Ny studie ska upptäcka tidiga tarmtumörer
Omkring tiotusen skåningar kallas i vinter till en stor tarmcancerstudie. Syftet är att
upptäcka tumörer innan de blir farliga.
Tarmcancer är den tredje vanligaste tumörsjukdomen i Sverige. Omkring sextusen personer
insjuknar varje år och nära hälften dör i sin sjukdom.
Men om cancern upptäcks tidigt är prognosen mycket god.
I början av sommaren föreslog därför Socialstyrelsen att så kallad tarmscreening, en
hälsoundersökning av tarmarna, bör införas i hela landet. I Stockholm och Region Gotland
finns den redan.
Region Skåne har ingen allmän tarmscreening idag, men ska delta i en ny studie för att utröna
vilken metod som bäst hittar tumörer och förstadier till cancer.
Omkring tiotusen skåningar blir därför från årsskiftet kallade till undersökning. Drygt
tvåtusen av dem får möjlighet att testas med koloskopi. Undersökningen utförs på en
kirurgklinik och innebär att en kameraförsedd slang förs in i tjocktarmen. De övriga får lämna
avföringsprover som genomsöks för blod – ett tecken på eventuell cancer.
Det finns för- och nackdelar med båda metoderna, anser onkologen Mef Nilbert.
Avföringsprov är snabbt och enkelt, men måste lämnas vid flera tillfällen. Det kan också
finnas polyper, förstadier till cancer, som i vissa fall inte blöder och därmed inte ger utslag i
testet.
– Koloskopi är mer resurskrävande för vården. Undersökningen kan göra lite ont för patienten
som också måste laxeras. Samtidigt är det en känsligare metod där man hittar mer. Och om
det finns polyper tas de bort direkt, säger Mef Nilbert.
Hon är professor i onkologi, chef för Regionalt Cancercentrum Syd, och tycker att en av de
viktigaste uppgifterna blir att locka deltagare från alla samhällsskikt till studien. Inbjudningar
på olika språk ska nå även personer som inte talar svenska.
– Idag har vi ett felaktigt användande av resurser där hälsomedvetna personer beställer
koloskopi. Men tarmcancer är vanligare i socioekonomiskt svaga grupper. Ärftlighet, rökning,
låg fysisk aktivitet och västerländsk kost med mycket fett och kött kan öka risken att få
sjukdomen, säger Mef Nilbert.
En av de främsta förespråkarna för tarmscreening, kirurgprofessorn Lars Påhlman i Uppsala,
är inne på samma spår.
– Om vi inte inför en nationell screening fortsätter det som i dag, att det är de hälsomedvetna
personerna som blir koloskoperade. Den kärnfriska kvinnan som äter rätt, joggar och bajsar
rätt, ser till att bli undersökt. Men inte långtradarchauffören som sitter och äter fel mat hela
dagarna, säger han.
För att de skånska kirurgklinikerna ska kunna delta i screeningstudien krävs att de får mer
pengar än i dag, enligt Peter Mangell, chef för kolorektalkirurgin på Skånes
universitetssjukhus.
– Det blir en utmaning att klara koloskopin, studien innebär att vi ska göra 1 600–2 000 fler
undersökningar årligen i Skåne. Och det är brist på koloskopister. Vi behöver mer resurser
och arbetar hårt för att kunna vara med. Studien är en viktig satsning, säger han.
Screeningstudie i hela landet
En nationell studie inleds vid årsskiftet och jämför metoder vid tarmscreening.
Studiedeltagarna är 59–62 år och väljs från befolkningsregistret.
I hela landet kallas 20 000 personer till koloskopi (kameraundersökning av tarmen) som utförs
vid ett tillfälle.
60 000 personer kallas till avföringsprov, som lämnas två gånger. 120 000 personer ingår i en
kontrollgrupp och kallas inte till undersökning.
Tanken är att en allmän tarmscreening i åldrarna 60–74 år ska införas i Skåne när studien har
visat vilken undersökningsmetod som är mest lämplig.
Kolon betyder tjocktarm och rektum betyder ändtarm. Tjock- och ändtarmscancer kallas
därför även för kolorektalcancer.
Sydsvenskan
Författare: Sara Håkansson
Publicerad 15 augusti 2013 00.45
Uppdaterad 15 augusti 2013 08.18
