Politisk teori 1
Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald
Jörgen Ödalen
[email protected]
1
Liberalism, demokrati och mångfald
Utmaningen:
• Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk
och religiös mångfald (”mångkulturalismens faktum”)
• Hur ska vi hantera detta – i teori och praktik?
• Mångkulturalistisk politik syftar till att erkänna och
respektera den mångfald av grupper vi finner i det
mångkulturella samhället.
• Vilken politik kan försvaras? Hur konstruerar vi en
politisk teori som tar hänsyn till minoriteter och
minoritetskulturer som samtidigt respekterar rättvisans
krav?
2
Liberalism, demokrati och mångfald
• Ett mångkulturellt samhälle har två eller fler
kulturella gemenskaper.
• Monokulturalistisk politik försöker assimilera
dessa olika gemenskaper in i den
dominerande kulturen.
• Mångkulturalistisk politik välkomnar och
uppskattar skillnader, och respekterar de
kulturella kraven från de olika
gemenskaperna.
3
Liberalism, demokrati och mångfald
• Exempel: Religionsfrihet. Staten ska inte fatta några
lagar som uttryckligen kräver att medborgarna tillhör
en viss religion, eller som förbjuder någon religion.
Rimligt.
• Men detta har konsekvenser för annan lagstiftning.
• Sikher bär av religiösa skäl turban. Kommer i konflikt
med lagar som kräver:
- hjälm för motorcyklister.
- hjälm för byggnadsarbetare.
Kränker dessa lagar sikhers religiösa rättigheter? Ska vi
tillåta undantag?
4
Liberalism, demokrati och mångfald
• Vilka undantag ska då tillåtas? Ska vi tillåta
arrangerade äktenskap där ena parten är
ovillig? Eller tillåta att man begränsar
tillgången till undervisning för sina barn? Eller
vägrar barnen viss medicinsk behandling?
5
Liberalism, demokrati och mångfald
• Liberaler har traditionellt sett rättvisa som att alla
är lika inför lagen – det spelar ingen roll vilken
religion eller etnicitet man har. Detta var en
reaktion på historiska orättvisor (religiös
intolerans, feodalism) på 1600- och 1700-talen.
• I liberala välfärdsstater har man dessutom
fokuserat på att reducera socio-ekonomiska
skillnader mellan medborgare.
• Målet har varit en enhetlig föreställning om
medborgarskapet.
6
Liberalism, demokrati och mångfald
Den mångkulturalistiska kritiken:
• Detta liberala fokus – att reducera gruppskillnader –
fyllde ett syfte, men genom att bortse från skillnader
har liberalismen bortsett från något värdefullt;
människors kulturella bakgrunder.
• Liberala institutioner som bortser från gruppskillnader
diskriminerar människor som inte delar liberala,
individualistiska uppfattningar.
• Allt fler grupper i liberala samhällen kräver erkännande
– att gruppskillnader uppmärksammas och respekteras.
7
Liberalism, demokrati och mångfald
Två viktiga argument i den mångkulturalistiska
kritiken:
1. Kulturer är värdefulla, eftersom det utgör en
central social kontext som fungerar som ett
slags filter mellan individen och världen; min
uppfattning av världen, mina värderingar,
hela min identitet blir till genom att jag ingår
i en viss kulturell grupp - den liberala fokusen
på individen är för abstrakt!
8
Liberalism, demokrati och mångfald
Forts…
Vi behöver därför inte fri- och rättigheter i egenskap
av individer, utan i egenskap av medlemmar i
kulturella gemenskaper – vi behöver dem för att
vara fria att utöva vår religion, följa sedvänjor, fira
kulturella högtider, ordna familjelivet i enlighet med
traditioner.
- För att skydda dessa behov krävs ibland juridiskt
och politiskt erkännande av grupprättigheter.
9
Liberalism, demokrati och mångfald
2. Liberalismen är inte neutral, utan står för en
monokulturalistisk politik – den försvarar den
dominerande kulturens intressen på bekostnad av
minoriteters intressen.
- Under lång tid i historien har mångfald ignorerats
eller motarbetats, genom att politik byggts på en
bild av den ”normale medborgaren” och
”avvikande” grupper exkluderats, marginaliserats,
assimilerats.
10
Liberalism, demokrati och mångfald
• Liberal monism: Ett, liberalt, sätt att leva är
det rätta – en enhetlig uppfattning om
medborgarskapet är det riktiga sättet att
organisera en liberal stat.
Den andra änden av spektrumet:
• Relativism: Det finns ingen oberoende
måttstock för att välja mellan olika gruppers
motstridiga intressen.
Vad finns mellan dessa positioner?
Liberalism, demokrati och mångfald
Liberal pluralism:
• Rawls politiska liberalism och idén om ett
”överlappande konsensus”.
• Rawls ansåg att han i sin tidigare teori hade
bortsett från pluralismens faktum och värde.
• I En teori om rättvisa såg han liberalismen som en
heltäckande liberalism; förutsatte att alla delar
samma värderingar och därmed accepterar de två
rättviseprinciperna – orealistiskt!
Liberalism, demokrati och mångfald
Liberal pluralism, forts.
• Pluralism är en konsekvens av människors fria
användande av förnuftet. Monism kan bara
upprätthållas med statligt förtryck.
• Rawls vill dock inte överge liberalismen. Hans lösning:
• Politisk liberalism istället för heltäckande liberalism.
• Den politiska liberalismen förhåller sig opartisk till olika
moraliska doktriner genom att undvika de
kontroversiella ämnen som splittrar dessa doktriner.
Liberalism, demokrati och mångfald
Liberal pluralism, forts.
• Syftet med den politiska liberalismen är att finna
rättviseprinciper som reglerar samspelet mellan
medborgare, men som utanför detta inte lägger
sig i det moraliska, kulturella, religiösa livet.
• Detta genom att identifiera ett överlappande
konsensus – rättviseprinciper som företrädare för
väldigt olika religiösa, kulturella grupper skulle
välja i en ursprungsposition; de två
rättviseprinciperna från En teori…
Liberalism, demokrati och mångfald
Liberal mångkulturalism:
• Kymlicka: Rawls tar inte kulturens natur och
funktion på tillräckligt stort allvar. Vår kultur är
viktig för oss i såväl det privata som det offentliga.
• För att behandla människor jämlikt måste vi
ibland behandla dem olikt.
• Som liberaler måste vi dock fortfarande försvara
värdet av individuell autonomi. Den liberala
mångkulturalismen sätter därför upp vissa
begränsningar.
Liberalism, demokrati och mångfald
Liberal mångkulturalism:
• För att erkänna olikheter måste vi erkänna
differentierade grupprättigheter för vissa
minoriteter:
– Tillåta vissa grupper viss rätt till självstyre (samer i
Sverige, franska minoriteten i Kanada).
– Tillåta vissa grupper undantag från generella regler
(Sikhers turbaner); särskilda språklagar (Quebec);
statligt stöd. Polyetniska rättigheter.
– Ge vissa grupper särskild representation; reserverade
platser i statens politiska institutioner.
Liberalism, demokrati och mångfald
• Kymlicka: Vi måste skilja bra från dåliga minoritetskrav.
• Två slags krav:
1. Interna restriktioner på relationer inom gruppen;
rättigheter gentemot de egna medlemmarna.
2. Externa restriktioner på relationer gentemot andra
grupper; rättigheter för gruppen gentemot
majoritetssamhället för att skydda grupper från yttre
påtryckningar.
Liberaler skeptiska mot 1., men kan tillåta 2. för att
skydda grupper mot majoritetens ekonomiska/politiska
makt.
17
Liberalism, demokrati och mångfald
Mångkulturalism:
• Parekhs pluralistiska universalism: Försvar av en
politisk baserad på interkulturell dialog.
• Relativismen har fel i att interkulturell dialog och
interkulturell utvärdering inte är möjlig; det finns
tvärkulturellt delade mänskliga egenskaper.
• Monismen har fel eftersom den överbetonar det
gemensamma i vår mänskliga natur, och ignorerar
hur kulturen förmedlar, skapar och omskapar det
som är moraliskt värdefullt.
18
Liberalism, demokrati och mångfald
Mångkulturalism:
• Människan ”blir till” på tre olika nivåer: vad de har
gemensamt som medlemmar av samma art, vad de tillförs
och har gemensamt som medlemmar i en kulturell
gemenskap, och vad de som reflekterande varelser tillför
sig själva.
• Dessa samspelar ständigt med varandra. Det går inte att
bortse från någon del i något sammanhang (som Rawls i
den politiska liberalismen).
• Vi påverkas av natur (grundläggande behov) och kultur,
men är också aktiva deltagare i naturen och kulturen;
förändrar dem; de påverkar oss igen i sina förändrade
former; osv i ett ständigt samspel.
19
Liberalism, demokrati och mångfald
Mångkulturalism:
• Den pluralistiska universalismens essens: P.g.a. det
dialektiska samspelet mellan natur och kultur kan vi
inte ge företräde åt varken det som gör oss lika eller
det som skiljer oss åt när man bedömer vad som är rätt
sätt att leva.
• För att lösa konflikter mellan olika moraliska
uppfattningar, och för att överhuvudtaget bestämma
vad som är moraliskt värdefullt, krävs tvärkulturell
dialog. Inget perspektiv (som liberalismens fokus på
autonomi) kan ges företräde.
20
Liberalism, demokrati och mångfald
Mångkulturalism:
• En dominerande kultur är därför skyldig att ta
minoritetskulturers önskemål på allvar, även
om det handlar om en kontroversiell sedvänja.
Och måste ändra sitt synsätt om
minoritetskulturen kan belägga att deras
önskemål pekar ut ett genuint värde.
21
