Analys - Mäklarsamfundet

Analys
Mäklarsamfundet
Fastighetsmäklare
Fakta & nyckeltal 2014
2014:1
Fastighetsmäklare
Fakta & nyckeltal 2014
Förord
Alla människor behöver en bostad. Därför är
bostadsfrågor ett område som väcker intresse,
engage­mang och känslor hos de allra flesta. Vi förändrar och anpassar vårt boende flera gånger under
vår livstid. Det kan till exempel vara för att möta en
ny familjesituation eller för att studera eller arbeta
på en annan ort. Att köpa eller sälja sin bostad är
ofta en av livets viktigaste och största affärer. En
fastighetsmäklare är experten som yrkesmässigt
och professionellt förmedlar bostäder och andra
fastigheter. Med kunskap och erfarenhet säkerställer fastighetsmäklare att både säljare och köpare
kan känna sig trygga på bostadsmarknaden och
att ägarbyten sker på ett smidigt och korrekt sätt.
En väl fungerande bostadsmarknad är också en
viktig förutsättning för god ekonomisk tillväxt och
en konkurrenskraftig ekonomi. Fastighetsmäklare
har därför en viktig roll att fylla, både för enskilda
individer och för samhället i stort.
Många vänder sig till Mäklarsamfundet med sitt intresse för bostadsmarknaden och söker information
och fakta. Hur många fastighetsmäklare finns det?
Vad krävs för att bli registrerad som mäklare? Hur
många bostäder säljs? Och hur fungerar till­synen?
Intresset är stort och frågorna ställs från både
allmänhet, myndigheter och media men också från
verksamma fastighetsmäklare och studerande. För
många är det ett drömyrke att vara fastighets­mäklare,
det är ett fritt och flexibelt arbete där ingen dag är
den andra lik. Men det är också ett arbete som kräver tillgänglighet, helgarbete och kunskap om vilka
regler som gäller. Fastighetsmäklarens expertroll
har blivit allt tydligare över åren genom successiva
skärpningar av lagar, regler och ökad granskning.
Rollen som fastighetsmäklare bygger på förtroende
och utöver rent formella krav krävs ett genuint
­intresse av mötet med människor och förmåga att
visa omsorg om samtliga parter i en bostads- eller
fastighetsaffär. I rollen som fastighetsmäklare kommer man som regel nära de inblandade parterna
och får både inblick i och ­förståelse för vad som
påverkar och styr besluten i de enskilda fallen.
Ingrid Eiken
VD Mäklarsamfundet
Om Mäklarsamfundet
Mäklarsamfundet är branschorganisationen
för Sveriges fastighetsmäklare och samlar
över 80 procent av kåren.
I denna rapport samlar vi aktuell fakta, information
och nyckeltal. Vi vill härigenom medverka till att öka
kunskapen och förståelsen för fastighetsmäklare och
branschen samt möta det intresse som finns.
Ingrid Eiken
VD, Mäklarsamfundet
April 2014
2
Sammanfattning*
I januari 2014 fanns det 6 690 registrerade fastighetsmäklare vilket var ungefär lika många som 2013. Den
1 april hade antalet minskat med ca 250 mäklare. Den 1 april var 84 procent av samtliga fastighetsmäklare
medlemmar i Mäklarsamfundet. 56 procent av fastighetsmäklarna är män och 44 procent kvinnor. 1994 var
endast 17 procent kvinnor. Bland unga mäklare, under 30 år, är 60 procent kvinnor. Bland mäklare som är
mellan 50 och 69 år så är andelen kvinnor 31 procent.
Många trivs i yrket och har jobbat länge. 44 procent har arbetat som mäklare i tio år eller längre. Av dessa är
68 procent män och 32 procent kvinnor. Av de som lämnar yrket är 35 procent under 30 år och 68 procent av
dessa är kvinnor.
Fastighetsmäklare är experter som yrkesmässigt och professionellt förmedlar bostäder och andra fastigheter.
Under 2013 såldes ca 49 000 småhus, 90 000 bostadsrätter och 9 000 fritidshus till ett samlat värde om
ca 248 miljarder kronor.
Mäklarnas marknad, totalt antal sålda objekt fördelat på antalet mäklare samma år, har minskat successivt
sedan början av 2000-talet då det var runt 30 objekt per mäklare och år. Motsvarande siffra 2013 var 22 objekt.
Andelen mäklade bostadsaffärer uppgår till 91 procent för småhus och de som anlitar en mäklare vid förmedlingen får 7 procent högre pris än de som säljer privat. 2001 låg andelen mäklade affärer på 77 procent.
Det färdigställdes fler bostäder 2013 än 2012. Flerbostadshus ökade med 16 procent i storstadsområdena
och 12 procent i övriga riket. Småhusbyggandet har minskat med 12 procent. Ett ökat byggande skapar nödvändiga flyttkedjor som frigör bostäder. Bostadsmarknadsindex (BMI) för 2013 ligger på 11. Ett sunt BMI ska
ligga på mellan 20-25 så Sveriges BMI är lågt, även jämfört med våra nordiska grannländer.
Det bästa med att vara fastighetsmäklare är att träffa människor och att ha ett fritt yrke med variation. Det
sämsta är osäkerheten om den egna lönen och arbetstiderna. 64 procent har enbart provisionslön. Hälften
av mäklarna har en lön i spannet 300 000–499 000 kronor per år. 1 procent har en årsinkomst på 1 miljon
kronor eller mer.
Antalet nyutexaminerade fastighetsmäklare förväntas öka under 2014. I vår är det ca 780 som utexamineras
och av dessa är 62 procent kvinnor och 38 procent män. Det är många sökande på varje utbildningsplats. De
senaste åren har flera utbildningar förlängts från två till tre år. Sannolikt kommer inte samtliga som utexamineras att registrera sig som fastighetsmäklare. Med högre utbildning minskar trösklarna till andra yrkesval.
80 procent av företagen i branschen har 1–4 ­anställda
och bland Mäklarsamfundets medlemmar är ca 70
procent kedjeanslutna och 30 procent arbetar i fristående företag. Det pågår för närvarande en granskning
hos Konkurrens­verket om Swedbank Franchise förvärv av
Svensk Fastighetsförmedling kan genomföras enligt reglerna i konkurrenslagen. Senast den 17 juni 2014 väntas
Konkurrens­verkets beslut i detta ärende.
Tillsyn och granskning bidrar till att skapa trygghet
och förtroende. Köpare och säljare är som regel nöjda.
Antalet anmälningar hos FMI mot mäklare utgör endast
två promille av antalet förmedlingar. Antalet av FMI
­varnade fastighetsmäklare sjönk från 111 påföljder
2012 till 71 påföljder 2013.
INNEHÅLL
Sammanfattning
3
1. Fakta om fastighetsmäklare
4
2. Fastighetsmäklare verkar på
bostadsmarknaden
11
3. Fastighetsmäklare, företagen
och villkoren
17
4. Fastighetsmäklarna står under
statlig tillsyn och granskning
23
5. Mäklarsamfundet
25
Diagram- och tabellindex
27
Referenser
28
Litteraturtips
28
* Källhänvisningar till faktauppgifter finns i rapporten.
3
1. Fakta om fastighetsmäklare
Fastighetsmäklare – ett yrke med historia
Fastighetsmäklare har som yrke att förmedla fastigheter.
Det ställs höga krav på utbildning och den som yrkesmässigt förmedlar fastigheter ska vara registrerad hos
Fastighetsmäklarinspektionen (FMI). I rollen ligger i första
hand att förmedla en försäljning, att knyta kontakt mellan
säljare och köpare men också att bistå med rådgivning
och avtalsskrivning för att ge parterna en trygg affär. En
fastighetsmäklare ska enligt lagen vara opartisk i sin
relation mellan säljare och köpare, och båda parter ska
kunna lita på mäklaren och få den rådgivning som var och
en behöver. Fastighetsmäklarens uppdrag att förmedla en
fastighet utgörs av ett förmedlingsuppdrag mellan säljaren
(uppdragsgivaren) och fastighetsmäklaren.
Mäklaren är personligen ansvarig för sitt förmedlings­
arbete, så det är alltid mäklaren själv, och inte det företag
där mäklaren är verksam, som är registrerad, ansvarig och
som står under tillsyn av FMI. För att bli registrerad som
fastighetsmäklare krävs teoretisk utbildning från universitet eller högskola samt praktik.
Yrket har en lång historia. Redan i antiken fanns mellanmän i form av mäklare eller förmedlare. I de regelsystem
som funnits för mäklare har alltid ställts uttryckliga krav
på yrkesutövarna att vara hederliga, opartiska och att inte
själva driva handel och dessa tre krav gäller fortfarande1.
År 1947 infördes begreppet auktoriserad fastighetsmäklare och det var Sveriges handelskammare som utfärdade
auktorisationen. Den infördes för att skapa ordning och
för att visa att fastighetsmäklaren uppfyllde vissa krav på
utbildning och praktik. Den var dock frivillig och inledningsvis var det endast ca 30 procent av mäklarkåren som
begärde auktorisationen.
Det var först 1984 som riksdagen beslöt om en tydligare
lagreglering, lagen om fastighetsmäklare. Det blev då
obligatoriskt att vara registrerad hos en myndighet (länsstyrelsen i det län man avsåg vara verksam) och det blev
vid vite förbjudet att förmedla fastigheter utan utbildning
och registrering. Lagen har därefter omarbetats vid ett par
tillfällen, först 1995 och genom den nu gällande Fastig­
hetsmäklarlagen, som började gälla den 1 juli 2011.
Riksdagen beslutade 1998 att grundutbildningen för att
bli fastighetsmäklare skulle bli en tvåårig utbildning på
högskolenivå, men på många högskolor har utbildningen
förlängts till tre år.
År 1995 tillkom Fastighetsmäklarnämnden som statlig
tillsynsmyndighet och under 2012 bytte denna myndighet
namn till Fastighetsmäklarinspektionen.
Läs mer:
www.maklarsamfundet.se
www.fmi.se
1 Sveriges första författningsbestämmelse för mäklare är från 1720-talet. Den följdes av en Mäklarordning som antogs 1853 och
ändrades 1872 och 1893.
4
Antalet mäklare har ökat med 48 procent sedan 2001
I Sverige fanns det 6 690 fastighetsmäklare
i början av januari 2014. Under 2013 tillkom
det 635 nya ­mäklare och 601 lämnade yrket.
Under årets första månader har antalet
minskat med cirka 250 personer.
Intresset för att arbeta som fastighetsmäklare är stort.
Antalet verksamma mäklare har ökat trendmässigt med
­undantag för några år i början på 2000-talet. År 2001
fanns det 4 516 mäklare och sedan dess har antalet ökat
till 6 6902 mäklare i början av januari 2014. Därefter har
antalet minskat med ca 250 personer. Det är en ökning
med cirka 48 procent sedan 2001. Mäklarsam­fundet samlar idag över 80 procent av samtliga mäklare i branschen.
Diagram 1. Antalet fastighetsmäklare, 1997–2013.
8000
7000
6000
5000
Samtliga fastighetsmäklare
4000
Medlemmar i Mäklarsamfundet
3000
2000
1000
0
97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
Källa: FMI och Mäklarsamfundet.
Första gången som yrkeskåren översteg 6 000 fastighetsmäklare var 2007 men därefter har ökningstakten mattats
av. Sedan 2010 har antalet verksamma fastighetsmäklare
varit förhållandevis konstant.
Varje år förekommer det relativt omfattande förändringar
beträffande in- och utflöden av fastighetsmäklare (nyregistreringar och avregistreringar). Under perioden 2007-2013
ökade antalet mäklare med 783 personer som ett resultat
av att 4 742 mäklare nyregistrerades och 3 959 avregist-
rerades. År 2012 är första gången som det var fler mäklare
som lämnade yrket än som sökte sig till yrket sedan 2001.
Totalt sett var det färre som lämnade yrket under 2013
jämfört med 2012. Under 2012 minskade antalet mäklare
med 46 personer och under 2013 med 38 personer. Hur
antalet mäklare kommer att förändras under 2014 är för
tidigt att säga. Att antalet mäklare minskat under årets
första månader indikerar att antalet verksamma mäklare
kan komma att kvarstå på en lägre nivå än 2013.
Diagram 2. Förändringar av in- och utflöde av fastighetsmäklare, 2007–2013.
900
800
700
600
500
Inflöde av mäklare
400
Utflöde av mäklare
300
200
100
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Källa: FMI (antalet nyregistreringar och avregistreringar totalt, per år), 31 december 2013.
2 Fastighetsmäklarinspektionen (FMI), den 31 december 2013.
5
Manlig dominans i yrket men kvinnornas andel ökar
I januari 2014 var 56 procent av fastighetsmäklarna män och 44 procent var kvinnor.
Kvinnornas andel i branschen har ökat
­sedan mitten på 90-talet och kommer att
fortsätta att öka om man beaktar hur för­
delningen ser ut på högskolorna.
Över åren har den ojämna fördelningen mellan kvinnor och
män inom fastighetsmäklaryrket planat ut. Under 2013
var 56 procent av fastighetsmäklarna män och 44 procent
var kvinnor. Så har det sett ut de senaste åren. I början på
90-talet var det däremot betydligt fler män än kvinnor som
var verksamma som fastighetsmäklare och 1994 fanns det
till exempel bara 17 procent kvinnor.
Diagram 3. Utveckling av andelen kvinnor och män, 1994-2013. Procent.
90
80
70
60
50
Män
40
Kvinnor
30
20
10
0
94
99
05
07
08
09
10
11
12
13
Källa: FMI
6
Åldersstrukturen bland fastighetsmäklare
Åldersgruppen under 30 år utgörs till 60
procent av kvinnor och 40 procent av män.
Bland de som är 50 år och äldre är fördelningen tvärt om.
De flesta fastighetsmäklare, 50 procent, befinner sig
i spannet 30-49 år och 54 procent av dessa är män och
46 procent är kvinnor. 27 procent av de verksamma
­mäklarna är i åldersgruppen 50-69 år. I denna grupp är
31 procent kvinnor och 69 procent är män. Ett fåtal
­mäklare, 3 procent, är 70 år eller äldre och av dessa är
­endast 11 procent kvinnor och 89 procent män. 21 procent av ­fastighetsmäklarna är under 30 år och av dessa är
60 procent kvinnor och 40 procent män.3
Diagram 4. Åldersstruktur bland fastighetsmäklare, 2013. Antal.
3500
50%
3000
2500
2000
1500
27%
Kvinnor
21%
Män
1000
500
3%
0
Under 30 år
30-49 år
50-69 år
70 år och äldre
Källa: FMI (februari 2014).
Diagram 5. Kvinnor och män i olika åldersgrupper, 2013. Procent.
100%
11%
90%
31%
80%
70%
60%
46%
60%
50%
89%
40%
69%
30%
20%
40%
Kvinnor
Män
54%
10%
0%
Under 30 år
30-49 år
50-69 år
70 år och äldre
Källa: FMI (februari 2014).
3 Fastighetsmäklarinspektionen (FMI), februari 2014.
7
Många har lång erfarenhet som ­fastighetsmäklare
Bland de fastighetsmäklare som varit
­verksamma bara några få år dominerar
­kvinnorna och de flesta är unga.
Mäklarsamfundets medlemsundersökning4 följer bland
­annat upp hur ålders- och könsfördelningen ser ut i
relation till hur många år man har varit verksam som
fastighetsmäklare.
Den senaste medlemsundersökningen 2013 visar att
­majoriteten, 44 procent, har arbetat som fastighets­mäklare
i tio år eller längre och bland dessa är 68 procent män och
32 procent kvinnor, vilket tyder på en liten ökning av
­andelen kvinnor jämfört med 2012.
En tredjedel av de som slutar är 30 år eller yngre
Av de som lämnar branschen är 35 procent
­under 30 år och 68 procent av dessa är
kvinnor.
Mäklarsamfundet har analyserat den grupp som lämnade
yrket (avregistrerade sig) under perioden 2008 till 20135.
Totalt var det 3 431 mäklare som avregistrerade sig under
dessa år och av dem var fördelningen jämn mellan kvinnor
och män (ca 50 procent vardera). Medelåldern för samtliga
mäklare som avregistrerades under perioden var 45 år.
35 procent av dem som slutade under perioden 2008–2013
var 30 år eller yngre. En majoritet av dessa var kvinnor, hela
68 procent. Denna bild jämnas ut i åldrarna 31–49 år där
53 procent var kvinnor och 47 procent var män. Av antalet
avregistrerade mäklare mellan 50–69 år var andelen män
69 procent.
Drygt 20 procent av yrkeskåren har varit verksamma upp
till tre år. I denna grupp är 59 procent kvinnor och
41 procent män. De flesta, 68 procent, är under 30 år.
35 procent av fastighetsmäklarna har varit verksamma
4–10 år och här är könsfördelningen i det närmaste
jämn. I denna grupp är 32 procent under 30 år.
Tabell 1. Antal år som fastighetsmäklare. Procent.
Antal år som
mäklare
10 år +
4-10
0-3
Total andel
mäklare
44%
35%
21%
Varav
Kvinnor Män
32%
68%
49%
51%
59%
41%
Källa: Mäklarsamfundet 2013, medlemsundersökning.
Fler mäklare i yngre åldersgrupper avregistrerade sig. Av
de som lämnade yrket mellan 2008–2013 var ­68 procent
yngre än 49 år. Det ger en signal om att det kan ta några
år att etablera sig som fastighetsmäklare men när detta
väl skett så märks det i form av att färre lämnar yrket.
Orsakerna till att fastighetsmäklare avregistreras varierar
men de allra flesta, 66 procent, väljer självmant att avregistreras på egen begäran. Totalt avregistrerades 586 mäklare
under 2013 varav 388 var på egen begäran. 33 procent
blev avregistrerade på grund av annullerad försäkring eller
obetald årsavgift och många av dessa registreras på nytt
när försäkringen återupptas. Fyra stycken mäklare fick sin
registrering återkallad till följd av tillsyn efter anmälan eller
tillsyn initierad av FMI.
Diagram 6. Antal avregistreringar, kvinnor och män, ålder, 2008-2013. Antal och procent.
1400
1200
1000
32%
47%
800
69%
600
400
Män
Kvinnor
68%
53%
200
31%
0
Upp till 30 år
31-49 år
50-69 år
85%
70 år eller äldre
Källa: FMI, registerutdrag 2014
4 Mäklarsamfundet, medlemsundersökning genomförd november 2013. Baseras på 1332 svarande fastighetsmäklare.
5 FMI, registerutdrag mars 2014.
8
Det krävs både teoretisk utbildning och praktik
För att kunna arbeta som fastighetsmäklare krävs både teoretisk utbildning från universitet eller högskola samt praktik.
Därefter ansöker man personligen om registrering hos FMI
som beviljar ansökningar. Vilka universitet och högskolor
som erbjuder relevant utbildning varierar från tid till annan.
För närvarande kan man studera vid följande universitet
och högskolor: Malmö, Gävle, KTH, Halmstad, Karlstad,
Högskolan Väst och Luleå6. Fastighetsutbildningen vid Borås
högskola har inte påbörjat några nya kurser sedan 2012.
Den teoretiska delen i utbildningen till fastighetsmäklare ska omfatta minst 120 högskolepoäng fördelade
Förväntad utveckling av antalet fastighetsmäklare
de kommande åren
Antalet nyutexaminerade förväntas öka
under 2014.
på kunskapsområdena fastighetsförmedling, civilrätt,
fastighetsrätt, skatterätt, ekonomi, byggnadsteknik samt
fastighetsvärdering. Dessutom krävs tio veckors praktik.
Därutöver måste en fördjupning e­ ller breddning göras
inom något av de nämnda k­ unskapsområdena eller
nationalekonomi.
Praktikperioden för fastighetsmäklare är inte studie­
medelsberättigad i motsats till förhållandet för många
­andra utbildningar med krav på praktik. För många
blivande fastighetsmäklare innebär praktikperioden en
ekonomisk påfrestning då den inte sällan genomförs med
ringa eller helt utan ersättning.
Våren 2012 fick branschen ett nytillskott av ca 700 personer
som hade lagt grund för att kunna söka en registrering till
fastighetsmäklare8. Av dessa var 55 procent kvinnor och
45 procent män.
Sedan 2010 har det tagits in mellan 600-800 elever per år
till de olika programmen på höstterminerna7. Söktrycket har
under flera år varit högt, mellan 6 och 19 sökande per plats
är inte ovanligt. Det är genomgående fler kvinnor än män
som söker. Kvinnornas andel ökade kraftigt mellan 2010
och 2011 och har minskat något de senaste två åren.
Nytillskottet minskade något under våren 2013 till ca 680
personer. Prognosen för våren 2014 är att ca 780 kommer att
­utexamineras, varav 62 procent kvinnor och 38 procent män.
Minskningen 2013 och ökningen 2014 kan förklaras med att
många utbildningar har förlängst från två till tre år. Sifforna
tar inte hänsyn till att det sker avhopp eller att utexaminerade
studenter inte registrerar sig till fastighetsmäklare.
Diagram 7. Antalet antagna till fastighetsmäklarutbildningar 2010-2013.
Diagram 8. Förväntad utveckling av antalet utexaminerade från fastighetsmäklarutbildningar 2012-2014.
900
900
800
800
700
700
600
600
500
500
400
400
300
300
200
200
100
100
38%
45%
41%
55%
59%
2012
2013
62%
0
0
2010
2011
Antal antagna
2012
Kvinnor
2013
Män
Källa: Universitets- och högskolerådet (UHR), underlag bearbetat av
Mäklarsamfundet.
Kvinnor
2014
Män
Källa: Universitets- och högskolerådet (UHR), underlag bearbetat av
Mäklarsamfundet.
6 SLU har även påbyggnadskurser för förmedling och värdering av skogs- och jordbruksfastigheter som avser 30 hp vardera.
7 Statistik och information om de olika linjerna finns på respektive universitet och högskola, på UHR och hos FMI.
8 Ansökan om registrering lämnas in och prövas individuellt av FMI, som kontrollerar och godkänner ansökan. Registrering förutsätter
också genomförd praktik på 10 veckor.
9
Det finns inte någon reglerad pensionsålder för fastighetsmäklare och många trivs med sitt yrke och fortsätter arbeta i hög
ålder. I februari 2014 fanns det 169 mäklare som var 70 år eller
äldre vilket motsvarar tre procent av mäklarna i branschen.
Omkring 2 000 fastighetsmäklare är 50 år eller äldre. De
kommande pensions­avgångarna kommer att påverka könsfördelningen i branschen och ge en ökad andel kvinnor.
Fastighetsmäklarassistenter är assistenter med
­specifika kunskaper
Utbildningen är ensam i sitt slag i Sverige och motsvarar
den tidigare fastighetsmäklarutbildningen innan den fick
högskole­status. Det innebär att man efter genomgången
utbildning ska ha fått förståelse för och kunna stödja
fastighetsmäklaren med många av arbetsuppgifterna i en
mäklartjänst. Utbildningen pågår under cirka sju månader
och omfattar ett antal moduler där internatbaserad handledning varvas med självstudier.
Sedan slutet av 1990-talet finns en kvalificerad assistent­
utbildning som är anpassad specifikt för mäklar­branschen.
Utbildningen genomförs av Mäklarsamfundet och s­ edan
starten har ca 1 500 fastighetsmäklarassistenter u
­ tbildats.
Under 2013 utbildade Mäklarsamfundet cirka 100 personer
till fastighetsmäklarassistenter, och lika många kommer att
utbildas under 2014.
Läs mer om fastighetsmäklar­
assistentutbildningen på
Mäklarsamfundets hemsida.
10
2. Fastighetsmäklare verkar på
bostadsmarknaden
Bostadsbestånd i förändring
Det finns ca 4,5 miljoner bostäder i S
­ verige
och 64 procent av dessa är privatägda.
­Bostadsbeståndet ökade med 6,5 procent
mellan 2000 och 2012 vilket är lågt jämfört
med många andra länder och med hänsyn till
befolkningsförändringarna.
Statistik över hur många bostäder det finns i Sverige presenteras årligen av SCB9. Den mest aktuella statistik­en avser 2012 och då fanns det 4,5 miljoner bostäder i Sverige.
Drygt 2,9 miljoner av dessa, 64 procent, var privatägda,
dvs bostadsrätter och småhus. Övriga bostäder är hyresrätter i olika former.
Diagram 9. Bostadsbeståndets fördelning, 2012.
2 500 000
2 000 000
1 949 764
1 653 347
1 500 000
Småhus
Bostadsrätter
1 000 000
947 668
Hyresrätter
500 000
0
Källa: SCB
Det totala bostadsbeståndet ökade med ca 278 000 bostäder
mellan 2000 och 2012 vilket motsvarar en ökning med 6,5
procent. Balansen mellan de olika upplåtelseformerna har
samtidigt förändrats. Till exempel har antalet hyresrätter
minskat och antalet bostadsrätter ökat i flerbostadshusen.
Ökningen är ett resultat av att många hyresrätter ombildats
till bostadsrätter kombinerat med att det byggts fler nya
bostadsrätter än hyresrätter. Sedan år 2000 har ca 160 000
hyresrätter ombildats till bostadsrätter i landet. Av dessa
finns 72 procent eller ca 115 000 i Stockholms län10.
Mellan 2000-2012 ökade det ägda beståndet med ca
354 000 bostäder vilket är en ökning med ca 14 procent.
Läs mer:
www.scb.se
www.maklarstatistik.se
www.riksbank.se
9 SCB presenterar statistik för helåret först i maj eller juni året efter.
10 SCB, 31 december 2012.
11
Diagram 10. Bostadsbeståndets förändring, 2000-2012.
2 500 000
2 000 000
1 500 000
Småhus
Bostadsrätter
1 000 000
Hyresrätter
500 000
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Källa: SCB
Diagram 11. Utveckling av Sveriges bostadsbestånd efter ägandeform, 2000-2012.
3 500 000
3 000 000
2 500 000
2 000 000
Hyresrätter
1 500 000
Privat bestånd
1 000 000
500 000
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Källa: SCB
Småhus är den vanligaste bostadsformen
Hälften av Sveriges befolkning bor i ägda småhus. Därmed
är småhus den vanligaste bostadsformen och dessa är framförallt äganderätter. Avgörande faktorer för valet av hur vi
bor är ålder, hushållets storlek, ekonomi, samt hur bostads­
beståndet ser ut där vi väljer att bo.11
I praktiken bor sex av tio personer i ägd bostad. Fler skulle
dock vilja äga sitt boende. Enligt undersökningar som
­ emoskop gör på uppdrag av SEB önskar ca nio av tio att
D
bo i ägt boende. Undersökningen gjord i februari 2014
visade att 65 procent vill bo i villa/radhus, 22 procent vill
bo i bostadsrätt och övriga 2 procent vill bo i hyresrätt.
Jämfört med undersökningen ett år tillbaka betyder det
att andelen som vill bo i bostadsrätt ökat med 4 procentenheter och andelen som vill bo i hyresrätt har sjunkit
med 10 procentenheter.
11 SCB Välfärd 1/2014.
12
Det byggs för lite nya bostäder
Bostadsmarknadsindex (BMI) är ett index som tagits fram
av Mäklarsamfundet och Sveriges Byggindustrier. Bostadsmarknadsindexet är ett sammanvägt mått mellan antalet
färdigställda bostäder och befolkningsförändringen samt
omsättningen av småhus och bostadsrätter i förhållande
till beståndet. Genomförda mätningar visar att Sveriges
BMI sticker ut genom att genomgående ligga på en låg
nivå och lägre än hos våra nordiska grannar. Det visar att
bostadsbyggandet inte håller takten i förhållande till de
befolkningsförändringar som sker. Ett sunt BMI ska ligga
på mellan 20 och 25 och Sveriges BMI låg 2013 på 11.
Ett ökat byggande skapar flyttkedjor som frigör bostäder
och ökar möjligheten för fler unga vuxna att få tillträde på
bostadsmarknaden. Det ökar även möjligheten att röra sig
inom det befintliga beståndet.
Diagram 12. Antal färdigställda bostäder i Sverige 1975-2013.
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
Småhus
30 000
Flerbostadshus
20 000
10 000
0
Källa: SCB
Enligt preliminära siffror från SCB färdigställdes 29 450
nya bostäder under 2013 i hela landet. Svagast utveckling under de senaste åren uppvisar nybyggnationen av
småhus som bromsade in med 12 procent 2013 jämfört
med 2012 i riket. I storstäderna låg småhusbyggandet
oförändrat mellan dessa år, och i övriga riket minskade
byggandet med 19 procent.
Nybyggnationen av flerbostadshus har ökat med 14 procent i hela riket och med 16 procent i storstadsområdena.
Totalt för alla småhus och flerbostadshus har nybyggna­
tionen ökat med 8 procent i hela landet jämfört med
2012. Under 2013 ökade nybyggandet av bostäder med
12 procent i stor­stadsområdena, men i övriga riket har
bostadsbyggandet minskat med två procent.
Tabell 2. Förändring av nybyggandet av bostäder 2013 jämfört med 2012.
2013
Riket totalt
Storstadsområdena
Övriga riket
Alla bostäder
8%
12 %
-2 %
Småhus
-12 %
0%
-19 %
Flerbostadshus
14 %
16 %
12 %
Källa: SCB
13
Fastighetsmäklare är experter på att förmedla
­bostäder och andra fastigheter
Under 2013 såldes ca 49 000 småhus och
ca 90 000 bostadsrätter. Det är en något
lägre nivå jämfört med 2012. I de flesta
­bostadsaffärer anlitas en fastighetsmäklare
för att genomföra förmedlingen.
Fastighetsmäklarens yrke är kopplat till hur män­niskor
­ordnar med sitt boende och hur boendet förändras över
åren. Människor kommer i kontakt med fastighetsmäklare­
när de är på väg att göra sitt livs kanske största affär, nämligen att köpa eller sälja sitt boende. De vanligaste skälen
till att flytta är flytt från föräldrahemmet, familje­bildning,
separation och byte till större eller mindre bostad på grund
av förändring av hushållets storlek. Starka skäl att flytta
kan också handla om att studera på en annan ort eller till
följd av förändringar av arbets­situationen. I genomsnitt
flyttar vi i Sverige tio till elva gånger under vår livstid enligt
en undersökning från SCB 2011.
Försäljningen av småhus ökade fram till 2007 och har s­ edan
minskat. 2013 låg antalet sålda småhus på ungefär samma
nivå som 2000. Försäljningen av bostadsrätter har successivt
ökat under hela 2000-talet och 2013 såldes ca 24 procent
fler bostadsrätter än 2000. Under 2013 har antalet sålda
bostadsrätter minskat marginellt jämfört med 2012.
Under 2013 såldes det 49 164 småhus och 9 008
fritidshus enligt SCB12. Statistik för bostadsrätter från
SCB för 2013 är inte presenterad ännu. Enligt prognos
baserad på Svensk Mäklarstatistiks13 statistik såldes det
uppskattningsvis 90 00014 bostadsrätter under 2013.
Priset på bostadsrätter har stigit med 11 procent och priset på villor med 5 procent i genomsnitt i riket. Den mest
aktuella statistiken för bostadsrätter, villor och fritidshus
presenteras varje månad av Mäklarstatistik och baseras
på ca 80 procent av de bostads­affärer som genomförts via
fastighetsmäklare och på försäljningspriset vid tidpunkten
för kontraktsskrivningen. Eftersom all statistik är baserad
på köpekontraktstillfället undanröjer Mäklar­statistik de
fördröjningar som sker mellan köpetillfället och tidpunkten
för lagfart.
Antalet försäljningar av bostäder och fritidshus
minskade marginellt mellan 2012 och 2013.
Diagram 13. Antalet sålda bostadsrätter, småhus och fritidshus 2000-2013.
100 000
90 000
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
Bostadsrätter
Småhus
Fritidshus
20 000
10 000
0
Källa: SCB och Mäklarstatistik, underlag bearbetat av Mäklarsamfundet.
Sammantaget representerar försäljningarna stora värden.
Uppskattningsvis uppgår värdet av överlåtelserna under
2013 till 248 miljar­d­er kronor, varav värdet på bostadsrätter till ca 129 miljarder kronor enligt preliminära siffror från
Mäklarstatistik och värdet på småhus till ca 107 miljarder
kronor enligt SCB. Totalt är detta en ökning med en miljard
kronor jämfört med 2012. Värdet på de fritidshus som bytte
ägare uppgick till ca 13 miljarder kronor. Jämfört med 2012
har värdet av sålda småhus och fritidshus ökat något.
12 SCB, januari 2014.
13 Mäklarstatistik ägs av Hemnet som i sin tur ägs av Mäklarsamfundet, Fastighetsmäklarförbundet FMF, Fastighetsbyrån och Svensk
Fastighetsförmedling.
14 Mäklarstatistik, årsstatistik för 2013. Eftersom SCB har eftersläpning när det gäller statistiken av bostadsrätter har en uppskattning gjorts
som bygger på Mäklarstatistiks uppgifter med antagandet att dessa utgör 80 procent (71 966 bostadsrätter) av samtliga försäljningar.
14
Diagram 14. Värdet av sålda bostäder och fritidshus, 2000-2013 (miljarder kronor).
140
120
100
80
60
40
Bostadsrätter
Småhus
Fritidshus
20
0
Källa: SCB och Mäklarstatistik, underlag bearbetat av Mäklarsamfundet.
15
Fastighetsmäklare förmedlar de flesta affärerna
normalt ingår i en fastighetsmäklares uppdrag. Ett grundkrav som ställs på fastighetsmäklare är att de besöker
objekt som ska säljas.
Andelen mäklade affärer ligger på fortsatt
hög nivå. När det handlar om småhus så
anlitas en mäklare i 91 procent av alla för­
säljningar 2013.
Fastighetsmäklare är experter på att förmedla bostäder
och andra fastigheter. Med kunskap som bas informerar
och vägleder fastighetsmäklaren både säljare och köpare
genom hela affären och det skapar trygghet.
Undantagsvis efterfrågas endast en viss begränsad del av
en fastighetsmäklartjänst. Då handlar det ofta om säljare
som har relativt omfattande egen kunskap och därför är
mest intresserade av att betala för en viss del av det som
Enligt Värderingsdata som under många år följt upp
samtliga villaförsäljningar så har andelen bostadsaffärer
där mäklare anlitats successivt ökat från 77 procent 2001
till 91 procent av försäljningarna 2013. Denna trend pekar
på större förtroende för fastighetsmäklarnas arbete och att
deras expertkunskaper ger ett mervärde vid försäljningar.
Enligt Värderingsdatas undersökningar får fastighets­
mäklare även ut ett högre försäljningspris, sju procent
högre, jämfört med en privat försäljning. Ju högre upp i
prisstegen bostaden befinner sig desto mer lönar det sig
att anlita en fastighetsmäklare. I storstadslänen anlitas
fastighetsmäklare i större utsträckning än i övriga län.
Diagram 15. Den mäklade marknadens andel, småhus, 2001-2013.
Privat
Mäklad
77%
79%
81%
83%
84%
85%
86%
86%
88%
90%
90%
91%
91%
23%
21%
19%
18%
16%
15%
14%
14%
12%
10%
10%
9%
9%
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Källa: Värderingsdata, februari 2014.
16
3. Fastighetsmäklare, företagen och
villkoren
Konkurrensen om att få förmedla objekten
som är till salu är hög. Mäklarens marknad,
uttryckt som antal sålda objekt fördelat
på antalet mäklare samma år, har minskat
­successivt sedan början av 2000-talet.
I praktiken har andelen mäklade affärer ökat väsentligt under
samma period. Statistik på andelen mäklade ­affärer finns
endast för småhus och 2001 uppgick andelen till 77 procent
och 2013 till 91 procent.15 I verkligheten varierar även antalet objekt betydligt mellan olika fastighetsmäklare och mellan
olika delar i landet.
Fastighetsmäklare förmedlar bostäder och fritidshus som är
till försäljning genom ett förmedlingsuppdrag från säljaren.
Ett mått för att illustrera hur konkurrensen på marknaden
ser ut är att titta på antalet fastighetsmäklare och antalet
försäljningar. Antalet fastighetsmäklare har ökat kraftigt de
senaste åren, med 48 procent sedan 2001, medan antalet
försäljningar inte har ökat på motsvarande sätt.
Med den nya lagstiftning som gäller för fastighetsmäklare
sedan 2011 är det också möjligt för fastighetsmäklare att
erbjuda så kallade kringtjänster mot ersättning. Det kan
till exempel handla om förmedling av bank- och finansieringstjänster, försäkringar, flyttstädning, home-styling eller
hantverkshjälp. Dock begränsas möjligheten till ersättning
till några tusen kronor för att det inte ska anses vara förtroenderubbande verksamhet.
Under 2013 låg det genomsnittliga antalet objekt per
fastighetsmäklare på 22 objekt. Under åren 2001-2006
låg denna relation på runt 29 objekt per mäklare och år
men har därefter minskat till dagens nivå.
Diagram 16. Mäklarens marknad (sålda objekt fördelat på antalet mäklare samma år), 2001-2013. Medeltal.
35
30
31
29 29
29 29 30
27 28
25
24 24
23 23 22
20
15
10
5
0
Källa: Värderingsdata, SCB, FMI och Mäklarstatistik.
15 Värderingsdata, 2014.
17
Variation och mötet med människor lockar
Det bästa med att vara fastighetsmäklare är
att träffa människor och att ha ett fritt yrke
med variation. Det sämsta är osäkerheten om
den egna lönen och arbetstiderna. 64 procent
av mäklarna har enbart provisionslön.
Enligt Mäklarsamfundets medlemsundersökning från
2013 är det bästa med att vara fastighetsmäklare att få
träffa människor och att ha ett fritt yrke med variation.
Kvinnorna lyfter i större utsträckning fram mötet med
människor, medan männen talar om frihet i arbetet. Det
sämsta är arbets­tiderna och provisionslönerna. Både män
och kvinnor s­ varar att osäkerheten kring den egna lönen
och arbetstiderna, som innebär en förväntan på att alltid
vara tillgänglig, är de mest negativa sidorna med yrket.
Dock är kvinnorna något mer negativa till detta.
Det saknas tillförlitlig och rättvisande offentlig statistik
när det gäller löner för fastighetsmäklare. För många
branscher finns statistik hos SCB klassade efter Svensk
standard för yrkesklassificering (SSYK). När det gäller
fastighetsmäklare så har denna yrkesgrupp koden SSYK
3413. I denna grupp ingår även andra yrkesgrupper med
normalt fasta löner och statliga anställningar och fastighetsmäklare går ej att urskilja.16
Mäklarsamfundet har i tidigare nämnd medlemsundersökning följt upp olika löneformer för fastighetsmäklare.
Svaren visar att en majoritet av fastighetsmäklarna,
64 procent, har provisionslön. Detta är något färre än
i fjol och trenden pekar mer på en kombination av rörlig
och fast lön.
Diagram 17. Löneformer, 2013. Procent.
12%
Annat
12%
Kombination av provision och
fast lön
Fast lön
64%
12%
Provision
Källa: Mäklarsamfundet 2013, medlemsundersökning.
Medlemsundersökningen visade att det finns vissa skillnader. Erfarenhetstid och ålder följer varandra på så sätt
att de yngre i större o­ mfattning har ren provisionslön. Ju
kortare tid en fastighetsmäklare varit verksam desto högre
grad av provisionslön. Bland mäklare som varit verksamma
0-3 år har 80 procent provisionslön. Motsvarande andel
för dem som varit verksamma 4-10 år är 67 procent.
Bland dem som varit verksamma i mer än 10 år ligger
andelen med provisionslön på 54 procent. Här finns också
skillnader mellan män och kvinnor där kvinnor har en
högre andel provision än män och skillnaden ökar ju äldre
man blir.
16 SCB
18
I undersökningen ställdes frågor om årsinkomst inklusive
semesterersättning, sjuklön och andra ersättningar. Svaren visar att lönesumman varierar inom kåren och efter
­er­farenhetstid, ålder och kön. Bland de med lägst inkomster
finner vi 56 procent av dem som varit verksamma mindre än
3 år. Knappt hälften av mäklarna, 48 procent, uppger en lön
i spannet 300 000 kronor upp till 499 000 kronor per år.
Cirka 30 procent uppger en lön under 300 000 kronor per
år. 20 procent ligger i spannet 500 000 kronor till en miljon
kronor om året. Inkomster över en miljon kronor är mycket
ovanliga. Kvinnor tjänar i genomsnitt mindre än män och
det är fler kvinnor i de lägre inkomstspannen och fler män
i de högre.
Diagram 18. Årsinkomster i olika intervall. Procent.
1%
7%
20%
24%
1 mkr eller mer
500 tkr–1 mkr
300 tkr–499 tkr
150 tkr–299 tkr
0–150 tkr
48%
Källa: Mäklarsamfundet 2013, medlemsundersökning.
En vanlig missuppfattning som fastighetsmäklare möter
i sin vardag är att provisionen uppfattas vara det belopp
som den enskilda fastighetsmäklaren får i lön. Det stämmer inte utan provisionen ska täcka en rad kostnader som
mäklaren har för att kunna vara verksam; administrativa
kostnader, registreringsavgifter, försäkringar osv. De som
ingår i en kedja har som regel en avgift för detta som
baseras på till exempel omsättningen och varierar mellan
de olika kedjorna.
19
Företagen och branschen
I Sverige finns det ca 2 708 verksamma företag i branschen och 80 procent av dessa har
mellan en och fyra personer anställda. Tre
fjärdedelar är knutna till någon kedja.
Branschen kännetecknas av att det finns olika företagsformer med mindre och större fristående mäklarföretag
samt kedjor med olika franchisekoncept. UC:s Bransch­
rapport för fastighetsmäklare 201317 ­innehåller information om branschens olika företag och ger en överskådlig
bild av ­utvecklingen utifrån ett antal fakta och ekonomiska
uppgifter om de enskilda företagen. Företagen värderas
­utifrån olika aspekter och beroende på vad som väljs så
kan företag sorteras i storleksordning, till exempel utifrån
antal anställda, omsättning och resultat.
Enligt UC:s branschrapport fanns det totalt 2 708 företag
och totalt 6 900 anställda, då ingår även vissa företag
som inte arbetar med förmedling av bostäder. Branschen
­omsatte drygt 8,4 miljarder kronor vilket är en minskning
med en halv miljard sedan året innan, men en ökning med
två miljarder på fem år. Branschens totala omsättning har
ökat sedan början av nittiotalet och mer än fördubblats
­sedan 2002. Dessa uppgifter avser även förmedling av
andra fastigheter än bostäder och fritidshus.
Diagram 19. Branschens omsättning, 2002-2012. Tusental kronor.
10000
9000
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Källa: UC Branschrapport Fastighetsmäklare 2012:2 och 2013:2. Förändring summa rörelseintäkter.
I omsättningen ingår förutom provisioner från privat­
bostadsförsäljning även intäkter från försäljning av kommersiella fastigheter, värderingar och andra intäkter till
mäklarbolagen.
Det är mycket ovanligt att företagen i branschen har fler än
50 anställda och 80 procent av företagen har endast en till
fyra anställda.
Diagram 20. Antalet anställda i branschens företag, 2012. Procent.
1%
5%
14%
1 till 4
5 till 9
10 till 19
20 och fler
80%
Källa: UC Branschrapport Fastighetsmäklare 2013:2.
17 UC Branschrapport Fastighetsmäklare 2013:2.
20
Många av de små företagen med en till fyra anställda, och
förstås även de med fler anställda, kan ingå i en kedja och
bedriva verksamheten som till exempel franchise­tagare.
I februari 2014 var 70 procent av Mäklarsamfundets medlemmar kedje­anslutna och 30 procent av medlemmarna
arbetade i fristående företag. Motsvarande siffra för 2000
visar att det skett en stor förändring och att betydligt fler
är anslutna till någon kedja idag.
Diagram 21. Fristående företag och kedjeanslutna år 2000 och 2014 (procent av medlemmar).
90%
83%
80%
70%
70%
60%
50%
Kedjeanslutna
40%
30%
20%
30%
Ej kedja
17%
10%
0%
2000
2014
Källa: Mäklarsamfundet, 13 februari 2014.
Denna statistik är baserad på Mäklarsamfundets medlemsregister men speglar utvecklingen i stort. Kedjeverksam­
heten har blivit betydligt vanligare i hela Sverige och är
­resultatet av bland annat ökad konkurrens och mer med­
veten varumärkesmarknadsföring och konceptinriktning.
Den 29 januari 2014 tog Konkurrensverket emot en
anmälan gällande Swedbank Franchise förvärv av Svensk
Fastighetsförmedling. Konkurrensverket har startat en
granskning om Swedbanks köp av Svensk Fastighetsförmedling kan genomföras enligt reglerna i konkurrens­lagen.
Konkurrensverket beslutade den 18 mars att ­genomföra en
särskild undersökning för ytterligare utredning och analys.
Beslutet innebär att Konkurrensverket har möjlighet att
utreda ärendet i upp till tre månader. Senast den 17 juni
2014 ska Konkurrensverket besluta om affären ska lämnas
utan åtgärd eller om Konkurrensverket ska ansöka hos
Stockholms tingsrätt och begära att förvärvet förbjuds.18
Diagram 22. Kedjetillhörighet bland Mäklarsamfundets medlemmar 2014. Antal fastighetsmäklare.
1800
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
Källa: Mäklarsamfundet, 13 februari 2014.
18 Beslutet Dnr 72/2014 finns att läsa på www.konkurrensverket.se.
21
Köpare och säljare hittar varandra på nätet
Hemnet är Sveriges största sajt för bostads­
annonser med ungefär 1,6 – 1,8 miljoner
­besökare varje vecka och och ungefär en
miljon annonsvisningar av bostäder per
dygn. Sajten ägs av fastighetsmäklarna
­gemensamt med företag i branschen.
Bostadsannonsering förekommer genom många olika
­kanaler och i princip samtliga bostäder som är till salu
visas också på olika sajter på internet och mobila platt­
formar. De flesta mäklarföretag visar också objekt till salu
på en egen hemsida.
Det är fastighetsmäklarna som genom sina medlems­
organisationer, Mäklarsamfundet och Fastighetsmäklar­
förbundet FMF, äger Hemnet tillsammans med Fastighets­
byrån och Svensk Fastighetsförmedling. Hemnet startade
1998 och visar ca 220 000 objekt per år. Det är endast
fastig­hetsmäklares utbud av villor, bostadsrätter, fritids­hus
och tomter m.m. som annonseras. Det är ungefär ­1,6-1,8
miljoner unika besökare och och unge­fär en miljon annonsvisningar av bostäder per dygn.19 Utbudet uppdateras dygnet
runt och på sajten finns även kring­information kring bostadsköp, till exempel: statistik, kartor, kalkyler för boendekostnad, energikostnad och försäkringar samt mycket annat.
Kommersiella fastigheter och lokaler finns på sajten
objekt­vision.se.
Läs mer:
www.maklarsamfundet.se
www.uc.se
www.hemnet.se
19 Hemnet.se, hämtat den 14 april 2014.
22
4. Fastighetsmäklarna står under statlig
tillsyn och granskning
Tillsyn och granskning bidrar till att skapa
trygghet och förtroende. Köpare och säljare
är som regel nöjda. Antalet anmälningar
utgör två promille av antalet förmedlingar.
Att en bransch står under effektiv tillsyn och granskning
bidrar till att skapa trygghet och förtroende. Utöver att
svara för registrering av fastighetsmäklare så är det FMI
som ­ut­övar granskning och tillsyn av de enskilda fastighets­
mäklarna (inte av mäklarföretagen). Utgångspunkten för till­
synen är att se till att fastighetsmäklarna fullgör de skyldigheter de har enligt fastighetsmäklarlagen. Statistiken visar
att många tillsynsärenden avskrivs efter bedömning av FMI.
FMI:s beslut i tillsynsärenden bidrar till att utveckla så
kallad god sed för fastighetsmäklare. I praktiken betyder
det att det är genom anmälningar och egna granskningar
som praxis utvecklas. För den enskilde fastighetsmäklaren kan detta vara ett dilemma. Det går inte att få ett
förhandsbesked eller ett råd om hur man ska agera för att
slippa en påföljd. Detta blir särskilt tydligt när lagstiftningen förändras som nu senast med de förändrade reglerna
kring journalföring. Här ökade initialt antalet påföljder för
fastighetsmäklare och det var stor oro från många håll för
att det inte varit enkelt att veta exakt vad som krävs för
att slippa påföljd. Fastighetsmäklare som får en påföljd av
FMI har möjlighet att överklaga beslutet.
Under 2013 minskade inte bara antalet anmälningar riktade mot fastighetsmäklare. Antalet varningar och antalet
påföljder minskade kraftigt. En bidragande orsak till denna
minskning är att förståelsen för vilka krav den nya lagen
medför har klarnat och att branschen kunnat anpassa sig
genom att delta i utbildningar.
En majoritet av ärendena inleds på grund av en anmälan
från privatpersoner som anser att mäklaren har brutit mot
god fastighetsmäklarsed. Även myndigheter kan göra anmälningar. Ett exempel är när Skatteverket i sina revisioner
finner att en mäklare har begått något fel. FMI kan också
på eget initiativ granska en mäklare och de kontrollerar
varje mäklare någon gång under en femårsperiod.
Tillsynen utövas utifrån en allmän granskningspolicy men
under bestämda perioder kan tillfälliga granskningar
­genomföras som syftar till att särskilt uppmärksamma en
viss aspekt av mäklarnas arbete, så kallade temagranskningar. Det kan till exempel handla om lockpriser, journalföring eller penningtvätt.
Om det finns brister har mäklaren fått en varning eller
kunnat bli av med sin registrering. Sedan 1 juli 2011 finns
också en lägre grad av påpekande som kallas erinran. I
allvarliga fall kan FMI återkalla mäklarens registrering och
då får inte mäklaren fortsätta arbeta som mäklare. Antalet
varningar halverades i princip mellan 2012 och 2013.
Tabell 3. Fakta om verksamhetens omfattning, tillsyn och påföljder, 2000-2013.
Antal
Försäljningar
Fastighetsmäklare
Anmälningar
FMI, egna granskningar
Påföljd/varning
Påföljd/erinran
Återkallade registreringar
2000
133 195
4 574
205
48
46
2002
137 354
4 635
221
47
56
2004
150 734
5 122
283
51
43
2006
161 102
5 908
272
58
39
2008
155 972
6 380
335
69
72
2010
161 400
6 667
307
84
59
2011
153 013
6 772
308
89
87
7
6
3
3
1
2
2
2012
151 733
6 724
288
48
86
24
1
2013
148 13020
6 690
258
65
45
22
4
Källa: FMI, SCB och Mäklarstatistik.
20 Antalet sålda bostadsrätter bygger på bearbetad statistik från Mäklarstatistik.
23
Man kan också konstatera att andelen anmälningar i
förhållande till antalet försäljningar har varierat något
över åren men det är genomgående få anmälningar och
de ­utgör endast runt två promille av antalet förmedlingar
under de år som jämförs.
År 2000 gjordes anmälningar i 0,15 procent av genomförda bostadsaffärer. Motsvarande siffror för 2007 och
för 2013 låg på 0,21 respektive 0,16 procent. Det är
sålunda mer regel än undantag att köpare och säljare inte
anser att fastighetsmäklarna har brustit i sitt agerande.
Diagram 23. Anmälningar i procent av antalet bostadsaffärer 2000-2013.
0,25%
0,20%
0,15%
0,10%
0,05%
0,00%
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Källa: FMI, SCB och Mäklarstatistik.
FMI avgör inte ekonomiska tvister utan sådana krav prövas
av till exempel Allmänna Reklamationsnämnden (ARN).
Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd (FRN) eller
allmän domstol.
Läs mer:
www.fmi.se
24
5. Mäklarsamfundet
Mäklarsamfundet är en branschorganisation för Sveriges fastighetsmäklare och samlar över 80 procent av
­landets mäklare. Organisationen har en lång historia. Redan 1919 togs första initiativet till att bilda det som
är dagens Mäklarsamfund21 och 1984 togs namnet Sveriges Fastighetsmäklares Riksförbund, det vi idag kallar
­Mäklarsamfundet. En parallell branschorganisation till Mäklarsamfundet bildades 1957 med namnet Sveriges
Aktiva Fastighetsmäklare, SAF, senare på 90-talet namnändrat till Fastighetsmäklarförbundet FMF. De senaste
åren har Mäklarsamfundet och Fastighetsmäklarförbundet FMF i flera sammanhang samverkat och agerat
gemensamt då organisationerna haft en samsyn i för branschen viktiga frågor som till exempel synpunkter på
ny lagstiftning.
Mäklarsamfundet arbetar för att utveckla och förbättra mäklartjänsten. Vi driver medlemmarnas intressen och
har traditionella arbetsuppgifter som kontakter med myndigheter och andra aktörer i vår omvärld. Vi genomför
även analyser och utredningar som rör fastighetsmäklare, samhälle och boende och deltar i debatter. Genom
Mäklarsamfundet tillvaratas även fastighetsmäklarnas intressen i det internationella arbetet.
Vi stödjer också våra medlemmar med andra frågor som till exempel utbildning, rådgivning och försäkringar,
tidningen Fastighetsmäklaren och mycket annat. På juristavdelningen finns erfarenhet och kompetens samlad som ger medlemmarna stöd och hjälp. Mäklarsamfundet Utbildning erbjuder ett omfattande fort- och
­vidareutbildningsprogram för aktiva fastighetsmäklare och utbildar fastighetsmäklarassistenter. Medlemsnytta
skapas genom hög service, bra villkor och genom att tillvarata medlemmarnas intressen. Vi har kontakt med
lärosäten som erbjuder fastighetsmäklarprogrammet och deltar regelbundet i utbildningssammanhang.
Mäklarsamfundet genomför medlemsundersökningar och gör analyser om bostadsmarknaden samt anordnar
seminarier och deltar i debatter. Vi tycker att det är viktigt att de utmaningar vi ser diskuteras och att de
­åtgärder som genomförs följs upp och granskas. Vi tycker att det är viktigt att bostadsmarknaden har sunda
och långsiktiga förutsättningar och vi vill med egna analyser bidra till att sprida information, kunskap och
­förståelse för aktuella frågor. Vi ger en lägesbild såsom vi möter den. På detta sätt vill vi också ge underlag
och bidra till en diskussion som möter framtidens utmaningar.
Under 2013 beslutades att det inom Mäklarsamfundet skulle startas ett helägt dotterbolag med syfte att utveckla och förvalta ett verksamhetssystem för fastighetsmäklare. Mäklarsamfundet System i Sverige AB bildades för att utveckla mäklarsystemet Mspecs. Mäklarsystemet ska passa alla fastighetsmäklare oavsett storlek
på bolag man är verksam inom eller typ av förmedling man ägnar sig åt. Mspecs ska vara juridiskt tryggt och
tekniskt driftsäkert genom att alltid uppfylla lagar och följa aktuell praxis så att fastighetsmäklaren kan försäkra sig om att systemet ger det stöd och hjälp det utlovar. Genom att Mspecs är webbaserat i molnet finns
systemet där fastighetsmäklaren är i en modern och tekniskt säker plattform. Alla som arbetar med Mspecs får
tillgång till samma funktioner till samma kostnad, samtidigt. Sedan den 1 april 2014 har Mäklarsamfundet
System skarpa kunder som genomför sitt förmedlingsarbete med Mspecs som stöd och många fler är på väg,
intresset inom branschen är mycket stort. För att utveckla Mspecs finns idag åtta medarbetare.
Välkomna att kontakta oss på Mäklarsamfundet 08-555 00 900.
Ingrid Eiken
VD
Jonas Anderberg
Avdelningschef och
chefsjurist
Titti Öhrn
Kundombudsman
Stina Wallster
VD Mspecs
Dotterbolag
Caroline Berg
Presskontakt
21 Redan 1919 togs första initiativet till att bilda det som är dagens Mäklarsamfund genom bildandet av Svenska Egendomsmäklareföreningen.
Några år senare, 1934 grundas Sveriges Fastighetsmäklares Riksförbund och 1940 bildas Sveriges Fastighetsmäklares Riksförening. Namnet
ändrades så småningom till Auktoriserade Fastighetsmäklares Riksförbund för att 1984 ta namnet Sveriges Fastighetsmäklarsamfund.
25
Mäklarsamfundets styrelse för verksamhetsåret 2014
Mäklarsamfundets styrelse väljs på Mäklarsamfundets ordinarie årsmöte. Styrelsen består av ordföranden
i Mäklarsamfundet, vice ordförande och därutöver högst fem ledamöter.
Anders Edmark (ordförande)
Mäklarhuset Anders Edmark
AB, Örnsköldsvik
Håkan Hellström
(vice ordförande)
Svensk Fastighetsförmedling,
Kalmar
Kenneth Ivarsson
Skandia Mäklarna City,
Göteborg
Catarina Löfberg
Mäklarhuset Löfberg & Co,
Trelleborg
Stefan Nilsson
Svenska Mäklarhuset HK,
Solna
Mats Ericsson
Länsförsäkringar
Fastighetsförmedling
HK, Helsingborg
Per Johnler
Fastighetsbyrån HK,
Stockholm
Jens Kågström (ersättare)
Mäklarcity, Umeå
Kretsar
Kretsförening är en ideell förening av medlemmar i Mäklarsamfundet på lokal nivå. Kretsarnas målsättning är
att vara den förenande kraften bland enskilda fastighetsmäklare som skapar yrkesstolthet och trygghet. Verksamhetsidén är att tillvarata varje fastighetsmäklares intressen av trygghet och utveckling genom oberoende
information, utbildning och möten.
26
Diagram- och tabellindex
Diagram 1. Antalet fastighetsmäklare, 1997-2013. 5
Diagram 2. Förändringar av in- och utflöde av fastighetsmäklare, 2007-2013. 5
Diagram 3. Utveckling av andelen kvinnor och män, 1994-2013. 6
Diagram 4. Åldersstruktur bland fastighetsmäklare, 2013. 7
Diagram 5. Kvinnor och män i olika åldersgrupper, 2013. 7
Tabell 1. Antal år som fastighetsmäklare. 8
Diagram 6. Antal avregistreringar, kvinnor och män, ålder, 2008-2013. 8
Diagram 7. Antalet antagna till fastighetsmäklarutbildningar 2010-2013. 9
Diagram 8. Förväntad utveckling av antalet utexaminerade från fastighetsmäklarutbildningar 9
2012-2014. Diagram 9. Bostadsbeståndets fördelning, 2012.11
Diagram 10. Bostadsbeståndets förändring, 2000-2012.12
Diagram 11. Utveckling av Sveriges bostadsbestånd efter ägandeform, 2000-2012.12
Diagram 12. Antal färdigställda bostäder i Sverige 1975-2013.13
Tabell 2. Förändring av nybyggandet av bostäder 2013 jämfört med 2012.13
Diagram 13. Antalet sålda bostadsrätter, småhus och fritidshus 2000-2013.14
Diagram 14. Värdet av sålda bostäder och fritidshus, 2000-2013. 15
Diagram 15. Den mäklade marknadens andel, småhus, 2001-2013.16
Diagram 16. Mäklarens marknad (sålda objekt fördelat på antalet mäklare samma år), 2001-2013.17
Diagram 17. Löneformer, 2013. 18
Diagram 18. Årsinkomster i olika intervall.
Diagram 19. Branschens omsättning, 2002-2012.
19
Diagram 20. Antalet anställda i branschens företag, 2012. 20
Diagram 21. Fristående företag och kedjeanslutna år 2000 och 2014. 21
Diagram 22. Kedjetillhörighet bland Mäklarsamfundets medlemmar 2014.
21
Tabell 3. Fakta om verksamhetens omfattning, tillsyn och påföljder, 2000-2013.
23
Diagram 23. Anmälningar i procent av antalet bostadsaffärer 2000-2013.
24
20
27
Referenser
Fastighetsmäklarinspektionen (FMI)
Hemnet
Mäklarsamfundet
Mäklarstatistik
Objektvision.se
Statistiska Centralbyrån (SCB)
UC Branschfakta Fastighetsmäklare, 2013:2
Universitet och högskolorna
Universitets- och högskolerådet (UHR)
Värderingsdata
Litteraturtips
Fredriksson, Jonas (2013) Fastighetsmäklaren & Juridiken. Mäklarsamfundet.
Grauers, Folke (2012) Familjerätt för fastighetsmäklare. Studentlitteratur, Lund.
Grauers, Folke (2012) Fastighetsköp. Juristförlaget Lund.
Grauers, P. H., Rosén, M. & Tegelberg, L. (2007) Fastighetsmäklaren – en vägledning. Norstedts Juridik,
Stockholm. Lund.
Melin, Magnus (2012) Fastighetsmäklarlagen: En kommentar. Norstedts Juridik AB, Stockholm.
Victorin, A. & Flodin, J. (2008) Bostadsrätt med en översikt över kooperativ hyresrätt. Lustus förlag, Uppsala.
28