Kommunens risk- och sårbarhetsanalys
för 2015 enligt lagkravet i lagen om
extraordinära händelser och
sammanställd efter kraven i
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskaps föreskrifter om kommuners
risk- och sårbarhetsanalyser.
Risk- och
sårbarhetsanalys
2015
Anna Nilsson, beredskapssamordnare
0
Diarienr 2015.167. 168
Antagen av Kommunstyrelsen 2015-10-13, § 238
Antagen av Kommunfullmäktige 2015-10-26, § 129
Ansvarig handläggare:
Anna Nilsson
Beredskapssamordnare
[email protected]
1
Sammanfattning
Fagersta kommun risk- och sårbarhetsanalys identifierar och analyserar risker för
samhällsstörningar i kommunens verksamheter och inom kommunens geografiska område i
enlighet med myndighetens för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter.
Kommunen har genomföra risk- och sårbarhetsprocessen enligt en anpassad FORSA modell.
Riskerna sorteras in under naturhändelser, störningar i teknisk infrastruktur, smittsamma
sjukdomar, olyckor, antagonistiska hot och social oro samt höjd beredskap.
En sammanfattning av klimat- och sårbarhetsutredningen identifiering av risker som kan
påverkas av ett föränderligt klimat redovisas.
Kommunen har identifierat samhällsviktig verksamhet inom kommunen samt kritiska beroenden
inom kommunens verksamheter.
Identifierade sårbarheter och brister inom krisberedskapen har analyserats samt behov av
åtgärder har identifierats.
På inget sätt är Fagersta kommuns risk- och sårbarhetsanalys heltäckande och risker, sårbarheter
och brister kan ha missats.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
2
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Innehåll
Innehållsförteckning
Sammanfattning ............................................................................................................................................ 2
Inledning ........................................................................................................................................................ 5
Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen ............................................................................................... 5
Sekretess......................................................................................................................................................... 6
Definitioner ................................................................................................................................................... 6
Beskrivning av kommunen och dess geografiska område ...................................................................... 7
Kommunala verksamheter ..................................................................................................................... 8
Beskrivning av arbetsprocess och metod ................................................................................................ 10
Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna i kommunens verksamheter .................................... 10
Avgränsningar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen .............................................................. 10
Arbetet med att identifiera risker inom kommunens geografiska område .................................... 11
Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område .............................. 12
Styrel .................................................................................................................................................... 12
Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ............................................... 13
Samhällsviktig verksamhet inom kommunens regi ........................................................................... 13
Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet ................................ 15
Kritiska beroenden i samhällsviktiga verksamheter .......................................................................... 15
Kritiska beroenden i samhällsviktig verksamhet inom kommunens regi ...................................... 15
Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område ........... 17
Identifierade Risker................................................................................................................................ 17
Risker som kan påverka verksamheter i kommunen, både i kommunal regi och inom
kommunens geografiska område ......................................................................................................... 20
Naturhändelser .................................................................................................................................. 20
Störningar i teknisk infrastruktur och försörjningssystem .......................................................... 27
Smittsamma sjukdomar .................................................................................................................... 32
Olyckor ............................................................................................................................................... 35
Antagonistiska hot och social oro ................................................................................................... 39
Risker som skulle kunna föranleda utrymning .................................................................................. 42
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
3
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Innehåll
Höjd beredskap ...................................................................................................................................... 43
Totalförsvar- militär och civilt försvar ........................................................................................... 43
Klimatanpassning ................................................................................................................................... 44
Klimatfaktorers påverkan på risker i samhället ............................................................................. 45
Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess
geografiska område .................................................................................................................................... 47
Identifierade sårbarheter inom kommunens geografiska område .................................................. 47
Identifierade sårbarheter inom kommunal verksamhet ................................................................... 47
Identifierade behov av resurser ....................................................................................................... 47
Elförsörjningen .................................................................................................................................. 47
Elektroniska kommunikationer ....................................................................................................... 48
Dricksvatten ....................................................................................................................................... 48
Informationssäkerhet ........................................................................................................................ 49
Identifierade brister i krisberedskap inom kommunens organisation ............................................ 51
Ledning ............................................................................................................................................... 51
Samverkan .......................................................................................................................................... 51
Kommunikation ................................................................................................................................ 52
Informationssäkerhet ........................................................................................................................ 52
Kompetens ......................................................................................................................................... 52
Resurser .............................................................................................................................................. 53
Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat..................................... 54
Identifierade behov av rutiner.............................................................................................................. 54
Behov av kunskap .................................................................................................................................. 54
Behov av samverkan.............................................................................................................................. 54
Behov av investeringar eller teknisk redundans ................................................................................ 55
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
4
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Inledning
Inledning
Att stärka samhällets säkerhet kräver att det som ska skyddas, det som hotar och medlen för att
stärka säkerheten ses i ett sammanhang. Det handlar om händelser och förhållanden som kan
skada samhällets funktionalitet och som enskilda individer saknar förutsättningar att hantera fullt
ut. De övergripande målen för samhällets säkerhet är att värna:
-
Befolkningens liv och hälsa
Samhällets funktionalitet
Förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och
mänskliga fri- och rättigheter.
Målen för samhällets krisberedskap är att:
-
Minska risken för, och konsekvenserna av, allvarliga störningar, kriser och olyckor
Trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män
Hindra eller begränsa skador på egendom eller miljö.
Risk- och sårbarhetsanalyser är en viktig del i underlagen för att bedöma samhällets krisberedskap
men de är även viktiga underlag för beslut, identifierande av behov av åtgärder och en grund till
planeringen för kommunens hantering av extraordinära händelser1.
Med extraordinär händelse avses i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför
och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, en sådan händelse som avviker
från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i
viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser från en kommun eller ett landsting.
Kommunerna har en nyckelroll i krishanteringssystemet. Ju bättre kommunerna är på att hantera
en kris, desto bättre blir samhället på att hantera större kriser som drabbar många kommuner
samtidigt.
Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen
Kommuner ska, enligt 2 kap. 1§ i lagen om extraordinära händelser, analysera vilka extraordinära
händelser i fredstid som kan inträffa i kommuner och hur dessa händelser kan påverka den egna
verksamheten. Resultatet värderats och redovisas i risk- och sårbarhetsanalysen.
Syftet med arbetet är att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och
verksamhetsansvariga om hot, risker och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet samt
skapa ett underlag för egen planering. Underlaget utgör även en viktig källa för information till
medborgare och anställda, samt är en grund för inriktningen av utbildningar och övningar.
Analysen bidrar till att minska samhällets sårbarhet och ökar förmågan att hantera kriser och
1
MSB, 2011. Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, sid. 7
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
5
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Inledning
extraordinära händelser2. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser är en ständigt pågående
process.
Sekretess
Risk- och sårbarhetsanalyser kan innehålla uppgifter som råder under sekretess. Detta regleras i
offentlighets- och sekretesslagens3 15 och 18 kapitel.
I 6 § i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och
sårbarhetsanalyser, 2015:5, står det att om kommunen bedömer att risk- och sårbarhetsanalysen
omfattas av sekretess ska det framgå i rapporteringen vilka dessa uppgifter är.
Definitioner
Definitionerna är tagna ur Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om
kommuners risk- och sårbarhetsanalyser, 2015:5.
2
3
Kritiska beroenden
Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska
kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en
störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar.
Risk
En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de
konsekvenser händelsen kan leda till.
Samhällsviktig verksamhet
En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor.
-
Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt
eller tillsammans med motsvarande händelser i andra
verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i
samhället.
-
Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan
inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att
skadeverkningarna blir så små som möjligt.
Sårbarhet
De egenskaper eller förhållanden som gör ett samhälle, ett system, eller
egendom mottagligt för de skadliga effekterna av en händelse.
Krisberedskap
Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom
den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris
förebygga, motstå och hantera krissituationer.
MSB, 2011. Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, sid. 15-17
Offentlighets- och sekretsslag, Svensk författningssamling 2009:400
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
6
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Beskrivning av kommunen och dess geografiska område
Beskrivning av kommunen och dess geografiska område
Fagersta ligger i nordvästra
Västmanland. Närmaste
grannkommuner är Norberg,
Smedjebacken, Skinnskatteberg och
Avesta. Fagersta tätort är byggt i
dalgången ner mot Kolbäcksån.
Befolkning
Fagersta kommun har drygt 13 000
invånare. Av dessa bor cirka 90
procent i Fagersta tätort.
Befolkningen har under de senaste
åren ökat något.
Figur 1. Kartbild över Fagersta kommun.
Kommunen är finskt förvaltningsområde och ungefär 25 procent av befolkningen har finsk
anknytning.
I Fagersta kommun finns relativt stor del av bostäderna, drygt 60 procent eller drygt 4300
lägenheter, i flerbostadshus och knappt 40 procent, cirka 2650 bostäder, i småhus. Totalt finns
runt 7 000 bostäder i kommunen.
Näringsliv
Det lokala näringslivet domineras av tung industri, främst inom stål- och metallbranscherna. Seco
Tools AB är kommunens största arbetsgivare och tillsammans med Atlas Copco och Fagersta
Stainless är arbetsgivare till ungefär hälften av arbetskraften i kommunen.
Transportvägar
Riksvägar
Riksvägen 66 är en av huvudlederna inom kommunen och går mellan Västerås och norska
gränsen vid Sälenfjällen. Riksväg 66 passerar rakt igenom det inre skyddsområdet av kommunens
huvudvattentäkt (Viksviken). Viksvikens vattentäkt står för vattenförsörjningen i Fagersta tätort
men ligger i huvudsak inom Smedjebackens kommun.
Riksväg 68 passerar genom Fagersta kommuns centrala delar och går mellan Örebro och Gävle.
Konsekvenserna av en trafikolycka kan bli mycket svåra.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
7
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Beskrivning av kommunen och dess geografiska område
Hur stor del av trafiken på riksvägarna som utgörs av transporter med farligt gods förs det ingen
statistik kring.
Järnväg
Det finns två linjer av järnväg genom Fagersta, dels den som går från Ludvika mot Västerås, dels
den från Gävle mot Örebro. Vid Fagersta Centralstation finns en större bangård.
Farligt gods transporteras på järnvägen, hur mycket som passerar kommunen vet man inte.
Kommunala verksamheter
Fagersta kommun är den tredje största arbetsgivaren i kommunen.
Kommunal verksamhet bedrivs inom förvaltningarna, inom kommunalförbund, eller som
gemensamma förvaltningar med andra kommuner.
Verksamheter inom socialförvaltningen:
- Äldreomsorgen, särskilt boende och hemtjänst
- Funktionsnedsättning och personlig assistans
- Individ och familjeomsorgen, försörjningsstöd och nödvändig myndighetsutövning enligt lag
Verksamheter inom Utbildnings- och fritidsförvaltningen:
- Skola och barnomsorg
- Kostservice
Verksamheter inom kommunstyrelseförvaltningen:
- Kommunledning och information
- Personalkontoret
- Upphandling och service
Kommunalförbund:
- Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR)
- Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK)
o Gatuavdelningen
Vatten och avloppsenheten
o Fastighetsavdelningen
o IT
- Norra Västmanlands Utbildningsförbund (NVU)
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
8
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Beskrivning av kommunen och dess geografiska område
Gemensamma förvaltningar med andra kommuner:
- Löneförvaltningen (FAHNS-kommunerna)
- Växeln (Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg)
- Norra Västmanlands ekonomiförvaltning (NVE) (Fagersta och Norberg)
- Västmanland-Dalarna Miljö och Byggförvaltning (V-Dala) (Avesta, Fagersta och Norberg)
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
9
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Beskrivning av arbetsprocess och metod
Beskrivning av arbetsprocess och metod
Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna i kommunens verksamheter
Kommunen har utgått ifrån FOIs FORSA4 modell i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. En
enkät skapades för att besvara 4 av FORSAs 6 block. I den första delen av enkäten besvarades
FORSAs block 1 – verksamhetsbeskrivning och 2 – oönskade händelser. Enkäterna besvarades
av verksamhetsansvariga i kommunens förvaltningar.
FORSAs modellens block 3 och 4 besvarades med hjälp av den andra delen av enkäten eller
genom seminarier. Vilken metod verksamhetsområdet använde i besvarandet bestämdes av de
verksamhetsansvariga.
Risk- och sårbarhetsanalyser har genomförts inom förvaltningarna på verksamhetsområdesnivå
för att sedan sammanställas till en gemensam för kommunens verksamheter. Verksamhetsnära
åtgärder har inte följt med in i den sammanställda risk- och sårbarhetsanalysen såvida de inte
gäller alla verksamheter eller är av sådan vikt att de bör gälla för alla kommunens verksamheter.
Verksamheter med egen risk- och sårbarhetsanalys5:
- Utbildning och Fritidsförvaltningen
o Förskolan
o Grundskolan
- Socialförvaltningen
- Kommunkansliet
- Kommunikationsenheten
- IT
- Växeln
Avgränsningar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen
I risk- och sårbarhetsarbetet har ett par verksamhetsområden inte deltagit eftersom de inte
bedriver någon samhällsviktig verksamhet.
Kommunens verksamheter har inte analyserat alla sina identifierade risker utan verksamheterna
har valt ut de risker som de anser ha störst påverkan på sin verksamhet.
Kommunen har inte heller analyserat alla sina identifierade risker inom det geografiska området
utan har valt ut ett par risker som de anser har störst påverkan på kommunens krisberedskap.
Kommunalförbunden har inte deltagit i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen under 2015.
Arbetet med att få in kommunalförbunden och andra samarbetsorganisationer i kommunens riskoch sårbarhetsanalys kommer att påbörjas under 2016.
4
5
FOI, 2011. FOIs modell för Risk- och sårbarhetsanalys (FORSA)
Verksamheternas egna risk- och sårbarhetsanalyserna är inte antagna.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
10
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Beskrivning av arbetsprocess och metod
Södra Dalarnas räddningstjänstförbund gör en egen riskanalys.
Arbetet med att identifiera risker inom kommunens geografiska område
Kommunen har identifierat och analyserat risker inom kommunens geografiska område på lite
olika sätt, dels är risker identifierade inom den kommunala verksamheten och inom kommunens
geografiska område, dels används de nationella riskerna identifierade i Myndigheten för
samhällsskydd och beredskaps risker och förmågor.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
11
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens
geografiska område
Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska
område
Samhällssektor
Med samhällssektor avses i detta sammanhang de olika områden inom vilka viktiga samhällsfunktioner finns och samhällsviktig verksamhet kan identifieras.
Viktig samhällsfunktion
Viktig samhällsfunktion är ett samlingsbegrepp för de verksamheter som upprätthåller en viss
funktionalitet. Varje sådan funktion ingår i en eller flera samhällssektorer och upprätthålls av en
eller flera samhällsviktiga verksamheter.
Samhällsviktig verksamhet6
Begreppet samhällsviktig verksamhet definieras ovan på sidan 5.
Med samhällsviktig verksamhet avses de verksamheter, anläggningar, noder, infrastrukturer och
tjänster som är av avgörande betydelse för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner. Endast
verksamhet som absolut behövs för upprätthållandet av viktiga samhällsfunktioner vid allvarliga
händelser eller kriser bör identifieras som samhällsviktig.
Samhällsviktig verksamhet kan vara av nationell, regional eller lokal betydelse. Nationellt
samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller störning i verksamheten kan
leda till allvarliga nationella eller internationella konsekvenser. Regionalt samhällsviktig
verksamhet är verksamhet som vid ett bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till
allvarliga regionala konsekvenser. Lokalt samhällsviktig verksamhet är verksamhet som vid ett
bortfall eller en störning i verksamheten kan leda till allvarliga lokala konsekvenser.
Samhällsviktig verksamhet kan vara både en anläggning och tillhandahållande av tjänster7.
Samhällsviktig verksamhet identifieras både inom kommunal regi och inom kommunens
geografiska område. Styrels-omgång 2014-2015 har varit en viktig del i arbetet att identifiera
samhällsviktig verksamhet inom kommunen.
Styrel
Styrel kan sammanfattas som den planeringsprocess under vilken statliga myndigheter,
länsstyrelser, kommuner, privata aktörer och elnätsföretag samarbetar för att ta fram underlag för
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser till 4§ 3.
MSB 2015:5, sid. 16-17.
7 MSB, 2014. Vägledning för samhällsviktig verksamhet, sid. 14
6
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
12
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens
geografiska område
att kunna prioritera samhällsviktiga elanvändare vid en manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK).
Syftet med styrelsplaneringen är att lindra samhällskonsekvenserna som uppstår om MFK
behöver tillgripas vid en eleffektbrist8.
Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område
Samhällssektor
Energiförsörjning
Finansiella tjänster
Handel och industri
Hälso- och sjukvård samt omsorg
Information och kommunikation
Kommunalteknisk försörjning
Livsmedel
Offentlig förvaltning
- ledningsfunktioner
- stödfunktioner
Skydd och säkerhet
Socialförsäkring
Transporter
Samhällsviktig verksamhet
Elbolag
Elnätsbolag
Kraftverk
Värmeverk
Fjärrvärmedistribution
Drivmedelsstationer
Banker, betalsystem
Detaljhandel
Tillverkningsindustrier
Vårdcentral
Äldreomsorg
Omsorg av barn
Funktionsnedsatta
Apotek
Veterinär
Hemsjukvård
Lokaltidning
Kommunal information/Hemsida/Sociala medier
Vattenförsörjning
Avloppshantering
Renhållning
Livsmedelsbutiker
Livsmedelskontroll
Kommunal ledning
Myndighetsutövning inom förvaltningarna
Polis
Räddningstjänst
Kriminalvård (SIS)
Bevakningsföretag
Försäkringskassan
Arbetsförmedlingen
Järnvägar
Vägar
Kollektivtrafik
Tabell 1. Samhällsviktiga verksamheter inom kommunens geografiska område klassificerade inom samhällsektorerna.
Samhällsviktig verksamhet inom kommunens regi
8
Energimyndigheten
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
13
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens
geografiska område
Lokal ledning
Myndighetsutövning inom Socialtjänsten
Stöd och omsorg till kommuns äldre och funktionsnedsatta
Omsorg av barn
Undervisning
Vatten/Avlopp
Räddningstjänst
Information till allmänhet
Hemsjukvård
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
14
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade kritiska beroenden för kommunens
samhällsviktiga verksamhet
Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga
verksamhet
Kritiska beroenden återfinns hos de flesta samhällsviktiga verksamheter inom följande områden9:
Kritiska beroenden kan vara externa, det vill säga beroendet levereras av en extern aktör eller
interna, det vill säga beroendet finns inom aktören.
Kritiska beroenden i samhällsviktiga verksamheter
Kritiska beroendeområden
Infrastruktur
Verksamhetsnära system
Personal
Information
Kapital, varor och tjänster
Övrigt
Kritiska beroenden i verksamheterna
El, tele, vatten, lokaler, värme/kyla, kommunikationer
Administrativa system, internet, mailsystem
Personal, vikarietillgång
Leveranser av varor
Tabell 2. Vilka typer av kritiska beroenden som kan sorteras in i de kritiska beroendeområdena.
Kritiska beroenden i samhällsviktig verksamhet inom kommunens regi
Förvaltning
Samhällsviktig
verksamhet
Kritiska beroenden
Kommunkansliet
Lokal ledning
Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal,
information
Förskola
Infrastruktur, personal, kapital varor och tjänster, övrigt
Grundskola
Infrastruktur, personal, kapital varor och tjänster, övrigt
Kostservice
Infrastruktur, personal, kapital varor och tjänster, övrigt
Utbildning &
fritidsförvaltningen
Utbildning &
fritidsförvaltningen
Utbildning &
fritidsförvaltningen
Utbildning &
fritidsförvaltningen
Förvaltningsledning
Socialförvaltningen
Myndighetsutövning
inom förvaltningen
Äldreomsorg mm
Socialförvaltningen
Förvaltningsledning
NVK
Vatten och Avlopp
Socialförvaltningen
Upphandling och
service
Upphandling och
service
IT
Växeln
Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal,
information
Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal,
information
Infrastruktur, personal, kapital varor och tjänster, övrigt
Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal,
information
Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal, kapital
varor och tjänster, övrigt
Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal,
information, kapital varor och tjänster
Infrastruktur, verksamhetsnära system, personal,
information
Tabell 3. Identifiering av kritiska beroenden i kommunal samhällsviktig verksamhet.
9
MSB, 2014. Vägledning för samhällsviktig verksamhet, sid. 20
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
15
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade kritiska beroenden för kommunens
samhällsviktiga verksamhet
Kritiskt beroende
Internt/Externt
Verksamhet
Elförsörjning
Externt
Alla
Tekniska system
Externt och
internt
Alla
Vattenförsörjning Externt
Alla
Avlopp
Externt
Alla
Varuleveranser
Externt
De flesta
Drivmedel
Externt
Värmeförsörjning Externt
Konsekvens
Allvarliga till Katastrofala beroende på
verksamhet och längd på avbrottet.
Beroende på verksamhet – Begränsade till
Mycket allvarliga.
Dricksvatten – Allvarliga till Mycket
allvarliga. Kan leda till Katastrofala.
Vatten – Mycket allvarliga till Katastrofala
inom vissa verksamheter. Allvarliga till
Mycket allvarliga i andra. Med förvarning –
Allvarliga.
Mycket allvarliga
Allvarliga eller Mycket allvarliga – vid
långvariga avbrott - Katastrofala
Hemtjänst
Räddningstjänst Mycket allvarliga eller Katastrofala
M.fl.
Beror på årstid – kan vara Mycket allvarliga
Alla
eller Katastrofala
Telefoni
Internt och
externt
Personal
Internt
Alla
Lokaler
Internt
Alla
Alla
Allvarliga
Begränsade till Katastrofala beroende på
verksamhet.
Mycket allvarliga eller Katastrofala
Tabell 4. Interna eller externa kritiska beroenden inom kommunala verksamheter och konsekvenser för verksamheten
vid avbrott.
Konsekvenser
Beskrivning
Mycket begränsade
Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets
funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsinstitution, mycket
begränsade skador på egendom och miljö
Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets
funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner,
begränsade skador på egendom och miljö
Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga
störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera
samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på
egendom och miljö
Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket
allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro
mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende, mycket
allvarliga skador på egendom och miljö
Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter,
extrema störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro
mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet, katastrofala skador
på egendom och miljö
Begränsade
Allvarliga
Mycket allvarliga
Katastrofala
Tabell 5. Definitioner av konsekvenser på avbrott inom samhällsviktig verksamhet.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
16
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens
geografiska område
Identifierade Risker
Identifierade risker
Inom
kommunal
verksamhet
Naturhändelser
Snöfall
Stormar
Skogsbrand
Översvämningar
Skyfall
Ras och skred
Lerskred
Jordbävningar och vulkanutbrott
Dammbrott
Solstormar
Värmebölja
Risker för störning i försörjning
Störningar i elförsörjningen
Störningar i vattenförsörjningen
Störningar i avloppssystemet
Störningar i värmesystemen
Störningar i telekommunikationen
Störningar i betalsystemen
Störningar i tekniska system
Störningar i livsmedelsförsörjningen
Störningar i läkemedelsförsörjningen
Störningar i elektroniska
kommunikationer
Avbrott i transporter och stora
transportolyckor
Drivmedelsbrist
X
Inom
kommunens
geografiska
område
X
X
X
X
X
X
X
Identifierade
nationella
risker10,11,12,13
2011
2011
2011
2011
2014
2011, 2014
2011, 2012
2011, 2014
2011, 2012, 2013
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
2011
X
2012
X
X
X
X
X
X
X
201114
2011
2011
2011, 2012
2011
2011
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning
MSB. Risker och förmågor 2012
12 MSB. Risker och förmågor 2013
13 MSB. Risker och förmågor 2014
14 Analyseras i riskbedömningen som störningar i energiförsörjningen.
10
11
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
17
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Identifierade risker
Inom
kommunal
verksamhet
Omfattande störningar i GNSS
Personalbrist
Smittsamma sjukdomar
Utbrott
Pandemier
Epizootier
Zoonoser
Resistenta bakterier och resistens mot
antiviraler
Omfattande bränder i byggnader
Oljeutsläpp
Angrepp av skadeinsekter
(växtskadegörare)
Risker med kemiska ämnen
Risker med nukleära och radiologiska
ämnen
Antagonistiska hot
Terrorism
Cyberattacker
Hot och våld
Skolskjutning
Risk för instabilitet i samhället och
social oro
Inom
kommunens
geografiska
område
Identifierade
nationella
risker10,11,12,13
2012, 2013
X
X
X
2011
2011, 2013
2011
2011
2011
X
X
2011
2011
2011
X
X
2011
2011, 2013
X
X
X
X
2011, 2013
2011
X
2012
2011, 2013
Tabell 6. Identifierade risker uppställt i om de identifierats nationellt, inom kommunal verksamhet och/eller inom
kommunens geografiska område.
Identifierade risker inom förvaltningarna
Kommunkansliet
Växeln
IT
Utbildning och
Fritidsförvaltningen
Socialförvaltningen
Intrång
Sjukdom
Hot och våld
Elavbrott
Brand i byggnad
Avbrott i matleveranserna
Strömavbrott
Vatten/Avloppsavbrott
- Dricksvatten
- Allt Vatten
Elavbrott
Farligt utsläpp
Sjukdom
Teleavbrott
Problem med
tekniska system
Elavbrott
Brand
Teleavbrott
Avbrott på fiber
Pandemi
Serveravbrott
Sjukdom
Sjuk personal
Brand i byggnad
Systemfel
Servrarna ligger
nere
Sjukdom/ Pandemi
Elavbrott
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Telefoniavbrott
IT störningar
Väder
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
18
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Kommunkansliet
Teknisk utrustning
ligger nere
Dödsfall i
personalen
Naturhändelser
Dricksvattenavbrott
Internetavbrott
Ingen tillgång till
radio och tv
Kommunikationsavbrott i Rakel
Epizooti
Olyckor
Transportstörning
Leveransstörningar av
posten
Mailsystemet nere
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Utbildning och
Fritidsförvaltningen
Socialförvaltningen
Naturhändelser
Översvämning
Brand
Samhällsstörningar
Olyckor
Störningar i
transportsystemen
Växeln
IT
Hot och våld
Attentat
Naturkatastrof
Pandemi
Inbrott/ skadegörelse
Strejk/Lockout
Tabell 7. Förvaltningarnas identifierade risker.
Analyserade risker inom förvaltningarna
Kommunkansliet
Växeln
IT
Sjukdom
IT-störningar
Elavbrott
Utbildning och
Fritidsförvaltningen
Sjukdom/
Pandemi
Vattenavbrott
- Vatten-försörjningen
- Otjänligt
dricksvatten
IT störningar
Elavbrott
Sjukdom/
Pandemi
Brand i byggnad
Teleavbrott
Brand i byggnad
Brand i byggnad
Naturhändelser
Sjukdom/
Pandemi
Värmebölja
Hot och våld
Brand i byggnad
Socialförvaltningen
Hot och våld
Sjukdom/
Pandemi
Brand i byggnad
Översvämning/
Skyfall
Cyberattacker/
Intrång
Tabell 8. Förvaltningarnas och gemensamma enheters analyserade risker.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
19
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Risker som kan påverka verksamheter i kommunen, både i kommunal regi
och inom kommunens geografiska område
Naturhändelser
Snöoväder15
Snöfall orsakar inte några större problem i Sverige, men när det faller stora mängder snö på kort
tid och om det samtidigt blåser kraftigt kan det få allvarligare konsekvenser. Snöstormar orsakar
vanligen mer besvär i södra Sverige än i norra Sverige.
Snöstormar kan orsaka vissa problem i kommun eftersom de kan påverka framkomligheten på
vägar. Bristande framkomlighet kan leda till konsekvenser för bland annat hemtjänst och
räddningstjänst.
Stormar16
Kraftiga stormar har dragit in över Sverige många gånger genom århundradena. Det är oftast
södra delen av landet som drabbas hårdast. Höst- och vinterstormarna uppstår vid temperaturkonstraster mellan norr och söder. Kontrasten är som störst vid den så kallade polarfronten, som
markerar gränsen mellan kallare luft i norr och mildare i söder, och som under höst och vinter
brukar sträcka sig över just södra Sverige.
Stormar kan orsaka problem i kommunen om de orsakar problem med framkomlighet på vägar
eller om de slår ut elförsörjningen.
Isstorm kallas det förhållande då vindar i kombination med nederbörd skapar isbildning på mark,
byggnader och elledningar. Isstorm skulle kunna orsaka stora problem i kommunen.
Skogsbrand17
I Sverige inträffar varje år cirka 3 000–4 000 bränder i skog och mark. En till två gånger per
decennium har Sverige haft somrar med omfattande skogsbränder. De vanligaste orsakerna till
skogsbränder är i normala fall mänskliga aktiviteter som avverkning, lägereld och lek med eld.
Även naturliga fenomen som blixtnedslag bidrar till skogsbränder. I Sverige medför en skogsbrand framförallt ett problem om den på något sätt påverkar samhällsviktig verksamhet.
Ett varmare klimat kan medföra att säsongen för brand i vegetationen förlängs, liksom att det
geografiska utbredningsområdet riskerar att bli större än idag. Skogsbrändernas antal kan då
komma att öka. Antalet dagar med hög risk för skogsbränder förväntas öka framför allt i södra
Sverige.
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 33-34
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 32
17 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 38
15
16
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
20
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Den 4 augusti 2014 drabbades Fagersta kommun av den stora skogsbranden i Västmanland. Flera
hundra medborgare fick utrymmas och fastigheter brann ner. Tågtrafiken påverkades och
samhällsviktig verksamhet fick flyttas till andra lokaler.
Översvämningar 18
I genomsnitt drabbas Sverige av en större översvämning vart femte år. Vanligtvis sammanfaller
översvämningarna med snösmältningen, vilka kan förvärras i kombination med regn. Allt oftare
förorsakar riklig nederbörd översvämningar vid andra tidpunkter på året. Även intensiv
nederbörd som kan uppstå vid åskskurar och stillastående fronter orsakar översvämningar på en
relativt kort tid, dock vanligen i ett begränsat geografiskt område.
Det finns flera områden inom kommunen som kan översvämmas vid höga flöden.
Skyfall (pluviala
översvämningar)19
Skyfall kallas det då en större
mängd nederbörd faller under kort
tid. SMHIs definition av skyfall är
minst 50 mm på en timme eller
minst 1 mm på en minut. Nästan
alla skyfall sker under sommaren
och i samband med kraftiga
skurar.
Konsekvenserna av skyfall är som
störst när det kommer mycket
regn under en kort tid, då vattnet
inte hinner rinna undan utan fyller
(och skadar) till exempel
dagvattensystem och vägtrummor,
fyller upp och bräddar vattendrag
samt skapar små ”sjöar” i
bebyggelsen.
En skyfallskartering för Fagersta
tätort togs fram under 2014 av
SMHI på uppdrag av länsstyrelsen.
18
19
Figur 2. Skyfallskartering över Fagersta tätort. Rosa = djup 0,2 m, Rött
= djup 1 m.
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 29
Länsstyrelserna, 2011. Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys – Skyfall i nutid och framtid.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
21
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Ras och skred20
Skred definieras som en sammanhängande jordmassa som kommer i rörelse och förekommer
vanligtvis i silt- och lerjordar i anslutning till vattendrag, sjöar och kustlinjer. Vid ras är det block,
stenar, grus- och sandpartiklar som kommer i rörelse. Ras är vanliga där vattendrag har eroderat
marken samt vid branta bergslänter med sprucket och vittrat berg. Både ras och skred kan vara en
följd av naturliga erosionsprocesser men kan även orsakas av mänsklig verksamhet, t.ex.
byggnationer och skogsavverkning.
Figur 3. Kartering över områden där det finns förutsättningar för erosion, ras och skred. (Erosion grönt, ras och
skred orange)
Dammbrott21
Det finns omkring 10 000 dammar i Sverige och ungefär 1 000 har uppförts för vattenkraftändamål. Ett dammbrott beskrivs som ett genombrott i en damm, en del av en damm eller dess
grundläggning som resulterar i en okontrollerad och hastig utströmning av uppdämt vatten.
Dammbrott kan orsakas av en mängd olika händelser. Det kan vara höga flöden som gör att
vattnet strömmar över, svagheter i dammen eller i grundläggningen som gör att dammen brister,
en jordbävning eller ett jordskred. Dammen kan även brista som en konsekvens av skadegörelse.
20
21
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 31
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 49.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
22
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Värmebölja
I och med klimatförändringarna blir värmeböljor allt vanligare, både i Sverige och globalt. Vi
kommer att få uppleva kraftigare och mer långvariga värmeböljor, och de kommer att
förekomma oftare än vi är vana vid nu. En värmebölja som tidigare har inträffat vart tjugonde år
i Sverige riskerar att inträffa en gång per tredje eller femte år i slutet av seklet och att
temperaturerna under dessa kan komma att överstiga 40 °C i de södra delarna av Sverige enligt
forskare vid SMHI (Sveriges metereologiska och hydrologiska institut)22.
En värmebölja kan definieras på olika sätt men med den definition som SMHI använder för
Sverige innebär den ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur överstiger 25
grader minst fem dagar i sträck”23.
Vid torrt och varmt väder ökar brandrisken i skog och mark. Åska såväl som oaktsamhet vid
grillning kan då lätt orsaka bränder. Värmeböljor ökar därmed trycket på räddningstjänst vad
gäller bränder och sjuktransporter. Högre temperaturer innebär även att kraven på hantering av
exempelvis livsmedel ökar. Hanteras inte hygienen på rätt sätt ökar risken för bakterietillväxt och
smittspridning. Kraven ökar därför på både förvaring, transporter och annan hantering av
livsmedel. Brist på vatten påverkar också primärproduktionen genom djurutfodringen.
Värmeböljor stressar djuren, vilket medför att det är extra viktigt att djuren har tillgång till vatten
och att det finns tillräcklig ventilation i djurstallarna. Värmen möjliggör dessutom en ökad
bakterietillväxt i ytvattentäkter. Låga grundvattennivåer och sjunkande vattennivåer i sjöar och
vattendrag leder på vissa ställen till att brunnar sinar, och det blir brist på vatten för hushållsbruk
och för bevattning24.
Påverkan av värme på samhällsviktiga sektorer25
Samhällssektor med ingående
samhällsfunktioner
Påverkan av värmebölja
Energiförsörjning
• produktion av el
• distribution av el
• produktion av fjärrvärme
• distribution av fjärrvärme
• produktion av bränslen och drivmedel
• distribution av bränslen och drivmedel
• m.m.
Möjliga effekter: Eldistributionen i lokala och regionala nät kan
påverkas av en värmebölja till följd av att komponenter (t ex
transformatorer) inte kan kylas tillräckligt och att ledningar
expanderar.
Möjliga åtgärder: Se över kylning, ökad redundans, röja
ledningsgator, övervaka värmen i kablar med sensorer.
MSB, Värmens påverkan på samhället – en kunskapsöversikt för kommuner med faktablad och rekommendationer vid värmebölja.
MSB870, sid. 7.
23 SMHI:s Faktablad nr 49 – 2011, Värmeböljor i Sverige
24 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 37.
25 MSB, Värmens påverkan på samhället – en kunskapsöversikt för kommuner med faktablad och rekommendationer vid värmebölja.
MSB870, sid. 16-17.
22
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
23
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Samhällssektor med ingående
samhällsfunktioner
Påverkan av värmebölja
Hälso- och sjukvård samt omsorg
• akutsjukvård
• läkemedels- och materielförsörjning
• omsorg om
»» barn
»» funktionsnedsatta
»» äldre
• primärvård
• psykiatri
• socialtjänst
• smittskydd för djur och människor
• m.m.
Möjliga effekter: Människor mår dåligt,
dödligheten ökar.
Kommunalteknisk försörjning
• dricksvattenförsörjning
• avloppshantering
• renhållning
• väghållning
• m.m.
Möjliga effekter: Större bakterietillväxt i dricksvatten, torka kan
orsaka vattenbrist, problem för djurbesättningar vid vattenransonering, luktande sopor.
Livsmedel
• distribution av livsmedel
• primärproduktion av livsmedel
• kontroll av livsmedel
• tillverkning av livsmedel
• m.m.
Möjliga effekter: Kylanläggningar kan haverera à kasserad mat
alternativt matförgiftning, okunnighet bland sommarpersonal, hur
konsumenten hanterar maten, minskad mjölkproduktion, fiskdöd i
fiskodlingar.
Skydd och säkerhet
• domstolsväsendet
• åklagarverksamhet
• militärt försvar
• kriminalvård
• kustbevakning
• polis
• räddningstjänst
• alarmeringstjänst
• tullkontroll
• gränsskydd och immigrationskontroll
• bevaknings- och säkerhetsverksamhet
• m.m.
Möjliga effekter: Mer bråk och misshandel under en värmebölja,
risken för skogsbrand ökar, evakuering av stillastående tåg, ökad
belastning på personal, ökat antal drunkningsolyckor.
Transport
• flygtransport
• järnvägstransport
• sjötransport
• vägtransport
• kollektivtrafik
• m.m.
Möjliga effekter: Solkurvor, isolatorer och transformatorer inom
järnvägen känsliga, många små fel – underhåll, asfaltsblödning,
överhettade fordon, komfortproblem med
varma bussar och tåg.
Möjliga åtgärder: Identifiera sårbara grupper, checklistor, råd,
information, beredskapsplaner, personalbemanning, samverkan,
geografiska informationssystem, förvara läkemedel svalt.
Möjliga åtgärder: Inför rutiner för information
vid vattenbrist, praktiska och tekniska åtgärder.
Möjliga åtgärder: Ökad tillsyn, information till allmänheten.
Möjliga åtgärder: Samverkan, krisinfo, rutiner, planering.
Möjliga åtgärder: Öka underhållet, se över kylda utrymmen,
information till passagerare, kylning i bussar.
Tabell 9. Vad som enligt svenska studier kan hända inom olika samhällssektorer till följd av en värmebölja. De sektorer
som inte påvisa påverkan av värme redovisas inte i tabellen.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
24
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Jordbävningar, vulkanutbrott och solstormar
Jordbävningar26
Litosfären, som är jordens översta skikt, är uppdelat i flera plattor som är i ständig rörelse. När
plattorna krockar eller skaver mot varandra kan det ge upphov till jordbävningar och vulkanutbrott. Emellanåt upplever Sverige vissa seismiska aktiviteter och det förekommer ungefär 500–
700 jordbävningar per år. De flesta av dessa är av magnituden 2,0 på Richterskalan och kan
endast registreras av seismiska mätstationer. Ungefär en gång per år sker dock en jordbävning
som har en magnitud på över 3,0, vilket brukar ge tydliga känningar. Jordbävningarna kan orsaka
skador på byggnader och ge upphov till ras. Bland annat har skalv orsakat ras i gruvor.
Risken för jordbävningar i Fagersta kommun är av liten betydelse.
Vulkanutbrott27
Även då det inte finns aktiva vulkaner i Sverige, kan vulkaniska aktiviteter från andra länder
orsaka effekter, framför allt från Island. Utbrottsmaterial såsom vulkanaska och svaveldimma har
flertalet gånger nått Sverige i historisk tid. I dagens samhälle påverkar vulkanutbrotten framför
allt flygtrafiken, inkl. luftburna sjukvårdstransporter, men kan även orsaka hälsoeffekter och
miljöproblem.
Vulkanisk svaveldimma kan uppkomma vid vulkanutbrott då vulkaniska gaser förs upp i
troposfären. Svaveldimmorna blir ofta geografiskt begränsade och dimmans varaktighet kan pågå
under några dagar till veckor, och i månader i några fåtal fall. Svavelföreningarna i dimman skapar
irritationer och andningssvårigheter när de inandas. Föreningarna kan också orsaka hjärt- och
kärlsjukdomar genom att påverka blodets viskositet samt skapa nervretningar som kan påverka
hjärtrytmen. Betesdjur kan även få i sig svavelföreningar och toxiska metaller genom betet.
Växtlighet riskerar att vissna på grund av vävnadsdöd och skogar kan få kroniska skador om de
utsätts under en längre tid, speciellt barrträd28.
Vulkanutbrott skulle kunna påverka Fagersta kommun indirekt eftersom ett utbrott kan påverka
flygtrafiken.
Solstormar29
Solstormar är samlingsnamn för två typer av rymdväder som solen skapar och som kan orsaka
störningar; geomagnetiska stormar och ”solar flares”. Vid kraftiga utbrott på solen slungas
plasmamoln bestående av laddade partiklar ut. Om plasmamolnet träffar jorden kan energi från
dess magnetfält överföras till jordens magnetosfär och en geomagnetisk storm kan bildas. Vid
”solar flares” skickas strålning ut från solen med frekvenser från radiovågor och upp till gammaMSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 34
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 35.
28 MSB, 2014. Risker och Förmågor 2014 – Scenarioanalyser. MSB819, sid.34 & MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell
riskbedömning. MSB336, sid. 35.
29 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 36.
26
27
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
25
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
strålning. Om strålningen riktas mot jorden kan den bland annat störa radiokommunikation och
satelliter.
Magnetfälten inducerar elektriska strömmar i jordytan vars ledningsförmåga varierar på grund av
underlagets egenskaper. Strömmarna söker sig till material med god ledningsförmåga, vilket till
exempel kan vara kraftledningar, kommunikationskablar, järnvägsräls och olje- och gasledningar.
Elnätet är framför allt sårbart då geomagnetiskt inducerade strömmar tar sig in i kraftledningar
och passerar transformatorer, där det kan ge upphov till oönskade höga strömmar som kan leda
till ökad temperatur i systemet och skada utrustning
Solstormar kan ha påverkan på kommunen om det skulle uppstå problem i elförsörjningen eller
störningar i radiokommunikation eller satelliter. Det är en nationell risk som skulle påverka hela
samhället.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
26
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Störningar i teknisk infrastruktur och försörjningssystem
Störningar i elförsörjningen30
Det finns ett antal orsaker till större elavbrott, t.ex. väderrelaterat så som storm, snö, regn eller
åska, tekniska fel så som överlaster, materialfel och kortslutningar, eller handhavandefel så som
skador i samband med grävarbeten etc. Följder som kan bli resultatet är bland annat utkylda
lokaler och boenden, utslagen telekommunikation, begränsad framkomlighet på vägar, utrustning
inom vård och omsorg så som lyftar och trygghetslarm etc. slutar att fungera.
En stor del av den kommunaltekniska försörjningen och infrastrukturen i vårt samhälle är
beroende av el på ett eller annat sätt. Konsekvensen av detta är att kommunen måste säkerställa
samhällsviktiga verksamheter så som vatten- och avloppshantering, värmeproduktion och social
omsorg.
Svenska Kraftnät förvaltar och driver det s. k stamnätet, det vill säga kraftledningar för 220 kV
och 400 kV med tillhörande
anläggningar. Det svenska
elnätet kan liknas vid ett
vägnät där det finns
motorvägar, riksvägar och
lokalvägar. Stamnätet jämförs
med motorvägar där elen
transporteras från de stora
kraftverken till de regionala
elnäten som jämförs med
riksvägar. Från regionnäten
distribueras sedan elen till
lokalnäten som jämförs med
lokalvägar för att slutligen nå
elanvändarna. I Fagersta
kommun är det VB energi
och Vattenfall som är
nätägare.
Fagerstas lokalnät matas från en mottagningsstation. Till mottagningsstationen finns möjlighet till
tre reservmatningar, en från Vad, en från Viksberg samt en från Ängelsberg. Reservmatningarna
klarar inte hela effektbehovet och därför kan inte lokalnätet anses skyddat genom fullständig
redundans.
Ledningsnätet inom Fagersta kommun är cirka 600 km och betjänar 4 000 anslutningspunkter
och omkring 7 200 abonnenter. Cirka 80 procent av lokalnätet består av jordledningar. VB
Energi synar alla större luftledningar årligen.
30
Risk- och sårbarhetsanalys Fagersta kommun 2011
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
27
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Figur 4. Fördelning mellan jord- och luftledningar i Fagersta kommun.
En svaghet i nätet är att det endast finns en matningspunkt till regionnätet. Om det blir avbrott i
matningen till regionnätet kommer även lokalnäten som är anslutna till regionnätet att bli
strömlösa.
Vid grävarbete och vid arbetet med trädfällning förekommer olyckshändelser då åverkan inträffar
på anläggningar. Åverkan på anläggningarna i kommunen förekommer inte i någon större
utsträckning utan det sker främst i form av kopparstölder och klotter.
De två vanligaste orsakerna till oplanerade elavbrott är grävarbeten eller åska.
Störningar i värmeförsörjningen31
VB Energi, som ägs av Vattenfall AB, Ludvika kommun och Fagersta kommun, svarar för fjärrvärmeproduktionen i Fagersta. Produktionen i Fagersta sker i värmeverket Craboverket och till
största delen med biobränslen. Detta kompletteras med gasol, olja och el. Det stora flertalet av
småhusen i Fagersta är inte anslutna till fjärrvärmenätet.
Socialförvaltning
Särskilda boenden ansågs sårbara för avbrott i värmeförsörjningen och konsekvenserna för
boende och personal är beroende av årstid och händelsens längd. Under sommarhalvåret är det
mindre kännbart medan det under vintern kan bli katastrof. Dagliga verksamheter kan stängas
men inte boenden. Även att varmvatten saknas kommenteras i enkätsvaren. Personer i eget
boende kan behöva evakueras om värmeförsörjningen inte går att upprätthålla.
31
Risk- och sårbarhetsanalys Fagersta kommun 2011, kap. 12 Värme.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
28
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Utbildning- och fritidsförvaltningen
Årstiden avgör vilka konsekvenserna blir. Acceptabel temperatur är nödvändig för att bedriva
verksamheten. Vintertid kan det bli aktuellt att avbryta verksamheten efter 6 timmar. Fagerstahallens reningsverk till bassängerna slutar att fungera då fjärrvärmen upphör.
Störningar i vattenförsörjning32
Dricksvattnet för Fagersta tätort har sitt ursprung i behandlat grundvatten från Färnaåsen som
kombineras med inducerad infiltration33 från sjön Barken. Vattnet överförs via en överföringsledning till vattenverket vid Saxen.
Ängelsberg försörjs med dricksvatten via en anläggning som tar grundvattnen ur två stycken
bergborrade brunnar.
På landsbygden sker en stor del av vattenförsörjningen genom enskilda anläggningar alternativt
mindre gemensamhetsanläggningar.
Avloppsvattnet från Fagersta tätort samt delar av Ängelsberg leds till avloppsreningsverket i
Västanfors. På landsbygden finns enskilda avloppsanläggningar.
Dricksvattenförsörjningen kan påverkas genom sabotage, olycka samt smittat vatten. Om en
smitta inträffar kommer informationsbehovet vara en stor utmaning för Fagersta kommun.
De mest troliga orsakerna till vattenbrist är:
-
En kontaminering av någon av kommunernas vattentäkter
En gräv-/borrolycka då försörjningsledningar går av
En kontaminering genom sammankoppling mellan kommunens distributionssystem och
enskild vattentäkt
Ett större elavbrott där reservkraft inte finns i erforderlig utsträckning
Socialförvaltningen
Mest sårbart är dricksvattenförsörjningen i särskilda boenden, verksamheter som bör prioriteras
vid ett längre vattenavbrott. Bristande vattenförsörjning kommer att innebära dålig hygien och
hälsovård med risk för smittspridning som följd. I ett större antal enkätsvar kommenterades t.ex.
att vatten- försörjningen måste komma utifrån och köras till de olika verksamheterna och att det
efter hand blir ett sanitärt problem att det inte går att spola i toaletterna.
Utbildnings- och fritidsförvaltningen
Efter sex timmars avbrott på vattenförsörjningen anses det vara en sanitär olägenhet på förskolor
och skolor. Konsekvenserna kan lindras med tillfälliga vattentankar. Vid Kostservice påverkas
Risk- och sårbarhetsanalys Fagersta kommun 2011, kap. 13 Vatten.
Definition: Inducerad infiltration: ”inträngning av ytvatten från sjöar och åar genom avsänkning av
grundvattenytan i angränsande sand- och grusavlagringar” Knutsson, Gert & Morfeldt, Carl-Olov, 1993:
Grundvatten. Teori & tillämpning. Svensk byggtjänst, Stockholm.
32
33
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
29
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
hela verksamheten av störningar i vattenförsörjningen. Varar avbrottet mer än 12 timmar kan
verksamheten inte fortsätta. För att minska konsekvenserna kan åtgärder vidtas exempelvis,
tillfälliga vattentankar, användande av engångsmaterial och färdigberedda produkter.
Störningar i elektroniska kommunikationer34
Elektroniska kommunikationer omfattas övergripande av elektroniska kommunikationsnät och
kommunikationstjänster med tillhörande installationer och tjänster samt annan radioanvändning,
som telekommunikationer, internet och radio. Elektroniska kommunikationer används i allt från
telefonsamtal, informationsutbyte och informationssökning till finansiella transaktioner, styrning
och övervakning av industriella processer. De elektroniska kommunikationerna är tillsammans
med el avgörande för att upprätthålla en normal funktion i samhället. Verksamheter drivs av el
och de styrs och kontrolleras med stöd av elektroniska kommunikationer. Det kan finnas många
skäl till avbrott i elektroniska kommunikationer. Det kan handla om handhavandefel, avgrävning
av kommunikationsledningar, annan fysisk åverkan och brist i redundans – men även om dataintrång och andra avsiktliga avbrott som terroristattacker mot kommunikationsinfrastruktur, ITrelaterade attacker i form av virus, maskar eller trojaner, obehörig avlyssning eller förändring av
information under överföring. För de elektroniska kommunikationerna är också det ökade
beroendet av mobila kommunikationsnät och internationaliseringen stora risker.
Kommunen påverkas av störningar i elektroniska kommunikationer genom att verksamheter är
beroende av telefoni, mobiltelefoni, mailsystem och tillgång till internet. Även verksamhetsnära
system är till stor del beroende av fungerande elektroniska kommunikationer.
Störningar i elektroniska kommunikationer är även en stor risk för övriga delar av samhället inom
kommunen.
Störningar i transporter35
Många funktioner i samhället är beroende av fungerande transporter. Transport är ett omfattande
begrepp och inte enbart den fysiska transporten utan täcker även in infrastruktur, trafikstyrning
och drift samt tjänsteproduktion. Ett omfattande avbrott i transporterna eller ett avbrott i en
transportnod, t.ex. i en hamn eller vid en flygplats kan få förödande konsekvenser i samhället.
Störningar i transporter kan påverka verksamheter inom kommunen i stor grad eftersom de är
beroende av leveranser. Långvariga störningar i viktiga leveranser skulle kunna leda till stora
problem inom samhällsviktig verksamhet.
34
35
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 54.
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning, s 61.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
30
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Störningar i drivmedelsförsörjningen
Drivmedelsförsörjningen i olika former har en mycket stor betydelse för det moderna samhälletframförallt inom transportsektorn, men även drivmedelsförsörjningen till reservelverk som ska
kunna fungera vid långvariga elavbrott.
Ett avbrott i drivmedelsförsörjningen kan redan efter en kort tid orsaka allvarliga
följdkonsekvenser i samhället, till exempel riskerar livsmedelstransporterna och hemsjukvården
att drabbas mer eller mindre direkt av drivmedelsbrist.
Konsekvenserna för samhällsviktig verksamhet vid långvarigt elavbrott och störningar i
elleveranserna i kommunen visar ett stort behov av att säkra drivmedelsförsörjningen.
Att öka försörjningstryggheten i samhället är inte en uppgift för en enskild aktör utan det krävs
samverkan och åtgärder av alla aktörer i försörjningskedjan, dvs. såväl oljebolag, distributörer,
försäljningsställen och slutanvändare. . Flera försök har gjorts i länet beträffande ett gemensamt
grepp om problemet, som alla kommuner delar, utan att hitta någon lösning.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
31
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Smittsamma sjukdomar36
Sjukdomar är en alltid närvarande risk för människor, djur och växter. En pandemi är en
infektionssjukdom som drabbar en stor del av världen och dess befolkning, exempelvis utbrott av
influensa. Det finns också sjukdomar som smittar mellan djur och människor, s.k. zoonoser. Ett
utbrott av en smittsam djursjukdom kallas för epizooti.
Naturliga spridningsvägar för smitta idag är mellan människor, mellan människor och djur,
genom dricksvatten, livsmedel och foder, resande och handel. Smitta kan också spridas avsiktligt
av någon med tillräckliga resurser i syfte att uppnå politiska mål. Utveckling inom det medicinska
området kan ge nya möjligheter att förebygga och behandla sjukdomar, men resistensutvecklingen kan innebära kraftigt försämrad förmåga att hantera utbrott.
Smittsamma sjukdomar kan leda till stora problem inom samhällviktiga verksamheter eftersom
verksamheterna är beroende av sin personal.
Utbrott
Utbrott av smittsamma sjukdomar inträffar varje dag. Stora utbrott av smittsamma sjukdomar
utgör ett hot mot befolkningens liv och hälsa och kan allvarligt påverka samhällets funktionalitet.
De kan även orsaka stora kostnader p.g.a. handelshinder och liknande. För alla större utbrott,
vare sig hos människor eller hos djur uppkommer behov av provtagning och diagnostik, förebyggande åtgärder till exempel vaccination om vaccin finns mot sjukdomen37.
Pandemier
Influensa38
Influensa är en virussjukdom med symptom som feber, ont i muskler och leder, huvudvärk och
torrhosta. Smittämnet finns i svalget hos den sjuke och sprids till andra främst som luftburen
droppsmitta, men även genom direkt kontakt och indirekt kontakt via till exempel händer eller
föremål. Smittsamheten är mycket stor och inkubationstiden är 1-3 dygn.
En pandemi är en epidemi som får spridning över stora delar av hela världen. Pandemia
kommer från grekiskan och betyder ”hela folket”. Ibland ändrar influensavirus skepnad totalt och
då blir alla mycket mottagliga för smittan som snabbt sprider sig globalt med många sjuka och
ökad dödlighet som följd. En stor del av befolkningen i alla världsdelar drabbas – det är en
influensapandemi. Även andra sjukdomar kan leda till en pandemi. De senaste årens fokus på
influensapandemi har medfört att vi ofta använder ordet pandemi i betydelsen influensapandemi.
En influensapandemi kommer, men vi vet inte när eller vilka effekter den kommer att medföra.
Erfarenheter från tidigare pandemier visar att det som utmärker en situation med
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 40.
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 40.
38 Fagersta kommun, Risk- och sårbarhetsanalys 2011.
36
37
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
32
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
influensapandemi jämfört med många andra allvarliga störningar är att:
- Det är en smittsam sjukdom. Varje fall genererar nya fall, vilket innebär att situationen
försvåras gradvis.
- Ett stort antal människor insjuknar.
- Hälso- och sjukvård samt kommunal omsorg utsätts för mycket stor belastning under en
längre tid, samtidigt som personalen utsätts för smitta.
- Hela landet kan drabbas samtidigt liksom stora delar av vår omvärld.
- Pandemin kan pågå under flera månader samt återkomma i en eller flera vågor.
- Om många blir allvarligt sjuka kan stor oro sprida sig i samhället och påverka människors
handlingsmönster.
- Svårigheter att upprätthålla verksamheter, minskad handel och minskat resande med mera
kommer att påverka ekonomin.
Verksamheter inom kommunen som är viktiga för samhällets funktionalitet. Nedanstående
verksamheter är särskilt viktiga att upprätthålla vid en pandemi.
Drickvattenförsörjningen, avlopp– Va-verket
Räddningstjänst
Socialtjänst
Miljö och hälsa
Kommunledning, informationsfunktion och administration
Renhållning/sophantering
Skola och barnomsorg
Fjärrvärme (Särskilt viktig vintertid)
Gatu- och väghållning (särskilt viktig vintertid då snöröjning måste fungera)
Epizootier och Zoonoser39
En epizootisjukdom är en allvarlig och ofta mycket smittsam djursjukdom. Enligt definitionen i
lagstiftningen är det en allmänfarlig sjukdom som kan spridas genom smitta bland djur eller från
djur till människa. Med allmänfarlig menas att sjukdomen ska utgöra ett allvarligt hot mot
människors eller djurs hälsa eller medföra stora ekonomiska förluster för samhället. Exempel på
de allvarligaste djursjukdomarna är mul- och klövsjuka, svinpest och fågelsjukdomarna
Newcastlesjuka och fågelinfluensa. Dessa sjukdomar anses vara de allvarligaste eftersom de är
mycket smittsamma och orsakar stora ekonomiska förluster för drabbade områden. Ett utbrott
av en allvarlig smittsam djursjukdom kallas för epizooti. Zoonoser kallas de smittsamma djursjukdomar som även kan smitta mellan djur och människor. Exempel på zoonoser är salmonella
och BSE (galna ko-sjukan).
39
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 40.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
33
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Resistenta bakterier och resistens mot antiviraler40
Med ökande användning av antibiotika har det visat sig att alltfler bakteriestammar blir resistenta
(motståndskraftiga) mot dessa läkemedel. Allt oftare är bakterierna resistenta mot flera antibiotika
samtidigt och det finns idag bakterier som är helt resistenta mot alla kända antibiotika. Virus kan
också bli resistenta mot antivirala läkemedel och omfattande användning av antiviraler t.ex. vid en
pandemisk influensa kan leda till att dessa blir mindre verksamma. Resistens hos bakterier och
virus uppkommer under antimikrobiell behandling av människor eller djur, men det finns tecken
på att resistens också kan uppkomma i miljön t.ex. när bakterier och virus utsätts för antibiotika
och antiviraler i avloppsvatten. Spridning av resistenta mikroorganismer kan ske från person till
person till exempel som vårdrelaterade infektioner, men sker också mellan människor och djur
samt genom resande, vårdturism, migration och handel, t.ex. via livsmedel. Uppkomsten av
antibiotikaresistens är mycket komplex. Det handlar inte enbart om felaktig
antibiotikabehandling, utan även om att förebygga vårdrelaterade infektioner genom en
förbättrad vårdhygien. Det finns även risker med patienter som vårdas utomlands och att
resistens därmed importeras.
40
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 42
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
34
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Olyckor
Omfattande bränder i byggnader41
Byggnadsbränder innefattar bränder i allmänna byggnader, bostäder, industribyggnader och i
övriga byggnader. Den vanligaste kända orsaken till byggnadsbränder i allmänna byggnader i
Sverige är anlagd brand, i bostäder soteld, i industrier och övriga byggnader tekniskt fel. Bränder i
byggnader leder främst till person- och egendomsskador.
Brand i verksamhetens lokaler ger svåra konsekvenser oavsett vilken verksamhet man tittar på.
Beroende på skadans omfattning så kan verksamheten bli tvungen att flyttas till nya lokaler,
arbetsmaterial kan försvinna och verksamheten kan inte bedrivas. I samhällsviktiga verksamheter
går det inte att stänga ner verksamheten utan alternativ måste hittas snarast.
Oljeutsläpp42
Ett oljeutsläpp kan orsaka allvarliga skador. Växt- och djurliv kan skadas, stränder kan
kontamineras och bottnar kan ta skada eller förstöras. Oljeutsläppen får också sociala och
ekonomiska konsekvenser för dem som drabbas.
Risker med kemiska ämnen43
Farliga ämnen är nödvändiga för samhällets funktionalitet och används av många aktörer i
samhället, t.ex. inom industri, forskning, energiproduktion och hälso- och sjukvård samt i de
flesta hushåll. På grund av den omfattande användningen finns också risken att en händelse med
negativa konsekvenser kan inträffa. Det kan vara konsekvenser för den enskilda människan
liksom konsekvenser som kan påverka många människor, samhället och miljön. För att minimera
olycksriskerna och begränsa tillgängligheten för obehöriga är hanteringen av kemiska ämnen
strikt reglerad. Hur allvarliga konsekvenserna blir vid ett kemiskt utsläpp beror av en mängd
faktorer, t.ex. ämnets egenskaper, utsläppets storlek, platsen för olyckan, väderlekssituationen,
hur långdraget förloppet blir samt hur händelsen hanteras. Risk för ett utsläpp av farliga ämnen
finns vid tillverkning, användning och transport. Farliga ämnen kan spridas genom olycka som
leder till brand, explosion och toxiskt utsläpp. Förutom olycksfall som leder till utsläpp kan också
storskalig spridning av farliga kemikalier ske genom ett mycket stort antal små utsläpp, t.ex. från
hushåll. Ämnen som sprids på det här viset är bl.a. läkemedel i avloppsvatten, biocider,
kvicksilver i lågenergilampor och kadmium i jordbruket.
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 53.
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 49-50.
43 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning. MSB336, sid. 47.
41
42
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
35
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Utsläpp av farliga ämnen och transporter44
Genom Fagersta kommun passerar bland annat järnväg, riksväg 66 och 68. Båda riksvägarna har
höga trafikflöden och är därtill rekommenderade trafikleder för transport av farligt gods. Det kan
vara ämnen som kan orsaka förgiftning, brand eller explosion. Ämnena kan även orsaka
förorening av grund- eller ytvatten samt skada miljön på annat sätt.
Vid en olyckshändelse i närheten av bostadsområden, järnvägsstation, äldreboenden, skolor eller
förskolor kan det leda till allvarliga konsekvenser. Tänkbara olyckstyper är urspårning, kollision,
dikeskörning explosion eller brand. Utsläpp eller läckage kan leda till miljöproblem i form av
föroreningar i mark och vatten. Vid en olycka med farligt gods kommer Södra Dalarnas
Räddningstjänst Förbund hantera händelsen initialt.
En tänkbar konsekvens av en olycka är evakuering av kringliggande områden. Södra Dalarnas
Räddningstjänst Förbund övar kontinuerligt på dessa typer av olyckor, men det kan ändå komma
att påverka kommunens förmåga att utöva verksamhet i ordinarie lokaler.
Utbildnings- och fritidsförvaltningen
Flera av förvaltningens anläggningar ligger i närheten av industriområden, järnväg och vägar,
platser där det förekommer eller fraktas farliga ämnen. Ett utsläpp av giftig gas skulle få svåra
konsekvenser för barn, elever, besökare och personal. Följderna kan även leda till isolering
och/eller evakuering efter ett sådant utsläpp.
Socialförvaltningen
Vid skadliga ämnen i luften framkom i enkätsvaren att personalen inte vet hur de skall stänga av
ventilationen. De upplever också svårigheter att få personer att stanna inomhus och att det är
tidskrävande att ta sig in till vårdtagarna.
”Seveso”-företag45
Sevesodirektivet syftar till att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Direktivet utgörs i Sverige av Sevesolagstiftningen, förordningen om skydd mot olyckor och
arbetsmiljölagstiftningen. Lagstiftningen innebär skyldigheter för såväl verksamhetsutövare som
myndigheter. För verksamhetsutövarna gäller olika krav beroende på vilken kravnivå de omfattas
av. Samtliga är dock skyldiga att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga allvarliga olyckor
och för att begränsa följderna av dem för människor och miljö. Alla är också skyldiga att upprätta
ett handlingsprogram för hur riskerna för allvarliga kemikalieolyckor ska hanteras. Tillsynen sköts
av Länsstyrelserna respektive arbetsmiljöinspektionerna.
Det lokala näringslivet i Fagersta domineras av tung industri, främst inom stål- och
metallbranscherna. Flertalet industrier är centralt belägna, vilket medför att de kan utgöra en
44
Fagersta kommun, Risk- och sårbarhetsanalys 2011.
45
Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds riskanalys 2015 & Fagersta kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2011
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
36
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
riskkälla. Nedan kommer fokus att riktas mot verksamheter som av länsstyrelsen kategoriseras
som Farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor, vilket är anläggningar ”där
verksamheten innebär fara för att en olyckshändelse ska orsaka allvarliga skador på människor
eller i miljön, är anläggningens ägare eller nyttjanderättshavare skyldig att i skälig omfattning hålla
eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att
hindra eller begränsa sådana skador. Vid dessa anläggningar ska särskild årlig tillsyn förrättas”.
Inom Fagersta kommun finns två företag, Fagersta Stainless AB och Seco Tools AB, som
omfattas av kravet på säkerhetsrapport enligt Seveso-lagstiftningen. Dessa företag hanterar en rad
kemiska produkter, bland annat giftiga och brandfarliga ämnen. De hanteras under mycket
stränga säkerhetsbestämmelser och risken för att en olycka ska inträffa är liten. För att förebygga
och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor har Europarådet och Europaparlamentet
antagit det så kallade Seveso II-direktivet.
Fagersta Stainless är centralt lokaliserad i Fagersta utmed riksväg 68. Fagersta Stainless klassas
som Sevesoanläggning i högre kravnivån och som farlig verksamhet enligt LSO. Detta på grund
av storskalig hantering av fluorvätesyra, gasol, vätgas, saltsyra samt svavelsyra.
Gasol
Potentiella riskscenarier vid gasolhantering är
Slangbrott vid lossning från tankbil
Rörbrott på vätskeledning före förångare
Cisternsprängning
Riskavstånd för tredje gradens brännskador (gasmolnet antänds och expanderar) varierar mellan
200 och 900 meter. Konsekvenser vid dylika tillbud är alltså mycket allvarliga, men sannolikheten
att det inträffar är mycket liten.
Fluorvätesyra
Riskområdet för ett större utsläpp av fluorvätesyra innefattar bland annat gymnasium- och
högstadieskola.
Potentiella riskscenarier vid hantering av fluorvätesyra är
Lossningsslang eller rörledning går av
Syraslang på rörbryggan läcker kraftigt
Utsläpp vid transporter på grund av kollision eller urspårning
Fagersta Stainless hanterar även salpetersyra och vätgas.
Seco Tools AB är lokaliserad i utkanten av Fagersta tätort och har en verksamhet som klassas
som Sevesoanläggning i den högre kravnivån samt som farlig verksamhet enligt LSO. Detta på
grund av den stora mängd koboltpulver som lagras. I verksamheten finns även stora mängder
etanol och vätgas samt mindre mängder titantetraklorid, bortriklorid och gasol.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
37
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Koboltpulvrets största fara är miljöfara och förgiftning. Etanol, som används för att tillverka en
hårdmetallslurry, innehar både brand- och miljöfara. Vätgas och gasol används vid sintring av
skären. Titantetraklorid samt bortriklorid används i slutskedet av tillverkningsprocessen.
I Fagersta finns även företag som inte klassificeras som farlig verksamhet men där en olycka kan
medföra stora konsekvenser för samhället. På Hyttbäckens industriområde företaget Atlas Copco
Secoroc. Atlas Copco tillverkar bergsborrar till gruv- och byggnadsindustri. På Atlas Copcos
område lagras och används en mängd olika kemikalier bland annat ammoniak, metanol, etanol,
gasol, vätgas och diesel. Exempelvis finns en tank med 25 m3 vattenfri ammoniak på området.
I Fagersta finns även en gasdepå som drivs av AGA Gas AB. Gasdepån som tidigare var en
luftgasfabrik fungerar nu endast som en gasdepå för distribution till de lokala industrierna.
Huvudsakligen lagras och distribueras vätgas genom nedgrävda gasledningar.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
38
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Antagonistiska hot och social oro
Risk för instabilitet i samhället och social oro
Det finns olika risker som kan orsaka instabilitet i samhället. Olika former av kriminalitet som
organiserad brottslighet eller hot och våld mot politiker och tjänstemän är risker som hotar
människor, grundläggande samhällsfunktioner, tillit, trygghet, demokrati och mänskliga
rättigheter46.
Sociala risker
Sociala risker brukar vanligen beskrivas som en oönskad händelse, ett beteende eller tillstånd som
på något sätt tar sin utgångspunkt i mänskliga relationer och som tolkas i ett socialt och kulturellt
sammanhang. Det sociala skall således inte bara betraktas som relationer mellan endast
människor utan måste även inkludera alla de ting som är en förutsättning och del av människors
interagerande. Risk i sin tur betyder att något oönskat kan inträffa, men också att det saknas säker
kunskap om när det kan inträffa samt vilka konsekvenserna kan bli47. Alla typer av risker är dock
på olika sätt kopplade till sociala sammanhang, vilket gör det problematiskt att tala om sociala
risker som ett avgränsat riskområde.
Sociala risker kan genom moderna informationsmedier sprida sig snabbt över stora och icke
närliggande geografiska områden. En internationell händelse kan skapa oro lokalt och en lokal
händelse kan få internationell spridning. Vissa sociala risker kan vara plats-, tids- och kontextbundna medan andra sociala risker kan beröra hela befolkningar eller mycket stora grupper i
samhället.
För närvarande pågår ett projekt tillsammans med länsstyrelsen där kommunerna och övriga
berörda aktörer i länet deltar. Ett av delmålen för kommunerna i projektet är att skapa en
gemensam bild i länet av begreppet sociala risker.
Cyberattacker48
Begreppet ”cyberattacker” kan beskrivas som mer omfattande angrepp mot informationssystem
och omfattande nätangrepp. Den som genomför dessa angrepp kan göra det i syfte att förstöra,
men också att komma åt eller manipulera information. Skälen till cyberattacken kan vara
missnöje, organiserad brottslighet, terrorism eller andra politiskt motiverade angrepp. De kan
rikta sig mot en nation, en organisation eller mot individer. Cyberattacker kan ses som en del i
olika typer av informationsoperationer som är en form av icke-militär maktutövning, men också
kan vara ett komplement till konventionella militära insatser.
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning, s 65.
Hallin, Per-Olof, 2013. Sociala risker – En begrepps- och metoddiskussion.
48 MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning, s 63.
46
47
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
39
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Det finns olika typer av intrång:
Överbelastningsattacker
Virus
Direkt intrång/Någon hackar systemet
Konsekvenser av intrång beror på typ av händelse och vilket system som blir drabbat.
Hot och våld
Hot och våld kan förekomma i många olika former. De kan inträffa i alla typer av situationer och
i alla typer av verksamheter, från skolmiljö med mobbning till skolskjutningar till hot och våld
mot personer i tjänsteutövning och förtroendevalda.
Hot och våld mot förtroendevalda är ett allvarligt hot mot vårt demokratiska system. Det kan
leda till att människor avstår från att ta politiska uppdrag49.
Faktorer som tycks påverka förekomsten av hot och våld i arbetet50
Vilka personer yrkesgrupperna kommer i kontakt med
- i vilken utsträckning yrkesgrupperna möter riskklienter, till exempel psykiskt sjuka
eller desperata personer.
- i vilken utsträckning yrkesgrupperna exponeras i medierna/på internet.
Hur yrkesgrupperna kommer i kontakt med klienter/allmänhet
- i vilken utsträckning mötessituationer upplevs som desperata eller frustrerande för
klienterna.
- i vilken utsträckning yrkesgrupperna framför känsliga beslut eller ämnen, till exempel
tillsynsbeslut, individbeslut eller kontroversiella politiska åsikter.
Skolskjutning51
Så kallade skolskjutningar är en extrem form av våld i skolmiljö där elever eller personal utsätts
för våld med skjutvapen. Den polisiära facktermen för skolskjutningar är pågående dödligt våld i
en skola.
Inbrott/Skadegörelse
Enligt myndigheten Brottsförebyggande rådet (Brå) är de vanligaste skadegörelsebrotten klotter
och skadegörelse mot motorfordon, som tillsammans står för mer än hälften av den polisanmälda
Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) hemsida
http://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/hotochvaldmotfortroendevalda.378.html.
Hämtad 2015-08-24.
50 BRÅ. Hot och våld. Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället. Rapport 2015-12, sid.17.
51 MSB, 2012. Risker och förmågor 2012. MSB545, sid. 46-47.
49
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
40
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
skadegörelsen. Desto ovanligare är det med skadegörelse genom brand som står för någon
enstaka procent av anmälningarna52.
Inbrott och skadegörelse kan orsaka störningar i samhällsviktig verksamheten om viktig
utrustning stjäls eller verksamhetslokaler förstörs.¨
Strejk/Lockout
Strejk eller lockout kan leda till att samhällsfunktioner inte fungerar som de ska. Dock måste vissa
viktiga samhällsfunktioner inom kommunen alltid bedriva sin verksamhet, vilket leder till att de
inte kan utsättas för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Terrorism53
Terrorism kan beskrivas som en gärning som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig
organisation om den syftar till att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller
befolkningsgrupp, tvingar offentliga organ eller en mellanstatlig organisation till en åtgärd eller
destabiliserar och förstör grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala
strukturer.
52
53
www.bra.se/bra/brott-och-statistik/klotter-och-skadegorelse.html. Hämtad 2015-09-11.
MSB, 2011. Ett första steg mot en nationell riskbedömning, s 62.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
41
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Identifierade och analyserade risker för kommunen och
kommunens geografiska område
Risker som skulle kunna föranleda utrymning54
Utrymning innebär att förflytta människor ut ur ett riskområde för att skydda och rädda liv och
hälsa. Det finns beordrad, rekommenderad och spontan utrymning.
Händelser som kan föranleda utrymning kan vara:
Naturhändelser
Störningar i infrastruktur
Spridning av farliga ämnen och smitta
Bränder
Terrordåd
Krig och krigsfara
Under skogsbranden i Västmanland 2014 togs en evakueringsplan för kommunen fram.
Några av kommunens verksamhetsområden har planer för hantering av utrymning av sina
verksamheter, bland annat förskolan.
54
MSB, 2014. Att planera och förbereda en storskalig utrymning. MSB783, sid. 8-9, 14.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
42
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Höjd beredskap
Höjd beredskap
Enligt försvarspropositionen som lades våren 201555, och antogs av riksdagen i juni 201556, bör
arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser beakta både krissituationer i fredstid och situationer med
höjd beredskap.
Totalförsvar- militär och civilt försvar
Försvar, skydd och säkerhet är några av samhällets byggstenar. Ett säkert samhälle med hög
beredskap mot katastrofer och olyckor och försvar av Sveriges gränser ställer höga krav på
flexibilitet och effektivitet. I Sverige har vi ett totalförsvar som består av det militära och civila
försvaret. Totalförsvaret ska försvara Sverige mot väpnat angrepp, hävda vår territoriella
integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden och stärka det svenska samhället vid svåra
påfrestningar i fred. Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att
göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Det civila försvaret är
därmed inte en organisation. Verksamheten bedrivs av statliga myndigheter, kommuner,
landsting, privata företag och frivilligorganisationer. Civilt försvar är den civila delen av
totalförsvaret.
Målen för den civila delen av totalförsvaret ska, enligt riksdagen, från och med 2016 vara att
värna civilbefolkningen,
säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, och
bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår
omvärld.
Vägledande för verksamheten inom det civila försvaret är den så kallade ansvarsprincipen, vilket
innebär att den som har ansvaret för en samhällsverksamhet i fred har motsvarande ansvar i krig.
Hur dessa mål ska implementeras på regional och lokal nivå är i nuläget oklart.
Viktig meddelande till allmänheten, VMA.
I Fagerstas kommun finns det 11 stycken tyfoner för varning av
viktigt meddelande till allmänheten, VMA.
Dessa används i fred, under höjd beredskap och i krig.
Prop. 2014/15:109, Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020, sid. 105
Prop. 2014/15:109 antogs den 16 juni 2015, FöU11 (http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottensdokument/Betankanden/Arenden/201415/FoU11/)
55
56
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
43
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Klimatanpassning
Klimatanpassning57
Den globala klimatförändringen verkar även på lokal nivå. Fram till nästa sekelskifte kommer
vintrarna i Fagersta kommun bli varmare, nederbörden rikligare och flödena i vattendragen
förändrade. Detta kan få konsekvenser i form av naturolyckor och erosion. Kunskap om dem ger
de bästa förutsättningarna för att rätt kunna såväl möta som mota dem.
Klimatförändringar
Det globala klimatet förändras och förändringen kommer att fortsätta. Även i Västmanland är ett
annat klimat att vänta och nedan ges en generell jämförelse mellan dagens och framtidens klimat58
i Fagersta kommun.
Temperatur och nederbörd
Fagersta bedöms i framtiden bli såväl varmare som blötare. Årsmedeltemperaturen kommer att
öka från ca 5°C till knappt 9°C och ökningen kommer att vara störst vintertid. Detta medför en
längre växtsäsong och att medeltemperaturen vintertid kommer att ligga kring ett par plusgrader
med mindre snö, tjäle och is som följd. Det är även vintertid som den största nederbördsökningen är att vänta; i den västra delen av kommunen är ökningen över 40 procent jämfört
med idag. Ökningen sommartid är marginell.
Flöden i vattendrag
De väntade varma vintrarna kommer att förändra vattenflödets säsongsvariation: Den idag
vanliga vårfloden kommer att ersättas med högre flöden under längre perioder vintertid. Däremot
kommer den utökade växtsäsongen leda till mindre avrinning och längre perioder med lägre
flöde.
Översvämning
Vid höga flöden och vattenstånd riskerar områden mellan Vevungen och Saxen att svämmas över
liksom låglänta partier vid Åmänningens stränder. Även låglänta områden vid övriga sjöar och
vattendrag kan översvämmas.
57
Sammanfattning för Fagersta kommun, Klimat och Sårbarhetsutredningen Västmanlands län. Hämtad 2015-07-02
www.lansstyrelsen.se/vastmanland/Sv/miljo-och-klimat/klimat-och-energi/Pages/klimatanpassning.aspx
58
För dagens klimat används referensperioden 1961- 1990 och för framtidens klimat perioden 2069-2098.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
44
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Klimatanpassning
Geologi och naturolyckor
Fagersta kommun ligger i kanten av den höglänta så kallade norrlandsterrängen. I de högst
belägna och mera kuperade delarna består jorden oftast av morän, rullstensåsar eller berg i dagen.
I myrmarkerna finns torv. Finkorniga jordarter som silt och lera har störst utsträckning i
dalgångarna och i låglänta områden i anslutning till sjöar och vattendragexempelvis längs
Kolbäcksån respektive Melingsbäckens dalgång.
Skred och ras
Naturliga förutsättningar för skred och ras finns främst längs slänter mot vattendrag och sjöar där
jordlagren utgörs av lera eller silt. I Fagersta kommun hittas sådana områden huvudsakligen längs
Melingsbäcken, vid Kolbäcksån i Fagersta tätort, i området kring Högbyn - Hedkärra, vid vattendragen kring Norra Morsjön samt längs ån som avvattnar Märrsjön. I områden med morän och
friktionsjord finns det möjligen förutsättningar för moränskred och slamströmmar i de nordvästra delarna av kommunen, på grund av de topografiska förhållandena.
Erosion längs Kolbäcksån
Erosionskänsliga jordarter längs Kolbäcksåns sträckning inom Fagersta kommun finns vid:
Flogen, Inom Fagerstas stadskärna, Längs större delen av Kratten, Nedströms Kronprinsessan
Victorias sluss (Västanfors sluss) samt Söder om sjön Åmänningen vid kommun-gränsen mellan
Mellanängen och Virsbo.
Konsekvenser
Järnvägen vid Ennora, Fagerstas reningsverk och vissa tilltänkta exploateringsområden vid
Åmänningen riskerar att stå under vatten vid översvämningar av Kolbäcksån och Åmänningen.
Befintlig bebyggelse inom Fagerstas stadskärna bedöms huvudsakligen inte påverkas av höga
flöden i Kolbäcksån, men vid järnverket i Fagersta finns ett par MIFO-områden av riskklass 1 där
en översvämning av Kolbäcksån eventuellt kan ge spridning av föroreningar.
Klimatfaktorers påverkan på risker i samhället
Riskområde
Klimatfaktorer som
Beskrivning
påverkar
Störningar i
IT/Telekommunikationer
Kraftiga vindar, åska,
kraftig nederbörd (skyfall),
nedisning, höga flöden.
Ökad risk med anledning av stormfällning, samt
översvämningsskador och nederbördsskador på
anläggningar. Samtidigt minskad risk av nedisning.
Elavbrott
Kraftiga vindar, höga
flöden, översvämningar,
kraftig nederbörd, tjäle,
vattenmängd i mark, skred.
Värmeavbrott
Kraftig nederbörd, vatten-
Ökad risk med anledning av stormfällning, samt
översvämningsskador och nederbördsskador på
anläggningar. Samtidigt minskar risk för nedisning.
Ändrade markförhållanden kan öka risken för
skador på markförlagda ledningar.
Viss ökad risk pga. höjda grundvattennivåer, över-
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
45
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Riskområde
Risker i dricksvattenförsörjningen
Pandemi
Naturolyckor
Större bränder
Risker kopplade till
industri/miljöfarlig
verksamhet
Kommunikationsrelaterade
risker
Klimatanpassning
Klimatfaktorer som
påverkar
Beskrivning
mängd i mark, tjäle.
Översvämningar, kraftig
nederbörd, vattentemperatur, vattenmängd i
mark.
Nederbörd, ökad medeltemperatur.
svämningar och markförskjutningar.
Råvatten kan komma att försämras av stigande
temperatur, ökad risk för skador på ledningsnät
pga. ändrade markförhållanden.
Kraftig nederbörd,
nederbördsmönster, höga
flöden, grundvattennivå,
tjäle, vattenmängd i mark.
Ökad medeltemperatur,
torka, åska, nederbörd.
Höga flöden, översvämningar, kraftig
nederbörd, kraftiga vindar,
åska, tjäle.
Spridningsmönster kommer sannolikt förändras av
ett förändrat klimat. Djupare analys krävs för hur
klimatförändringar påverkar just förekomsten av
pandemier.
Ökad risk för översvämningar och höga flöden
pga. bland annat minskad avrinningskapacitet i
vattendrag och kraftig nederbörd. Vattenlagringsförmågan i marken väntas också minska.
Påverkar i synnerhet risken för skogsbränder.
Klimatfaktorerna kan både öka och minska risken
beroende av hur klimatet förändras.
Oklart vilka klimatfaktorer som påverkar. Djupare
analys krävs för att klargöra detta.
Höga flöden och översvämningar ökar risken för
översvämmade vägar och järnvägar, samt skador
på väg- och järnvägsnät. Samtidigt kan minskade
tjälskador förväntas. Minskad förekomst av snö, is
och underkylt regn torde ge positiv påverkan.
Tabell 10. Klimatfaktorers påverkan på samhällstörningar.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
46
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i
krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område
Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom
kommunen och dess geografiska område
Identifierade sårbarheter inom kommunens geografiska område
Sårbarheter inom kommunens geografiska område är starkt kopplade till kritiska beroenden.
Beroendet av fungerande elförsörjning, elektroniska kommunikationer, försörjningen av dricksvatten, betalsystem och fungerande leveranser är det som leder till störst sårbarhet inom
kommunens geografiska område.
Identifierade sårbarheter inom kommunal verksamhet
Sårbarheter inom kommunals verksamheter är starkt kopplade till verksamheternas kritiska
beroenden.
Beroendet av fungerande elförsörjning, elektroniska kommunikationer, dricksvatten, tillgång till
anpassade lokaler och personal är de områden som leder till störst sårbarhet inom kommunal
verksamhet.
Kommunen har identifierat behov av resurser som en sårbarhet. Fagersta är en liten kommun
och kan ha svårt att ha tillräckligt med resurser för att kunna hantera en långvarig, storskalig
samhällsstörning på egen hand.
Identifierade behov av resurser
Kommunen har en slimmad organisation och kan vid stora samhällsstörningar ha brist på
resurser. Vid en sådan händelse blir kommunen beroende av hjälp från andra aktörer, bla:
Frivilliga resursgruppen (FRG)
Hemvärnet
Frivilligorganisationer
Privata företag
Andra kommuner
Med flera
Elförsörjningen
Beroendet av en fungerande elförsörjning är den sårbaraste delen av samhället. Allt är beroende
av el. För att minimera sårbarheten av störningar i elförsörjningen så byggs det in resiliens i vissa
samhällsviktiga genom reservkraft.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
47
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i
krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område
Reservkraft
Reservkraftaggregaten är beroende av drivmedel för att kunna fungera.
Samhällsviktiga verksamheter
Ledningsplats
Boende
Matförsörjning
Räddningstjänst
Vatten och
avlopp
Kommunhuset
Koltrasten
Malmen
Nybo
Solliden
Stolpvreten
Alfaköket
Brandstationen
Avloppsverket
VA-verk (Saxen)
VA-verk (Viksviken)
VA-verk (Ängelsberg)
Tryckstegringsstationer
Tillgång
till reservkraft
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Kommentarer
Stationärt reservkraftverk
Tillgång till mobilt reservkraftverk
Tillgång till mobilt reservkraftverk
Tillgång till mobilt reservkraftverk
Tillgång till mobilt reservkraftverk
Tillgång till mobilt reservkraftverk
Tillgång till mobilt reservkraftverk
Stationärt reservkraftverk
Stationärt reservkraftverk
Tillgång till mobilt reservkraftverk
Stationärt reservkraftverk
Stationärt reservkraftverk
Tabell 11. Samhällviktiga verksamheter med tillgång till reservkraft.
Elektroniska kommunikationer
Vid hantering av samhällsstörningar så är elektroniska kommunikationer viktiga. För att
distribuera lägesbilder behöver man kommunicera. Tillgång till internet, sociala medier, telefoni
och mailsystem kan vara väldigt väsentliga. Även möjligheten till att kunna följa radio och tv kan
vara viktigt för hanteringen av en händelse.
Beroendet av mobiltelefoni gör verksamheterna sårbara för avbrott.
RAKEL
Rakel är ett radiokommunikationssystem som ska minska sårbarheten att kunna kommunicera via
telefon. Tillgång till Rakel är ett sätt att kunna kommunicera i händelse av att annan
kommunikation inte fungerar. Kommunen har tillgång till två Rakel terminaler för kommunal
krisledning.
Dricksvatten
I Livsmedelsverkets handbok ”Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvatten” definieras begreppet
nödvatten som: leverans av vatten för dryck, matlagning och personlig hygien utan att nyttja det ordinarie
ledningsnätet (till exempel med tankar eller tankbilar). Reservvatten definieras som: leverans av vatten från
en alternativ källa eller alternativ huvudledning med distribution via det ordinarie ledningsnätet59.
59
Livsmedelsverket, 2007. Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Sidan 5.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
48
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i
krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område
Nödvatten
Fagersta kommun har en nödvattenplan framtagen 2012 av NVK.
Samhällsviktiga verksamheter
Prioriterade
abonnenter
Kommentarer
Utbildning och Fritidsförvaltningen
Alfaskolans
tillagningskök
Ja
Förses med en större nödvattentank
Socialförvaltningen
Malmens
vårdboende
Ja
Förses med en större nödvattentank
Kolmilegränd
serviceboende
Ja
Förses med en mindre nödvattentank
Stolpvretens
serviceboende
Ja
Förses med en mindre nödvattentank
Ja
Förses med en mindre nödvattentank
Ja
Förses med en mindre nödvattentank
Blankavägens
serviceboende
Solliden &
Sundet
serviceboende
Övriga service- och äldreboenden
Förses med nödvattentankar efter
rekvirering från VAKA.
Tabell 12. Prioriterade abonnenter för nödvatten.
Förutbestämda platser för nödvattentankar är allmänheten kan hämta vatten är:
Fagerliden
Järntorget
Fagerstahallen
Järnvägsstationen Västanfors
NVK Lövparksvägen
Informationssäkerhet60
Sveriges kommuner hanterar en betydande del av samhällets tjänster och kommunernas
informationsförsörjning är därför en kritisk del i samhällets informationssäkerhet. För att kunna
säkerställa en tillräcklig nivå av informationssäkerhet i en kommuns olika förvaltningar och bolag
är det av stor betydelse att informationssäkerhetsarbetet bedrivs metodiskt och långsiktigt.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gett ut föreskrifter MSBFS 2009:10,
om statliga myndigheters informationssäkerhet. Föreskrifterna pekar på att myndigheterna ska
följa de internationella standarderna på området, ISO/IEC 27001 och ISO/IEC 27002. Dessa
föreskrifter är endast bindande för statliga myndigheter men det finns stora vinster med att också
kommuner arbetar med informationssäkerhet på samma systematiska sätt.
60
MSB, 2012. Kommunens informationssäkerhet – en vägledning. MSB508.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
49
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i
krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område
Informationssäkerhet handlar om att ge kommunens information rätt skydd och omfattar:
Tillgänglighet
Riktighet
Konfidentialitet
Spårbarhet
Informationssäkerhet omfattar hela kommunens verksamhet och all information oavsett om den
finns i datorer, i ett telefonsamtal eller på ett papper. Då stora delar av informationen hanteras
med hjälp av IT-system så handlar informationssäkerhet även om teknik.
Kommunen behöver inventera och identifiera vilka informationssystem som används i
kommunens verksamheter samt analysera vilka av dessa system så är kritiska för att
samhällsviktig verksamhet kan fortgå.
Kunskap inom informationssäkerhet för användare behöver synliggöras och medvetenheten om
hur man ska hantera information behöver ökas.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
50
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i
krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område
Identifierade brister i krisberedskap inom kommunens organisation
Ledning
Riskhantering
Kommunen behöver involvera samarbetsorganisationer/kommunalförbunden i arbetet med riskoch sårbarhetsanalysen och arbetet med att minska sårbarheten i verksamheterna och stärka
kommunens krishanteringsförmåga. Arbete med risk- och sårbarhetsanalyser behöver bedrivas
kontinuerligt.
Kommunen har ingen tjänsteman i beredskap utan funktionen att initiera och samordna det
inledande arbetet ligger på funktioner i kommunens ledningsgrupp.
Kommunen bedriver inte egen systematisk omvärldsbevakning.
Planering
Kommunen behöver förbättra sina rutiner och planer för att upprätthålla de mest prioriterade
samhällviktiga verksamheterna som kommunen bedriver eller ansvarar för.
Kommunens krisplaner måste utvecklas och revideras vid behov.
Kommunens samverkan i arbete med förberedelser inför en extraordinär händelse behöver
utvecklas.
Samverkan
Inom Fagersta kommun finns för tillfället inget krishanteringsråd för samverkan mellan
kommunen och övriga aktörer inom kommunens geografiska område men det kommer att startas
under hösten 2015.
U-Sam (Samverkan i U-län)
Länsstyrelsen är geografisk områdesansvarig aktör på regional nivå. Detta innebär bland annat att
Länsstyrelsen före, under och efter en kris ska vara en sammanhållande funktion och verka för
att:
under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter
informationen till allmänheten och företrädare för massmedia under sådana förhållanden
samordnas
För att verka för ovanstående inrättades 2006 samverkansfunktion U-Sam. U-Sam är en funktion
för samverkan mellan de i avtalet ingående parterna vid en större händelse/situation som berör
Västmanlands län. Parterna i U-Sam är länets kommuner, Landstinget Västmanland,
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
51
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i
krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område
Polismyndigheten i Västmanlands län, SOS Alarm Sverige AB, Sveriges Radio Västmanland,
Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund, Mälardalens Brand och Räddningsförbund, Västra
Mälardalens Kommunalförbund och Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Huvudsyftet med U-Sam är att ge större möjlighet till effektivare samverkan genom att skapa en
samlad lägesbild. U-Sam ska tidigt säkerställa att samverkan sker mellan de myndigheter och
organisationer som berörs av redan inträffade eller av framtida bedömda störningar. U-Sam ska
även tidigt säkerställa att enstämmig information kan förmedlas till allmänhet och media.
U-Sam tar inte över respektive parts eller aktörs ansvar. Parterna deltar utifrån eget ansvar eller
uppdrag.
Kommunikation
Brister inom kommunikation är beroendet av mobiltelefoni och avsaknad av tillgång till det gamla
trådbundna fasta telefonisystemet.
Vana att använda Rakel för att kommunicera finns bara hos ett fåtal personer i kommunen.
Informationssäkerhet
Kommunen bedriver inte ett systematiskt arbete med informationssäkerhet.
Kommunen har inte rutiner för att identifiera och hantera kritiska beroenden till system och
tjänster för informationshantering.
Kompetens
Utbildning
Utbildning i krishantering och ledning behövs för alla som ska arbete inom kommunens
krisledning.
Fler personer behöver kunskap i hantering av Rakel.
Behov av utbildningar inom kommunen behöver identifieras.
Kommunen har behov av att utbildas om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.
Övning
Övningar i krishantering behöver genomföras regelbundet.
Det finns behov av att identifiera vilka typer av övningar som behöver genomföras inom
kommunen.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
52
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i
krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område
Kommunen behöver bli bättre på att delta vid samverkansövningar med externa aktörer.
Kommunen behöver bli bättre på att ta tillvara på erfarenheter.
Resurser
Kommunen behöver inventera materiella och personella resurser för hantering av extraordinära
händelser. Kommunen behöver inventera vilka resurser som finns att tillgå inom kommunen.
Det saknas rutiner för hur man kan använda resurser från andra aktörer.
Det saknas rutiner för hur man ska hantera frivilliga resurser.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
53
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Behov av åtgärder med anledning av risk-och
sårbarhetsanalysens resultat
Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat
Följande utvalda åtgärder är av övergripande karaktär eller av sådan vikt att de bör gälla för alla
kommunens verksamheter. Det kan även gälla större behov av åtgärder mot enskild verksamhet
som påverkar hela kommunens krishanteringsförmåga.
Förvaltningarnas identifierade behov av åtgärder med anledningen av deras risk- och sårbarhetsanalysers resultat redovisas i deras egna risk- och sårbarhetsanalyser.
Identifierade behov av rutiner
Genom arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har behov av rutiner identifierats.
-
Rutiner för larmning av kommunens krisledning
Rutiner för samverkan med övriga aktörer inom kommunen.
Rutiner för samverkan över kommungränsen
Rutiner för hantering av hot och våld
Rutiner för hantering av långvariga elavbrott
Rutiner för dokumentation av hantering av samhällsstörning och delning av lägesbilder
och/eller information med andra aktörer
Identifierade rutiner inom kommunens verksamheter som kan behöva spridas till andra
verksamheter
-
Plan för hantering av evakuering av verksamhet vid till exempel brand i byggnad.
Behov av kunskap
Genom arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har behov av kunskapspåfyllnad identifierats.
-
Inventering av kunskapsbehov inom kommunens organisation behöver genomföras.
Utbildningsplan för kommunens anställda och förtroendevalda.
Inventering av vilka behov av övningar som finns.
Kunskap om frivilliga resursgruppen (FRG) behöver spridas till fler i organisationen.
Inventering av vilka resurser som finns inom kommunens geografiska område behöver
genomföras.
Behov av samverkan
Kommunen har ett stort behov av att stärka sin förmåga till samverkan med andra aktörer inom
kommunens geografiska område.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
54
Risk- och sårbarhetsanalys 2015
Behov av åtgärder med anledning av risk-och
sårbarhetsanalysens resultat
Behov av investeringar eller teknisk redundans
Genom arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har behov av investeringar eller teknisk
redundans identifierats.
-
Kommunen behöver stärka upp ledningsplatsen med Rakelanslutning.
Kommunen behöver se över säkerheten i kommunhuset.
Antagen: Kommunfullmäktige 2015-10-26 §129
Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen
Planeriad uppföljning:
Årligen i februari
55
