Spara och bevara
– Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i
kulturhistoriskt värdefulla byggnader
Energimyndighetens forskningsprogram
för energieffektivisering i kulturhistoriskt
värdefulla byggnader har som mål att utveckla
kunskapen om energieffektivisering i kulturhistoriskt
värdefulla byggnader och på så vis bidra till en långsiktig,
hållbar förvaltning av det äldre fastighetsbeståndet.
Genomtänkta och varsamma åtgärder för energieffektivisering bidrar inte bara till att sänka energiförbrukningen
och energikostnaderna utan även till fastighetens
bevarande på lång sikt.
Forskningsprogrammet
ska stärka och utveckla en nationell kompetens inom området.
Den varsamma energieffektiviseringen ska uppnås genom tvärvetenskapligt samarbete, där teknik möter kulturvård.
Programmets vision är att:
Förverkliga den potential för energieffektivisering som finns i
kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det ska ske på ett varsamt
sätt utan att byggnadernas värden och dess inventarier förstörs eller förvanskas
och att inomhusmiljön bevaras eller förbättras.
Det finns kompetens, kunskap och beprövade lösningar för att
såväl förvaltare som antikvariskt ansvariga ska kunna integrera energieffektivisering i vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla
byggnader.
Utveckla nya metoder och tekniska lösningar för att effektivisera energianvändningen i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
Koppla samman forskning och utveckling inom det specifika programområdet med den forskning och utveckling som bedrivs om energieffektivisering i allmänhet.
Göra Sverige ledande inom Europa vad gäller tjänster och produkter
inom detta område
Läs mer om forskningen på vår hemsida
www.sparaochbevara.se
Centrum för
energieffektivisering
i kulturhistoriskt värdefulla byggnader
vid Högskolan på Gotland
Högskolan på Gotland har bildat ett centrum för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader (CEK). CEK är tänkt
att vara en nationell resurs vad gäller varsam energieffektivisering.
Kunskap utvecklas och förmedlas genom forskning, utbildning och
information.
CEK stöds ekonomiskt av Högskolan på Gotland, Energimyndigheten och Riksantikvarieämbetet.
Energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader
förutsätter ett tvärvetenskapligt samarbete både i forskning och
tillämpning. Forskargruppen inom CEK består av tolv seniora
forskare; antikvarier, arkitekter, ingenjörer och konservatorer,
samt fyra doktorander.
Forskningen inom centrumet handlar dels om att utveckla och
utvärdera nya tekniska lösningar dels att mer allmänt förstå hur
vi ska förhålla oss till de kompromisser som ofta krävs när energisparande ställs mot bevarande av kulturvärden. Forskningen
bedrivs i en rad olika projekt:
Förebyggande konservering och energieffektivisering genom klimatstyrning
Potential och policies för energieffektivisering kulturhistoriskt värdefulla byggnader
Ett historiskt perspektiv på energieffektivisering i byggnader
Climate for Culture – Damage risk assessment, economic impact and mitigation
strategies for sustainable preservation of cultural heritage in the times of climate change
Hållbar förvaltning av kulturarv
European standards for energy efficiency in historic Buildings
Kulturarvet och komforten:
Frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturbyggnader under 1900-talet
Healthy and Energy Efficient Living in Traditional Houses
Sustainable Management of Churches
Energy Efficiency for EU Historic Districts Sustainability
Läs mer om forskningen på vår hemsida
www.sparaochbevara.se
Exempel
på forskn
ing:
Energieffektivisering
genom klimatstyrning
I de flesta kulturhistoriskt värdefulla byggnader har man begränsade möjligheter att förbättra själva byggnaden för att sänka energiförbrukningen. I många fall är både byggnaden och dess inventarier
beroende av skonsamt inneklimat. Det innebär att en genomtänkt
klimatstyrning är en nödvändig och kostnadseffektiv åtgärd för att
förena energisparande med ett långsiktigt bevarande av byggnaderna
och deras kulturvärden.
Forskningen handlar om besvara två grundläggande frågor:
Vilket inneklimat skall man ha?
Hur uppnår man det inneklimatet på bästa
möjliga sätt?
Här är två exempel på forskningsprojekt inom detta område:
Utveckling och utvärdering av strålvärme i kyrkor
I många av Sveriges kyrkor är det lång tid mellan gudstjänsterna och det
är få besökare i förhållande till kyrkans storlek. Att värma upp hela
kyrkorummet hela tiden blir orimligt dyrt, även tillfällig uppvärmning ger så
pass höga kostnader att allt fler kyrkor stängs på vintern. Ett forskningsprojekt har att utvecklat ett strålvärmesystem som gör det möjligt att nyttja
en kyrka året runt med acceptabel komfort, mycket god energieffektivitet
och utan negativa effekter på byggnadens kulturvärden.
Värmepumpar för skyddsvärme
Skyddsvärme innebär att en byggnad
värms för att undvika fuktproblem,
inte för att ge komfort. Det handlar då om
att hålla luftfuktigheten under en viss
nivå, snare än att reglera temperaturen.
Luft-luftvärmepumpar har de senaste
åren utvecklats mot allt bättre prestanda
och lägre priser och är ett intressant
alternativ för just skyddsvärme. I flera
fältstudier har värmepumparna undersökts med avseende på teknisk funktion
samt eventuella negativa effekter på byggnad och inventarier. Resultaten visar att
värmepumpar med fördel kan användas
för skyddsvärme.
Läs mer om forskningen på vår hemsida
www.sparaochbevara.se
Exempel
på forskn
ing:
Hur mycket energi kan
vi spara i äldre byggnader
Och vilka konsekvenser får det?
Oavsett hur vi definierar och avgränsar målgruppen ”kulturhistoriskt värdefulla byggnader” finns här en betydande del av samhällets
energianvändning. Det finns totalt cirka 1,7 miljoner småhus i Sverige
med en årlig energianvändning för uppvärmning och tappvarmvatten på knappt 40 TWh. Av dessa byggnader är 12% byggda före
1919 och 20 % byggda mellan 1919 –1945. Omkring en tredjedel
av byggnaderna är alltså från före 1945, men de står sannolikt för en
betydligt större andel av den totala energianvändningen. I Europa
finns cirka 55 miljoner bostäder byggda före 1945 med en uppskattad
årlig energianvändning på 1400 TWh.
Hållbar balans
Varje sparad procent i byggnader byggda före 1945 motsvarar i Sverige
uppskattningsvis 0,2 TWh och i Europa 7 TWh. I den andra vågskålen
finns det byggda kulturarvet vars värde inte lika lätt låter sig beskrivas
i kvantitativa termer. En hållbar samhällsutveckling förutsätter att vi
kan balansera dessa värden.
Forskningsprojekt
Forskningsprojektet Potential och policies för energieffektivisering
i byggnader byggda före 1945 är ett samarbete mellan Högskolan
på Gotland, Linköpings Universitet och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Projektets frågeställning är:
Hur påverkas den teknisk-ekonomiska besparingspotentialen av
hänsyn till kulturvärden?
Vad blir de antikvariska och byggnadstekniska konsekvenserna
av de politiska målen för energisparande? Är detta förenligt med gällande
lagar och förhållningsätt inom byggandsvården?
Vilka åtgärder i form av policies, information och tekniska lösningar
behöver utvecklas för att kunna harmonisera målsättningarna inom
energiområdet med kulturvårdens mål?
I vilken utsträckning kan man överföra kunskaper och erfarenheter från
forskning och utveckling som bedrivs med inriktning på modernare byggnader.
Läs mer om forskningen på vår hemsida
www.sparaochbevara.se
Energieffektivisering
i kulturhistoriskt
värdefulla byggnader
Stigande energipriser och hot om klimatförändringar gör att vi måste fortsätta arbetet med att
minska energiförbrukningen i våra byggnader.
Nya byggnader kan redan idag göras extremt
effektiva. Den stora utmaningen är de byggnader
som redan finns.
Hur kan man förena energieffektivitet
med god byggnadsvård?
Det finns inga enkla svar på den frågan. Det handlar inte bara om
tekniska lösningar utan om hur vi ställer olika värden mot varandra.
Erfarenheter från energisparkampanjer under 70- och 80-talet visar
på riskerna med energieffektiviseringsåtgärder i äldre hus. Okänsligt
genomförda insatser, t ex utvändiga fasadisoleringar och fönsterutbyten ledde till en förfulning och förvanskning som vi idag inte skulle
acceptera. Bristande kunskaper om byggnadernas tekniska funktion
ledde i en del fall till fuktskador och problem med inneklimatet.
Att inte göra någonting alls är inte ett alternativ. På lång sikt är energieffektivisering en förutsättning för att våra kulturhistoriskt värdefulla
byggnader ska kunna bevaras. Om byggnader inte kan användas för
att uppvärmningen blivit för dyr, kan det leda till förfall och rivning.
Ny kunskap och teknisk utveckling är en del av lösningen på detta
problem, men vi behöver framförallt diskutera hur vi ska förhålla oss
till balansen mellan att spara och bevara.
