E.ON Elnät Sverige AB
Nobelvägen 66
205 09 Malmö
eon.se
T 040 - 25 50 00
Samrådsunderlag
Förlängning av tillstånd för
två 130 kV luftledningar
mellan Hammarforsen och
Bandsjö (Ragunda, Sundsvall
och Timrå kommun)
Oktober 2012
Bg: 5967-4770
Pg: 428797-2
Org. Nr: 556070-6060
Säte: Malmö
Projektorganisation
E.ON Elnät Sverige AB
205 09 Malmö
eon.se
ÅF Industry AB
Dockplatsen 12
211 19 Malmö
www.afconsult.com
Rapporten har upprättats av Karoline Andersson och Anna Bengtsson
För kartor i underlaget innehas rättighet:
© Lantmäteriet MS2006/02876
sid 2/13
Innehållsförteckning
1
Inledning
4
1.1
Bakgrund
4
1.2
Lagstiftning och markupplåtelse
4
1.3
Samråd
5
2
Lokalisering, omfattning och utformning
5
3
Områdesbeskrivning, intresseområden och omgivningsfaktorer
7
3.1
Landskapsbild och markanvändning
7
3.2
Naturmiljö
8
3.3
Kulturmiljö
9
3.4
Friluftsliv
10
3.5
Infrastruktur
10
3.6
Rennäring
10
3.7
Elektromagnetiska fält
10
3.8
Drift och underhåll
11
4
Översiktlig konsekvensbedömning
12
5
Alternativ
12
5.1
Nollalternativ
12
5.2
Alternativ lokalisering och teknik
12
6
Referenser
12
Bilagor
1 a-e
2
Kartor över ledningssträckning och närliggande intressen
Koncept Innehållsförteckning MKB
sid 3/13
1
Inledning
1.1 Bakgrund
E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) har nätkoncession för linje (tillstånd) för två stycken
parallella 130 kV luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö. Ledningarna berör
Ragunda, Sundsvall och Timrå kommuner (Jämtlands och Västernorrlands län).
Ledningarna ingår i E.ON Elnäts regionnät och deras främsta syfte är att mata ut
produktionen från Hammarforsens vattenkraftstation. Anslutningar finns dessutom till
Bispgården och Sillre. Det har tidigare funnits planer på att vid Singsån ansluta Hammarforsens kraftverk till stamnätet, vilket ägs av Svenska Kraftnät, istället för att leda kraften
via de båda 130 kV ledningarna till Sundsvallsområdet. Svenska Kraftnät och E.ON Elnät
har i samband med detta kommunicerat att 130 kV ledningarna till Bandsjö kan raseras. På
grund av förändrade förutsättningar hos Svenska Kraftnät, bland annat på grund av
omfattande vindkraftplaner i området, finns inte längre den möjligheten.
Nuvarande situation innebär att stamnätet i området är ”fullt”, vilket innebär att Svenska
Kraftnät inte medger ytterligare anslutningar. Åtgärder krävs i såväl stamnätet som i
regionnätet för att medge ytterligare kapacitet. På grund av att vindkraftexploatörerna har
flaggat upp för mycket stor vindkraftutbyggnad i området är det än så länge oklart vilka
åtgärder som bör vidtas för att skapa den långsiktigt bästa lösningen. Åtgärderna i stamnätet måste vidtas först och utgör grund för vilka åtgärder som är möjliga och lämpliga i
regionnätet.
När ett övergripande beslut har tagits avseende hur stamnätet i området ska utformas, och
var nya stationer för anslutning av regionnätet ska placeras, kommer E.ON Elnät att
intensifiera arbetet med att finna en alternativ lösning för anslutning av Hammarforsens
kraftverk samt inmatning av områdets vindkraft. Fram till dess att en ny lösning är
framtagen och driftsatt behöver kraftledningarna mellan Hammarforsen och Bandsjö vara
kvar. Tidplanen är osäker och styrs bland annat av kommande vindkraftutbyggnad, varför
E.ON Elnät avser att söka förlängt tillstånd för ledningarna för en tidsperiod om 20 år.
Senast inom denna tid bedöms ledningarna vara avvecklade.
Samråd enligt miljöbalken ska genomföras som en del i processen avseende förlängning av
tillståndet. Detta dokument är framtaget för att utgöra underlag för samrådet.
1.2 Lagstiftning och markupplåtelse
Tillstånd för kraftledningar regleras i ellagen. Ansökan om tillstånd för kraftledningar
prövas av Energimarknadsinspektionen och meddelas i regel för en tidsperiod om 40 år.
sid 4/13
E.ON Elnät avser dock att i detta ärende ansöka om förlängt tillstånd för en period om 20
år. Senast då bedöms alternativa ledningar vara tagna i drift och befintliga ledningar kunna
raseras.
Rätten att för all framtid bibehålla ledningarna på berörda fastigheter säkrades då
ledningarna byggdes genom servitutsavtal, som senare har ombildats till ledningsrätt. I
samband med detta utbetalades en ersättning för ledningarnas intrång. Ersättningen är en
engångsersättning som gäller för all framtid. Ny ersättning utbetalas således inte vid en
förlängning av tillståndet.
1.3 Samråd
Samråd genomförs med Länsstyrelsen i Jämtlands respektive Västernorrlands län, tillsynsmyndigheter (Ragunda, Sundsvall och Timrås kommunala miljö- och byggnämnder),
Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Skanova, LRF
Jämtland, LRF Västernorrland, Svenska Kraftnät, Vattenfall, Statkraft, JämtlandHärjedalens Ornitologiska förening, Medelpads Ornitologiska Förening, berörda samebyar
samt fastighetsägare utmed ledningssträckan.
När samrådet är avslutat kommer en samrådsredogörelse att sammanställas och tillsändas
länsstyrelserna tillsammans med en hemställan om beslut huruvida förlängning av
tillståndet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Därefter kommer ansökan att
färdigställas. Förslag på disposition av MKB:n framgår av bilaga 2.
2
Lokalisering, omfattning och utformning
Samrådet avser två befintliga 130 kV luftledningar som går i parallell sträckning mellan
Hammarstrand och Bandsjö, se översiktskarta i figur 1. Kraftledningarna berör Ragunda
kommun (Jämtlands län), Sundsvalls kommun (Västernorrlands län) och Timrå kommun
(Västernorrlands län).
sid 5/13
Figur 1. Översiktskarta med ledningarnas sträckning (markerad med röda streck)
Ledningssträckningen är ca nio mil lång. Ledningarna är mestadels uppförda som två
parallella träportalledningar, se figur 2, belägna i Indalsälvens dalgång. På delar av
sträckan finns stålstolpar och på kortare delsträckor är ledningarna sammanbyggda.
Ledningarna uppfördes på 1920/30-talet och E.ON Elnät har för avsikt att bibehålla
ledningarna i befintliga sträckningar. Ledningarna går på vissa delsträckor parallellt med
andra ledningar, bland annat den 40 kV ledning som syns i figur 2.
sid 6/13
Figur 2. Befintliga parallella 130 kV luftledningar. Till höger i bild syns en
40 kV ledning som går parallellt med 130 kV ledningarna på delar av sträckan.
3
Områdesbeskrivning, intresseområden och
omgivningsfaktorer
Ledningssträckan berör flertalet intresseområden. I beskrivningen nedan omnämns
närliggande intresseområden (inom varje ”intressekategori” görs listningen från norr till
söder). Intresseområden inom ca 1 000 m på vardera sida om ledningarna åskådliggörs i
bilaga 1 a-e.
3.1 Landskapsbild och markanvändning
Omgivande landskap utgörs av en blandning av kuperad skogsmark och öppet odlingslandskap. Utmed ledningssträckningen finns mindre byar och spridd bebyggelse.
Ledningarna är mestadels placerade mellan Indalsälven och väg 86/87. Från vägen skyms
dock såväl ledningar som älven av skog på en huvuddel av sträckan. I figur 3 syns älven
och kraftledningarnas faslinor skymtas, men på andra sträckor är det mer tät vegetation
utmed vägen.
sid 7/13
Kraftledningar,
faslinor
Figur 3. Fotografi taget från väg 87.
Markanvändningen i ledningarnas närhet och som berör säkerheten regleras i de avtal som
tecknades med berörda fastighetsägare vid den tid då ledningarna uppfördes. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas avseende verksamhet utmed ledningssträckorna finns
reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter (ELSAK_FS 2010:1) och gällande normer.
Bebyggelsen är främst koncentrerad till mindre samhällen, samt utmed vägar.
För Ragunda kommun gäller översiktsplan från 2004. Sundsvalls översiktsplan är från
2005 och Timrås från 1990. Ledningarna är förenliga med dessa planer.
3.2 Naturmiljö
Söder om Utanede, i jämnhöjd med Kvarnbacken, tangerar ledningarna ett Natura 2000område, ”Kvarnån Utanede”. Området beskrivs som en örtrik granskog. Vid Liden finns
ett Natura 2000-område ”Ravin vid Lidens gamla kyrka” strax väster om ledningarna.
Ledningarna korsar två Natura 2000-områden, ”Raviner i Nilsböle”.
Ledningarna är belägna ca 150 m öster om ”Döda fallet”, som är av riksintresse för naturmiljö och även skyddsvärt som naturreservat. Söder om länsgränsen berör ledningarna ett
sid 8/13
riksintresseområde för naturmiljö ” Nedre Indalsälven”. Ledningarna berör intresset på en
ca 4,5 mil lång sträcka.
Utefter ledningsdragningen finns flera naturvärdesobjekt, varav ledningarna korsar två
stycken. Söder om Bispgården berörs en brant och vid Kvarngården berörs ett objekt som
utgörs av å eller bäckmiljö.
Vid Lidens gamla kyrka går ledningarna genom ett naturvårdsområde vid namn ”Liden”.
Ledningarna berör fem vattenskyddsområden. Områdena benämns, från nordväst till
sydöst, ”Hammarstrand”, ”Bispgården”, ”Liden Sillre”, ”Liden” och ”Indal Arklo” och
är belägna i anslutning till de orter som de namngetts efter.
Söder om Bispgården, norr om Utanede samt söder om Kvarnbacken finns nyckelbiotoper
som ledningarna korsar eller tangerar.
I Västernorrlands län finns ett antal naturvårdsobjekt som berörs av ledningarna. Det är
områden som länsstyrelsen bedömt ha kända höga naturvärden.
Ledningarna korsar sju områden som inventerats med avseende på ängs- och betesmarker.
I Jämtlands län korsar ledningarna några objekt som ingår i intresset hotade arter och
biotoper.
3.3 Kulturmiljö
Ledningarna berör ett område som är av riksintresse för kulturmiljö ”Indalsälven i
Östjämtland” i Jämtlands län. Intresset berör dalgång samt markområde på ömse sidor
vattendraget. Ledningarna berör intresset på en ca 14 km lång sträcka med start i
Hammarstrand.
Vid Liden korsar ledningarna ett riksintresseområde för kulturmiljö ”Liden”. Delar av
riksintresset är landskapsbildskyddat och ledningarna passerar även det här intresset.
I Västernorrlands län korsar ledningarna samt går i närheten av flera kulturmiljöprogram.
De program som ledningen korsar benämns ”Indalsälvens dalgång”, ”Långliden”,
”Sillre”, ”Dacke”, ”Lidens gamla kyrka”, ”Österflygge”, ”Sunnås”, ”Baggböle”,
”Indal”. Förutom nämnda objekt finns ytterligare program som ledningen går i nära
anslutning till.
I ledningarnas närområde finns flera fornminnesobjekt med olika skyddsgrad.
sid 9/13
3.4 Friluftsliv
Söder om Utanede korsar ledningarna en kort sträcka av den nordvästra spetsen på ett riksintresseområde för friluftsliv. Vid övergången till Västernorrlands län går ledningarna in i
ett riksintresseområde för friluftsliv, vilket benämns ”Indalsälvens dalgång”. Ledningarna
berör området på en ca 4,8 mil lång sträcka.
3.5 Infrastruktur
Befintliga ledningar är på vissa sträckor förlagda utmed vägar och samlokaliserade med
andra kraftledningar. Ledningarna korsar järnväg, norra stambanan, som är av riksintresse
för kommunikation.
3.6 Rennäring
Ledningarna berör område av riksintresse för rennäring. I Jämtlands län går ledningarna i
utkanten av ett riksintresseområde på en ca 8 km lång sträcka och i Västernorrlands län går
ledningarna i dalgången med intresset på ömse sidor längs delar av sträckningen.
3.7 Elektromagnetiska fält
Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. De elektromagnetiska fälten
uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. I en
kraftlednings närhet beror fältet bland annat på avståndet till ledningen, fasledarnas
inbördes avstånd samt strömmen i ledningen.
En schematisk magnetfältsberäkning har utförts för de parallella luftledningarna, se figur 4.
Beräkningen baseras på ett årsmedelvärde på lasten i ledningarna och visar fältet 1 m
ovanför markytan. Centrum för beräkningen är mitt emellan ledningarna, och beräkningen
är gjord för ett medelvärde på faslinornas höjd över marken.
I dagsläget har forskningen ännu inte kunnat säkerställa om det finns några skadliga
hälsorisker avseende magnetiska fält från kraftledningar. Det finns därmed inga fastställda
gränsvärden eller riktvärden för magnetiska fält eller skyddsavstånd till ledningar. E.ON
Elnät tillämpar den försiktighetsprincip som formulerats av fem svenska myndigheter;
”Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält”.
sid 10/13
Figur 4. Schematisk beräkning av alstrat magnetfält (årsmedelvärde).
3.8 Drift och underhåll
För att erhålla en hög driftsäkerhet sker ett löpande underhåll av ledningarna. Underhållet
utgörs dels av tekniskt underhåll av ledningskonstruktionen och dels av röjning av
ledningsgatan.
Ledningar i regionnätet ska enligt lagstiftningen vara trädsäkrade, vilket innebär att inga
träd vid fall ska kunna nå ledningarna och orsaka skador på dem. I detta ärende har
skogsgatan en bredd på ca 45 m. Även utanför detta område, inom den så kallade
ledningsgatan, tas träd ner som är så höga att de vid fall riskerar att nå ledningarna.
Röjning av ledningsgatan sker regelbundet.
Viss upprustning (främst stolpbyten) kommer att krävas för att bibehålla ledningarna i
funktionsdugligt och säkert skick. De eventuella dispenser och tillstånd som krävs för
upprustning av ledningarna och röjning av ledningsgatan kommer att inhämtas innan
sådant arbete startas.
sid 11/13
4
Översiktlig konsekvensbedömning
Ledningarna uppfördes på 1920/30-talet och avses bibehållas i befintliga sträckningar.
Förlängd koncession innebär inte att ytterligare mark permanent tas i anspråk eftersom
skogsgatan har tillräcklig bredd. Förlängt tillstånd för ledningarna innebär därmed ingen
förändring eller ytterligare hinder avseende brukandet av marken.
Eftersom ledningarna funnits på platsen sedan lång tid tillbaka, samt var uppförda när
intresseområdena fastställdes, så bedöms inte en förlängning av tillstånden medföra
ytterligare permanent påverkan på naturmiljö, kulturmiljö eller övriga intressen, förutsatt
att erforderlig hänsyn tas vid framtida underhållsarbeten. Den större påverkan som
ledningarna haft på natur- och kulturmiljö inträffade när ledningarna byggdes.
5
Alternativ
5.1 Nollalternativ
Nollalternativet betyder att förlängt tillstånd för ledningarna inte beviljas, vilket innebär att
de måste tas bort. Om ledningarna tas bort kan inte produktionen från Hammarforsen och
Sillre matas ut och elförsörjningen till Bispgården kan inte säkerställas.
5.2 Alternativ lokalisering och teknik
När Svenska Kraftnät har tagit ett övergripande beslut avseende hur stamnätet i området
ska utformas och var nya stationer för anslutning av regionnätet ska placeras, kommer
E.ON Elnät att intensifiera arbetet med att finna en lösning för anslutning av Hammarforsens kraftverk. Fram till dess att en ny lösning är framtagen och driftsatt behöver
kraftledningarna mellan Hammarforsen och Bandsjö vara kvar.
Eftersom E.ON Elnäts ståndpunkt är att ledningarna mellan Hammarforsen och Bandsjö på
sikt ska tas bort, ser bolaget inte att det finns skäl att utreda några alternativ till befintlig
ledningssträckning. Att ersätta ledningarna med andra tillfälliga ledningar i ny sträckning
och/eller nytt tekniskt utförande går ej att motivera vare sig ekonomiskt eller
resursmässigt.
6
Referenser
Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens
strålskyddsinstitut, Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och
magnetiska fält – en vägledning för beslutsfattare, 1996
sid 12/13
Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten, Magnetfält och hälsorisker, 2009
Digitalt kartmaterial har hämtats från:
Länsstyrelsen: www.gis.lst.se/lstgis
Riksantikvarieämbetet: www.raa.se
Skogsstyrelsen: www.skogsstyrelsen.se
Ellagen (1997:857)
Länsstyrelsen i Jämtlands län, ”Bevarandeplan för Natura 2000-område Kvarnån Utanede
SE0720417”. 27 februari 2007
Länsstyrelsen i Västernorrlands län, ”Bildande av naturvårdsområde beträffande område
vid Lidens samhälle, Lidens socken, Sundsvalls kommun och upphävande av förordnande
till skydd för landskapsbilden för samma område”. 3 mars 1983
Länsstyrelsen i Västernorrlands län, ”Bevarandeplan Natura 2000 Raviner i Nilsböle
SE0710210”. 17 januari 2006
Länsstyrelsen i Västernorrlands län, ”Bevarandeplan Natura 2000 Ravin vid Lidens G:a
kyrka SE0710209”. 17 januari 2006
Miljöbalken (1998:808)
Ragunda kommun, ”Översiktsplan Ragunda kommun”,
http://www.ragunda.se/download/18.8239c2512c77c5974f8000771/%C3%96p+Ragunda+
060310.pdf. Antagen mars 2006.
Socialstyrelsen meddelandeblad: Elektromagnetiska fält från kraftledningar, juni 2005
Sundsvall kommun, ”Översiktsplan för Sundsvalls kommun 2005”.
http://www.sundsvall.se/Bygga-bo-och-miljo/Kommunensplanarbete/Oversiktsplaner/Kommunens-oversiktsplan/. 19 december 2005
Timrå kommun, ”Översiktsplan 90”,
http://timra.se/Documents/Milj%c3%b6%20och%20bygg/g%c3%a4llande%20%c3%b6ve
rsiktsplaner/8%20%c3%96p90.pdf. Antagen i november 1990.
sid 13/13
