Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik
2010-01-05
Sjukgymnastisk/fysioterapiprogram i
primärvården för personer med
depression, ångest, stressrelaterad
ohälsa och sömnstörning
Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik
2010-01-05
Innehållsförteckning
Inledning...................................................................................................................................3
Syfte .........................................................................................................................................3
Kompetensutveckling ...............................................................................................................3
Förslag på kompetensutveckling..............................................................................................3
Nivåstrukturering ......................................................................................................................4
Samverkan mellan specialistpsykiatri och primärvård..............................................................4
Psykosomatisk sjukgymnastiksprocess/fysioterapiprocess..............................................4
Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid depression ............................7
Depressionsskola. ....................................................................................................................7
Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid ångest ...................................7
Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid stressrelaterad ohälsa ..........7
Referenser........................................................................................................................8
Bilagor ..............................................................................................................................8
Informationsansvariga ......................................................................................................8
3/8
Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik
2009-03-05
Inledning
Psykosomatisk inriktad sjukgymnastik kan rymmas inom ordinarie yrkesutövning i
primärvårdens rehabverksamhet. Metoderna är inte sällan samma vid somatisk sjukdom
som vid psykosomatiska besvär, men syftet, målet och förkunskapen hos sjukgymnasten
gör att behandlingen blir psykosomatisk. Vi ser till hela människan, både till kropp, tanke och
emotion utan att för den skull fjärma oss ifrån vår profession som sjukgymnaster.
Grundantagandet för sjukgymnastiskt behandlingsarbete är att ohälsa är förbundet med
bristande kontakt med och kunskap om den egna kroppen.
Den sjukgymnastiska behandlingen innefattar såväl individuella möten som gruppbehandling.
Den påverkar såväl symtomutveckling som livsstil.
Sjukgymnaster använder sig av skilda kroppsterapeutiska metoder, t ex olika former av
kroppskännedomsbehandling, anpassad fysisk träning, avspänning, meditation, tai chi,
qigong, massage och beröring, bassängträning och styrketräning. Återkommande
undervisning om kroppens funktioner är andra viktiga inslag i behandlingen. I
sjukgymnastens behandlingsarbete ingår även att förmedla kunskap om hälsa/ohälsa i relation
till kroppslig och psykisk funktion samt livsstilens påverkan på hälsotillståndet.
Det är viktigt att fokusera på patientens upplevelser av och med kroppen, av hennes upplevda
och faktiska fysiska förmåga, att ta patientens uppfattning om sin sjukdom och bot på allvar
och möta henne i det kroppsliga problem hon presenterar.
Syfte
Att säkerställa att patienter med psykisk ohälsa som är i behov av sjukgymnastik i primärvård
kan erbjudas likvärdiga insatser inom hela Sjuhärad.
Kompetensutveckling
För att möta det ökande behovet av sjukgymnastiska insatser vid psykisk ohälsa inom primärvård finns ett stort behov av en breddad och fördjupad kompetens inom psykiatri och psykosomatik bland sjukgymnaster verksamma inom primärvård i Sjuhärad.
Förslag på kompetensutveckling
Arbetsgruppens förslag grundar sig på personliga samtal med sjukgymnastkollegor inom
specialistpsykiatri och primärvård i Sjuhärad samt på enkätundersökning bland Sjuhärads
sjukgymnastikmottagningar. Förslaget innefattar:
•
•
•
•
Grundläggande sjukdomslära på basnivå i psykiatri och psykosomatik; depression,
ångest, stressrelaterad ohälsa samt vanligt förekommande psykiatriska eller
psykosomatiska besvär.
Förhållningssätt och bemötande av patienter med psykiatriska eller psykosomatiska
besvär.
Grundläggande utbildning i kroppskännedomsbehandling exempelvis Feldenkrais Basal
Kroppskännedom steg 1
Motiverande intervju (MI), Kognitiv beteende terapi (KBT) för sjukgymnaster.
4/8
Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik
•
2009-03-05
Grundläggande utbildning i att leda grupper, t ex stresshantering, avspänning,
depressionsskola, sömnskola etc.
Nivåstrukturering
Enligt Västra Götalandsregionens Förtydligande av vertikala prioriteringar inom
Vuxenpsykiatrins ansvarsområde (inkl unga vuxna) i Västra Götalandsregionen från 2004,
reviderad 2006 (bilaga 1), fastläggs att:
•
•
•
För gruppen psykiskt långtidssjuka har den specialiserade psykiatrin ett förstahandsansvar
för den psykiska ohälsan. Kommunerna har för dessa ett ansvar kopplat till bl. a.
hemsjukvård, boende och sysselsättning.
För gruppen personer med tillfällig psykisk sjukdom har primärvården förstahandsansvar
och psykiatrin ett specialistansvar.
Gränserna mellan grupperna är inte entydiga och kan inte låta sig klart definieras, utan
måste diskuteras i varje enskilt fall.
I prioriteringsanvisningarna nämns psykologinsatser och gruppsamtal. Sjukgymnastik nämns
däremot inte alls.
Samverkan mellan specialistpsykiatri och primärvård
Överrapportering till annan vårdgivare eller annan instans sker vid behov. Det är viktigt med
tydliga rutiner, enkel och säker informationsöverföring samt kunskap om varandras
kompetens och arbetsområden.
Vid samverkan se rutiner enligt SVPL samt vid behov SOSFS 2008:20
Psykosomatisk sjukgymnastiksprocess/fysioterapiprocess
Inkommande ärende
Remisser från
Läkare PV
Psykiatrisjuksköterska PV
Läkare länssjukvården
Egen remiss
Psykiatrin
Skolhälsovården
Övriga
SVPL-rutin
Orsak
Långvarig smärtproblematik
Stress, spänning
Förhöjd muskulär spänningsnivå
Störd kroppsuppfattning
Obalans (för hög/liten) i fysisk aktivitetsnivå
Depression
Ångest
Utmattning
5/8
Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik
Anamnes
Utredning/undersökning
Behandlingsförslag
2009-03-05
Sömnstörning
Psykosocial ohälsa
Första samtal enl. fastställd mall
Journalanteckningar
Sedvanlig sjukgymnastisk undersökning: hållning
rörlighet, muskulär status etc.
Användande av bedömningsinstrument och
observationer lämpliga för diagnosen.
• Frågeformulär om smärtproblem,
Beteendepsykolog Steven J Linton
• Smärtteckning är ett sätt att låta patienten
beskriva smärtans karaktär och utbredning,
• VAS (Visuell Analog Skala) görs tillsammans
med smärtteckning.
• Besvärsskala; finns flera bra skalor. Viktigt att
man enas om vilken som ska användas.
• EQ-5D mäter hälsorelaterad livskvalitet och är
ett resultat av europeiskt samarbetsprojekt som
påbörjades i slutet av 1980-talet .Idag har
EuroQol-gruppen medlemmar från mer än 20
länder.EuroQol Group har utvecklat detta
standardiserade frågeformulär. I instrumentet
ingår fem olika dimensioner; rörlighet,
egenvård, vardagliga aktiviteter, smärta och
sinnesstämning. Instrumentet kan användas
oavsett patientens sjukdom eller behandling
och är utformat så att patienten själv ska kunna
ange sin hälsostatus med hjälp av EQ-5D.
• HAD Hospital Anxiety and Depression Scale.
Lättillgängligt självskattningsformulär som
patienten själv besvarar. Testet mäter graden
av ångest och depression samtidigt och består
av sju frågor gällande ångest och depression.
Testet ger en indikation om sjukdomsförloppet
är ett normalt, milt, moderat, eller svårt
tillstånd.
• Observation av hållnings- och rörelsemönster.
• TIPPA, (Test Instrument for Profile of
Physical Ability) bedömning av fysisk funktion
hos personer med långvarig muskuloskeletal
smärta.
• Konditionstest submaximalt Åstrandstest.
Gruppbehandling, tillsammans med andra
yrkesproffesioner, så som
Ångestskola
Depressionsskola
Stresshanteringskurs T ex. ad modum Ö.K.
(Östra Klinikerna)
6/8
Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik
2009-03-05
MASKEN (Muskulär Avspänning
Stresshantering Kroppskännedom Egen
utveckling Närvaro)
Avspänning individuellt eller i grupp
påverkar förhöjd spänningsnivå.
Tillämpad avspänning enligt L.G. Öst.
Progressiv avspänning enligt. Jacobsen
syftar till att lära känna igen en muskel-spänning
och att kunna slappna av i den spända muskeln,
känna hur spänningen försvinner.
Autogen träning Schultz
Basal Kroppskännedom arbetar med
funktionellt rörelsemönster, enkla rörelser,
balanserad hållning, frihet i andning och rörelse,
mental närvaro, reflektion, meditation, kontakt
med kroppen, kontakt med känslor och egna
resurser.
Bedömning
Fysisk aktivitet individuellt eller i grupp.
Öka den fysiska förmågan, minska stressymtom,
balans i aktivitet/vila, rörelseglädje, social
samvaro.
Redskapsträning, lättgympa, motionsgympa,
bassängträning, mjukdelsbehandling,
promenader.
Bedömning görs utifrån de uppgifter och
information som framkommit i utredningen
- vilka resurser finns
- vilka är problemen
- motivationen
- klarar patienten grupp- eller endast individuell
behandling.
Målformulering
Presentation av vilka behandlingsmetoder det
finns för aktuella problem. Viktigt att möta
patienten i de kroppsliga problem han/hon
presenterar.
Tillsammans med patienten göra upp
aktivitetsrelaterade mål för behandlingen.
Tidsbegränsning och utvärdering.
Utvärdering av behandlingen i
relation till målformuleringen
Kontinuerligt under behandlingsperioden. Vid
utvärderingen används samma
undersökningsmetoder och
bedömningsinstrument som vid första samtalet.
7/8
Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik
2009-03-05
Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid depression
En patient som besväras av depression uppvisar ofta somatisering av sina problem. Kroppen
reagerar alltid på psykisk ohälsa, inte sällan i form av förändring av den muskulära tonusen,
rörelsemönster, kommunikationsförmåga och tillgång till energi.
Sjukgymnastik är en användbar behandling och rehabilitering vid lätta och medelsvåra
depressiva tillstånd.
Bedömning/utredning
Anamnestiska uppgifter, kompletteras ev.
med uppgifter från huvudjournal
HAD (Hospital Anxiety and Depression)
Besvärsskala
EQ-5D hälsotermometer
Smärtteckning + VAS vid behov
Behandling
Anpassad fysisk aktivitet efter patientens
behov och tillgång på energi, successivt
ökande. Aktiviteten kopplas till patientens
friska intresse. Motion dagligen utanför
sjukvårdens ram som patienten sköter på egen
hand, ev kan patienten föra dagbok över
aktiviteten.
Basal Kroppskännedom.
Depressionsskola.
Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid ångest
Det psykiska spänningstillståendet vid ångest motsvaras ofta av ett förhöjt muskulärt
spänningstillstånd som i sin tur kan leda till smärta, trötthet, yrsel, hjärtklappning eller
andnöd. Inte ovanligt med hypokondri.
Bedömning/utredning
Anamnestiska uppgifter, kompletteras ev.
med uppgifter från huvudjournal.
HAD (Hospital Anxiety and Depression
Besvärsskala
Smärtteckning + VAS vid behov.
EQ-5D hälsotermometer
Behandling
Valet av metod bör styras mot målet att
patienten på sikt skall kunna behandla sig
själv när ångesten kommer och förebygga
återfall.
Människor upplever ångest på olika sätt,
vilket kan vara en vägledning vid valet av
behandlingsmetod.
Avspänningskurs
Tillämpad avspänning enl. L.G.Öst
Basal Kroppskännedom med fokus på
andning, centrering och mental närvaro.
Andningsträning
Fysisk aktivitet i rätt dosering
Sjukgymnastisk bedömning/utredning och behandling vid stressrelaterad
ohälsa
Socialstyrelsen utkom med en rapport 2003 om stressrelaterad psykisk ohälsa där man införde
begreppet utmattningssyndrom. (i folkmun ”utbrändhet” och ”att gå i väggen”).
Stress är en reaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för
8/8
Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik
2009-03-05
och de resurser hon/han har för att hantera dessa belastningar. Symtom på stress och
utmattning utvecklas ofta under en längre tid. Symtomen kan vara såväl arbetsrelaterade som
bero på andra typer av långvarig påfrestning.
Kroppsliga symtom tillkommer i form av muskelspänningar, förändrat rörelsemönster och
värk. Ofta är det tilltagande somatiska symtom som föranleder att man söker hjälp
Bedömning/utredning
Anamnes
( viktigt att möta patienten i de kroppsliga
problem hon/han presenterar).
Besvärsskala
EQ-5D Hälsotermometer
Smärtteckning + VAS
Observation av hållnings- och rörelsemönster
Behandling
Avspänning
-tillämpad avspänning
-autogen avspänning
Basal Kroppskännedom
Massage eller annan mjukdelsbehandling
Referenser
Förtydligande av vertikala prioriteringar inom vuxenpsykiatrins ansvarsområde
(inkl. unga vuxna) i Västra Götaland 2004”/reviderad 2006
Monica Eriksson Sjöström, ordförande för sektionen i allmänmedicin
Ingela Heimann, ordförande för sektionen i vuxenpsykiatri
http://www.vgregion.se/sv/Regionkansliet/Halso--och-sjukvardsavdelningen/Strategiskutvecklingsenhet/Medicinska-prioriteringar/Psykiatri/
Sjukgymnastik inom psykiatrisk vård,lägesrapport december 2005
Margareta Håkansson, leg. sjukgymnast, MSc, Specialist i sjukgymnastik med inriktning mot
psykiatri och psykosomatik. Professionsansvarig, LSR
Monica Mattsson, leg. sjukgymnast, Med Dr, Specialist i sjukgymnastik med inriktning mot
psykiatri och psykosomatik. Ordförande, Sektionen för psykiatri och psykosomatik, LSR
Bilagor
Frågeformulär: Hur känner du dig?
VAS-skala och smärtteckning
Besvärsskala
EQ-5D
Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD)
Informationsansvariga
Christina Fransson, leg. sjukgymnast
Elisabeth Eskilsson, leg. sjukgymnast
e-post: [email protected]
e-post: [email protected]
