Pressmeddelande 2014-05-22
”Hjärnvänlig” arbetsmiljö viktig vid kognitiva svårigheter
Ett stort antal sjukdomar kan ge kognitiva funktionsnedsättningar, exempelvis problem med
minne och språk. Det visar en ny kunskapssammanställning som Arbetsmiljöverket beställt
från Linköpings universitet.
Ungefär 15 procent av befolkningen i arbetsför ålder (18-65 år) har idag en kognitiv
funktionsnedsättning. Det betyder cirka 700 000 personer i arbetsför ålder, enligt rapporten.
– En femtedel till en tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen kommer att få en
kognitiv funktionsnedsättning någon gång under sitt yrkesliv. Därmed är behovet av att
skapa ”hjärnvänliga” arbetsmiljöer stort, säger Thomas Karlsson, biträdande professor och en
av de forskare som tagit fram rapporten.
Stroke, Parkinsons sjukdom, epilepsi, ADHD och svåra skalltrauman är exempel på tillstånd
som kan ge kognitiva funktionsnedsättningar. Men också personer med hjärtsjukdom,
diabetes typ två, bröstcancer, KOL och hörselnedsättning kan drabbas, visar rapporten.
– Kognitiva funktionsnedsättningar är inte bara osynliga utan kan också misstolkas som brist
på engagemang och kompetens, slarvighet eller samarbetssvårigheter, vilket är väldigt
olyckligt, fortsätter Thomas Karlsson.
I begreppet kognitiva funktionsnedsättningar ingår enligt rapporten bland annat problem
med:
språk, som att kunna skriva, läsa, kommunicera och samspela
minnet, att komma ihåg själupplevda händelser och fakta
”exekutiva funktioner” som flexibilitet, planering, problemlösning
uppmärksamhet, som koncentration och att snabbt kunna skifta mellan
arbetsuppgifter
rumsliga förmågor, som att orientera sig i rummet och på kartor
Kognitiv funktion beror inte bara på individens begränsningar till följd av sjukdom.
Rapporten presenterar en modell för att förklara detta, där individen, arbetsuppgiften och
arbetsmiljön samspelar med varandra.
Arbetsmiljön och hur arbetsuppgifter utformas spelar alltså en avgörande roll för den med
kognitiva funktionsnedsättningar. Och redan nu finns vetenskaplig grund för ett
framgångsrikt arbetsmiljöarbete på det här området.
- Många insatser kan vara till fördel för andra medarbetare också, inte minst de som måste
arbeta intensivt och under stor press en längre tid. Det går därför att se det som en generell
utveckling av arbetsplatsen att göra den ”hjärnvänlig”.
I rapporten finns en mängd exempel på hur detta kan gå till. Flexibilitet när det gäller
arbetstider, lathundar och tydliga skriftliga instruktioner, användarvänlig utrustning, god
mötesstruktur med protokollföring och möjlighet att arbeta ostört och ta återhämtningspauser
nämns bland annat. Vilka åtgärder som behövs varierar från person till person.
– För många med den här problematiken är det direkt olämpligt med kontorslandskap,
många parallella arbetsuppgifter, långa sammanhängande arbetspass och stora krav på
flexibilitet, säger Thomas Karlsson.
Rapporten har författats av biträdande professor Thomas Karlsson , fil. dr Elisabet Classon
och professor Jerker Rönnberg vid Linköpings universitet. Läs hela rapporten: ”Den
hjärnvänliga arbetsplatsen: en kunskapssammanställning om kognition, kognitiva
funktionsnedsättningar och arbetsmiljö”.
Kontakt:
Thomas Karlsson, Linköpings universitet, telefon 0734 61 82 35.
Presstaben, Arbetsmiljöverket, telefon 010 730 91 55.
