nordisk samverkan på schemat! - Institutet för språk och folkminnen

NORDISK SAMVERKAN PÅ SCHEMAT!
Kommunikation och undervisning i
gränsöverskridande språkmöten
Sylvana Sofkova Hashemi
Högskolan Väst, Trollhättan
Mölndal
&
Helén Stålarm
Glasbergsskolan F-6,
GränsöverskridandeNordiskUnder
• 2011 – 2014, Interreg fond
visning
• Danska, norska och svenska
•
•
Brukardrivet
–
18 klasser, 13 grundskolor
matematik, modersmål, NO och SO
Co-design
och ämnesdidaktik
Teknologi och samarbete
Utveckling och innovation
Våren 2012: 3 klasser; åk 6 & 7
Självpresentationer
Vardagslivet i Norr
Presentera skolan
Google+; Skype
Voicethread, Skype
Present.me, Skype
Hösten 2012: 4 klasser; åk 5-6, 7-8
Novellstafett
Prosa
Tidningsartiklar
Tecknade serier
Skriva, tala, lyssna
Klassamtal
Google docs, Adobe Connect
Wiki, Skype
Google docs, epost
Pixton, wiki, Adobe Connect
Våren 2013: 3 klasser; åk 5-6, 7-8
Nyhetsartiklar
Ungdomsförfattare
Dikter: Valans spådom
Wiki, Google docs, Adobe Connect
Wiki, Google docs, Adobe Connect
Wiki, Adobe Connect
Hösten 2013: 4 (6) klasser; åk 5, 7-9
Tolka dikter, noveller
Personbeskrivningar
Miljöbeskrivningar
Wiki, Google docs, Adobe Connect
Papper, film, Facebook
Wiki, Minecraft, papper, Adobe Connect
Våren 2014: 4 (6) klasser; åk 5, 7-9
Berätta med film
Mänskliga rättigheter
Språkskillnader
Wiki, YouTube, Adobe Connect
Facebook, Adobe Connect
Twitter, Google docs, Adobe Connect
Läsa, översätta, tolka,
kommunicera
Närsamtal och
tvärgruppsarbete
Delade ytor och
lärande
Glasbergsskolan, Mölndal, höstterminen 2013
Lgr 11
Syfte och de långsiktiga målen med ämnet svenska:
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och
kommunicera i tal och skrift och anpassa språket efter
olika syften, mottagare och sammanhang.
Centralt innehåll årskurs 4-6
I det centrala innehållet anges vad som ska behandlas i
undervisningen.
* Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av
regionala skillnader i talad svenska. Några
kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken
samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de
nationella minoritetsspråken är.
* Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska
uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar,
miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
* Beskrivande, förklarande, instruerande och
argumenterande texter.
Kunskapskrav
Kunskapskraven anger kunskapsnivån för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 6:
* Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra
enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan
samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga
likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande
språk.
* Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll
och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig
variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för
stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla
gestaltande beskrivningar och enkel handling.
Adobe Connect
Introduktion och presentation i
storgrupp och med projektor.
Redovisning och samtal i
tvärgrupper (2-3
elever/grupp/land)
Elevernas uppgift:
Ni ska hitta likheter och skillnader i våra nordiska
språk genom att skriva en miljöbeskrivning med
en beskrivande och förklarande text. Grupperna
byter sedan beskrivning med varandra och
tolkar/översätter den genom att bygga upp den i
MinecraftEdu.
Ni kommer sedan att få jämföra era
miljöbeskrivningar med tolkningarna i ett samtal i
Adobe Connect.
Wikispaces - vår gemensamma arbetsyta
Ett exempel
på en
svensk
beskrivning
med text och
ljudfil:
Arbete de nordiska språken i klassrummet.
Lärcirklel “Så in i Norden”i
undervisningsverktyget “På
Riktigt”.
Nordiska språk
Norden - förr och nu
Språkliga
strategier:
●
●
●
●
●
Läsa
Lyssna
Tolka
Översätta
Ringa in
ord/fraser
Visuella val:
● Teckna
● 3D-gestalta
Online översättning:
– Vi fattade inte vad ”kinorom” var först men det var typ bio eller teaterrum
Homografer:
– Det blev liksom SAMMA ord på Google översätt för Google översätt den FATTA
kanske inte det ordet. Det gjorde samma ord till exempel nånstans men de nästa
orden fatta vi. Det är ju nästan samma fast lite olika.
– Men till exempel här hagen det är ju trädgård men det kan också va på svenska så
blir det hage liksom med hästar eller så och vi hade ju en hage med hästar så vi
trodde de mena liksom först hage med såna hästar ...
Hur tolkade eleverna uppgiften?
Vad har eleverna upplevt att de har lärt sig?
Vad har eleverna upplevt som centralt i projektet?
Vad har jag fått med mig för erfarenheter?
Bästa möjliga språkförståelse =
En blandning av text, ljud, översättningsverktyg,
elevernas arenor, verklighetskänsla, samtal, glädje,
engagemang, samarbete och kreativitet!
GNU-kuben
Nordiska läroplan
och mervärden
Mervärden:
1. Nyfikenhet, motivation och inkludering
2. Autentiska språkupplevelser
3. Utveckling av språklig och kulturell
meta-medvetenhet/bevidsthed
4. Utveckling av teknikmedierade och
språkliga strategier
5. Bruk och förståelse av virtuell
kommunikation
6. Gränsöverskridande och kollaborativt
samarbete och samskapande
Nordiska på schemat!
★Språkliga och kulturella möten utanför klassen
○
○
autentisk mottagare och samarbetspartner
sociala ”rum” som skapar nyfikenhet
★Språk och kommunikation i skilda former
★Delat och reflekterande språkförståelse
★Skolkultur, tekniska förutsättningar
★Lusten att lära
TACK!
11 september: GNU-projektets slutkonferens
projektgnu.eu
[email protected]
[email protected]