Naturreservatet Kilberget
En krysslista för stora och små
Växter
1.
BERGSLOK
Bergsloken är ett flerårigt gräs som blommar från maj till juli. Det
finns inga förväxlingsarter till bergslok i Sverige så hittar du ett
gräs som liknar den så är det antagligen bergsloken.
2.
BLÅBÄR
Blåbär är ett flerårigt, lövfällande ris som ofta växer i stora
bestånd. I Sverige blommar blåbärsris i maj/juni och bären är här i
norr mogna i juli/augusti.
3.
HARSYRA
Harsyra blir fem till tio cm hög och växer med smala, krypande,
fjälliga och greniga jordstammar. Harsyrans blommor är till färgen
vanligtvis vita med lila ådror. Växten kan användas i matlagning.
4.
HÖNSBÄR
Hönsbär är en växtart i familjen kornellväxter och är vanlig i norra
och mellersta Sverige. Stjälkarna blir bara en till två decimeter
höga och blommornas speciella utseende med de fyra stora vita
högbladen och de små mörka blommorna och röda bären gör att
den inte kan förväxlas med andra arter.
LAPPRANUNKEL
Lappranunkel blommar i juni-juli med ganska stora, ljusgula
blommor som sitter på decimeterlånga kala skaft. Lappranunkel
förekommer sällsynt i mellersta och norra Sverige. Den växer på
blöt mark vid myrar, diken och i sumpiga granskogar.
5.
6.
LILJEKONVALJ
Liljekonvalj blommar i maj-juni med vita blommor som sitter i en
bågböjd, ensidig klase. Den doftar gott.
7.
MAJBRÄKEN
Majbräken är en storväxt ormbunke med ljusgröna, upprepat
parflikiga och ganska gracila blad. Den växer i tuvor från en kort,
tjock jordstam och bladen blir nästan en meter långa.
8.
NATTVIOL
Nattviol är en upp till tre decimeter hög orkidé med vitaktiga
blommor. Den har två stora ovala blad som sitter långt ner på
stjälken, samt två eller tre små och smala stjälkblad. Nattviol
blommar i juni-juli med väldoftande blommor som sitter samlade i
mångblommiga ax. Blommorna doftar starkare på kvällen för att
locka till sig svärmare som pollinerar dem.
9.
ORMBÄR
Ormbär blommar i maj-juni med en grönaktig blomma som sitter
ensam i toppen av stjälken. Frukten är ett runt, svartblått och
blådaggigt bär. Bäret är giftigt.
Ormbär användes i äldre tid mot ögonsjukdomar.
Träd
10.
ASP
Aspen får sprakande höstfärger. De har en mycket rak stam och
det finns aspar som blivit hela 35 meter höga.
Det brukar heta att asplöven darrar och det beror på att
bladskaftet är tillplattat från sidorna och är långt i förhållande till
det fasta, styva och tunga bladet. Därför faller lövet över åt höger
eller vänster redan för en mycket svag vind utan att kunna stanna i
något av dessa lägen.
Den ständiga dallringen hindrar skadliga insekter från att få fäste
på bladen.
11.
GRAN
På granen hänger grenarna ner och bildar ibland kjolar. Den kan
bli över 60 meter hög och mycket gammal. Världens äldsta
granklon ”Old Tjikko” är över 9 000 år och växer på Fulufjället i
Dalarna. Den genetiska individen är 9 000 år men själva granen
har sett lite olika ut genom årtusendena.
12.
RÖNN
Det här är ett ungt exemplar av en rönn som får vackert klarröda
blad på hösten. Älgen tycker om rönn och därför är det ovanligt
att se äldre rönnar i skogen.
13.
TALL
Tallen kom till Skandinavien omkring 7500 f.Kr. som det första av
de stora barrträden.
Den kan bli över 30 meter hög och lämnas den ifred kan den också
bli mycket gammal. Sveriges äldsta tall är över 700 år gammal och
i Finland blev den äldsta tallen 1029 år.
Tallens kåda är antiseptisk, antibakteriell och är även effektiv mot
vissa svampinfektioner.
Fåglar
14.
LAVSKRIKA
Vårt alledeles eget landskapsdjur lavskrikan är en mytomspunnen
kråkfågel som hör gammelskogarna till. Förr i tiden när skog
avverkades med såg och yxa kom lav-skrikan ofta fram till
skogsarbetarnas rastkojor och matställen i skogen för att få smaka
av matsäckens läckerheter. En del av dem blev så tama att de åt ur
skogsfolkets händer. Lavskrikan äter både animalisk och
vegetabilisk föda.
15.
TRETÅIG HACKSPETT
Är 20-25 cm. Svart och vit och saknar rött i fjäderdräkten. Hanen
har gul hjässa. Om du inte får syn på fågeln kanske du kan se de
hackspår den tretåiga hackspetten är känd för. Den ”ringar”
framför allt granar när den letar efter mat. Den äter främst
insekter, larver och andra smådjur som den hittar i
trädstammarnas barkspringor eller under barken på döda och
sjuka träd.
Mossor och svampar
16.
BLÅ TAGGSVAMP
Blå taggsvamp är en marklevande taggsvamp med korklikt sega,
trådiga fruktkroppar. Hatten är ca 5-10 cm bred, med tillplattad
ovansida. När svampen är ung är den vackert blå men blir som
äldre ljus och ofta blekt smutsbrun.
17.
DOFTTICKA
Den här arten känner du på anis/lakritsdoften att det är doftticka.
Du kan känna lukten mer än 10 meters avstånd. Den växer på
sälgar.
18.
DVÄRGBÄGARLAV
Dvärgbägarlav är en liten busklav som kännetecknas av tätt
sittande, korall-likt uppflikade fjäll som ibland kan täcka stora ytor
på tallved. Den varierar i färg från mörkbrun till nästan rent grå.
Arten förekommer i hela landet och är inte ovanlig i en del
naturskogsartade boreala tallskogar med mycket lågor, särskilt
strax nedanför fjällkedjan.
19.
GAMMELGRANSSKÅL
Här krävs det närkontakt med en gammelgran för att du ska få syn
på den här lilla skålsvampen. De ser ut som små kaffebönor som
är 1-3 mm stora. Ljusbrun skål och mörka kanter.
20.
GARNLAV
Garnlav hittar du främst i gamla skogar med kontinuitet, det vill
säga skogar som inte avverkats eller påverkats så att en hel
generation av träd försvinner.
21.
GRÖNSKÅL
är en sporsäcksvamp som växer på murken ved av lövträd. Den
hör till gruppen skålsvampar och har ärggröna skålliknande eller
fatliknande fruktkroppar. I Sverige förekommer den allmänt över
hela landet.
22.
HARTICKA
Hartickan lever parasitiskt på gran och lever som nedbrytare i
högstubbar och döda stammar av gran, men ibland även i levande
och döende äldre träd. Där harticka rötat granar brukar sedan
arter som rosenticka och ullticka trivas.
23.
LAPPTICKA
Nedbrytare på liggande stammar av gran i barrskog. Arten är
knuten till grova lågor och gynnas av lång kontinuitet av lågor, dvs
till skogar som inte kalavverkats. Arten är rödlistad.
24.
LUNGLAV
Lunglaven är en av de mest vackra och uppseendeväckande
lavarna i landet. Den växer oftasNär det är fuktigt och regnigt blir
laven vackert grön med den vid torrare väder blir brunare i färgen.
Lunglaven växer på gamla, grova lövträd, oftast sälgar och
eftersom de nu för tiden är en bristvara blir också lunglaven allt
sällsyntare och svårare att hitta.
25.
ROSENTICKA
Rosenticka är en vedsvamp och växer framförallt på döda så
kallade rötlågor av gran. Det vill säga, träd som angripits av
rötsvamp som till exempel harticka och som dör och faller till
marken. Skogen får gärna vara fuktig och ha haft en kontinuitet i
bildandet av död ved. Arten finns främst i norra Sverige och är en
bra indikator på att skogen har höga naturvärden. Ofta hittar man
andra spännande och rödlistade arter på samma låga som
rosentickan växer på.
26.
STOR ASPTICKA
Stor aspticka är en ticka med fleråriga, stora, hovlika, upp till 15
cm breda och lika tjocka fruktkroppar som skjuter ut 5–12 cm.
Ovansidan är svart, mot kanten gråare eller brunaktig. Svampen
växer på levande träd och är i Sverige huvudsakligen känd från
asp.
27.
VIOLETTGRÅ TAGELLAV
Violettgrå tagellav är en hängande busklav, som kan bli upp till 20
cm lång. Grenverket är förhållandevis glest och grenarna har rikligt
med små vinkelräta utskott. Den är svart/gråsvart/ljust gråviolett i
färgen. Den föredrar gamla granskogar och förekommer i allt från
granskogar i höjdlägen till sumpskogar och skogsklädda
hällmarkssänkor och igenväxande lövbrännor. Laven förekommer
ibland också på exponerade lodytor av klippor och
block.
ULLTICKA
Ullticka är ett exempel på en resupinat ticka vars fruktkropp är
helt vidväxt och sticker inte ut från stammen den växer på.
Ulltickan orsakar kraftig vitröta, som gör veden så porös att ett
knivblad lätt kan stickas in i stammen.
28.
29.
ULLTICKEPORING
Ulltickeporingen är en resupinat ettårig ticka. Som färsk är
fruktkroppen vitaktig, vid intorkning blir den gulaktig eller
svavelgul. Svampen är en nedbrytare som växer i
naturskogsartade granskogar. Den orsakar vitröta på murken ved
och på eller intill döda fruktkroppar av ullticka.
Hur många kryss fick du? Några av arterna i listan har inte hittats här men kanske blir du den första? Maila
gärna och dela med er av en bild eller berätta om en art ni hittat. Kanske kommer din bild med på vår
hemsida.
Datum:
Antal kryss:
