likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och
plan mot kränkande behandling
för Musikskolan Lilla Akademiens grundskola och fritidsverksamhet,
gymnasium och pre-college läsåret 2015-2016
Beslutad på personalens stormöte 2015-11-11
1. Mål
Alla skall kunna känna sig trygga på Musikskolan Lilla Akademien och bli sedda och bekräftade för
den de är. Alla ska bemöta varandra på så sätt att var och en känner sig välkommen och respekterad.
Diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier får inte förekomma.
2. Syfte
Vår likabehandlingsplan syftar till att främja personers lika rättigheter oavsett kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder (fysiska, medicinska, psykiska eller kognitiva), sexuell läggning eller ålder och att
förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
3. Värdegrund och förhållningssätt
Musikskolan Lilla Akademiens värdegrund vilar på begreppen trygghet, tillit, respekt och ansvar. Vi
värderar kunskap, kreativitet och kvalitet i undervisningen och vill ge eleverna en unik utbildning och
inspiration till ett livslångt musicerande. Vi vill att vår skola skall kännetecknas av arbetsro och lugn,
samt respekt för människors olikheter. Vår skola är en relativt liten skola och det ger oss möjlighet
att se och bekräfta både elever och vuxna dagligen. Alla elever på skolan är alla vuxnas ansvar. Vi vill
ge förutsättningar för goda möten mellan människor, både i och utanför skolan, mellan både elever
och vuxna. Samarbete ger en helhetssyn på elevernas konstnärliga och personliga utveckling och
varje elevs kunskapsutveckling. Att skapa ett gott arbetsklimat är själva grunden för skolans
verksamhet och varje elevs möjlighet att utvecklas på bästa sätt.
4. Delaktighet
Föregående års plan utvärderas av personalen på stormöte samt vid stadiegruppsmöten. Även
elevrådet och/eller klassråden läser föregående års plan och alla elever får svara på frågor i en
trivselenkät, vilken ligger till grund för årets plan. Innan beslut fattas om årets plan skickas den via
mail till vårdnadshavare som får möjlighet att ge respons. Planen fastställs på personalens stormöte
och kommuniceras till eleverna på klassråden. Vårdnadshavare tar del av planen via mail.
1
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
2015-2016
5. Främjande och förebyggande insatser under läsåret 2014-2015
FÖR HELA SKOLAN
Mål: Att fortsätta med och förbättra det arbete vi gör för att skapa ett gott arbetsklimat, som en
del av skolans förebyggande arbete. Att alla vuxna på skolan ska vara goda förebilder i hela
verksamheten.
Insats:
 Vi ingriper alltid direkt då vi ser att någon far illa.
 Vi ingriper direkt då någon uppträder olämpligt.
 Vi försöker alltid reda ut konflikter mellan elever eller mellan lärare och elev så snart vi får
kännedom om dem.
 Vi har klassråd och elevråd. På dessa möten diskuteras stämningen i klassen och på skolan.
 Vi arbetar för att skolan har en positiv och trygg miljö.
 Samtal om elevernas trivsel tas upp på utvecklingssamtalen som genomförs två ggr/läsår.
 Vi uppmanar vårdnadshavarna att vara observanta på hur deras barn mår samt meddela
skolan om de får veta att någon elev är speciellt utsatt.
 All personal måste känna till att rektor och mentor eller klassföreståndare måste informeras
om det har förekommit diskriminering eller kränkande behandling mot en elev.
Under läsåret 15/16 fortsätter vi med vårt arbete med att förbättra arbetet enligt insatserna ovan så
att alla vuxna på skolan ingriper vid regelbrott och strävar efter att vara goda förebilder i hela
verksamheten. Vår målsättning är att alla, vuxna såväl som elever, ska arbeta för att skapa ett gott
arbetsklimat som präglas av respekt, trygghet och studiero. Vi vill att alla ska vara medvetna om att i
skolan är vi varandras arbetsmiljö, att alla har ett ansvar.
Mål: Att elever och personal på ett medvetet sätt visar respekt för varandra över ålders- och
ämnesgränser. Att öka samarbetet för helhetssyn.
Bakgrund: Sedan några år tillbaka har vi arbetat medvetet med att öka samarbetet och mötena över
ålders- och ämnesgränser, bland annat genom att ha ett gemensamt tema som arbetssätt. Då det
arbetet har fallit väl ut vill vi under detta läsår behålla och ytterligare fördjupa det arbetssättet.
Insats: Vi ska under läsåret 15/16 fortsätta vårt arbete med ålders- och ämnesöverskridande projekt i
syfte att öka samarbetet för helhetssyn och därigenom främja respekt och förståelse mellan alla på
skolan. Ett viktigt verktyg för detta är läsårets gemensamma tema ”Språk och kommunikation”. Inom
detta tema ska alla lärare planera minst ett samarbete över ämnes- och åldersgränser under läsåret.
Vi har redan många aktiviteter som främjar möten över ålders- och ämnesgränser, som Hagadagen,
konsertverksamheten och dansföreställningarna. Under förra läsåret hade vi som mål att det skulle
finnas ett faddersystem med en åldersintegrerad grupp där elever från varje årskurs fanns med. Det
målet realiserades inte, men många menar att det är viktigt med faddrar. Under detta läsår vill vi att
elevråd, mentorer, klassföreståndare och skolledning tillsammans ska bestämma hur ett
faddersystem ska startas och leva vidare på Lilla Akademien. Inom vissa instrumentgrupper finns det
ett faddersystem. Vi vill även behålla och utveckla det, så att fler instrumentgrupper har ett
2
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
2015-2016
faddersystem, för en stark sammanhållning bland äldre och yngre elever som spelar samma
instrument.
Mål: Att aktualisera och förankra skolans regler bland såväl vuxna som elever. Att vuxna ingriper
vid regelbrott.
Bakgrund: Även i detta års trivselenkät framkom det att alla elever inte känner till skolans regler,
samt att vuxna inte alltid ingriper vid regelbrott. Det framkom även att de äldre eleverna ifrågasätter
vissa regler och föreslår att vissa regler ska vara åldersanpassade.
Insats: Fortsatt arbete med att tillsammans med eleverna aktualisera och vid behov revidera regler,
så att alla stadier omfattas av det arbetet. Rektor ansvarar för att regler formuleras och förankras
hos elever och personal. Alla på skolan har ett ansvar för att reglerna hålls levande och efterföljs.
Mål: Att tydligare presentera vårt trygghetsteam och elevhälsoteam för alla på skolan, så att alla
vet vilka som ingår i teamen och hur dessa kontaktas.
Bakgrund: Vid utvärdering av förra årets likabehandlingsplan framkom det att det finns elever som
inte vet vilka som ingår i trygghetsteamet och hur de kontaktas. Då skolan för första gången har ett
fullt utbyggt elevhälsoteam läsåret 15/16, så är det viktigt att alla också vet vilka som ingår där och
vilket stöd man kan få från elevhälsoteamet.
Insats: Representanter från trygghetsteam och elevhälsoteam ska tillsammans med rektor besöka
alla klassråd och berätta om vilka som ingår i respektive team, hur dessa kontaktas och vilket stöd
elever kan få. Presentation av trygghetsteam och elevhälsoteam ska finnas på den nya hemsidan som
skapas under detta läsår. Där ska även vår likabehandlingsplan finnas.
FÖR GRUNDSKOLAN
Mål: Att eleverna ska känna trygghet och tillhörighet i sin klass och att det ska vara en tillåtande
och konstruktiv stämning i klassrummen, med god arbetsro för inlärning och kunskapsutveckling.
Bakgrund: Vi har fått indikationer från lärare, elever och föräldrar på grundskolan om att det finns
oro i några av våra klasser. Det handlar om oordning i klassrummen och grupperingar mellan
eleverna. Under kommande läsår behöver vi fokusera på att skapa en mer trivsam miljö i
klassrummen, bygga tillit och respekt mellan elever och mellan elever och lärare samt arbeta för en
god studiero.
Insats: Alla undervisande lärare ska alltid sträva efter att det är goda förutsättningar för inlärning
under lektionerna. På lärarmöten förs under hela läsåret pedagogiska diskussioner om hur
lektionerna, samarbetet och skolan som helhet fungerar och vad som kan förbättras. Även eleverna
involveras i detta arbete via klassråd och praktiskt arbete i klasserna. Dessutom diskuteras
kontinuerligt begreppen trygghet, respekt och studiero på klassråd och i andra forum, tillsammans
med eleverna. Vi har tillsammans med vårt nya elevhälsoteam arbetat fram förhållningssätt som
lärarna arbetar utifrån för att skapa god lärandemiljö. T.ex snabbt bryta upp grupper som inte
fungerar på ett bra sätt, skapa fasta placeringar i alla klassrum och väl genomtänkta gruppindelningar
vid grupparbeten. Involvera eleverna i att skapa en trivsam studiemiljö.
3
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
2015-2016
Mål: Att se över ställen på skolan som upplevs som otrygga av eleverna.
Bakgrund: I trivselenkäten framkom det att eleverna i huvudsak känner sig trygga på Lilla Akademien,
men att det finns vissa ställen på skolan där några elever känner sig otrygga. I årets trivselenkät
framkommer det att många elever upplever otrygghet i omklädningsrummen (i synnerhet bland
yngre elever). Det förekommer även att eleverna känner otrygghet på väg till sin instrumentlektion.
Insats: Extra personal ska finnas på plats i omklädningsrummen i de yngre klasserna för att öka
tryggheten. Rastvakt på mellan och högstadiet finns redan som ser till att eleverna är sedda under
rasterna, som kan låna ut lekredskap och upprätthålla trygghet och ordning. Skolledningen ser över
fritidspersonalens möjlighet att i ännu större utsträckning följa med de barn som känner oro på väg
till sin instrumentlektion.
FÖR FRITIDSVERKSAMHETEN
Rastaktivitetsmålet:
Vi vill på fritids jobba för att skapa fler vuxenledda aktivteter utomhus, både på skolgården och i
parken. Genom fler aktivteter som leds av pedagoger vill vi skapa ökad trygghet och regelbundenhet
under den tid som vi är utomhus på fritids. Detta ska också avspegla sig i att barnen starkare ska
uppleva de vuxnas närvaro ute på gården och att man ska känna sig trygg med att en vuxen alltid kan
se en och att man alltid ska kunna känna att en vuxen finns att vända sig till med problem/konflikter.
Kommunikationsmålet:
Fritids ska verka för rakare, enklare och mer kommunikation mellan både barn och vuxna. Snabb och
tydlig information vid möten och samlingar ska göra det möjligt för alla att ta in vilka aktiviteter som
erbjuds samt öka känslan av trygghet och av att vara sedd. En god kommunikation ska också bidra till
bättre sammanhållning och större tillit.
Normkreativitetsmålet:
Med detta mål vill vi på fritids jobba för att skapa ökad reflektion hos både personal- och barngrupp
kring normer och värderingar. Oavsett vem man är ska man känna sig trygg och välkommen, man ska
kunna vara precis vem man vill på fritids.
FÖR GYMNASIET
Mål: Ökad sammanhållning mellan eleverna på gymnasiet, över klassgränserna
Bakgrund: Vi har arbetat för att öka sammanhållningen mellan eleverna på gymnasiet, exempelvis
genom att ha Afternoon Tea som en gemensam aktivitet på gymnasiet. I årets trivselenkät önskar
gymnasieeleverna fler sådana aktiviteter och det föreslås att elevrådet ska stödjas och uppmuntras
av ledning och lärare. Elevrådet skulle kunna verka för att det blir en blandning av ettor, tvåor och
treor. Eftersom gymnasiet sannolikt kommer att växa under de närmaste åren, är det viktigt att
vidare utveckla möjligheterna till möten över klassgränserna och att stärka sammanhållningen
mellan eleverna. Även om gymnasiet blir större, vill vi behålla den varma stämning som råder och
skapa fler mötesplatser.
4
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
2015-2016
Insats: Elevrådet på gymnasiet fick en nystart under föregående läsår och de kommer att arbeta med
frågor som rör trivsel, gemensamma regler, klassöverskridande aktiviteter m.m. Under läsåret 15/16
har vi som målsättning att ledning och lärare på ett tydligare sätt stödjer och uppmuntrar elevrådets
arbete och att utveckla samarbetet mellan skolkonferensen och elevrådet. Skolkonferensen på
gymnasiet initierades under förra läsåret. Den består av två elever från varje klass, två-tre
gymnasielärare och rektor. Skolkonferensen kommer under detta läsår att fortsätta och utveckla
arbetet med våra gemensamma frågor som rör trivsel, trygghet och studiero samt andra frågor som
är angelägna att diskutera i ett sådant forum. Syftet med Skolkonferensen är att öka elevernas
möjligheter till inflytande och påverkan, samt möjliggöra att frågor kan behandlas gemensamt av
elever, lärare och ledning.
Mål: Ökad studiero, bättre rustade övningsrum och tyst studierum. Att ge stöd till eleverna så att
de kan utveckla sin studie- och övningsteknik.
Bakgrund: Eleverna uttrycker i årets trivselenkät och på klassråd och skolkonferens att
övningsrummen är dåligt rustade och att det tysta studierummet inte fungerar som ett sådant. De
tycker även att det är bristande studiero på lektionerna och många elever efterfrågar hjälp med
studie- och övningsteknik.
Insats: Med utgångspunkt i att vi är varandras arbetsmiljö, har alla på skolan ett ansvar för att vi har
ett gott arbetsklimat med studiero. Lärarna ska alltid sträva efter att det är goda förutsättningar för
inlärning under lektionerna. Vi ska under året fortsätta att arbeta för att förbättra förutsättningarna i
skolans lokaler med bättre rustade övningsrum. Vissa förbättringar gjordes förra året, men det finns
mycket kvar att göra. Vi söker tillfälliga lösningar i väntan på att ombyggnationen av skolan
genomförs. Gymnasiets arbetslag ska tillsammans med SYV och rektor diskutera och ge förslag på hur
vi kan ge stöd till eleverna vad gäller studie- och övningsteknik.
6. Rutiner vid misstanke om trakasserier och kränkande behandling
Om det kommer till personals kännedom att person blivit utsatt för någon form av diskriminering,
kränkande behandling eller trakasserier är personal skyldig att utreda och förhindra att det
fortsätter. Detta gäller kränkningar från såväl personal som elever. Skolan har ett trygghetsteam som
har ett särskilt ansvar för att utreda och vidta åtgärder om kränkande behandling förekommer.
Vår handlingsplan:
1. Samtal med berörda, insamling av fakta. Den som får kännedom om att någon blivit
utsatt för diskriminering eller kränkande behandling gör en noggrann kartläggning för
vidare åtgärd eller tar omgående hjälp av annan personal.
2. Samtal med den som känner sig kränkt.
3. Gemensamt samtal med alla inblandade. (Den elev som har blivit utsatt för kränkning
bestämmer själv om hon/han vill vara med).
4. Berörda vårdnadshavare informeras om vad som inträffat.
5. Uppföljning efter en vecka med alla inblandade.
Skulle inte dessa insatser räcka till går vi vidare med:
6. Samtal med berörda elever och vårdnadshavare tillsammans.
5
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
2015-2016
7. Elevvårdskonferensen tar eventuellt upp ärendet.
Ärendet tas eventuellt upp för information och diskussion i arbetslaget.
8. Rektor gör bedömning om anmälan skall göras till socialförvaltningen, polisen eller
arbetsmiljöinspektionen.
9. Ärendet följs upp genom samtal så länge det finns behov.
10. Vid behov kan kompetens utanför skolan utnyttjas t ex BUP, socialförvaltning.
Vid kränkning av personal kontaktas rektor eller arbetsmiljöombud.
7. Ansvarsfördelning
Rektor har ett särskilt ansvar för att motverka alla former av diskriminering och kränkande
behandling bland elever och anställda. All personal ansvarar för en god arbetsmiljö. Målet skall vara
att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin miljö. Rektor och personal har ansvar
för eleverna genom skollagen, lagen om lika behandling och arbetsmiljölagen. Vårdnadshavarna har
ansvar för sina barn och ungdomar genom föräldrabalken. Diskriminering och kränkande behandling
som sker mellan barn/elever på deras fritid är i första hand ett ansvar för vårdnadshavarna att
åtgärda. Samverkan mellan skolan och hemmet för barn/elevers bästa är nödvändig när problem
uppstår.
8. Dokumentation
Använd blanketten ”Händelserapport”.
1. Rektor informeras omgående vid diskriminering eller kränkande behandling.
Uppgift om anmälare och handläggare av ärendet noteras.
2. Efter kartläggning och genomarbetning av ärendet lämnas redogörelse till rektor.
Redogörelsen skall innehålla:
- Ärendebeskrivning
- Uppgift om genomförda samtal, föräldrakontakter mm
- Behov av elevvårdskonferens
- Ev. åtgärdsprogram
- Ev. behov av kompetens utanför skolan
- Ev. anmälan till socialförvaltning, polis eller Arbetsmiljöinspektionen
- Förslag till uppföljning
3. Information lämnas till rektor om uppföljning av ärendet.
9. Uppföljning och utvärdering
Verksamheten utvärderas kontinuerligt till exempel vid arbetslagsmöten, klassråd, elevråd och vid
utvecklingssamtal. En trivselenkät görs en gång per år. Likabehandlingsplanen ska utvärderas i
oktober varje år. Utvärderingen sker vid ett stormöte där personal från samtliga stadier är
närvarande och på klassråd eller under lektionstid i alla klasser. Utifrån resultaten av utvärderingen
formuleras nya mål inför det kommande läsåret. Målen kan formuleras som kortsiktiga och
långsiktiga mål. Målen skall dessutom vara möjliga att uppnå och utvärdera. Utformandet av nya mål
sker i arbetslagen och en ny uppdaterad likabehandlingsplan utformas. Rektor ansvarar för att
planen upprättas.
6
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
2015-2016
10. Definitioner och begrepp
En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna
diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och
ålder.
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller
ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan.
För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar
vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker en elevs värdighet. Det kan ske på olika sätt t. ex:
 Fysiskt genom slag och knuffar.
 Verbalt genom hot och förnedrande ord.
 Psykosocialt genom utfrysning eller ryktesspridning.
 Text- och bildburet genom klotter, brev, lappar, e-post, sms och symboler.
 Kränkande bilder eller meddelanden på sociala medier.
 Mobbning. En viss person är mobbad när han eller hon upprepade gånger och under viss tid
blir utsatt för, eller försök till, negativa handlingar från en eller flera personer, där den
utsatte hamnar i underläge. Den utsattes upplevelser skall vara grunden för avgörandet om
mobbning förekommer eller inte.
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella
trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Repressalier. Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på
grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som
vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Med begreppet likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och
möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och
elever ska behandlas lika.
7
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
2015-2016
8
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
2015-2016