Klimatforandring.qxd:Layout 1
08-10-07
11.20
Sida 4
Hur kan du anpassa för framtiden?
Tempot i förändringarna är inte högre än att en successiv anpassning till klimatförändringarna kommer att vara möjlig. Detta om förutslägelserna i rapporten stämmer. Som lantbrukare blir det allt mer viktigt att du följer
utvecklingen och vid behov vidtar åtgärder. Det kan till exempel gälla nya
grödor och förändrade odlingsmetoder, som tidpunkter för sådd och skörd,
anpassade gödselgivor och bekämpningsinsatser.
Inför investeringar med lång livslängd kan det dock redan nu vara idé
att fundera på om ett förändrat klimat
kan påverka investeringen. Dräneringsledningar, diken och invallningar kan behöva klara högre flöden
och vattenstånd. Bevattningskapaciteten kan behöva ökas inför större bevattningsbehov. Gris- och fjäderfästallar kan behöva ökad ventilationskapacitet för att förhindra värmestress för djuren.
Klimatförändring
– hur påverkas
jordbruket?
Jordbruksverket
551 82 Jönköping
Telefon: 036-15 50 00 (vx)
E-post: [email protected]
Webbplats: www.sjv.se
OVR162
Oktober 2008
Foto: Mats Pettersson, Eva Sjöberg, Håkan Alfredsson, Janne Linder, Per G Norén
Läs mer på Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se). Här finns rapporten ”En meter i timmen – klimatförändringarnas påverkan på jordbruket
i Sverige” 2007:16. Gå in under ”blanketter och trycksaker”.
Klimatforandring.qxd:Layout 1
08-10-07
11.20
Sida 2
Utblick en generation framåt
Ökningen av växthusgaser i luften innebär en
av våra allra största utmaningar för framtiden.
Osäkerheten kring effekterna är stor och nya
rön avlöser varandra. Samtidigt måste vi utifrån det vi vet idag försöka förutsäga verkningarna, för att kunna anpassa oss.
Jordbruksverket har försökt klarlägga hur klimatförändringarna kan påverka svenskt jordbruk på en generations sikt, 25 år, i rapporten
”En meter i timmen”. För klimatstudier är
detta ett relativt kort perspektiv, men ur jordbrukets synvinkel är det en lämplig tidshorisont, då mycket av planering och investeringar
i lantbruket sker på kortare sikt än så.
Utgångspunkten i Jordbruksverkets rapport är
att årsmedeltemperaturen höjs ca 1 ºC under
25 år – ett enligt forskarna rimligt antagande,
även om osäkerheten är stor. Det betyder att
växtzonerna kan komma att förskjutas norrut
med en hastighet av cirka en meter i timmen,
eller cirka en mil per år.
Hur påverkas jordbruket?
Om medeltemperaturen höjs 1 ºC förväntas vegetationsperioden förlängas med ungefär en
månad i norra Sverige och upp till två månader
i södra Sverige. Årsnederbörden kan komma
att öka något, främst under vinterhalvåret. På
sommaren antas nederbörden minska något i
södra Sverige, medan den istället väntas öka
något i norra landsändan. Nederbördens intensitet kommer troligen också att öka.
Klimatförändringarna och en högre koldioxidhalt kommer troligen att få både positiva och
negativa effekter för svenskt jordbruk.
Några förväntade positiva effekter:
+ Avkastningen kan öka genom högre årsmedeltemperatur, mer nederbörd och en längre
växtodlingssäsong.
+ En förhöjd halt av koldioxid i luften har en
positiv effekt på grödornas tillväxt eftersom
fotosyntesen underlättas.
+ Möjlighet till ökad utevistelse för betesdjur
kan minska behovet av vinterfoder, liksom
risken för vissa smittor.
Några förväntade negativa effekter:
– Variationen i vädret kan bli större vilket försvårar lantbrukarens planering.
– Extremt väder kan bli vanligare, vilket till
exempel kan innebära ökad risk för liggsäd,
isbrännor och torka.
– Sjukdomar och skadegörare kan öka, för
både växtodlingen och animalieproduktionen.
Hur påverkas avkastningen?
I Jordbruksverkets rapport bedöms att klimatförändringens förväntade positiva och negativa
effekter på grödornas avkastning i stort sett
kommer att ta ut varandra under 25-årsperioden. De högre koldioxidnivåerna väntas höja
avkastningen med cirka 5 %. Den vanliga tekniska utvecklingen i form av nya sorter, bättre
insatsmedel och odlingteknik antas få en
mycket större betydelse. Denna har historiskt
sett svarat för en genomsnittlig avkastningsökning med cirka 1 % per år, vilket på 25 år
innebär 25–30 %.
Grödvalet kan ändras, till exempel kan det bli
vanligare med ökad höstsådd och majs för ensilage.
