PRIVATA
ANGELÄGENHETER
JOBBET
Lars Ivarsson
Arbetsvetenskap, Handelshögskolan
Karlstads universitet
Det dagliga livet på
arbetsplatserna
Arbete
Andra ”aktiviteter”
Läroböcker som behandlar beteenden i
organisationer säger förvånansvärt lite om
vad som verkligen sker – det som anställda
regelbundet upplever (Ackroyd &
Thompson 1999).
Arbetsgivare – Arbetstagare
Inbyggd konflikt genom i grunden
motstridiga intressen
Ojämlikt maktförhållande
Arbetsgivaren har rätten att leda och
fördela arbetet = ledningen bestämmer!
Ledningens ”naturliga”
misstänksamhet…
Hur hårt jobbar
de anställda,
egentligen?
Ägnar sig
personalen åt
annat än
arbetet?
Tidsslöseri
”När personalen släpar sig tillbaka till sina
skrivbord efter långa samtal med varandra
[vid kaffeautomaten], och växlar mellan ett
kalkylark och sin Facebook-sida (60% av
användarna kollar Facebook dagligen),
”gillar” ett nytt foto på Instagram och sedan
kollar statusuppdateringar bland sina 218
miljoner yrkesverksamma och vänner på
LinkedIn, då är det din tid de slösar.”
(Forbes Magazine, juli 2013, min översättning)
Tidstjuvar
”Tidsstöld definieras som tid som anställda
slösar eller ägnar åt annat än arbetet.
Sådant beteende är oetiskt eftersom
anställda får lön utan att utföra något åt sin
arbetsgivare. Medvetet och avsiktligt stjäl
de tid som rättmätigt tillhör företaget/
organisationen.”
(Henle m. fl. 2010:53, min översättning)
Ackordsarbete
Om en person får betalt i direkt relation till
prestation ”så spelar det ingen roll hur lång
tid han tar på sig, eller hur ofta han sätter
sig ner för att begrunda livet; han kommer
trots allt att arbeta med en anmärkningvärd kraft.”
(Bernstein 1964, min översättning)
Två olika perspektiv på arbete
Tidsbaserat – tiden i sig är viktigast. All tid
ska ägnas åt arbete eftersom (a) tid är
pengar, och (b) moraliskt rätt och riktigt.
Resultatbaserat – resultatet är viktigast.
Finns inget automatiskt samband mellan
tid och resultat.
Lång historia av rationalisering/
effektivisering & vinstmaximering
Scientific Management (Taylor1911). Metod
Tid Mätning (tidsstudier, ackordsarbete). Lata
arbetare – morot och piska!
Det tekniskt-ekonomiska systemet är omättligt (Lysgaard
1961)
Lean (f.d. Lean Production, Womack m.fl.
1990). Ständiga förbättringar; inget ”luft” i
systemen
ofta ökad arbetsintensitet.
Debattartikel i Sydsvenskan
(2015-02-10)
I södra innerstaden pågår ett omfattande förändringsarbete
inom hemtjänsten. Alla moment ska klockas och tid till
besöken ska ges efter ett strikt standardiserat schema. Sätta
på en stödstrumpa: X minuter, koka gröt: Y minuter, handling:
Z minuter och så vidare. Inspirationen från tillverkningsindustrin
och effektiviseringsmodellen Lean är påtaglig. […]
Hemtjänsten för 25 år sen var en helt annan verksamhet än
idag. Fyra besök på en dag var standard och vad man skulle
göra vid varje besök bestämdes i samråd med vårdtagaren.
[…] Ofta avslutades besöket med att man tog en kopp kaffe
tillsammans. […] Scheman blir alltså allt mer pressade och det
är inte längre ovanligt att alla de åtta timmarna arbetstid är
schemalagda. Tid till rast eller luft på schemat verkar tillhöra
en förgången tid. […] Vi upplever att ohälsan inom
personalen stigit och tror att hårdare arbetsbelastning, men
även mindre makt över vårt arbete, är orsaken.
Två ”motstridiga” strömningar
Lean – få ut allt mer värde med allt
mindre resurser. Minsta möjligt vad gäller
sådant som personal och tidsåtgång.
Hållbart arbetsliv – att inte personalen slits
ut fysiskt, mentalt eller emotionellt.
Ohållbart med sjukskrivningar och
förtidspensioneringar.
TVÅ TYPER AV BETEENDE
Organisatorisk
medborgaranda
Organisatorisk
olydnad
”Den goda medarbetaren”
”Den vanartiga odågan”
Anställdas beteenden och
handlingar för
organisationens bästa och
som dessutom går bortom
formella föreskrifter och
arbetsuppgifter
Allt som anställda gör, tänker
och är som överordnade inte
vill att de ska göra, tänka och
vara
Beteenden på arbetsplatsen
Arbete Privata angelägenheter
Hem & Familj Individuella intressen 3 olika perspektiv
Avvikande beteende (anställda är ”miss-­
anpassade” eller ”förstår inte bättre” – tydligt ledningsperspektiv)
Motstånd (anställda är ”sunda” och har förstått sin exploaterade ställning – tydligt arbetarperspektiv)
Work-life balance (anställda vill helt enkelt kunna hantera ”livspusslet”)
Metod
-
Kvalitativ intervjustudie
19 ”vanliga” anställda
20 ”högre” chefer
Industri & verkstad, sjukvård, rekrytering,
detaljhandel, vaktbolag, hotell & restaurang, IT
& teknik, bank, socialtjänst, fastighetsskötsel,
bygg & ventilation, media, event, reklam,
samhällsskydd, utbildning, religiöst samfund
Vad gör man på arbetstid?
Både underställd personal och chefer gör allt
som är möjligt på den specifika arbetsplatsen…
Surfar på internet; pratar med kollegor;
använder apparater, maskiner, verktyg etc; gör
ärenden; läser tidning; ser på TV; spelar spel,
sover; lagar och tillverkar saker; shoppar; går på
husvisning; tar promenader etc
Rational choice theory
Människor försöker i allmänhet att maximera
fördelar och minimera nackdelar utifrån ett
egenintresse (Tyler & Kramer 1996).
?
Varför ägnar man sig åt
privata angelägenheter?
Nödvändighet – ex: ringa en rörmokare, ta ett samtal från dagis, köpa värktabletter på Apoteket.
Återhämtning – behov av paus för att ”ladda batterierna” efter fysisk, mental, emotionell eller social utmattning. Aktiviteten kan variera: surfa på nätet, ta en promenad, bläddra i en tidning etc.
Nöje – sådant som upplevs ”roligare” än jobbet för tillfället. Ex: titta på YouTube-­klipp, spela på mobilen, gå ut och shoppa.
Social samvaro – människan är en social varelse och vi känner ett behov av att umgås med andra. Ibland ”påtvingat”
Hur rättfärdigas privata
angelägenheter?
Tvingande olägenheter – Något man måste göra men inte finner något nöje i – t ex ringa försäkringsbolaget efter bilinbrott.
Kompensation – Man har förtjänat det, ex obetalt övertids-­
arbete på måndag kväll = ta ledigt på fredag eftermiddag. Tillämpas även efter ”hårt” arbete eller god arbetsinsats.
Inaktivitet – Det finns för tillfället inget ”vettigt” att göra, ex inga kunder i butiken.
Skrivkramp - Man har kört fast i arbetet. En paus gynnar ”kreativiteten”.
Anställda pratar om privata
Kortare ärenden som Apoteket eller angelägenheter köpa en blomma, då flexar jag inte ut. Om jag inte har något annat som jag kan göra, då är det klart att jag kan sätta mig med telefonen kanske, kolla Facebook.
Eller kollar en resa på Internet. Jag har inget dåligt samvete, för jag tycker att jag svarar på många jobbsamtal i telefonen utanför arbetstid.
Man är ju ingen robot, och ditt liv försvinner ju inte för att du går in genom landstingsporten. Så länge det inte inkräktar på det jag är där för att göra, då tycker jag att det är ganska okej att göra privata saker.
En del möten med klienter är tunga, och för att avlasta mig själv kan jag surfa in på Facebook – bara för att låta hjärnan koppla av; göra något annat.
Två påverkande aspekter vad
gäller synen på privata
angelägenheter
Tidsåtgång
Liten
Stor
Typ av ”angelägenhet” (och vad den riktas
mot)
Hem/familj
Eget nöje
Arbetsgivares potentiella
ståndpunkter
Officiellt förbjudet – Hård hållning som återfinns i
Till synes förbjudet – ”Allmänt känt” att det inte
Tillåtet – Så länge jobbet blir gjort spelar det ingen roll om
Uppmuntrat – Övertygelse om att det har positiva olika föreskrifter och policyer. anses ok, men kan gå an om det sköts på snyggt sätt.
personalen ägnar sig åt privata angelägenheter.
effekter av olika slag.
I praktiken olika regler för chefer
och underställd personal
Restriktiv hållning vad gäller personalens
privata angelägenheter.
Frikostig hållning vad gäller chefers egna
privata angelägenheter.
Ledningens ”generella” syn på
privata angelägenheter
Avvikande omoralsikt beteende som inte
hör hemma på arbetet.
Ekonomiskt kostsamt.
Det är tidsstöld. Kommer du sju
Ingen kan jobba sex timmar. Hur effektiv du än är så jobbar du inte 6-­
timmarsdag. Du jobbar åtta timmar och då gör du något annat, något mer.
Har du tid att surfa på Internet så har du för lite att göra.
på morgonen och går hem vid fyra och fortfarande vill ha betalt för åtta timmar så kan du inte ägna dig åt personliga saker.
Chefer om sina egna privata
angelägenheter
När barnen var små eller av andra anledningar att jag har behövt vara hemma, så har jag faktiskt varit det. Den flexibiliteten har funnits.
Det finns alltid lite tid i ”byrålådan”…
Jag vet ju att jag har arbetat mycket. Så jag kan gå hem efter lunch på fredag utan att någon kan säga något om det. Ytterst handlar det om mitt eget samvete.
Går jag hem efter en halv dag så kanske jag får börja lite tidigare den andra dagen och se till att det är färdigt på kvällen den andra dagen. Men det är inte så att vi registrerar att man går hem en timme, att man drar bort [får löneavdrag] en timme.
Chefers syn på underställdas och
egna privata angelägenheter
Anställda är…
Lata
Försöker att smita från arbete
Sysslolösa
Har för lite att göra
Illojala & osolidariska
Prioriterar inte verksamheten
Tjuvaktiga
Roffar bara åt sig
Okunniga & kortsynta
Ser inte det stora hela
Chefer är…
Produktiva
Gör ändå ett bra jobb
Överhopade av arbete
Behöver återhämtning
Lojala
Ändå ansvarsfulla
Rättrådiga
Betalar alltid tillbaka
Medvetna & flexibla
Ser det stora hela
Omfattning och hantering
Olika uppgifter om hur mycket tid som
spenderas på privata angelägenheter
(10-20% - svårt att mäta på tillförlitligt sätt).
Anställda är i regel ansvarsfulla. Privata
angelägenheter hanteras om och när det
finns utrymme för det. Arbetet kommer
först!
Argument för en tillåtande
hållning
Pauser/avbrott är viktigt
Potentiellt ökad lojalitet och
engagemang
Ökad arbetstillfredsställelse och trivsel
Det är möjligt att (temporärt) ”jobba
ikapp” eller ”jobba undan”
Omöjligt/ohållbart att hålla en sprinters
fart i ett maratonlopp…
