avtagande-ökande”.
”ökande-avtagande-ökande”.
Det är
Det
oftast
är oftast
en följd
en följd
av reumatisk
av reumatisk
feber.
feber.
Ovanligt
Ovanligt
i Sverige,
i Sverige,
förekommer
förekommer
vanligen
vanligen
hos personer
hos personer
från från
fattigare
fattigare
förhållanden
förhållanden
i utvecklingsländer.
i utvecklingsländer.
Apex
Apex
ochoch
uppupp
motmot
vänster
vänster
axill
axill
(mitralisklaff)
(mitralisklaff)
S1 S1
S2 S2
S1 S1
S2 S2
Fysiologiska
Fysiologiska
blåsljud
blåsljud
• Hörs
• Hörs
framför
framför
allt över
allt över
aortaaorta
och pulmonalisklaffarna.
och pulmonalisklaffarna.
• Vanligast
• Vanligast
hos yngre
hos yngre
och magra
och magra
personer.
personer.
• Uppkommer
• Uppkommer
ofta ofta
vid ökad
vid ökad
hjärtminutvolym
hjärtminutvolym
och kan
och försvinna.
kan försvinna.
• Personen
• Personen
har inga
har inga
symtom
symtom
på hjärtsjukdom.
på hjärtsjukdom.
VÅRDFOKUS. NUMMER TRE 2013
Fakta:Fakta:
Ulf Nilsson,
Ulf Nilsson,
sjuksköterska
sjuksköterska
Hjärtcentrum
Hjärtcentrum
NUS,NUS,
doktorand
doktorand
i kardiologi,
i kardiologi,
UmeåUmeå
universitet.
universitet.
Källor:Källor:
The ESC
The textbook
ESC textbook
of Cardiovascular
of Cardiovascular
Medicine.
Medicine.
Oxford
Oxford
University
University
presspress
2009.
2009.
Klinisk
Klinisk
undersökningsmetodik
undersökningsmetodik
för sjuksköterskor.
för sjuksköterskor.
Studentlitteratur
Studentlitteratur
2015.2015.
v2_36-37 Grafik hjärta.indd 36-37
VÅRDFOKUS. NUMMER TRE 2013
37
GRAFIK:
TT Nyhetsbyrån
TT Nyhetsbyrån
2017-01-26 14:05:55
