Databaser
Vad är en databas?
Vad du ska lära dig:
Använda UML för att modellera ett system
En samling data som hör ihop
Förstå hur modellen kan översättas till en relationsdatabas
som modellerar en del av verkligheten.
Använda SQL för att ställa frågor till databasen
som är persistent (dvs. inte försvinner när man avslutar programmet).
Använda en databashanterare
En databas kan till exempel vara:
Ordlista
en textfil.
UML – ett språk för modellering av alla typer av problem
ett excel-dokument.
relationsdatabas – data ordnade i tabeller
en databas som hanteras av en databashanterare.
SQL – ett språk för att hämta och ändra data i databasen
databashanterare – program som hanterar databasen
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
1 / 55
Vad är en databashanterare?
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
2 / 55
HT 2016
4 / 55
Relationsdatabas
Ett program som har till uppgift att lagra och hantera databaser.
Kan hantera mycket data på ett effektivt sätt.
Låter användaren specificera strukturen för databasen.
En relationsdatabas består av relationer (tabeller).
Låter användare ställa frågor till databasen.
En relation har attribut (kolumner i tabellen).
Hanterar samtidig access till databasen.
En relation består av en mängd tupler (rader i tabellen).
Exempel på databashanterare:
1970 E. F. Codd
MySQL
Oracle
Microsoft Access
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
3 / 55
EDAA20 (Föreläsning databaser)
Exempel på en relation
Relationers schema
relation
attribut
personNr
720101-1234
förnamn
Bo
efternamn
Ek
adress
Malmö
740105-2335
850318-2345
860101-3446
Lars
Eva
Sara
Bok
Alm
Alm
Malmö
Lund
Lund
Relationens schema (beskrivning av vad som kan lagras i tabellen)
skrivs så här:
Kunder(personNr, förnamn, efternamn, adress)
relationens namn
attribut
tupel
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
5 / 55
Exempel: relationen Bankkonton
HT 2016
6 / 55
Nycklar
Bankkonton(kontoNr, saldo, personNr)
KontoNr
saldo
personNr
123456
4300
850318-2345
345678
5020
720101-1234
357911
30000
860101-3446
678901
27000
850318-2345
890123
120
720101-1234
EDAA20 (Föreläsning databaser)
EDAA20 (Föreläsning databaser)
En nyckel är ett (eller flera attribut tillsammans) vars värde
garanterat är unikt. Det får alltså inte finnas flera tupler (rader) med
samma värde på nyckeln.
Man brukar välja ut en av nycklarna och kalla denna primärnyckel.
Exempel:
Kunder(personNr, förnamn, efternamn, adress)
Bankkonton(kontoNr, saldo, personNr)
HT 2016
7 / 55
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
8 / 55
SQL
SQL-frågor
SQL – Structured Query Language
Datadefinitionsspråk – för att definiera tabeller. Ex:
CREATE TABLE Kunder(
personNr
CHAR(11) PRIMARY KEY,
förnamn
VARCHAR(40),
efternamn
VARCHAR(40),
adress
VARCHAR(60)
);
På följande sidor finns exempel på SQL-frågor för att hämta information
från en databas med tabellerna:
Kunder(personNr, förnamn, efternamn, adress)
Bankkonton(kontoNr, saldo, personNr)
Datamanipuleringsspråk – för att ställa frågor till databasen, t ex söka
i databasen eller uppdatera data. Ex:
SELECT *
FROM Kunder;
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
9 / 55
Hämta all information från en tabell
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
10 / 55
Välja ut vissa kolumner
Man kan välja ut vissa kolumner (attribut) genom att ange de
önskade attributen i SELECT-delen.
Exempel: Tag reda på alla kontons innehavare (personnummer) och
kontonummer.
Exempel: Tag reda på all information i tabellen Bankkonton.
SELECT *
FROM Bankkonton;
SELECT personNr, kontoNr
FROM Bankkonton;
Resultat:
kontoNr
123456
345678
357911
678901
890123
EDAA20 (Föreläsning databaser)
saldo
4300
5020
30000
27000
120
Resultat:
personNr
850318-2345
720101-1234
860101-3446
850318-2345
720101-1234
personNr
850318-2345
720101-1234
860101-3446
850318-2345
720101-1234
HT 2016
11 / 55
EDAA20 (Föreläsning databaser)
kontoNr
123456
345678
357911
678901
890123
HT 2016
12 / 55
Döpa om kolumner
Slå ihop kolumner
Man kan döpa om namnen på de kolumner som visas.
Exempel: Tag reda på alla kontons innehavare (personnummer) och
kontonummer, men visa resultatet med andra kolumnnamn.
SELECT personNr AS kontoinnehavare, kontoNr AS kontonummer
FROM Bankkonton;
Exempel: Visa personnummer och namn på alla kunder. Namnen ska
vara på formen efternamn, förnamn.
SELECT personNr, efternamn + ’, ’ + förnamn AS namn
FROM Kunder;
Resultat:
Resultat:
kontoinnehavare
850318-2345
720101-1234
860101-3446
850318-2345
720101-1234
personNr
720101-1234
740105-2335
850318-2345
860101-3446
kontonummer
123456
345678
357911
678901
890123
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
13 / 55
Sortera
namn
Ek, Bo
Bok, Lars
Alm, Eva
Alm, Sara
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
14 / 55
Visa ej dubletter
Exempel: Tag reda på alla kunder. Visa kunderna sorterade efter
efternamn i första hand och förnamn i andra hand.
Exempel: Tag reda på alla kontoinnehavares personnummer. Även om
personen har flera konton ska personens personnummer bara med en
gång.
SELECT *
FROM Kunder
ORDER BY efternamn, förnamn;
SELECT DISTINCT personNr
FROM Bankkonton;
Resultat:
personNr
850318-2345
860101-3446
740105-2335
720101-1234
förnamn
Eva
Sara
Lars
Bo
efternamn
Alm
Alm
Bok
Ek
adress
Lund
Lund
Malmö
Malmö
Resultat:
personNr
720101-1234
850318-2345
860101-3446
Sortera i avtagande ordning:
ORDER BY efternamn DESC, förnamn DESC;
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
15 / 55
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
16 / 55
Välja ut vissa rader
Flera delvillkor
Man kan välja ut vissa rader (tupler) genom att skriva ett villkor i
WHERE-delen.
Exempel: Tag reda på de kontonummer som hör till en
kontoinnehavaren med personnummer 850318-2345.
Man kan sätta ihop flera delvillkor i WHERE-delen med AND (och),
OR (eller) och NOT (icke).
Exempel: Vilken adress har personen med namnet Sara Alm.
SELECT adress
FROM Kunder
WHERE förnamn = ’Sara’ AND efternamn = ’Alm’;
SELECT kontoNr
FROM Bankkonton
WHERE personNr = ’850318-2345’;
Resultat:
Resultat:
adress
Lund
kontoNr
123456
678901
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
17 / 55
Flera delvillkor
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
18 / 55
Matcha strängar
forts
% motsvarar 0-många tecken, _ motsvarar exakt ett tecken.
OBS! I den databashanterare som används på laborationerna är det *
som matchar 0-många tecken och ? som matchar exakt ett tecken.
Exempel: Visa kontonumren för de konton vars innehavare är födda år
1985.
Exempel: Vilken konton har ett saldo mellan 10000 och 50000 kr?
SELECT *
FROM Bankkonton
WHERE saldo >= 10000 AND saldo < 50000;
eller
SELECT kontoNr
FROM Bankkonton
WHERE personNr LIKE ’85*’;
SELECT *
FROM Bankkonton
WHERE saldo BETWEEN 10000 AND 50000;
Resultat:
Resultat:
kontoNr
357911
678901
saldo
30000
27000
EDAA20 (Föreläsning databaser)
kontoNr
123456
678901
personNr
860101-3446
850318-2345
HT 2016
19 / 55
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
20 / 55
Mönster för en fråga
Aggregatfunktioner
Med aggregatfunktioner kan man t.ex. summera alla värden i en
kolumn eller beräkna medelvärdet:
SUM, AVG, MIN, MAX, COUNT
SELECT kolumner
FROM tabeller
WHERE villkor;
Hur många konton finns det?
SELECT COUNT(*)
FROM Bankkonton;
SELECT Vilka kolumner (attribut) ska med?
FROM Vilka tabeller ska data hämtas ifrån?
Resultat: 5
WHERE Vilka rader (tupler) ska med?
Vilket är största saldot?
Tips! Det är oftast enklast att börja med FROM när man ska
formulera en fråga.
SELECT MAX(saldo)
FROM Bankkonton;
Resultat: 30000
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
21 / 55
Hämta information från flera tabeller
HT 2016
22 / 55
Tabellerna Bankkonton och Kunder
Vi har tidigare använt en SQL-fråga som visar information om alla
kontons innehavare (personnummer) och kontonummer. All
information finns i tabellen Bankkonton och SQL-frågan ser ut så här:
SELECT personNr, kontoNr
FROM Bankkonton;
Antag att vi istället vill ta reda på kontoinnehavarnas namn istället för
personnummer. Problemet är att de data vi vill ha finns i två olika
tabeller:
Bankkonton( kontoNr, saldo, personNr)
Kunder(personNr, förnamn, efternamn, adress)
EDAA20 (Föreläsning databaser)
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
23 / 55
kontoNr
123456
345678
357911
678901
890123
saldo
4300
5020
30000
27000
120
personNr
720101-1234
740105-2335
850318-2345
860101-3456
EDAA20 (Föreläsning databaser)
personNr
850318-2345
720101-1234
860101-3456
850318-2345
720101-1234
förnamn
Bo
Lars
Eva
Sara
efternamn
Ek
Bok
Alm
Alm
adress
Malmö
Malmö
Lund
Lund
HT 2016
24 / 55
Första försök att hämta data från två tabeller
Hämta data från två tabeller
Kartesisk produkt
Forts.
Ta med bägge tabellerna i FROM-delen:
SELECT efternamn, förnamn, kontoNr
FROM Bankkonton, Kunder;
Vi vill bara matcha de rader som har samma personnummer i de bägge
tabellerna:
Resultatet blir den kartesiska produkten (alla rader matchas med alla):
efternamn
Ek
Bok
Alm
Alm
Ek
Bok
Alm
Alm
Ek
...
förnamn
Bo
Lars
Eva
Sara
Bo
Lars
Eva
Sara
Bo
...
kontoNr
123456
345678
357911
678901
890123
kontoNr
123456
123456
123456
123456
345678
345678
345678
345678
357911
...
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
25 / 55
Hämta data från två tabeller – JOIN
saldo
4300
5020
30000
27000
120
personNr
850318-2345
720101-1234
860101-3456
850318-2345
720101-1234
EDAA20 (Föreläsning databaser)
personNr
720101-1234
740105-2335
850318-2345
860101-3456
förnamn
Bo
Lars
Eva
Sara
efternamn
Ek
Bok
Alm
Alm
HT 2016
adress
Malmö
Malmö
Lund
Lund
26 / 55
Mönster för JOIN
Tag reda på alla kontons innehavare (namn) och kontonummer.
SELECT kolumnlista
FROM tabell1 {INNER | LEFT [OUTER] | RIGHT [OUTER]} JOIN
tabell2 ON tabell1.kolumn1 = tabell2.kolumn2;
SELECT efternamn, förnamn, kontoNr
FROM Bankkonton INNER JOIN Kunder ON
Bankkonton.personNr = Kunder.personNr;
Man kan använda AND i ON-villkoret om man vill utföra join på flera
attribut.
Resultatet blir en rad per konto:
efternamn
Alm
Ek
Alm
Alm
Ek
förnamn
Eva
Bo
Sara
Eva
Bo
Med INNER JOIN menas att vi tar den kartesiska produkten av
tabell1 och tabell2, men bara behåller de rader med samma värde
på tabell1.kolumn1 och tabell2.kolumn2.
kontoNr
123456
345678
357911
678901
890123
Vi har matchat raderna i Bankkonton och Kunder, men bara tagit med
de rader där kontotinnehavarens personnummer är lika med kundens
personnummer.
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
27 / 55
OUTER JOIN används då man vill ha med tupler från ena tabellen
som inte har någon motsvarighet i den andra tabellen.
T ex innebär RIGHT OUTER JOIN att varje tupel i högra tabellen
matchas med de som passar i vänstra tabellen, om ingen matchande
tupel finns fylls attributen från vänstra tabellen med null.
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
28 / 55
OUTER JOIN
Subfrågor
Exempel
Tag reda på alla kontons innehavare (namn) och kontonummer. Men
tag med även med namnen på de kunder som inte har något konto:
SELECT personNr
FROM Bankkonton
WHERE saldo = (SELECT MAX(saldo) FROM Bankkonton);
SELECT efternamn, förnamn, kontoNr
FROM Bankkonton RIGHT OUTER JOIN Kunder ON
Bankkonton.personNr = Kunder.personNr;
Resultatet blir en rad per konto samt en rad för de kunder som ej har
något konto:
efternamn
Ek
Ek
Bok
Alm
Alm
Alm
förnamn
Bo
Bo
Lars
Eva
Eva
Sara
Resultat:
860101-3456
kontoNr
345678
890123
Observera att man inte kan ha aggregatfunktioner direkt i
where-villkoret, utan måste använda en subfråga.
678901
123456
357911
EDAA20 (Föreläsning databaser)
Tag reda på vem som har högsta saldot.
HT 2016
29 / 55
IN
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
30 / 55
Gruppera – GROUP BY
Ibland vill man gruppera raderna i en tabell och behandla varje grupp
för sig.
Tag reda på vilka kunder som saknar konto.
SELECT efternamn, förnamn
FROM Kunder
WHERE personNr NOT IN (SELECT personNr FROM Bankkonton);
Resultat:
SELECT SUM(saldo)
FROM Bankkonton;
Om man istället vill se hur mycket pengar varje enskild person har på
sina konton måste man dela in kontona i en grupp per kund och
summera saldot i varje grupp:
Bok Lars
Observera att IN används här (och inte =). Tecknet = kan bara
användas för att jämföra ett värde med ett annat. Men subfrågan i
exemplet kan ge flera personnummer som resultat.
EDAA20 (Föreläsning databaser)
Så här gör man för att summera alla kontons saldo:
HT 2016
31 / 55
SELECT personNr, SUM(saldo) AS saldoTotalt
FROM Bankkonton
GROUP BY personNr;
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
32 / 55
Gruppera – GROUP BY
Gruppering
Forts.
Kommentarer
Gruppering:
kontoNr
345678
890123
saldo
5020
120
personNr
720101-1234
720101-1234
123456
678901
4300
27000
850318-2345
850318-2345
357911
30000
860101-3456
Aggregatfunktionerna, SUM, AVG, MIN, MAX, COUNT, arbetar
egentligen mot grupper och returnerar ett resultat per grupp.
Om man använder aggregatfunktionerna utan att gruppera räknas alla
tupler i tabellen som en grupp.
Endast attribut som räknas upp i GROUP BY får väljas ut i SELECT.
Exempel:
Resultat:
personNr
720101-1234
850318-2345
860101-3456
SELECT personNr, SUM(saldo) AS saldoTotalt
FROM Bankkonton
GROUP BY personNr;
saldoTotalt
5140
31300
30000
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
33 / 55
HAVING
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
34 / 55
JOIN mellan samma tabell
Having kan användas för att välja ut visa rader när man grupperat.
Exempel: Summera hur mycket pengar varje enskild person har på sina
konton. Men tag bara med personer som har mindre än 10000 kr:
SELECT personNr, SUM(saldo) AS saldoTotalt
FROM Bankkonton
GROUP BY Bankkonton.personNr
HAVING SUM(saldo) < 10000;
SELECT Kunder1.personNr, Kunder2.PersonNr, Kunder1.efternamn
FROM Kunder AS Kunder1 INNER JOIN Kunder AS Kunder2 ON
Kunder1.efternamn = Kunder2.efternamn
WHERE Kunder1.personNr < Kunder2.personNr;
Resultat:
personNr
720101-1234
EDAA20 (Föreläsning databaser)
Tag reda på de kunder som har samma efternamn som någon annan
kund.
Tips! Låtsas som om det finns två tabeller med kunder där vi ska
jämföra efternamnet från den ena tabellen med efternamnet från den
andra. Vi behöver då två olika namn på tabellen Kunder, t ex Kunder1
och Kunder2.
Resultat:
SaldoTotalt
5140
Kunder1.PersonNr
850318-2345
HT 2016
35 / 55
EDAA20 (Föreläsning databaser)
Kunder2.PersonNr
860101-3456
efternamn
Alm
HT 2016
36 / 55
ER-modell
Från problem till databas
För att uttrycka en modell av vårt system använder vi en ER-modell.
I ER-modellen visas
vilken information som ska finnas i databasen.
hur de olika komponenterna hänger ihop.
ER står för
1
Beskriv systemet i en ER-modell.
2
Översätt ER-modellen till relationer (tabeller).
3
Skapa tabellerna i en databashanterare.
Entity – entitet (”sak”, jfr objekt i programmering)
Relationship – samband
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
37 / 55
EDAA20 (Föreläsning databaser)
Exempel
ER-modell
Studentregister
Studentregister
Student
personNr
förnamn
efternamn
En databas för registrering av kurser, studenter och resultat ska
utvecklas.
HT 2016
Kurs
kurskod
kursnamn
* poäng
*
Studenter har personnummer och ett namn. När en student är
godkänd på en kurs registreras betyget 3, 4 eller 5.
*
Resultat
betyg
En kurs har en kurskod (ex: EDAA20), ett namn och ett poängantal.
Kursen ges av en institution. Institutionen har ett namn och en adress.
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
38 / 55
39 / 55
EDAA20 (Föreläsning databaser)
1
Institution
namn
adress
HT 2016
40 / 55
ER-modell
Multiplicitet
Vid sambandens ändar kan man ange multiplicitet (aritet).
Ex 1: En företag har flera anställda. En person kan arbeta i flera
företag.
I ER-modellen ser man:
entitetstyper – påminner om klasser i programmering men innehåller
bara attribut.
attribut – egenskaper hos entitetsyper och även hos samband ibland
samband mellan entitetstyperna
Vi använder UML (Unified Modeling Language) för att uttrycka
ER-modellen.
Företag
*
*
Person
Ex 2: En företag har flera anställda. En person är bara anställd vid ett
företag.
Företag
1
*
Person
Multipliciteten anges som ett heltal (t.ex. 1) eller ett intervall (t.ex.
0..1).
* betyder ett obegränsat antal.
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
41 / 55
Samband kan ha namn
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
42 / 55
Samband kan ha attribut
Attributet betyg kan inte placeras i någon av entitetstyperna Student
eller Kurs. En student klarar flera kurser och har då flera betyg. En
kurs har flera godkända studenter. Attributet betyg hör istället ihop
med sambandet mellan Student och Kurs.
Man kan ge sambanden namn. Ex:
anställer
Företag
*
Person
*
eller
arbetar hos
Person
*
Företag
*
Student
personNr
förnamn
efternamn
Vid sambandets ändar kan man skriva ut roller. Ex:
Person
EDAA20 (Föreläsning databaser)
anställd
*
arbetsgivare
*
*
Resultat
betyg
Företag
HT 2016
Kurs
kurskod
kursnamn
* poäng
43 / 55
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
44 / 55
Alternativ till samband med attribut
Undvik redundans
Kurs
kurskod
kursnamn
poäng
institutionsnamn
Ett annat sätt att hantera betygen är att lägga till en entitet Resultat:
Student
personNr
förnamn
efternamn
1
Resultat
* betyg
*
Kurs
kurskod
1
kursnamn
poäng
1
*
Institution
namn
adress
Vanligt fel! Attributet instiutionsnamn uttrycker samma sak som
sambandet mellan kurs och institution.
Bort med det onödiga attributet i ER-diagrammet! (Däremot kanske
det dyker upp som attribut i tabellen så smånigom.)
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
45 / 55
Primärnyckel
46 / 55
Kurs
kurskod
kursnamn
* poäng
*
Resultat
betyg
I exemplet ärver Fysisk person och Juridisk person gemensamma
egenskaper från Person.
Fysisk person
personnummer
1
Institution
namn
adress
HT 2016
En speciell typ av samband mellan entitetstyper är arv.
Person
namn
*
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
Arv
En nyckel är ett (eller flera attribut tillsammans) vars värde garanterat
är unikt. Man brukar välja ut en av nycklarna och kalla denna
primärnyckel.
Primärnycklarna kan markeras genom understrykning I
UML-diagrammet.
Student
personNr
förnamn
efternamn
EDAA20 (Föreläsning databaser)
47 / 55
EDAA20 (Föreläsning databaser)
*
Fastighet
* fastighetsnummer
Juridisk person
organisationsnummer
HT 2016
48 / 55
Relationsmodellen
Från ER-modell till relationer
1
Relationsmodellen beskriver vilka tabeller som ska finnas i databasen.
Tabeller i exemplet studentregister:
Studenter(personNr, förnamn, efternamn)
Kurser(kurskod, kursnamn, poäng, institutionsNamn)
Institutioner(namn, adress)
Resultat(personNr, kurskod, betyg)
Varje entitetstyp blir en relation med samma attribut som
entitetstypen.
Studenter(personNr, förnamn, efternamn)
Kurser(kurskod, kursnamn, poäng)
Institutioner(namn, adress)
2
Varje samband blir en relation vars attribut är nycklarna för de
inblandade entitetstyperna plus sambandets egna attribut.
Resultat(personNr, kurskod, betyg)
Undantag: Om man har ett många-till-en-samband kan man istället
lägga till nyckeln från ”en-sidan” som attribut på ”många-sidan”.
Kurser(kurskod, kursnamn, poäng, institutionsNamn)
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
49 / 55
Olika modeller
HT 2016
50 / 55
Integritetsvillkor
ER-modellen är en konceptuell modell. Den beskriver verkligheten,
t.ex. hur olika saker hänger ihop.
Samma teknik att modellera verkligheten kan man använda i andra
sammanhang, t.ex. vid programmering eller annat problemlösande.
Relationsmodellen är en implementeringsmodell och beskriver vilka
tabeller som ska finnas.
EDAA20 (Föreläsning databaser)
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
51 / 55
Villkor som begränsar vilka data som kan lagras i databasen.
Hindrar oss att lägga in felaktiga data.
Nyckelvillkor
Två tupler kan inte ha samma värden på primärnyckeln.
Attributen i primärnyckeln kan inte ha värdet NULL.
Referensintegritet – se följande bilder.
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
52 / 55
Referensintegritet
Referensintegritet
Främmande nyckel
Med referensintegritet menas alltså att det måste finnas en
motsvarande entitet ”i andra änden” av sambandet.
En främmande nyckel är ett attribut (eller en kombination av
attribut) som refererar till en nyckel i en annan relation.
Exempel: institutionsNamn är främmande nyckel och refererar till
nyckeln namn i relationen Institution.
Kurs
kurskod
kursnamn
poäng
Kurser(kurskod, kursnamn, poäng, institutionsNamn)
Institutioner(namn, adress)
*
Institution
namn
1 adress
Detta betyder att om det i tabellen Kurser finns en rad
EDAA20 Programmering och databaser 7.5 Datavetenskap
Exempel: Varje kurs hör till en institution. För att man ska kunna
lägga in ett institutionsnamn i tabellen Kurs måste det namnet finnas i
tabellen Institution.
så måste det i tabellen institutioner finnas en rad med samma
institutionsnamn:
Datavetenskap Ole Römers väg 3 223 63 Lund
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
53 / 55
Index
Man kan sätta ett index på ett attribut. Detta innebär att tabellen
lagras på ett sådant sätt att det går snabbare att söka efter tupler
med ett visst värde på attributet.
Men insättningar, borttagningar och uppdateringar går långsammare.
Ofta skapas det automatiskt ett index till nyckelattributen.
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
55 / 55
EDAA20 (Föreläsning databaser)
HT 2016
54 / 55
