Kultur och hälsa i hemvården

Kultur och hälsa i hemvården
Eva Martinsson
FoU-trainee
Uppsats nr 24
Juli 2012
Förord
Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Eva
Martinsson, sjuksköterska i hemsjukvården, SDF Centrum. Arbetet är
genomfört under Evas tid som FoU-trainee på FoU Malmö.
Att vara trainee innebär att man arbetar på FoU Malmö en dag i
veckan under ett halvår. Personal inom vård och omsorg får ledigt från
sitt ordinarie arbete för att kunna fördjupa sig inom något område som
är viktigt för den egna arbetsplatsen. Ämnet kan vara en fråga eller ett
problem som diskuterats på arbetsplatsen, eller något som den anställde
själv funderat på. Fördjupningen sker genom att den anställde får tillfälle
att söka litteratur som rör det valda ämnet. Litteratursökningen genomförs med hjälp av en handledare på FoU Malmö.
Aktiviteten FoU-trainee syftar till att öka de anställdas intressen och
möjligheter att följa utvecklingen av den forskning som bedrivs inom
vård och omsorg. Målet är att stödja Malmö stads långsiktiga arbete med
kvalitets- och kompetensutveckling inom detta område.
Varje trainee redovisar sin studie i en uppsats. Uppsatserna trycks i
en serie enklare publikationer. Uppsatserna har olika ambitionsnivåer.
Syftet med publiceringen är att ge personalen på den egna arbetsplatsen
och andra intresserade möjlighet att ta del av litteraturstudien.
Eva brinner för kultur och hälsa i hemvården, det har stått klart
sedan första stund då Eva satte sin fot på FoU Malmö. Med stort
engagemang har hon tagit sig an uppsatsarbetet som FoU-trainee,
studerat litteratur, undersökt relevanta projekt och följt upp projektbeskrivningar genom samtal med projektledare. Att Eva på något sätt
kommer att fortsätta verka för ett ökat utbud av kultur i vården är jag
övertygad om. Likaså är jag säker på att läsaren kommer att bli förvissad
om hur viktigt det är med kultur i vården.
Jenny Malmsten
FoU-koordinator
FoU Malmö
1
Dikt av Tomas Tranströmer.
Hemma stod allvetande Encyklopedin, en meter i
bokhyllan, jag lärde mig läsa i den
Men varje människa får sin egen encyklopedi skriven
Den växer fram i varje själ
Den skrivs från födelsen och framåt, de hundratusentals sidorna står pressade mot varann
och ändå med luft emellan! Som de dallrande löven i
en skog. Motsägelsernas bok.
Det som står där ändras varje stund, bilderna retuscherar sig själva, orden flimrar.
En svallvåg rullar genom hela texten, den följs av
Nästa svallvåg, och nästa….
(Ur dikten ”Kort paus i orgelkonserten” från diktsamlingen Det vilda torget 1983)
Jag vill tacka för den inspiration jag fått från de jag samtalat med under
arbetets gång, Christina Gedeborg Nilsson och Bibbi Miegel Sandborg,
Irmeli Dahlbacka och Yvonne Wismar Fransson, Eleanor Bodel och min
hemtjänstgrupp. Ett speciellt tack vill jag rikta till Marou Hansson för
många uppslag och goda idéer. Tack också till min handledare Jenny
Malmsten som tålmodigt läst mina utkast och kommit med hjälpande
och strukturerande synpunkter, samt till Jenny Ekblad som också tog sig
tid att läsa ett utkast i slutstadiet och komma med synpunkter.
Eva Martinsson
2
Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................ 4
Syfte och frågeställning ......................................................................................................... 5
Metod ...................................................................................................................................... 6
Avgränsningar ........................................................................................................................ 7
Disposition ............................................................................................................................. 7
Kultur och hälsa inom forskningen ........................................................................ 9
Definition av begreppen kultur och hälsa.......................................................................... 9
Hälsa ................................................................................................................................... 9
Kultur................................................................................................................................. 12
Forskningsöversikt - historik ............................................................................... 14
Europa ................................................................................................................................... 14
Sverige ................................................................................................................................... 16
Kultur i vården visavi vården som kultur............................................................................. 16
Andra svenska forskningsprojekt ........................................................................................ 18
Rehabiliteringsmedicin ......................................................................................................... 19
Musikterapi........................................................................................................................ 20
Musik, minne och prevention ............................................................................................... 21
Vårdalinstitutet .................................................................................................................. 22
Goda exempel på kultur och hälsa för äldre ........................................................ 25
Umeåmodellen: Projektet Kultur för seniorer – kultur och hälsa................................ 25
Exempel på aktiviteter ....................................................................................................... 26
Sättet att arbeta .................................................................................................................. 27
Umeå nulägesbeskrivning .................................................................................................... 29
Region Skånes kultur i vården verksamhet. ..................................................................... 31
Guldstunder i de äldres vardag i Malmö Stad ................................................................. 32
Ökat socialt innehåll i ordinärt boende i Malmö Stad. .................................................. 34
Mötesplatser för äldre i Malmö Stad ................................................................................ 35
Slutdiskussion ...................................................................................................... 36
Framtidstankar ..................................................................................................................... 38
Viktiga resultat i korthet ..................................................................................................... 41
Litteraturförteckning ............................................................................................ 43
Bilaga 1 .................................................................................................................................. 51
3
Inledning
Min bakgrund som sjuksköterska och teater- och litteraturvetare har
gjort att jag funderat kring frågor om vad som gör oss sjuka eller håller
oss friska, hur vi möter olika motgångar i livet, varför vissa skrattar åt en
jobbig situation de befinner sig i, medan andra fastnar i hur fruktansvärt
det är och blir deprimerade. I den här uppsatsen vill jag undersöka
forskningsfältet kultur och hälsa med inriktning på äldre och hur man
praktiskt kan arbeta med kultur för äldre i hälsofrämjande syfte.
Litteratur, film och teater gestaltar de existentiella frågor som alla
människor brottas med, både friska och sjuka. Vi är olika och har olika
behov, därför finns det inte enbart en lösning på allting, men det finns
möjlighet att diskutera kring vad som är viktigt för den enskilde
individen.
Jag har länge varit intresserad av film, teater, dans och litteratur.
Under olika perioder i livet har jag också spelat cello. Senaste gången jag
tog upp cellospelet var jag i en mycket stressig period och jag övervägde
länge om jag skulle klämma in ytterligare en sak i ett redan pressat
tidsschema. När jag ändå bestämde mig för att spela i en cellotrio, så
insåg jag att musicerandet i grupp var det bästa jag kunde göra för att
återhämta mig. När jag spelar är jag tvungen att lyssna till de andra,
fokusera på vad jag spelar - att vara helt närvarande i nuet. Stressande
tankar fick då ingen plats.
Jag har också som sjuksköterska studerat antroposofisk läkekonst i
Järna utanför Stockholm. Arkitektur och inredning med olika former och
färger utifrån individens behov är där mycket betydelsefulla.
Trädgårdarna och odlingarna är viktiga både som återhämtning och
terapi samt för att få fram den nyttiga kosten - en ekologisk, biodynamisk
mat. Olika konstarter, som måleri, eurytmi (en form av rörelse/dansterapi) och musik är där delar av behandlingen utifrån den enskilda
vårdtagarens behov.
Ytterligare inspiration fick jag, när jag som regionpolitiker i Region
Skånes kulturnämnd, deltog i konferensen ”Kultur för livet” i Lund
2007, där ett nordiskt nätverk bildades för att arbeta vidare med frågor
inom kultur och hälsa. Där hölls många intressanta föredrag såsom
musikens inverkan på intensivvårdspatienter, dementas möjlighet att via
musik hitta sig själv och minneslådor för äldre, vilket innebär att
museerna tar fram saker från olika decennier eller att man gör personliga
minneslådor. Även CD-skivor med tidstypisk musik finns från olika
decennier. ”Dans som rehabilitering” var ett annat föredrag. ”När orden
tar slut och sången tar vid”, var en annan presentation. Djur och
beröring är viktiga för en god livskvalité för vissa människor.
4
”Clownronden”, som tidigare enbart vänt sig till sjuka barn, presenterades. De arbetar nu även med äldre.
”Kultur på recept” är ett annat intressant projekt som har prövats i
Helsingborg under 2010, där långtidssjukskrivna har fått vara med om
olika kulturaktiviteter tillsammans med kulturpedagoger. De har även
själva fått prova på att måla, sjunga och spela. Eftersom det riktar sig till
yrkesverksamma kommer jag inte att ta upp det här, men det har
inspirerat mig mycket.
När jag hade fått klart på FoU Malmö att jag skulle få skriva om
kultur och hälsa för äldre bestämde jag mig för att gå på den uppföljande
konferensen ”Kultur för livet” 2011, denna gång i Malmö. Helhetssynen
på patienten var ett genomgående tema. Flera medicinare pekade också
på vikten av att hjärnan stimuleras. Hjärnan behöver omväxling, då håller
den sig friskare längre. Några föreläsare tog även upp konstens betydelse
för hälsan. Här visades dock att vissa bilder kan vara mycket stressande
för patienten, medan harmoniska bilder leder till snabbare läkning. Alltså
även här ett individuellt förhållningssätt.
Kulturministern meddelade under konferensen att det satsas 30
miljoner på kultur för äldre, drygt 20 projekt runt om i landet fick
pengar, vilket tyder på att det är ett angeläget område. De projekt som
beviljades pengar finns i bilaga 1. Region Skåne har fått 3,1 miljoner att
fördela i regionen, vilket jag återkommer till. Det finns många projekt på
särskilda boenden och andra typer av boenden. I denna uppsats vill jag
främst se om det finns några projekt inom hemvården och vilka
erfarenheter från boenden som skulle kunna användas i hemvården.
Vårdtagare i ordinärt boende är i Malmö Stad ett begrepp för äldre som
bor hemma och som har hjälp av vård och omsorg. Men jag väljer att
använda hemvård som är det begrepp som används på min arbetsplats.
Syfte och frågeställning
Mitt ena syfte är att göra en forskningsöversikt inom området kultur och
hälsa för äldre. Jag kommer att presentera litteratur från de senaste
decennierna, som finns tillgänglig i Sverige. En frågeställning är: Vilka
forskningssatsningar har varit framträdande och visat på nya sätt att
arbeta? Mitt andra syfte är att lyfta fram goda exempel på arbete med
kultur för äldre och se vad som kan användas på min arbetsplats. Vilka
konkreta projekt har varit framgångsrika i Sverige? Är det något jag
funnit som går att använda inom hemvården?
5
Metod
När jag började söka material utgick jag från den länksamling som finns
på Kultur Skånes hemsida, ”Kultur och hälsa”, där fick jag tips på både
forskning, litteratur och projekt. Ett projekt jag läste om där fanns i
Umeå, det presenterades i boken Kultur för seniorer, vilket jag tittar
närmare på längre fram. Jag sökte också på kulturrådets hemsida, där
fanns en politisk avsiktsförklaring och hänvisning till olika projekt i
landet. Lokala projekt fann jag på Malmö stads hemsida. Mina sökord
var ganska vida i början; kultur, äldre, hälsa.
Vårdalinstitutet är en nationell miljö för forskning och utveckling
inom vård och omsorg. Det finns nio tematiska rum på Vårdalinstitutets
hemsida, ett med inriktning på äldres hälsa och ett kulturrum. Dessa har
jag tittat närmare på.
De litteraturöversikter över forskning i Sverige och Norden med
utblick mot Europa, som jag har gått igenom är Birgitta Rapps
sammanställning Kultur i vården visavi vården som kultur (1999), som
behandlar forskningen i Stockholms län under 1990-talet med en utblick
mot det internationella fältet. 40 projekt fanns med i denna satsning.
Projekten löpte mellan 1993-2006.
Folkhälsoinstitutet har under redaktör Regina Winzer gett ut skriften
Kultur för hälsa (2005), där projekt från England, Norden och Sverige
finns med. Jag har också sökt litteratur på Lunds universitets bibliotek,
med samma sökord som ovan.
Ett seminarium hölls i Göteborg 2008 som genererade två böcker,
den ena är en mindre skrift sammanställd av Kerstin Wallin, Kulturen och
hälsan (2008), och sammanfattar seminariet samt diskussionerna. I den
andra, Kulturen och hälsan (2008), med redaktörerna Gunnar Bjursell och
Lotta Vahlne Westerhäll, skrev föredragshållarna var sin artikel där de
kunde utveckla sitt ämne. Den senare boken utgår jag från i avsnittet
kring definitioner av begreppen och jag ger också exempel därifrån i
forskningsöversikten.
För att följa upp den litteratur jag läst och för att få en uppfattning
om vad som är aktuellt just nu har jag kompletterat litteratursökningarna
med att tala med representanter från ”Kultur i vården” i Region Skåne,
”Kultur för seniorer” i Umeå, ”Guldstunder i de äldres vardag” i Malmö
Stad och projektet ”Socialt innehåll i ordinärt boende” i Malmö Stad
samt hemtjänstpersonalen i kvällspatrullen i centrum, där jag jobbar.
6
Avgränsningar
Kultur i vården är ett mycket stort ämne och jag insåg tidigt att jag måste
begränsa mig och välja bort vissa mycket stora områden inom fältet.
Enklast att välja bort var de projekt som riktar sig till barn och ungdom,
eftersom jag valt att fokusera på det som är skrivet om äldre och kultur.
Även de områden som berör stressjukdomar utgår, då det främst berör
yrkesaktiva. I samband med behandling av till exempel stressrelaterade
sjukdomar kommer man ofta in på olika terapier. Terapierna går ut på att
gå in djupare i olika sjukdomstillstånd för behandling, med hjälp av
musikterapi av olika slag, dansterapi, psykodrama eller konstterapi. Här
finns en del forskning gjord som jag kommer att nämna, men inte
fördjupa mig i.
Naturen som hälsofrämjare, som riktar sig till alla åldrar, är ett stort
område jag väljer bort, trots att jag tror att det är mycket viktigt även för
äldre. Det är ett område med inriktning på sinnesupplevelser, som är
mycket betydelsefulla för hälsan. Det kan vara att man anlägger en
trädgård, där olika dofter och ljud, t ex porlande vatten, är framträdande.
Det kan också vara att själv påta i jorden eller få möjlighet att ta sig ut i
naturen. Även inomhusmiljön är viktig för tillfrisknandet och det finns
undersökningar gjorda på friskfaktorer i vårdmiljö, som jag inte går in på,
men de kan sammanfattas med att ”utmärkande för en god vårdmiljö är
exempelvis små enheter med närhet till varandra, breda korridorer, stora
fönster med mycket ljusinsläpp samt en ljus och harmonisk färgsättning”
(Winzer 2005 s. 48). Det är konstaterat att bildkonst på väggarna, gärna
med naturmotiv och levande musik också är hälsofrämjande.
Kulturmöten mellan olika kulturer är också ett stort fält inom
området kultur i vården, som inte ryms inom denna uppsats. I Malmös
hemsjukvård möts många olika kulturer. Vårdtagarna kommer från olika
länder samt vi som arbetar i hemsjukvården kommer från många olika
kulturer. Här kan man också prata om ytterligare en inriktning vårdkultur – alltså vad som händer i våra möten mellan personal,
vårdtagare och olika arbetsgrupper. Exempel på denna typ av forskning
kan handla om måltidskultur och omvårdnadsnytta. Alla dessa är mycket
intressanta och aktuella ämnen som jag hoppas får genomlysning i ett
annat sammanhang.
Disposition
Min uppsats är disponerad på följande sätt: Efter inledningen med mina
avgränsningar, som du läst, kommer ett avsnitt med definitioner och
resonemang kring begreppen kultur och hälsa. Därefter gör jag en
mindre utblick mot den europeiska forskningen. Jag presenterar sedan
7
den svenska forskningen inom området med inriktning på äldre. Sedan
kommer jag till goda exempel, där Umeå kommuns numera permanenta
projekt ”Kultur för seniorer” är mitt huvudexempel. Jag nämner kort
vad kultur i vården i Region Skåne gör. Jag tittar också på vad som finns
i Malmö. Till sist avslutar jag med en slutdiskussion och sammanfattning.
8
Kultur och hälsa inom forskningen
I den första delen av detta avsnitt diskuterar jag definitioner av
begreppen kultur och hälsa. Därefter gör jag en översikt av den
forskning som finns presenterad i litteraturen jag har läst. Jag gör en kort
utblick mot Europa, men fokuserar på den forskning som är gjord i
Sverige. Där finns både större arbeten som avhandlingar, men också
mindre studier som ingått i större tvärvetenskapliga forskningssatsningar.
Även vissa praktiska projekt har följts upp genom olika forskningsstudier. Dessa presenteras här.
Definition av begreppen kultur och hälsa
I det här avsnittet kommer jag att visa att båda begreppen kultur och
hälsa är vida begrepp och många gånger svåra att definiera. Därför lyfter
jag fram olika forskares resonemang kring dessa begrepp.
Hälsa
För mig är det viktigt att se att hälsa kan delas upp i olika delar, samtidigt
som det är viktigt att ha en helhetssyn på människan. World Health
Organisation, WHO:s definition av hälsa är: psykiskt, fysiskt, socialt och
andligt välbefinnande. Sociologiprofessorn Fereshteh Ahmadi förklarar i
sin bok Kulturen och hälsan begreppen närmare:
Fysisk hälsa - Kroppsliga funktioner och prestationer
Psykisk hälsa – Välbefinnande, självförtroende och förmåga att hantera sitt liv
Intellektuell hälsa – Kognitiv förmåga och förmåga att lära
Emotionell hälsa - Förmåga att känna och uttrycka känslor
Social hälsa - Förmåga att ingå i sociala relationer, empatisk förmåga
Andlig hälsa – Förmåga att finna mental ro och reflektera över tillvaron
(Ahmadi 2008 s. 24)
Ahmadi inför också begreppet samhällsbetingad hälsa, som inte rör sig
på individnivå utan har att göra med samhällets möjlighet att tillgodose
fysiska och emotionella behov. Det är svårt att vara frisk i ett ”sjukt”
samhälle, menar hon. Ahmadi pekar också på att det finns två mycket
olika inriktningar i synen på hälsa som man kan särskilja, den
biomedicinska och den humanistiska. Hon tar upp att inom den
biomedicinska inriktningen ser man hälsa och sjukdom som motsatspar.
Utifrån den synpunkten är det sjukdom istället för hälsa som står i fokus
(Ahmadi 2008 s. 25).
Ahmadi fortsätter med att beskriva vad som är gemensamt för den
humanistiska inriktningens företrädare och det är att hälsa ses som något
mer än frånvaro av sjukdom. Man ser människan som aktiv och
9
skapande och individen som en del i ett samspel med den kontext i
vilken hon verkar. Hit hör den holistiska ansatsen, den ekologiska
ansatsen, den homeostatiska ansatsen, den teleologiska ansatsen, den
salutogena ansatsen, samt till stor del den behavoristiska respektive
psykosomatiska ansatsen (Ahmadi 2008 s. 25). Jag utvecklar inte detta
vidare, men vill här visa att det finns många olika sätt att se på hälsa.
Här ser jag en viktig skiljelinje som också berör hur vi organiserar
vårt arbete inom hemvården och även annan vård. Den biomedicinska
inriktningen gör att vi fokuserar på sjukdomen och i och med det så
tappar vi de andra delarna. Att få i vårdtagarna medicin är viktigare än att
prata om hur det känns just nu eller att sjunga en sång. Den psykiska och
andliga hälsan är inte lika viktig och får inte på samma sätt utrymme och
uppmärksamhet.
Flera av artiklarna som är med i samlingsvolymen Kulturen och hälsan
(2008) tar upp svårigheterna att definiera begreppen kultur och hälsa.
Underrubriken till boken Kulturen och hälsan är ”Essäer om sambandet
mellan kulturens yttringar och hälsans tillstånd.” Den är sammanställd av
mikrobiologiprofessorn Gunnar Bjursell och juridikprofessorn Lotta
Vahlne Westerhäll. I inledningen pekar Bjursell och Vahlne Westerhäll
på att detta forskningsfält är gränsöverskridande, vilket är en stor
utmaning. De ser dock en möjlighet med att den kulturella sektorn
kommer allt närmare den naturvetenskapligt dominerade hälsoforskningen. Det tror jag är mycket viktigt. Alltför länge har naturvetenskapen fått dominera, men om dessa områden kan mötas och föra
resonemang över gränserna kan det ge nya tankar och modeller att både
forska kring och arbeta utifrån. I arbetssituationen kan förändringar i
prioriteringar komma till stånd och ett nytt sätt att förhålla sig gentemot
vårdtagarna kan plockas fram.
Idéhistorikern Karin Johannisson tränger djupast in i diskussionen
kring båda begreppen och framhåller att begreppen kultur och hälsa är
två besvärliga begrepp att definiera. När Johannisson går närmare in på
hälsobegreppet sammanfattar Bjursell och Vahlne Westerhäll hennes
resonemang på följande sätt:
Upplevd ohälsa är mer än en biologisk händelse i kroppen. Den reflekterar hela
samhället. Den mäter materiella villkor men också sociala och kulturella koder,
värderingar och hotbilder, människosyn, inflytande, klass och könsstrukturer.
(Bjursell och Vahlne Westerhäll 2008 s. 8)
Johannisson har en bred definition av hälsa. Hälsobegreppet som hon
menar är ett kulturellt begrepp instämmer jag i, samt att det är ett
värdebegrepp. Vad som är hälsa varierar i olika samhällen vid olika
tidpunkter. Hon fördjupar resonemanget genom att visa att det är många
10
aktörer i samhället som samspelar i definitionen hälsa/ohälsa, inte bara
läkarna som definierar sjukdomarna, utan även sjukförsäkringssystemet
som bekräftar sjukdomen, media som exponerar den och läkemedelsindustrin som gör vinster på ohälsan. Alla dessa föreställningar hjälper till
att ge ohälsan mening (Johannisson 2008 s. 37).
En fundering som jag får är hur vi definierar diagnoser på äldre och
vad som är orsak och verkan. Gör till exempel ensamheten, som många
äldre upplever, att de blir mindre aktiva och tappar funktioner på olika
plan? Gör understimulansen att hjärnan tappar i funktion? I boken Kultur
för hälsans skull (2011), av sjukgymnasten och medicinedoktorn Eva
Bojner Horowitz, lyfter hon fram ny forskning som framhåller hur
hjärnan utvecklas och stimuleras av att uppleva kultur i olika former.
Hjärnan och kroppens strävan efter jämvikt påverkas också av om vi
utövar musik, målar eller leker, d v s är kreativa. Bojner Horowitz inför
ett nytt begrepp, ”hälsokonstnär”, som innebär att det är viktigt att på
olika sätt stärka sin hälsa och ta ansvar för den. Olika personer kan göra
på olika sätt men motion, mat, kreativitet i någon form, reflexion och
medvetenhet är viktiga ingredienser (Bojner Horowitz 2011).
Läkaren och forskaren Peter Währborg framhåller att kulturen i dess
vidaste bemärkelse är avgörande för vilka sjukdomar som utvecklas och
för det allmänna hälsotillståndet. Den moderna ohälsan präglas enligt
Währborg av ett kulturlandskap i obalans. På samma gång menar han att
kulturen kan medverka till läkning, lindring och tröst (Währborg 2008 s.
50). När det gäller ett samhälle i obalans pekar även Johannisson på att
om vår miljö gör oss sjuka, så påverkar det oss som individer
(Johannisson 2008 s. 30).
Föreståndaren för Centrum för kultur och hälsa i Göteborg är Ola
Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap. Hans essä
handlar om sambandet mellan fysisk/psykisk och existentiell hälsa.
Bjursell och Vahlne Westerhäll sammanfattar Sigurdsons hälsobegrepp:
Om hälsa inte enbart eller ens primärt handlar om frånvaro av sjukdom utan också
rör människans existens i ett meningsfyllt sammanhang, blir en skarp distinktion
mellan människan som biologisk varelse och människan som handlande tänkande
varelse – som kropp och själ – inte bara omöjlig utan försvårar också förståelsen
av hälsan som sådan för läkekonsten. Läkarens uppgift blir med ett vidare hälsobegrepp inte bara att bota en fysisk åkomma utan också återintegrera människan i
hennes kulturella och sociala livsvärld. (Bjursell och Vahlne Westerhäll 2008 s. 11)
Detta är mycket intressant tycker jag och även här ser jag en koppling
mellan humaniora, samhällsvetenskap och medicin; att det behöver
arbetas mer över gränserna. Även Peter Währborg lyfter fram denna
fråga. Han menar att läkare oftast fokuserar på hur man ska förlänga
livet, men inte tänker på hur livet ska göras meningsfullt. Här kan man
11
givetvis också fråga sig på vilken samhällsaktör detta ska ligga? Ska det
ansvaret ligga på sjukvården/hemvården att en tillfrisknande människa
får ett meningsfullt liv? I hur hög utsträckning ska friskvård och förebyggande vård vara kopplade till sjukvården/hemvården? Währborg
säger också:
Sjukdom och ohälsa har blivit ett slags samhällsvetenskap, där till många läkares
förtret, allt fler samhällsvetare gör anspråk på att definiera vad som är sjukt och
vad som är friskt. (Währborg 2008 s. 54)
Som vi ser är hälsobegreppet brett och kan tolkas på olika nivåer. Efter
denna diskussion om hälsa går jag nu över till kulturbegreppet.
Kultur
Läkaren och författaren Christina Doctare är också inne på att vårt
hälsobegrepp ibland är för snävt. Hon framhåller vikten av en holistisk
hälsodefinition som omfattar den fysiska, psykiska och andliga
dimensionen av människan. Detta kan kopplas till kulturens roll när det
gäller hälsa. Doctare menar om kulturbegreppet att:
Kultur har en andlig dimension, som alltså inte är den rent materiella. Det är
människans kreativitet, hennes ’gudagnista’ som skapar kultur, civilisation.
(Doctare 2008 s. 71)
Doctare menar att kulturen skapar förutsättningar för att känna
sammanhang att veta var man har sina rötter, samtidigt som där finns en
meningsfullhet och en delaktighet. Ur ett individuellt perspektiv kan det
också handla om att försonas med hur ens eget liv har gestaltat sig.
Doctare lyfte för några år sen fram att det är orättvist att samhället
betalar så mycket till den traditionella sjukvården, men så lite till den
integrativa medicinen eller komplementära medicinen. Samhället lägger
också pengar på RUT och ROT-avdrag. Doctare föreslog att samhället
borde ge möjligheter för både ”botavdrag” och ”kulturavdrag” så att
individen själv kan avgöra vad de vill göra för må bättre utifrån sina egna
behov (Doctare 2006). Till exempel mår många äldre bättre av att få
beröringsmassage, vilket förbättrar cirkulationen, kroppsmedvetenhet
och ger avslappning. Andra kan må bra av att gå på en skrivarcirkel eller
sjunga. Om större andelar av de summor som sjukvården kostar gick till
förebyggande hälsa skulle det troligtvis gå att minska kostnaderna för
sjukdomar, eftersom en del äldre håller sig friska längre.
Idéhistorikern Karin Johannisson resonemang kring kulturbegreppet
sammanfattar Bjursell och Vahlne Westerhäll på följande sätt:
12
Kultur är inte endast konst i form av litteratur, musik, bild, film och scen utan ett
sätt att förstå samtidens och dåtidens samhällen. Kultur är alla de föreställningar,
normer, värden, attityder som uttrycks i vardagens liv och ger det riktning och
mening. (Bjursell och Vahlne Westerhäll 2008 s. 8)
Johannisson har ett mycket brett kulturbegrepp som är inspirerande att
fundera kring. Jag anser att det visar på att det är så mycket som hänger
samman. I det breda begreppet ingår också vårdkultur, som är ett stort
forskningsområde som jag inte har möjlighet att diskutera här. Men
frågor som; Vad har vi för värderingar och attityder när vi arbetar? Vilka
normer är det som dominerar på vår arbetsplats, är intressanta att
fundera på. När jag framöver resonerar kring kultur använder jag det i en
snävare bemärkelse, men jag förstår samtidigt att en del går förlorat. Jag
har fokus på konstformerna, hur de kan användas, upplevas och utövas i
vardagen.
Båda begreppen kultur och hälsa har många olika möjliga
definitioner. De är också mycket breda begrepp. Hälsobegreppets olika
utgångspunkt är talande, om det är en medicinsk utgångspunkt ligger
fokus på ohälsa – sjukdom, om det är en humanistisk utgångspunkt är
helhetssynen viktig. Ur samhällssynpunkt är också komplexiteten kring
hälsa mycket stor, där många aktörer är inblandade. Kulturbegreppet kan
vara mycket brett och innehålla föreställningar, normer, värden och
attityder som uttrycks i vårt vardagsliv vid en viss tidpunkt i ett visst
samhälle. Kultur kan också vara begränsat till våra konstarter, litteratur,
musik, bild, film och scen. I denna uppsats begränsar jag mig till det
senare på grund av att hela fältet blir för stort att hantera.
13
Forskningsöversikt - historik
I detta avsnitt kommer jag att ge en kort historik av vad som varit
aktuellt i Europa de senaste decennierna, när det gäller projekt,
seminarier och i någon mån forskning inom kultur och hälsa. När det
gäller Sverige försöker jag i högre utsträckning att titta på vilken
forskning som varit aktuell inom området kultur och hälsa med
inriktning mot äldre. De avgränsningar jag gjorde i början av uppsatsen
gör att jag utelämnar forskning inom de bortvalda områdena. Här
använder jag mig i huvudsak av de tidigare nämnda översikterna som
kommit ut från Stockholms länsmuseum: Kultur i vården visavi vården som
kultur (1999), och Folkhälsoinstitutets Kultur för hälsa (2005), samt
artikelboken Kulturen och hälsan (2008). Centrum för kultur och hälsa vid
Göteborgs universitet, har en nyöppnad hemsida där jag också funnit en
del material.
Europa
Tankar kring kultur och hälsa har funnits under mycket lång tid, men jag
kommer i denna historik att fokusera på de senast decennierna och jag
inleder med Europa. Följande redovisning är hämtad från statens
folkhälsoinstituts skrift, Kultur för hälsa. United Nations Educational,
Scientific and Cultural Organization, UNESCO, har haft ett projekt
kallat ”Arts in Hospital” från 1988-1997 som involverade tjugoåtta
länder i Europa och löpte som synes under en tioårsperiod. En
världskonferens arrangerades i Manchester 1999, ”Culture, Health and
the Arts World Symposium”, där både hälsoministrar och kulturministrar
fanns bland deltagarna. Ett nordiskt projekt startades 1997, kallat
”Kultur ger hälsa”, som framförallt har ordnat ett flertal konferenser.
I England har det gjorts en granskning av nittio kulturprojekt under
samlingsnamnet ”Art for Health”. Resultaten av många projekt som
slutfördes visade på följande förbättringar i hälsa:
•
•
•
•
•
Ökad motivation (både inom projektet och i deltagarnas liv generellt).
Bättre kontakt med andra.
Människors egen uppfattning om att de har en mer positiv syn på livet.
Minskad fruktan, isolering och oro.
Bättre självförtroende och självkänsla samt social förmåga. (Winzler 2005
s. 40)
Forskarna i Art for health-projektet sammanfattar detta i forskningstermer på följande sätt:
14
Teorier om socialt kapital betonar social tillhörighet och sammanhang som några
av de viktigaste bestämningsfaktorerna för hälsa och välmående. (Winzer 2005 s.
40)
Birgitta Rapp framhåller i Kultur i vården visavi vården som kultur, att det här
sättet att resonera anknyter till den franske sociologen Pierre Bourdieu.
Han menar att skillnader i folksmaken beror på vilken kulturell och
social bakgrund man har. Det påverkar också ens inställning till kultur
och konst. I Frankrike på 2000-talet är kultur i vården ett sätt att få in
humaniora i vården. Rapp lyfter fram den dåvarande hälsoministern
Bernard Kouchner som menade att kultur i vården skulle bryta
”långtråkigheten i sjuksängen”, men fransmännen vill också förbättra
vårdprocessen och livskvalitén för den enskilda patienten. Satsningen i
Frankrike har också en kulturpolitisk demokratisering som mål, att dessa
samverkansprojekt mellan kulturinstitutioner och sjukhus ska ses ”som
en möjlighet att erbjuda kultur för alla åldrar och samhällsklasser” (Rapp
1999 s. 14).
Vårt nordiska grannland Norge har haft ett projekt, ”Kultur gir helse
från 1995-2001”. Tjugosex kommuner deltog och utvärderingen visade
att många av aktiviteterna hade bidragit till att deltagarna känt samvaro
och trivsel. Kulturdeltagandet hade främjat hälsa på olika sätt. En
intressant sidoeffekt visade sig också satsningen ha haft. Den hade
konsekvenser även på strukturell nivå och har också gett vissa
perspektivskiften. Projektägarna som gjort utvärderingen skriver:
En grund har lagts för samarbete mellan institutioner, organisationer och personer
som tidigare arbetat var för sig, vilket är förändringar som kanske på lång sikt är
viktigare än effekter som har nåtts för enskilda. Satsningen har visat att kultur i
sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete samt rehabilitering bör stödjas
både med hälsomässiga, ekonomiska och etiska argument. För att en sådan
satsning ska få större genomslag både på lokal och central nivå behövs dock en
kontinuerlig kommunikation mellan olika aktörer på flera arenor. (Winzer 2005 s.
42)
Här har de fått fram viktiga argument för att arbeta gränsöverskridande
och att detta på sikt inte enbart ger hälsovinster för individen utan att det
på lång sikt kan vara samhällsekonomiskt lönsamt.
15
Sverige
I Sverige fanns redan på 1930-talet idéer att införa konst och kultur i
vårdmiljön. Artur Engberg var en aktiv kulturminister (Rapp 1999 s. 12).
Då fanns allmänt i kulturpolitiken att kulturen skulle vara folkbildande.
Till exempel bildades Riksteatern 1933 för att föreställningar av god
kvalité skulle nå ut till människor i hela landet. Men redan i slutet på
1800-talet fanns tanken på att vackra omgivningar gjorde vårdtagare
friskare, säkert även tidigare än så. Här nedan fokuserar jag på projekt
och forskning från de senaste decennierna.
Bengt Arnetz, sedemera professor i socialmedicin, avhandling,
Psychophysiological effects of social understimulation in old age: a controlled
intervention study concerning the effects of increased social activity and enhanced
personal control in institutionalized elderly people (1983), var tidig inom
ämnesområdet. Töres Theorell var hans handledare och han
sammanfattar Arnetz resonemang i artikeln ”Kultur och folkhälsa”
(Theorell 2008 s. 120-121). Enligt Theorell framhåller Arnetz att det är
viktigt att ta reda på vad de äldre vill ha för kulturaktiviteter utifrån sina
intressen. Det visade sig att de som höll sig friskast var de som hade fått
göra det de tyckte om. På något sätt skyddades de mot nerbrytande
processer i kroppen. Dans på gränsen (2002) är annan avhandling som var
ganska tidig. Den handlar om demensdrabbades möjlighet till
kommunikation under dansterapi och har skrivits av Krister Nyström vid
Stockholms universitet. Han pekar på att vår gängse uppfattning om
demenssjukas kommunikation är att de har förvirrat tal och ologiska
tankar. Vi har då talet som referensram. Nyström kommer fram till att i
en ickeverbal kommunikation, som är mer kroppslig och musikalisk, så
blir kommunikationen både adekvat, nyansrik och mångfasetterad.
Kultur i vården visavi vården som kultur
Projektet ”Kultur i vården visavi vården som kultur” var ett svenskt
forskningsprojekt i Stockholms läns landsting som löpte från 1993-2003.
Fyrtio projekt fick forskningspengar inom programmet. 93 % av
studierna blev klara, därav någon licentiatavhandling, flera artiklar som
publicerades i olika tidskrifter och presentationer på olika konferenser.
Flera av ämnena är fokuserade på äldre och innefattar de flesta områden
inom kultur i vården. I slutrapporten av Birgitta Rapp på Stockholms
länsmuseum finns en översikt av alla projekt. Rapp presenterar i
inledningen professor emeritus i socialmedicin Lars Olov Bygrens
forskning som talar för ”att kulturupplevelser ger människan bättre
beredskap att möta infektioner, psykiska trauman och sociala problem”.
16
Bygrens forskning sammanfattas av Rapp och visar att dödligheten
minskar om man är kulturellt aktiv (Rapp 1999 s. 13). Bygrens forskning
visar också att kulturell aktivitet är färskvara. Det fanns också en överrisk
för inaktiva personer för sämre hälsa på 65 % jämfört med kulturellt
aktiva (Winzer s. 37-39). Stockholmsprojektet var en stor satsning, där
många olika områden var representerade. Varje forskningsområde hade i
sin tur olika projekt och jag vill nämna de som har anknytning till äldre.
Jag börjar med ”Dans, rörelse, musik”:
•
•
•
•
•
•
•
Musik och kommunikation mellan vårdare och dementa.
Musikterapi - en behandlingsmetod för strokepatienter.
Nostalgoteket I och II, (studerade musiksmak hos äldre, vad vi tror och
hur det verkligen är).
Försöksverksamhet med dansterapi inom äldrevården.
Dans i ett annat rum.
Dansens betydelse i demensvården.
Mariahissen, dans och musik på äldre dar.
Området om ”Audiovisuella hjälpmedel” genererade följande forskningsprojekt med äldreanknytning:
•
•
•
Kan livskvaliteten för boende vid sjukhem höjas genom mental
stimulering med audiovisuella hjälpmedel.
Biblioteket i vårdmiljön. Anhöriga brobyggare till de boendes
biblioteksbehov.
Vardagsaktiviteter som mötesplatser vid demenssjukdomar, en film och
ett anhörigprogram.
Flera av de forskningsprojekt, som sorterats under ”Livsfrågor” tar upp
existentiella frågor hos äldre och inom äldrevården ur både det friska och
det sjuka åldrandets synpunkt:
•
•
•
•
•
•
Livskvalitet hos äldre. Livsåskådning, religion och personlig utveckling
som livskvalitet hos äldre.
Hälsobeteende hos äldre.
Livsfrågor. Bild och psalm.
Ett kulturuttryck: Människoteckningen i vården.
Poesigrupper på sjukhem - ett sätt att fördjupa livskvaliteten för de
boende.
Välbefinnande bland de allra äldsta, 90+.
När det gäller ”Konstens kommunikativa möjligheter” blev det följande
forskningsprojekt:
•
•
Målarmöten - ett bildprojekt för dementa.
Målarmöten - en modell för aktivering av dementa.
17
Alla här ovan nämnda är studier utförda av forskare för att undersöka
och dokumentera effekter av projekt gjorda i olika verksamheter.
Studierna var av olika omfattning och omfång, men var en första ansats i
Sverige. För att få en uppfattning om vilka övriga ämnen som varit i
fokus för intresset inom området vill jag nämna några konferenser som
hållits under 1990-talet: ”Musiken i vården”, ”Med öppna sinnen för
hälsans skull”, ”The Arts of care-related activities” och ”Kultur och
arkitektur för hälsa”.
Andra svenska forskningsprojekt
2005 satsades det i Sverige på flera forskningsprojekt som visar kulturens
betydelse för hälsan i programmet ”Vetenskapsrådets forskningsprogram
Kultur och hälsa 2006-2008.” Totalt fanns nio projekt, av dessa är det ett
som berör äldre och det är projektet ”Aktiva personer minns bättre på
äldre dar” av forskarna Marti Parker, Neda Agahi, Ingemar Kåreholt och
Carin Lennartsson från Aging Research Center, Karolinska Institutet och
Stockholms universitet. De kommer fram till att:
Individer som i medelåldern ägnat sig åt politiska, intellektuella och kulturella
aktiviteter har bättre minnesförmåga när de blir äldre jämfört med dem som inte
varit aktiva på dessa områden.(Vetenskapsrådets hemsida, se länk)
De visar också att kvinnor och män är aktiva på olika sätt. Det finns ett
samband mellan deltagande i olika aktiviteter och lägre dödlighet.
Geriatrikprofessor Sölve Elmstål och medicinedoktor Henrik
Ekström har gjort en uppföljning av studien GÅS ”Gott Åldrande i
Skåne”, där de bland annat kommer fram till att det är viktigt att
stimulera fysisk och social aktivitet för att skjuta upp inskränkningar i
ADL(Activities of Daily Living). De säger också att:
Många äldre känner sig ensamma och med ålder tunnas sociala nätverk ut vilket
bidrar till inaktivitet, försämrad hälsa och lägre livstillfredsställelse. Mötesplatser i
närområdet utöver platser för motion och underhållning etc. så som kaféer eller
föreningslokaler eller kursverksamhet med organiserade aktiviteter kan här fylla en
viktig funktion för att bryta en ofrivillig isolering och istället leda till ett ökat
socialt deltagande vilket i sin tur kan förväntas ha positiva effekter på funktionsförmågan och den allmänna hälsan såväl fysiskt som mentalt. (Elmstål och
Ekström 2012 s. 14)
Det kan dock vara så att i de allra äldsta åldrarna vill den äldre dra sig
tillbaka och inte ha så många sociala kontakter. I det läget är det inte
etiskt försvarbart att tvinga dem till aktivitet. I sin sammanfattning
skriver Elmstål och Ekström att en strategi för gott åldrande kan vara:
18
Att stimulera till en hälsosam livsstil genom att skapa miljöer för detta via egna
aktiviteter eller föreningsliv, med god tillgänglighet och dessutom flexibla till tid
och rum ökar möjligheter att stärka individens fysiska, mentala och sociala
reservkapacitet. (Elmstål och Ekström 2012 s. 14)
En svårighet är transporterna till olika aktiviteter, så därför är det viktigt,
att medan man kan, röra sig så mycket som möjligt och att aktivera sig
med olika saker. Något som ännu inte är helt belagt är om kognitiv
försämring är möjlig att skjuta upp med ett mentalt, socialt och fysiskt
aktivt liv (Elmstål och Ekström 2012 s. 11). Inom detta område pågår för
närvarande forskning.
Rehabiliteringsmedicin
Det finns ett område som heter rehabiliteringsmedicin, där Töres
Theorell varit en ledande forskare på Karolinska institutet i Stockholm.
Han menar att det finns en stor potential i de kulturella aktiviteterna när
det gäller hälsofrämjande arbete. Men det är svårt att vetenskapligt fånga
vad de verksamma mekanismerna är. Theorell skriver:
Enligt mitt sätt att se är det viktig forskning eftersom ökad kunskap kan lära oss
vilken sorts kulturella aktiviteter som är hälsofrämjande, och för vilka personer
och under vilka omständigheter de kan fungera positivt eller negativt för hälsan.
(Theorell 2008 s. 136)
Theorell framhåller också att kultur verkar på flera olika plan. I en
intervju som presenteras i Kultur för seniorer framhåller han:
Hormoneffekter: De hormon som utsöndras vid aktiviteter bidrar till att förlänga
livet, förhindra åderförkalkning, och gör att musklerna fungerar bättre.
Estetiska effekter: Kulturupplevelser får oss att tänka i nya banor och att hitta
nya sätt att lösa problem.
Sociala effekter: Känslan av att tillhöra en grupp får oss att må bättre och känna
oss mer tillfreds med livet. (Kultur för seniorer 2005 s. 14-15)
Theorell menar också att kulturupplevelser och eget skapande påverkar
vårt mentala tillstånd. Vi får känna glädje, lust och meningsfullhet.
Resultatet från den svenska forskningen visar att vi lever längre, får lägre
blodtryck, ökad tankeskärpa, bättre ämnesomsättning och mer energi vid
regelbundna kulturupplevelser. Det är som sagt svårt att forskningsmässigt visa på direkta samband eftersom livet är så komplext. Olika
forskare visar dock att kulturupplevelser kan ge både lugnande och
stimulerande effekter.
Något som flera forskare framhåller och som jag tycker är mycket
viktigt är att kulturell aktivitet är liksom fysisk aktivitet att betrakta som
19
färskvara. Så det gäller att fortsätta att vara aktiv och inte slå sig till ro för
att man tidigare varit kulturellt aktiv.
Musikterapi
Even Ruud, som är musikprofessor i Oslo, gör en djuplodande
genomgång, i sin artikel ”Hvorfor musikk som terapi?” (Ruud 2008 s.
75-103), av alla olika inriktningar som finns inom musikterapin och
försöker ge ett svar på varför och hur musik kan användas som terapi.
Han kopplar här konstarten musik till hälsa och framhåller vikten av att
det finns processer på kroppslig nivå, fysiologiska eller neuropsykologiska, som ledsagar musikupplevelserna. Ruud gör utöver sin
presentation av musikterapin en översikt av musikforskningens olika
inriktningar. Han framhåller att det är ett komplext område:
Derfor må vi søke forklaringer både i kroppen, i personens psykologi, i den
kulturelle konteksten og i musikkstrukturelle forhold når vi ønsker å forstå
musikkens funksjoner og virkninger i terapi og helsearbeid. (Ruud 2008 s. 99)
Som jag sagt tidigare kommer jag inte att gå in på olika terapier där man
kan tränga djupare in i olika sjukdomars behandling, men jag skulle ändå
vilja visa på den mångfald som finns inom ett område. Då väljer jag
musikterapin, där verkningarna ser mycket olika ut beroende på de
många olika sätt som finns att jobba med musikterapi.
Man kan t ex jobba på olika sätt med dementa, ett sätt är att stärka
fysiken genom rörelse i dansen. Man kan även jobba på ett relationellt
plan i musiken, man kan jobba med kommunikation och socialt sampel
genom musiken. Psykoterapeutisk musikterapi jobbar med utveckling av
personens sampel och inre utveckling. Musikterapi kan även användas i
pedagogiska sammanhang - att lära genom rim och ramsor tränar olika
färdigheter, men också minnesträning. Musik kan också användas som
rekreation, d v s musikalisk egenomsorg. Möjlighet att spela och
interagera finns också att improvisera med en terapeut att få utlopp för
olika känslor. Det finns alltså många olika spännande inriktningar.
Gunilla von Bahr skriver utifrån sina erfarenheter som professionell
musiker att musiken kan ge livsglädje hjälpa till att läka och ge hopp.
Hon lyfter också fram att musiken överbryggar kulturella gränser.
“Många gånger har jag upplevt att musiken varit språket som krävts för
att komma människor nära, oavsett kultur eller modersmål, när andra
vägar inte funnits” (von Bahr 2008 s. 105). I vårt mångkulturella
samhälle finns här en möjlighet att berika varandra.
Givetvis finns även olika typer av forskningsinriktningar. Vad
händer t ex i hjärnan när vi lyssnar till musik? En forskningsinriktning
kan stå i kontrast till en annan, t ex musik som universellt kommunika20
tionsmedel strider mot inriktningar som pekar på hur viktig den
kulturella kontexten är. En annan fråga är, hur verkar musiken? Hur
upplever vi musiken, rytm, klang, toner? Musik som medium är
ytterligare en inriktning. Vad händer vid en improvisation? Kommunikativ musikalitet, går det att gestalta en svår upplevelse via musik?
Spänningsförhållandet i musiken är ett annat. Musikens signalfunktioner
eller symbolfunktion, om konsten att lyssna. Här är en mycket stor
variation både på olika terapier och olika forskningsinriktningar.
Musik, minne och prevention
På Centrum för kultur och hälsas nystartade hemsida i Göteborg finns
ett arkiv med den forskning som finns vid Göteborgs universitet. Där
finns bland andra några projekt som rör äldre. Jag går inte här in på de
enskilda artiklarna, men vill nämna några exempel på ämnen från olika
ämnesområden. En artikel som nämns i arkivet är “Music and other
strategies to improve the care of agitated patients with dementia”, en
annan är “Dinner music for demented patients: analysis of videorecorded observations”. Sociologiska institutionen har ett projekt som
heter “Tolkningar av hur några sociala och kulturella faktorer förhåller
sig till hälsa och överlevnad i en åldrande befolkning”. Inom
religionsvetenskap finns ett projekt om ”Religionens betydelse för kultur
och hälsa.” Arbetsterapeuten och doktoranden Susanne Gustafsson har
inom projektet ”Äldre personer i riskzonen” publicerat två artiklar som
visar att äldre som fick hembesök och var med på seniorträffar mådde
mycket bättre efter tre månader än de som inte var på träffar eller de
som inte heller fick hembesök. De som var på seniorträffar var efter två
år mindre beroende av hjälp än de i de andra kontrollgrupperna.
(Gustafsson 2012, utdrag ur Gustafsson finns på vårdförbundets
hemsida.)
Etnologiska institutionen har haft ett stort projekt med målsättningen att främja de äldres livskvalitet och att öka vårdpersonalens
arbetsglädje. Detta projekt presenteras i boken Minnenas galleri som är
skriven av Kerstin Gunnemark som är docent i etnologi vid Göteborgs
universitet. Hon beskriver olika typer av projekt kring minnesskåp och
minneslådor och hur man kan arbeta med dessa. Dels finns minnesskåp
som museer runt om i Sverige har tagit fram som är mer kulturhistoriskt
inriktade. Minnesskåp är som ett slags mobilt museum. Minnesskåpen
kan förevisas på äldreboenden, där äldre och personal kan ha samtal
kring dessa. Ett exempel är födelsedagsskåpet, det visar hur kalas och
presenter har sett ut under olika perioder. Man kan också arbeta under
en längre tid med minnesbearbetning, där minnena ses som en resurs. Då
samlas man regelbundet med en samtalsledare kring ett minnesskåp
(Gunnemark 2004 s. 114-115).
21
Det andra är att göra en mer personlig minneslåda eller skåp.
Gunnemark presenterar ett samarbete mellan etnologiska institutionen,
bibliotek och fritidsverksamhet. Projektet ägde rum i Linnestaden både
barn, vuxna och äldre var med. Ett tema var så minns vi vår tonårstid.
Det var en kultursatsning över generationsgränserna med målsättningen
att:
via föremål, lyfta fram individuella erfarenheter, lokala händelser och nationella
strömningar förknippade med 1900-talets kulturarv. (Gunnemark 2004 s. 15)
En ambition med projektet var att olika åldersgrupper skulle kunna
förmedla sina minnen och sina attityder till sina ägodelar. Ofta är det
lättare att få tag på sina minnen utifrån ett föremål. De personliga
minnesskåpen kan också vara en möjlighet att berätta om sitt liv för sina
barnbarn. Det går ju också att skriva ner små berättelser utifrån olika
föremål som berättar om den personens liv. Det är inte så ofta en person
själv ser ett värde i att nedteckna sina minnen, men ofta upptäcker man
senare i livet att det hade varit intressant om man vetat mer om sina faroch morföräldrar. I sitt hem kan man skapa en vrå med minnessaker där
man kan slå sig ner och minnas, en plats för samtal över generationsgränser, men också ett skåp/låda/hörna för jämnåriga vänner eller
hemtjänst personal. Jag kan se att minneslådorna i hemmet skulle kunna
vara en möjlighet att få en ingång till fördjupade samtal med sin
vårdtagare. Man skulle då också få ”alternativ till hur äldre och personal
kan föra dialoger utifrån livserfarenheter, så att de äldres kompetens kan
tas tillvara” (Gunnemark 2004 s. 114). En annan viktig sak som
Gunnemark lyfter fram är personalens arbetsglädje och hon uttrycker det
på följande sätt när det gäller arbetet med äldre som har en påbörjad
demens:
I ett långsiktigt perspektiv är också social stimulans betydelsefull för personalens
arbetsvillkor. I den mån det går att förhindra eller försena senilitetens åkommor är
detta betydelsefullt för de äldres livskvalitet och personalens kvitto på goda
arbetsinsatser, vilket förhöjer deras arbetsglädje. (Gunnemark 2004 s. 100)
Forskningen visar alltså att få in kultur i vården ger inte bara vårdtagaren
bättre livskvalité utan även personalen mer arbetsglädje.
Vårdalinstitutet
Vårdalinstitutet är en nationell miljö för forskning och utveckling inom
vård- och omsorgsområdet. Här kan man läsa kortare artiklar skrivna av
forskare i olika ämnen. Flera handlar om musik, t ex professor emeritus
Töres Theorells artikel ”På vilket sätt påverkar kulturaktiviteter hälsan?”
(2008), han lyfter i sin artikel fram andra forskare. Grape (2003) visar att
22
amatörsångare mår bättre av att sjunga än professionella sångare, vilket
kan tyckas lite förvånande. Eva Götell skriver i sin artikel ”Kultur och
vårdarsång” (2008) om att kommunikationen förbättras betydligt om
vårdaren i skötseln av dementa kan sjunga. Det minskar oro och
agitation. Den demente blev av sången själv mer aktiv och kunde prata
längre sammanhängande meningar. Rent fysiskt sträckte de på kroppen
och fick mer mimik. I ”Musik som ett verktyg i vården” (2006) skriver
Hans Ragneskog att okontrollerad musik på ett äldreboende från radio
eller TV kan göra att både vårdtagare och personal blir stressade och
trötta, men individuellt anpassad musik vid ett visst tillfälle kan ha goda
effekter. Professor i humanistisk medicin Carl-Magnus Stolts essä, ”Lyrik
och medicin” (2004) lyfter fram diktens öppna struktur, där man som
läsare kan fylla i luckorna. Han menar att poesin är ett utforskande av det
mänskliga - av lyckan att finnas till och lidandet att leva. Inom vården
möter vi ofta, som personal, människor i mycket svåra situationer. Både
etiska och existentiella frågor kan komma upp. Lyriken kan då ge
möjlighet till reflexion och tröst. Trösten är en del som Inger Eriksson
tar fasta på i artikeln ”Poesi för livet – om poesigrupper i vården” (2008).
Hon menar också att lyrik kan ge välbefinnande, gemenskap och mening.
Eriksson har även skrivit en avhandling i ämnet med titeln Poesiläsning som
meningsskapare: en studie om poesigrupper på sjukhem och hospice, (2006).
Sjuksköterskan, symbolpedagogen och universitetsadjunkten AnnKristin Holms artikel, ”Sagan som kommunikationsform” (2005), tar
fasta på sagoberättande för dementa som ett sätt att öka
kommunikationen. De flesta lyssnade uppmärksamt och var även villiga
att dela med sig av olika minnen under den efterföljande diskussionen.
Dessa stunder gjorde också att personalen blev mer intresserade av att
hitta nya sätt att samspela med vårdtagaren. De fick även se andra sidor
av vårdtagarna.
För att göra en kort sammanfattning av forskningen under de
senaste decennierna har det både internationellt och i Sverige funnits ett
ökat intresse kring frågor som rör kultur och hälsa. Det finns många
projekt som jag inte nämner här eftersom jag avgränsat mig att fokusera
på kultur och hälsa när det gäller äldre. Många av de projekt jag
presenterat handlar om att de som är kulturellt aktiva håller sig friskare
längre. Vissa projekt syftar till att berika vardagen under ålderdomen, till
exempel de privata minneslådorna. En del forskning lyfter fram att
hjärnan behöver omväxling och stimulans för att trivas och att vara
kreativ ger positiva hälsoeffekter. Musik kan användas på många olika
sätt i både vård och i livet i allmänhet. Den kan vara både lugnande och
stimulerande. Tillsammans med dansen kan den vara viktig för den
fysiska rörligheten. Dans kan vara ett uttryck av sig själv och ett sätt att
få ut olika känslor. För dementa i ett projekt gav dansen en möjlighet att
23
kommunicera på ett mer mångfasetterat och nyanserat sätt än med talet.
Både läsande och skrivande kan stimulera till att diskutera existentiella
frågor. För många äldre är det flera livstrådar som ska knytas ihop innan
de lämnar livet och döden är ofta närvarande på olika sätt. Skrivandet
kan vara ett sätt att för sig själv sammanfatta eller bearbeta delar av sitt
liv eller dela med sig av sin livshistoria. Att få uppleva konst och
tillsammans med en konstpedagog få veta mer om ett konstnärskap kan
också ge möjligheter att reflektera kring existentiella frågor. Färg och
form kan användas på många sätt med olika material. Det ger möjlighet
både att leka, vara kreativ och uttrycka en känsla. Vardagsaktiviteter i det
lilla formatet är också viktiga vilket jag kommer att lyfta fram i nästa
kapitel.
24
Goda exempel på kultur och hälsa för äldre
Föregående kapitel fokuserade på forskning om kultur och hälsa. I den
här delen vill jag lyfta fram en del goda exempel. Mitt huvudexempel är
Umeå som också har sammanfattat sitt sätt att arbeta i en bok. Jag har
också använt deras aktuella hemsida och samtalat med projektledaren
Eleanor Bodel. Längre fram i kapitlet går jag även in på vad som är
aktuellt i Region Skåne och i Malmö Stad just nu.
Umeåmodellen: Projektet Kultur för seniorer – kultur och hälsa.
I Umeå kommun startade för drygt 10 år sedan det projekt som jag här
kommer att presentera. Det visar på ett möjligt sätt att arbeta med kultur
i vården för äldre. Jenny Eklund, Eleanor Bodel och Ingunn Grande i
Umeå kommun har sammanfattat de erfarenheter initiativtagarna och
deltagarna har fått i projektet i boken Kultur för seniorer. Där finns många
kloka råd till andra som vill göra något liknande. Hur startade då denna
idé?
Det började med en förstudie av Umeå Kultur, i samarbete med
Socialtjänsten. Redan sommaren 2000 anställdes projektledaren Elenor
Bodel. I förstudien gjorde hon en bred inventering av kommunen utifrån
följande frågeställningar:
•
•
•
•
•
Hur ser det ut för de äldre i Umeå?
Vilka behov av kulturaktiviteter finns?
Vad vill pensionärerna själva ha för utbud?
Vilka aktörer i staden/regionen kan bidra till ett kulturutbud för äldre?
Hur bygger vi ett nätverk, som så småningom blir självgående?
(Umeå kommuns hemsida)
Det visade sig att de flesta äldre, så många som 90 %, var
understimulerade (Eklund, Bodel och Grande 2005 s. 40). De aktiviteter
som erbjöds var i huvudsak bingo och gudstjänster. Självklart är det ett
alldeles för begränsat utbud. Äldre har många olika intressen och såsom
samhället ser ut kommer nog intresset för gudstjänster att minska
framöver. I ett mångkulturellt samhälle får de existentiella frågorna tas
upp och utövas på ett annat sätt. Under förstudien gjordes också en
kartläggning av möjliga arrangörer och producenter av kulturaktiviteter
för äldre i regionen. Detta var viktigt för det fortsatta arbetet.
Projektet drog igång för fullt hösten 2001 efter att projektidén
förankrats politiskt. En viktig del var att projektledaren började bygga
nätverk baserat på de kontakter som tagits under förstudietiden.
Nätverket består bland annat av kyrkor, skolor, pensionärs25
organisationer, frivilligorganisationer, studieförbund, kulturinstitutioner,
föreningsverksamhet och ungdomsorganisationer. I Umeå har kulturella
evenemang för äldre ökat från 48 stycken år 2000 till 5500 år 2005. Detta
är en helt otrolig ökning, men kvantitet är en sida och kvalitet en annan.
Utifrån min läsning av projekten verkar många av projekten även haft en
god kvalitet.
De tankar som jag tror är en del av framgången i Umeå är de som
projektledaren presenterar. Elenor Bodel menar att många äldre idag är
ensamma och känner sig utanför samhällsgemenskapen. Kan man bryta
ensamheten skapas förutsättningar för att förlänga den friska delen av
livet. Målet för verksamheten var att förbättra livskvalitén för så många
seniorer som möjligt. En utgångspunkt var de behov som alla människor
har:
Se mig
Hör mig
Rör mig
Bekräfta mig (Eklund, Bodel och Grande 2005 s. 10)
Målgruppen var alla pensionärer i kommunen och att för dem skapa
meningsfulla kulturaktiviteter, som får dem att må bättre. En av
deltagarna uttrycker det så här; ”Det är viktigt att hålla sig aktiv, röra på
sig och prata med andra. Då blir man pigg och håller demensen borta”
(Eklund, Bodel och Grande 2005 s. 13). De som arbetat med projektet
menar förutom att det är bra för individens hälsa, så kan det leda till
ekonomiska vinster för samhället. Flera av deltagarna pekar på att den
sociala samvaron varit mycket viktig och att få stimulans från andra.
Exempel på aktiviteter
Från att, som jag nämnde ovan, i stort sett haft enbart bingo och
gudstjänster som aktivitet har utbudet ökat i mycket stor utsträckning
genom samverkan mellan och inom de olika nätverken. Det spelades
boule, utfördes rullstolsdans med volontärinsatser, gjordes konstvandringar och olika föreläsningar samt egna konstutställningar. Norrlandsoperan gjorde rabatterade föresällningar för äldre och även i mindre
format hade de framföranden på boenden. Några äldreboenden fick
tillfälliga besök av hundar och renar.
Ett annat av målen för projektet var att mötas över generationsgränserna – att framförallt få unga och gamla att mötas. Elever
undervisade seniorer i datorkunskap. Seniorer läste sagor för förskolebarn, musikskolan och flera körer repeterade på olika äldreboenden.
Gymnasieskolans elever på frisörprogrammet klippte och friserade de
boende någon gång per år. Sinnenas trädgård startades med hjälp av
26
grannar och gymnasieelever. I EU-satsningen ”Skriv för livet” fick
deltagarna skriva ner sina egna livsberättelser. Högstadieelever hjälpte till
att scanna in bilder för att levandegöra berättelserna. ”Skriva för livet”
byggde på tanken att varje människa bär på en unik historia och att om
den skrivs ner bevaras minnen för framtiden. Den kan sedan även delges
barn och barnbarn. Projektet var ett samarbete mellan flera olika
studieförbund, pensionärsorganisationer, Umeå kommun, folkminnesarkivet och forskare.
Västerbottensteatern höll berättarträffar på Umeås äldreboenden
och de äldres livsberättelser låg sedan till grund för föresällningen ”Här
har du mitt liv”, som skådespelaren Hans-Ola Stenlund framförde för
elever i årskurs 8 och 9.
Livsglädjegruppen träffades två timmar varannan onsdag och
jobbade kreativt med olika teman. En termin avslutades med en konstutställning, som sedan turnerade på de olika äldreboendena. ”Alla
behöver komma ut och se andra verkligheter än sin eget liv. Man blir
mer ödmjuk av sådana upplevelser”, sa en deltagare (Eklund, Bodel och
Grande 2005 s. 34). Det var alltså viktigt att mötas, reflektera och
stimuleras av varandra.
Sättet att arbeta
Hur har de då gjort i Umeå för att uppnå de goda resultat de faktiskt
visar på? Själva sammanfattar de sitt sätt att arbeta i sju punkter:
•
•
•
•
•
•
•
Samverkan/Nätverk mellan så många aktörer som möjligt.
Förståelse för verksamheten hos politiker och chefer.
Nytänkande hos både personal och arrangörer.
En gemensam syn på de ekonomiska förutsättningarna.
Volontära insatser av olika slag.
Ett informellt sätt att arbeta. Många kreativa möten, annorlunda
arenor, vilda idéer och okonventionella lösningar.
En drivande projektledare. (Eklund, Bodel och Grande 2005 s.
16)
I Kultur för seniorer ger de konkreta tips på hur jobbet ska göras. De
trycker på att det är viktigt att förankra alla idéer hos chefer, ansvariga
och politiker. För att nå framgång är det angeläget att ta reda på vad de i
verksamheten verkligen vill ha, genom att tala med så många berörda
som möjligt och informera om hur man bygger nätverk. Personalen får
inte glömmas bort utan deras synpunkter om arbetsrutiner och
personkännedomen behöver lyssnas in. Personalens engagemang är
27
förstås viktigt. Jag tror också att det var bra att det i referensgruppen
fanns personal från hemtjänsten och inte enbart personal från boenden.
Ett tips är att använda studiecirkelformen för olika aktiviteter och ta
vara på de resurser som studieförbunden har. Samordningsvinster kan
göras genom att studieförbunden samverkar. Svenska kyrkan är också en
viktig samarbetspartner, att ta vara på den kompetens och det
engagemang som finns där.
När det gäller pensionärsorganisationerna har de hållit i rullstolsdans
och sång med fika. Här är det bra att uppmuntra friska seniorer att
aktivera sig själva och andra. Det är också bra att synliggöra det ideella
engagemanget, visa på goda exempel. ”Kultur för seniorer” har arbetat
med att föreningar har ett kulturombud i varje förening för att kunna
sprida information. Det behövs också fungerande kanaler för
information och utskick både inom och mellan de olika nätverken.
Volontärverksamhet är något som finns i många andra länder, men
är inte så vanlig i Sverige. Tanken är inte att jobb ska tas över av frivilliga
som arbetar gratis. Det är viktigt att ha klara riktlinjer om vem som gör
vad. För volontärerna i Umeå är det viktigt att aktiviteten uppskattas av
både den som utför den och av den som får del av den. Den ska ge det
där lilla extra. Ett exempel är att ta med någon äldre på en promenad
eller bara ta en fika. En av volontärerna säger, ”Att träffa olika
människor ger mig så mycket. Det gör att jag möter nya insikter, även
från dem som mår dåligt” (Eklund, Bodel och Grande 2005 s. 58).
Sverige idag är ett mycket ålderssegregerat samhälle där olika rädslor
finns om olika grupper. Äldre kan vara rädda för ungdomar och
ungdomar tycker att äldre är konstiga. Att skapa möjligheter där
generationerna möts och lär av varandra har varit en viktig tanke i flera
projekt. Skola, förskola och äldreomsorg har haft vissa gemensamma
projekt, som jag tidigare nämnt t ex datorundervisning för seniorer och
sagoläsning på dagis.
Det är också viktigt att synas och att höras. Att hålla politiker och
chefer informerade fortlöpande. Massmedia behöver hållas informerade
fortlöpande genom regelbundna pressmeddelanden. Även utskick via
post, hemsidor och e-post är viktiga informationsvägar.
Skribenterna Jenny Eklund, Eleanor Bodel och Ingunn Grande i
Kultur för seniorer både beskriver den process och de tankar, idéer och
motstånd som dykt upp under projektets gång och de vill också förmedla
vidare rent praktiskt hur andra kan göra. Boken är en slags kokbok för
kultur för äldre, till projektanställda, vårdpersonal, kulturarbetare och
administratörer inom kommunal verksamhet.
Jag instämmer med många av de grundläggande tankarna som kommer
upp. Många äldre människor är idag ensamma och genom att träffa
andra och göra olika saker blir tillvaron mer meningsfull. Det är en av
28
sakerna projektet tar fasta på. Jag gillar att målgruppen är bred, den
vänder sig till alla äldre, både friska och sjuka. De försöker också
överbrygga den klyfta som finns mellan olika generationer genom att
inom kommunens verksamheter få skola, barnomsorg, kultur och
äldreomsorg att samverka.
Umeå nulägesbeskrivning
Boken som jag inspirerats av kom ut 2005 och jag var nyfiken på om
verksamheten fortfarande blomstrar. Jag ville se vad som hänt fram till
idag så jag e-postade Eleanor Bodel och frågade om jag kunde ringa och
ställa några frågor. När jag samtalar med henne har jag förutom boken
”Kultur för seniorers” aktuella hemsida som utgångspunkt. Jag frågar om
den fantastiska uppgången som nämns i boken från 28 aktiviteter till
5500, håller den i sig eller har den gått ner? Eleanor har precis fått
statistiken för 2011 och då var det 8123 aktiviteter.
En av förutsättningarna för att komma vidare med verksamheterna
är att nätverken själva utvecklas, säger Eleanor. De olika nätverken
sporrar varandra genom att resonera som så; kan de andra så kan vi.
Nätverken är alltså grunden till aktiviteterna, en viss uppdelning mellan
de olika studieförbunden kan dock ses. Något förbund har fokuserat på
att jobba med personliga minneslådor medan andra väljer andra typer av
kurser. De aktiviteter som går bra försöker nätverken sprida, medan de
som inte fungerar så bra tas bort. Initiativen till aktiviteterna finns i
nätverken, inga aktiviteter arrangeras direkt av ”Kultur för seniorer.” De
jobbar däremot med att sprida information om vad som är på gång.
Deras hemsida är mycket informativ och jag återkommer med några
saker som är aktuella nu.
När det gäller samarbeten inom kommunen, både skola,
äldreomsorg och kultur är det viktigt att det är positivt för alla
inblandade. Eleanor menar att kulturinstitutionerna har haft god nytta av
de nätverk som har byggts upp inom ”Kultur för seniorer”.
Norrlandsoperan har till exempel haft ”Nordisk allsång”, som olika
nordiska artister hållit i. Det har fått många äldre, som aldrig tidigare
varit på Operan, att komma dit. Operan har också haft dagar då de väljer
att visa upp vad de gör. De har bland annat haft en dag med slagverk.
Operan har också arbetat med mycket små grupper med musiker och en
sångare, som kan åka ut och spela på äldreboenden. De har också haft
vissa föreställningar på dagen.
En ganska ny idé som Eleanor nämner är ”Glädjespridare”, där
personer som kan något, till exempel sjunga, läsa dikter, spela eller något
annat, kan finnas med på hemsidan och vara bokningsbar för
äldreboenden och pensionärsföreningar kostnadsfritt. På hemsidan hittar
jag andra aktiviteter som är aktuella just nu: ”Dans för livet”, ”Gene29
rationskören”, ”Seniorluncher”, ”Teater för livet”, ”Film för livet”,
”Sång för livet”, ”Sakta vi går genom stan”, ”Kåseri/Skriv ditt liv”, som
beskrivs här:
”Dans för livet” är ett exempel på när ”Generationer i samverkan”
fungerar mycket bra. Felix Sjödin-Grenholm var vårterminen 2010
tredjeårs elev på gymnasieskolans dansprogram. Felix bestämde sig för
att leda en grupp pensionärer i balett för att visa att dans inte har någon
ålder. Han vill att koreografin ska komma inifrån dansaren och kännas
personlig. Projektet gjorde enligt hemsidan verkligen succé. Vissa
pensionärer var med och uppträdde, medan vissa enbart var med och
dansade.
”Generationskören” fortsätter och har nu 275 medlemmar i alla
åldrar och de vill inspirera andra kommuner att starta detta. De repeterar
en gång i veckan under terminerna. ”Seniorluncher”: På flera skolor i
Umeå är de äldre välkomna att äta lunch, där finns också restauranter på
äldreboenden där de hemmaboende är välkomna.
”Teater för livet” är en ny ”generationer i samverkansaktivitet” där
äldre och ungdomar spelar teater tillsammans. I ”Film för livet” ser man
film tillsammans och fikar. I ”Sång för livet” sjunger personer på ett
äldreboende tillsammans med anhöriga och grannar till boendet under
ledning av en körledare. De har även uppträtt på flera olika boenden i
kommunen.
I kommunen finns ett samarbete med konstnärer där dagisbarn och
äldre får kommentera konsten. Barnen i första hand genom att rita och
de äldre genom att skriva om tavlorna. Där finns också en konstslinga
som de gjort på ett boende där anhöriga eller besökare kan gå med den
nära i sin rullstol och prata om de olika tavlorna. Det finns även
konstslingor utomhus med skrivna handledningar om konstnär och verk.
Volontärarbetet lever vidare och organiseras av frivilligcentralerna.
De arbetar framförallt mot hemsjukvården. Boendeenheterna ansvarar
ofta själva för sina volontärer. Volontärerna har olika åldrar, även en del
universitetsstuderande är med, säger Eleanor.
På det hela taget ser det ut att fungera bra, men visst är det lite
gnissel i maskineriet ibland, menar Eleanor, men det går ofta att hitta
lösningar eller välja en annan väg. En svårighet är t ex att få äldre med
begränsad rörlighet till träffpunkterna. Personalen hinner inte och tycker
att de äldre är för trötta och sätter dem hellre framför TV:n.
Umeå ska vara en av EU:s kulturhuvudstäder 2014 och Eleanor
Bodel menar att det sätt som de arbetar inom ”Kultur för seniorer” är en
av grundpelarna under kulturhuvudstadsåret. De är ett gott exempel på
hur det går att arbeta med kultur för äldre.
30
Region Skånes kultur i vården verksamhet.
Kulturförvaltningen i Region Skåne har under många år arbetat aktivt
med frågor som rör kultur i vården. De har också varit ansvariga för det
nordiska samarbetet. Christina Gedeborg Nilsson har tidigare haft hand
om alla frågor inom kultur i vården, men arbetar nu enbart med projektet
”Kultur på recept”, ett projekt som fått gehör runt om i landet. Jag har
samtalat med Christina och hennes kollega Bibbi Miegel Sandborg.
Utgångspunkten för denna presentation är samtalet och deras hemsida,
där projekt presenteras. Jag fokuserar här på de projekt som berör äldre
och vad regionen ska göra med de statliga pengar de fått för kultur för
äldre.
Vellinge har haft ”Clownronden” på besök på olika äldreboenden,
vilket har varit mycket uppskattat. Det finns också en utvärdering gjord
för kommunen av Kristina Papai och Catharina Byström. Skratt är en
viktig hälsofaktor och det tar docent Lotta Linge upp i sin forskning.
Hon har tittat på Clownrondens arbete med barn och också skrivit om
humor i ett hälsoperspektiv. Vellinge har också haft projekten ”Bilder
från förr väcker minnen till liv”, ”Filmvisning för äldre” och
”Konstpaket” som kan turnera till olika boenden. En konstpedagog kan
då också komma och berätta om verken och konstnärerna. Musik i Syd
är en regional institution som erbjuder musikprogram i olika genrer med
små och lite större musikgrupper.
Klippan och Östra Ljungby har haft projekt med minneslådor. I
Klippan heter projektet ”Människor, möten och minnen”. Det är ett
samarbete mellan flera olika aktörer.
På hospis i Malmö har Marie Hansson gjort ett projekt där musik
och lyrik lindrar dödsångesten. ”Musikaliska möten på Hospice” innebär
att behålla aktiviteter som är lustfyllda och meningsfulla så länge som
möjligt.
Projektet Konstupplevelser i äldreomsorgen har funnits i tio skånska
kommuner. 2007 kom en forskningsrapport om projektet av Linda
Fagerström fil dr konst och musikvetenskap Lunds universitet, enligt
hemsidan.
”Folkbiblioteken och folkhälsan 2006-2008” är ett annat projekt
som region haft. Malmö stadsbibliotek har utbildat läsombud bland
annat på Päronskogens vårdboende i Malmö Stad, där de använder
litteratur och högläsning för de boende i vården.
Region Skåne samarbetar och bidrar ekonomiskt till flera lokala projekt,
men har också egna projekt. Region Skåne har i december 2011 fått 3,1
miljoner för att arbeta med kultur för äldre i Skåne. De har fyra delar i
sitt projekt och ska arbeta med information och dialog med chefer inom
kommunen, som arbetar med kultur eller vård och omsorg, för att få en
31
ökad samsyn kring kultur i vården. I andra delen ska redan befintliga
program utvecklas, såsom ”Clownronden”, ”Riksteaterns besök på
äldreboenden”, ”Musik i Syds musikverksamhet för äldre” och
”Konstfrämjandets konstlådor”. Den tredje delen är en kultur i vårdenutbildning för kulturpedagoger och museianställda, samt enhetschefer,
demenssjuksköterskor och kulturombud från vård och omsorg. Den
fjärde delen är en utökning av anslagen till kultur i vårdenprojekt riktade
till kulturarbetare. Region Skåne påpekar också att EU har utsett år 2012
till Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna.
Guldstunder i de äldres vardag i Malmö Stad
På ”Guldstunder i de äldres vardag” arbetar Irmeli Dahlbacka som är
dramapedagog och Gizella Nemeth som är fritidspedagog. De arbetar
med remincense-metoden, som innebär att man på olika sätt aktiverar
och sätter igång minnen, som ger möjlighet till samtal och möten. En
liten sak kan väcka så mycket till liv (Nemeth 2010 s. 8-9). De
pedagogiska instruerande och inspirerande häften som Gizella Nemeth
tagit fram är: Materialkatalog (2010), Inspirationsverkstaden (2010) och
Upplevelserummet i solen (2010). Monika Ljungberg och fotograf Arvi
Kaaman har gjort boken Möjligheternas bok (2009), som sammanfattar de
guldstunder som skapades under det första året för de äldre på boenden i
Malmö. Dessa är de skriftliga material som finns. Jag har också gjort ett
studiebesök där och samtalat med Irmeli Dahlbacka.
Projektet startade 2007 och har nu blivit en permanent verksamhet i
Malmö Stad. Det finns 200 ombud från särskilt boende i Malmö Stad
och detta nätverk har träffar fyra gånger per år. Utöver ombuden finns
en referensgrupp. Jag förkortar i denna del ”Guldstunder i de äldres
vardag” till enbart Guldstunder. Verksamheten ger också ut ett blad med
goda exempel, fyra gånger per år, som distribueras i nätverket. De håller
för närvarande på att bygga upp en sida på Malmö Stads intranät Komin.
Irmeli ser som sin och Gizellas stora uppgift att vara inspiration för och
handleda personalen på särskilda boenden. I Malmö Stad finns det
femtio stycken. Hon började i sin förstudie med att besöka alla femtio
boendena och fråga ”Vad har ni för socialt innehåll idag?” Irmeli menar
att det viktiga är inte att ha aktiviteter, utan att ha ett innehåll i vardagen.
Uppdraget, som all vårdpersonal egentligen har, är att alla vårdtagare ska
ha ett värdigt liv. Det är utgångspunkten. Vi på Guldstunder utför inte
det som ska göras, men vi inspirerar till det och ställer frågor som:
Varför gör ni så? Kan ni göra på något annat sätt? Varför gör du det du
gör? Som pedagoger anser Irmeli och Gizella, att det är viktigt att
personalen själva tänker på vad de har möjlighet att göra, där de själva
arbetar. Irmeli trycker på att hon inte är en kontrollant som lägger på
32
personalen att göra en sak till, utan det hon vill delge personalen är att
det goda bemötandet är något som ingår i jobbet.
Ett exempel kan vara att duka fint, se en bra film och prata om den.
Eller att få personalen att se det lilla i vardagen – att öppna ett fönster
för att vårdtagaren ska få lyssna på fåglarna eller slå på radion för någon
som tycker om att lyssna på den.
Guldstunders inspirationsverkstad är en fantastisk miljö. De har
skapat olika små rum i rummet. En hörna från 50-talet. En kökssoffa
med ett köksbord och ett rapsfält bakom i två innefönster. Pelarna som
egentligen är i vägen kan de hänga olika saker på eller har björkstammar
där, som ger en utekänsla. De har också en naturhörna, där de utifrån
säsong varierar vad som finns där. På ett bord ligger vykort med bilder
utifrån säsong. De har ett stort spegelskåp fyllt med vackert porslin. Där
finns en hall med hatthylla. Något som kan hjälpa oroliga dementa som
vill ”hem” när de ser hallen kan de hänga av sig. Det skapar hemkänsla.
Ett fult skåp har blivit en ladugård som man kan öppna och titta in i,
med fågelkvitter.
Irmeli och Gizella har skapat olika korgar, t ex 50-talskorgen, 60talskorgen och 70-talskorgen, med saker från den tiden. De har olika
temalådor, som det finns möjlighet att låna: Damer, herrar,
barndomslekar, bakning, dikt och poesi, film och teater, kaffekalas,
Malmö, musik, sömnad och handarbetete, våra sinnen, världen och
verktyg. I lådan finns dels en handledning om hur man kan arbeta med
de olika sakerna och en projektbeskrivning där man kan fundera på vad
det är man har för mål med just denna guldstund (Nemeth 2010 s. 1117). Jag tycker att det är mycket bra utvecklade pedagogiska verktyg som
personalen kan låna och använda tillsammans med de äldre
De har också gjort tygkassar, som personalen på vårdboenden får
låna. Personalen har möjlighet att plocka ihop olika saker från ett skåp
beroende på vad de vill göra. Detta material kallas blandade minnen. De
tar med kassarna till boendet och de pratar med de boende utifrån de
saker som valts ut (Nemeth 2010 s. 19-21). När Irmeli och Gizella har
workshops med personalen från olika äldreboenden finns det också
möjlighet för personalen att låna det material de blivit utbildade i och ta
med till boendet. T ex att arbeta med lera, måla, handarbete eller något
annat. Detta kallas skapande material (Nemeth 2010 s. 23-28).
Irmeli och Gizella arbetar processinriktat och upplevelseinriktat. Det är
viktigt att i vårdsituationen ge värdighet att själv ta på sig sina
nyfikenhetsglasögon. Ett problem de stött på i sitt arbete är att många i
personalen tycker att detta är ytterligare en sak att göra och har en
negativ attityd, ofta beroende på rädsla. Men det är viktigt att se dem,
bekräfta dem och försöka förändra. Vi jobbar med långa processer, säger
Irmeli.
33
Hon berättar också att de har ett basutbud med workshops för
personalen. I år har de också provat att ha workshops med brukare och
personal tillsammans. De har ett samarbete med museerna där
personalen gör studiebesök, sen pratar Irmeli med museipedagogerna om
bemötande. Pedagogerna gör studiebesök på Guldstunder och sedan är
det besök på museet med personal och brukare där åtta brukare kan vara
med.
Guldstunder får även studiebesök från andra delar av landet för att
visa upp sin verksamhet. Det finns också möjlighet för personal från
boendena att komma till lokalen med en brukare och lära känna
personen på ett annat sätt, genom att ses i en ny miljö. En långsiktig
vision är, säger Irmeli, att det som finns i Malmö Stad, som kulturutbud
ska vara tillgängligt även för boende i särskilt boende. Jag hoppas även
på en tillgänglighet till Guldstunder för personal och vårdtagare i
ordinärt boende.
Ökat socialt innehåll i ordinärt boende i Malmö Stad.
Syftet med projektet är att det sociala innehållet i ordinärt boende i
Malmö Stad ska förbättras och synliggöras. Projektet startade i mars
2011 och avslutas sista december 2012. Det är två personer som arbetar
med projektet, Yvonne Wismar Fransson och Lina Hultin. I varje
stadsdel har en hemtjänstgrupp fått gå en utbildning tillsammans med
chefer och biståndshandläggare. Tanken är sen att denna grupp ska, efter
trestegsutbildningen, komma igång med aktiviteter och sprida detta
vidare till de andra hemtjänstgrupperna i stadsdelen. Utbildningarna
genomfördes under oktober till december 2011 och var inriktade på
bemötande, helhetssyn och praktiskt tillvägagångssätt.
Innehållet vid en av träffarna var måltiden som socialt innehåll. Vikt
lades vid att använda sina sinnen. Här gavs praktiska tips som många
uppskattade. De gjorde rullar med pepparrotsgrädde och skinka, som de
sedan snittade och frös in, ett bra mellanmål att ta fram på kvällen.
Avokado och räkröra är ett annat enkelt och gott mellanmål.
Under våren 2012 börjar grupperna komma igång med projekt.
Projektledarna har möte en gång i månaden med grupperna för reflexion
kring det som görs. Cheferna ska också vara med på reflexionen. Vissa
har kommit igång bra, andra inte. Personalen ska helst göra en
genomförandeplan kring vad man ska tänka på när man ska ha en stund
tillsammans och vad man ska ha för mål. Det viktiga i detta projekt är att
det ska vara ett socialt innehåll och inte en aktivitet, men det kan vara att
tillsammans se en film och prata om den.
Sofia Rönnqvist, som är utvärderare från Malmö Högskola, Centrum
för tillämpad arbetslivsforskning, har sammanfattat en fokusgrupp34
diskussion kring hemtjänstpersonalens syn på socialt innehåll. Den
mänskliga kontakten är viktigare än en aktivitet, att som personal vara
fysiskt och psykiskt närvarande. Det är viktigt att vårdtagaren får stå i
fokus, att göra det fint hemma. På arbetsplatsen är det viktigt att alla drar
åt samma håll och att skapa möjligheter inom det befintliga systemet
(Rönnqvist 2011).
Mötesplatser för äldre i Malmö Stad
I Malmö Stad finns idag tolv mötesplatser för äldre, där det finns olika
former av aktiviteter. Det ser olika ut i de olika stadsdelarna, men vissa
aktiveter finns på flera ställen. De kan bestå av fysisk aktivitet,
musikunderhållning, café, föreläsningar, kurser, dataverksamhet samt råd
och stöd. I centrum där jag arbetar finns två, Havsuttern och Rundelen.
På deras program just nu finns datorkunskap, sittgymnastik, canasta,
skapandegruppen, veckans film, bingo och boule, frukost en dag i
veckan, en temaeftermiddag och även musikunderhållning. En Köpenhamnsresa står också på programmet. Mer information finns på Malmö
stads hemsida, www.malmo.se och på intranätet http://komin.malmo.se
35
Slutdiskussion
Inom vården tillgodoses ofta de fysiska behoven hos våra vårdtagare,
såsom mat och medicin. Omvårdnaden när det gäller att vara ren och
påklädd är också ofta bra. Även de sociala behoven av att komma ut
ibland, att gå och handla, att komma på en utflykt finns det idag
möjlighet till. Däremot missar vi många gånger att se till de existentiella,
emotionella och intellektuella behoven som också finns. Att få in en
helhetssyn på människan är precis som i livet i övrigt, viktigt även i
vårdsammanhang. När jag startade min FoU-uppsats hade jag hypotesen
att kultur i olika former har en viktig roll för välbefinnandet. En
gemensam kulturell upplevelse kan vara bra att utgå ifrån, om man vill
samtala med en vårdtagare om svårare ämnen. Det kan vara en film, en
dikt eller en bok. Upplevelsen kan vara något man som människa känner
igen sig i eller något man tar avstånd ifrån. I alla fall har man då en
utgångspunkt för en diskussion, att ta spjärn emot.
Jag har också funderat kring att kulturen kan vara en viktig
friskvårdfaktor för en befolkning som blir allt äldre. Att vara kulturellt
aktiv kan ta till vara det friska hos våra vårdtagare och se till att en
försämring i hälsa och livskvalité förhindras.
Vid min genomgång av den forskning som har gjorts har det
kommit fram flera positiva resultat. De övergripande studierna visar att
om man inte är kulturellt aktiv har man en överrisk att bli sjuk eller dö
tidigare. Medicinska forskare rekommenderar att man ska vara fysiskt,
socialt och kulturellt aktiv för att behålla sin fysiska och mentala
förmåga. Ett internationellt forskningsprojekt visar att deltagare i
kulturaktiviteter har fått bättre kontakt med andra, bättre självförtroende
och självkänsla, minskad oro och isolering samt generellt en mer positiv
syn på livet.
Svenska forskare visar att det är viktigt att de äldre själva får välja
vad de vill göra utifrån sina intressen. Då får det positiva effekter på
hälsan, annars inte. De som varit aktiva i medelåldern politiskt,
intellektuellt och kulturellt har bättre minnesförmåga när de är äldre,
jämfört med de passiva, visar en annan studie. Kulturupplevelser och
eget skapande påverkar vårt mentala tillstånd, amatörsångare och
körsångare mår bra efter att de sjungit. Inom musikområdet finns många
olika projekt kring hur man kan arbeta med kommunikation och
minnesträning för dementa via musiken. Emotioner kan komma till
uttryck och fysisk rörlighet kan tränas via dans till musik. Mycket
intressant var möjligheten för dementa att kunna kommunicera mer
nyanserat och mångfacetterat via dansen istället för via talet.
36
Att sjunga tillsammans, eller för de man vårdar, hade den effekten att
kommunikationen mellan vårdare och vårdtagare förbättrades. Det
gjorde också arbetet lättare då en vårdtagares utåtagerande kunde vändas
till ett samspel. Musiken kan också användas som rekreation och ibland
förändra känslolägen, till exempel från oro till lugn eller från nedstämd
till glad. Det har även visats att musiken kan vara störande om det är
något man inte tycker om eller inte vill lyssna på, när den är ett skval i
bakgrunden.
Lyrik och poesi kan användas på olika sätt, dels i situationen med
vårdtagaren eller i personalgruppen för att få bättre förståelse i etiska och
existentiella situationer. När det gäller berättande av sagor visade det sig
ha en aktiverande funktion vid demens. Deltagarna i det presenterade
sagoprojektet var gärna med i en diskussion efteråt.
Forskningen kring minnesskåp och minneslådor visar hur personal
och vårdtagare kan ge varandra nya insikter och ge personalen en större
arbetsglädje. I Göteborgsprojektet var minnesskåpen även ett generationsöverskridande projekt med goda resultat, både barn, vuxna och
äldre deltog.
Strax går jag över till de goda exemplen men jag vill först framhålla
att kultur och hälsa är ett område som lyfts fram på olika nivåer i
samhället. I EU är 2012 Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan
generationerna. På den statliga nivån har kulturrådet gjort en extra satsning
på kultur för äldre 2011 och de anser att det är viktigt att sprida goda
exempel. I deras syn på kultur och hälsa menar de att konst och kultur
bidrar till att utveckla individer och samhällen. Folkhälsoinstitutet anser
sedan några år tillbaka att forskning kring kultur och äldre är viktig och
ser att kultur kan komplettera den traditionella vården. De lyfter också
fram vikten av ett hälsosamt åldrande. På regional och kommunal nivå
arbetas det också med kultur och hälsa. Region Skåne har fått del av den
statliga satsningen på kultur för äldre och jobbar vidare mot
kommunerna med clownronden, konstpaket, minneslådor, musik och
konstupplevelser. De kommer också att göra en utbildningssatsning för
att få chefer inom kultursektorn samt vård och omsorgssektorn att få en
samsyn kring kultur i vården. En annan utbildningssatsning är på
kulturpedagoger, museianställda, enhetschefer, demenssjuksköterskor
och kulturombud inom vård och omsorg.
Till min glädje har jag funnit många goda praktiska exempel och
säkert finns det fler. Jag anser att Umeå har arbetat framgångsrikt med
kultur för äldre och de lyfts fram i många sammanhang. Jag sympatiserar
med deras utgångspunkter, att i vårt samhälle med så snabb utveckling,
återvända till de basala behov, som alla människor har: Se mig, hör mig,
rör mig och bekräfta mig. Startpunkten att projektet skulle vara för alla
äldre är också viktig, anser jag. Det ger en möjlighet för de friska äldre att
37
göra en insats för både en annan människa, men också för sin egen skull,
och att därigenom kunna behålla sin hälsa längre. Deras satsning på
generationer i samverkan är också viktig. Detta är en möjlighet för alla
kommuner eftersom de har hand om både barn och ungdomar via
barnomsorg och skola samt äldreomsorg. ”Generationskören”, ”Dans
för livet”, ”Teater för livet” och ”Seniorluncher” på skolorna är några
exempel som går över åldersbarriärerna. Att arbeta generationsöverskridande gjordes i Umeå redan för tio år sen och nu har som sagt
även EU tagit upp den tanken. Viktigt i Umeå har också varit
nätverksbyggandet och att nätverken fortsätter att vara aktiva och själva
tar initiativ till aktiviteter. Av stor vikt är att det sammanhållande kansliet,
med två anställda, ser till att information når ut på olika sätt via hemsida,
e-post, pressmeddelande, till presumtiva deltagare, personal inom skola,
vård och omsorg, studieförbund, kyrkan, politiker och andra aktörer. De
jobbar också mycket aktivt med media, som skriver om vad som är
aktuellt.
”Guldstunder i de äldres vardag” i Malmö Stad är en fantastisk miljö
att hämta inspiration ifrån och en verksamhet som har potential att
utvecklas vidare. De har på bara några år byggt upp sin inspirationsverkstad, som är möjlig att besöka. De har arbetat uppsökande för att
inspirera personalen på vårdboenden att hitta möjligheter till guldstunder
i vardagen. De pedagogiska material, som är framtagna till boendena i
Malmö stad, är mycket instruktiva och användbara. Jag hoppas de kan bli
tillgängliga även för hemvården. Det hoppas jag även på för de
materialkurser, som hålls för personalen i särskilda boenden.
Läsombud på olika boenden finns också i Malmö Stad, något som
stadsbiblioteket arbetat med att utbilda. Projektet ökat socialt innehåll i
ordinärt boende är en bra start och jag hoppas verksamheten förlängs
och följs upp under en längre tid för att den ska kunna bli hållbar.
Framtidstankar
Går det att göra ett projekt i Malmö Stad som liknar det i Umeå? Jag kan
se att det är svårare att arbeta i en stor stad som Malmö, där man skulle
kunna se stadsdelarna som tio småstäder. I början av mitt projekt
kontaktade jag kulturförvaltningen Malmö Stad för att prata med den
person som arbetar med kultur i vården, men de hade ingen som
ansvarar för de frågorna, utan hänvisade till vård och omsorg i de olika
stadsdelarna. Vad jag har förstått är det svårt med stadsdelsövergripande
projekt. De som jag samtalat med som arbetat länge i Malmö Stad, säger
att stadsdelarna är självständiga och arbetar på olika sätt. Det som
motsäger detta är ”Guldstunder i de äldres vardag” som faktiskt arbetar
38
stadsdelsövergripande. Även ”Ökat socialt innehåll i ordinärt boende”
riktar sig till alla stadsdelar.
Eftersom jag arbetar i SDF Centrum, känner jag bäst till denna
stadsdel. Jag har konstaterat att det i vår stadsdel finns många
kulturinstitutioner, för att nämna några: Operan, Stadsteatern, Skånes
dansteater, Teater 23, Malmö konserthus, Palladium, biografer, Malmö
konsthall, Malmö moderna museum med flera. Här finns också
studieförbund, Malmö amatörteaterförening, andra föreningar och
kyrkor.
Finns det möjlighet att få till ett samarbete mellan kulturaktörer och
vård och omsorg i Malmö Stad? Till att börja med kommer jag att
diskutera på en övergripande nivå. På den politiska nivån vet jag inte hur
intresset är för dessa frågor. Den satsning som Region Skåne gör för att
utbilda chefer inom både kultursektorn och vårdsektorn till en samsyn
kring kultur i vården kan ge möjligheter att genomföra projekt även här i
Malmö Stad.
Det beror också på hur intresset är från personalens sida inom vård
och omsorg. Är det möjligt att få en större helhetssyn på hälsa/ohälsa?
Om man kan se ett värde av att se till hela människan, så skulle det
kunna ge personalen större arbetsglädje, för vårdtagaren blir en tydligare
och mer levande människa.
Som jag sa tidigare så beror det även på den äldre individens intresse.
Det gäller att hitta det som är specifikt för en viss person. Det får heller
inte vara för krångligt om man ska transportera sig till olika ställen.
Närhet är viktigt.
För att en samverkan med kulturinstitutionerna och vård och
omsorg ska fungera behövs en samordnare som arbetar med detta. Det
är inte meningen att kulturarbetarna ska bli hälsoarbetare, utan kulturen
har också ett egenvärde och ska kunna vara kritisk till vad som sker i det
omgivande samhället. Ett praktiskt och enkel förslag till samverkan kan
vara att teater, bio eller dans förläggs till dagtid, eftersom vi har många
äldre i kommunen som tycker det är jobbigt att gå ut på kvällen. Ett
annat förslag är att ha konstpedagoger, som har visningar för äldre,
ibland tillsammans med ungdomar. Jag tror att ”generationer i
samverkan” projekt är viktiga även här. ”Den sjungande
trappuppgången”, som många såg på TV, var ett inspirerande exempel
härifrån Malmö. En generationskör kanske kan vara möjlig att skapa.
Malmö amatörteaterförening kan också ha möjlighet att ha något
generationsöverskridande projekt i samarbete med vård och omsorg.
Konstrundor i staden med en skriftlig handledning kan rikta sig till äldre
och anhöriga, som vill göra något tillsammans.
En stor framgångsfaktor i Umeå var nätverksbyggandet och att
nätverken blivit så aktiva. Här tror jag det var viktigt att verksamheten
39
vände sig till alla äldre, även de friska. Det är något jag tror skulle behöva
undersökas här i Malmö Stad, hur man kan bygga hållbara nätverk
mellan föreningar, kulturinstitutioner, studieförbund, kyrkan samt vård
och omsorg. Volontärverksamheten var också viktig i Umeå och här i
vårt mångkulturella Malmö skulle den kunna bli viktig både för att
överbrygga kulturella hinder och för att förstärka gemenskap inom vissa
intresseområden. Detta var några mer övergripande tankar.
Nu ändrar jag perspektiv och tittar på vad vi kan göra i hemvården
redan idag. Inom hemvården varierar det stort hur friska eller sjuka de
äldre är. För vissa vårdtagare är det möjligt att ta sig till olika platser, för
andra får man tänka att kulturen kommer till dem. Många får redan nu
möjlighet att lyssna på sin favoritmusik, genom att hemtjänst sätter på en
CD, andra vill kanske se en film. För de som är rörliga finns våra
Mötesplatser för äldre i Malmö Stad. Trots att jag arbetat flera år, inom
hemsjukvården, så visste jag inte så mycket om dem. Vad jag inte har
grepp om är hur många av våra äldre som känner till dem. Det är inte så
lätt att hitta information om dem på hemsidan, men den finns där.
I hemvården i Malmö Stad har vi också kontaktmannatid två timmar
per månad, då man får göra något med en vårdtagare man är kontaktman
för. Detta är något inte alla känner till, men den tiden är möjlig att
använda för personalen till någon aktivitet som vårdtagaren önskar. I
min inspirerande hemvårdsgrupp har vi också pratat om läsplattor. Tänk
att när man är hos en vårdtagare och försöker komma ihåg texten till en
sång kunna slå upp den och sjunga tillsammans, eller se en filmsnutt på
youtube av en film man pratat om, eller hitta bilden på ett konstverk man
minns. Skratt är en hälsofrämjare som man inte ska glömma. Det finns
många underbara klipp att skratta till på youtube. Det är mycket som är
så lättillgängligt på nätet. De som är intresserade av att arbeta med en
kulturell inriktning skulle kunna ha en läsplatta som arbetsredskap.
En annan sak vi diskuterat är hur man kan förlänga de ibland korta
möten vi har med våra vårdtagare. Ett sätt att förlänga mötet är att ha
något att fundera på till nästa gång man ses. Man kan göra en gemensam
berättelse, där berättelsen förlängs med en mening per besök. Kommer
man från olika kulturer kan vårdtagare fundera ut ett nytt ord att lära den
som kommer till nästa gång. Lyssnarböcker är ett sätt att ta del av
litteratur när synen blivit sämre, men en del säger att de somnar och vet
inte var de var, men det borde väl kunna ordnas, i vår tekniktäta värld,
att berättandet stängs av när någon somnar.
De privata minnesskåpen är något jag tror man skulle kunna
använda med framgång inom hemvården. Det är både kul och kreativt
att göra detta tillsammans med de äldre som vill. Det är också ett sätt
berätta om sitt liv till barnbarn och vänner samt kan vara en
40
utgångspunkt för samtal för ny personal inom hemvården, för att få en
helare bild av människan.
Viktiga resultat i korthet
Utifrån den forskning jag tagit del av finns det flera viktiga resultat som
vi inom hemvården bör vara medvetna om. Jag vill särskilt lyfta fram att
forskning visar att:
•
•
•
•
•
•
•
Kulturellt aktiva håller sig friska längre.
Regelbundna kulturupplevelser ger ökad tankeskärpa, bättre
ämnesomsättning och mer energi.
Hjärnan behöver omväxling och stimulans för att trivas.
Musik kan förändra känslolägen.
Musik och dans ökar både rörlighet och kommunikation hos
dementa.
De som får göra det de tycker om håller sig friskast längre.
Kulturellt aktiva får bättre kontakt med andra, bättre
självförtroende och självkänsla, minskad oro och isolering
samt generellt en mer positiv syn på livet.
På en politisk och samhällelig nivå finns det fortfarande mycket att göra.
Små öar finns, men på en övergripande nivå är det viktigt att:
•
•
•
•
•
•
•
Se till att frågor kring kultur och hälsa finns på dagordningen.
Se till att en samverkan mellan kulturinstitutioner och vård
och omsorg kommer till stånd.
Se om kommunen kan arbeta mer med generationsöverskridande projekt, som t ex en generationskör.
Bygga nätverk mellan olika aktörer är viktigt för att lättare
kunna genomföra en aktivitet eller ett möte.
Samla information så att aktiviteter och möjligheter riktade
till äldre är lätta att hitta.
Fundera på hur de friska äldre kan hålla sig aktiva och
friskare längre, kanske genom en volontärverksamhet.
Det är samhällsekonomiskt lönsamt om äldre håller sig friska
längre.
41
Utifrån de projekt jag tagit del av har jag några tips till hemvårdspersonalen att ta med sig:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Var nyfiken på de personer du går till.
Se om du har ett gemensamt intresse som ni kan prata om.
Om ni inte har något gemensamt intresse, fråga efter vårdtagarens intresse och lär dig något nytt.
Vill personen lyssna på musik, en bok, se en film? Hjälp till
att sätta på den.
Använd kontakttiden t ex till att se en film tillsammans och
prata kring den.
Förläng det korta mötet så att det räcker till nästa gång du
kommer, t ex genom en berättelse att bygga vidare på.
Att skratta tillsammans ger energi.
En läsplatta att kunna surfa på skulle kunna vara ett hjälpmedel att använda för att arbeta mer inriktat mot kultur.
Uppmuntra deltagande i aktiviteter som finns för våra vårdtagare.
Gör en minneslåda tillsammans.
Kultur och hälsa är ett spännande forskningsfält och kultur för äldre är
ett arbetsfält, som det finns stora möjligheter att utveckla.
42
Litteraturförteckning
Ahmadi, Fereshteh (2008). Kultur och hälsa, Studentlitteratur, Lund
Arnetz, Bengt (1986). Social aktivering av äldre: ett socialt experiment på ett
servicehus: 5-års resultatuppföljning, Stockholm
Arnetz, Bengt B (1983). Psychophysiological effects of social understimulation in
old age: a controlled intervention study concerning the effects of increased social activity
and enhanced personal control in institutionalized elderly people, Stockholm
Bagger-Sjöbäck Dan, red. (2006). Det goda åldrandet, Carlssons, Stockholm
von Bahr, Gunilla (2008). ”Ett liv med musiken”. I Bjursell, Gunnar och
Vahlne Westerhäll, Lotta, red. Kulturen och hälsan, Santerus, Stockholm
Bjursell, Gunnar och Vahlne Westerhäll, Lotta, red. (2008). Kulturen och
hälsan, Santerus, Stockholm
Bojner Horowitz, Eva (2011). Kultur för hälsans skull, Gothia förlag,
Stockholm
Bygren, Lars Olov (2004). Fine arts stimulation for senior citizens in service flats
and homes: impact on life and health, Stockholms läns landsting, Stockholm
Doctare, Christina (2006). Vägen till hälsa - det bästa av väst och det största av
öst, Natur och kultur, Stockholm
Doctare, Christina (2008). ”Nämndes ordet kultur handlade det om
bakterier, aldrig om människor och värdegrund”. I Bjursell, Gunnar och
Vahlne Westerhäll, Lotta, red. Kulturen och hälsan, Santerus, Stockholm
Eklund, Jenny, Bodel, Eleanor och Grande, Ingunn (2005). Kultur för
seniorer, Umeå kultur, Taberg, Umeå
Elmstål, Sölve, och Ekström, Henrik (2012). ”Prediktorer för
livstillfredsställelse, funktionsförmåga och aktiviteter i det dagliga livet.”
Malmö
Eriksson, Inger (2006). Poesiläsning som meningsskapare: en studie om
poesigrupper på sjukhem och hospice, Centrum för teologi och
religionsvetenskap, Lund
43
Eriksson, Inger (2008). ”Poesi för livet – om poesigrupper i vården”,
Vårdalinstitutets hemsida:
http://www.vardalinstitutet.net/sv/node/2227
http://www.vardalinstitutet.net/sites/default/files/tr/kultur/kulturdocs
/kulturartikelpdf/7308.pdf. Hämtat 2011-11-22
Gunnemark, Kerstin (2004). Minnenas galleri, Carlssons, Stockholm
Gustafsson, Susanne (2012). Health-promoting intervention for communitydwelling older adults - Focusing on the concept of frailty and intervention outcome,
Institute of Neuroscience and Physiology, Göteborg
Göransson, Bengt (2008). “Inledning”. I Bjursell, Gunnar och Vahlne
Westerhäll, Lotta, red. Kulturen och hälsan, Santerus, Stockholm
Götell, Eva (2008). ”Kultur och vårdarsång”, Vårdalinstitutets hemsida,
http://www.vardalinstitutet.net/sv/node/2216
http://www.vardalinstitutet.net/sites/default/files/tr/kultur/kulturdocs
/kulturartikelpdf/7296.pdf. Hämtat 2011-11-22
Holm, Ann-Kristin (2005). ”Sagan som kommunikationsform”,
Vårdalinstitutets hemsida,
http://www.vardalinstitutet.net/?q=sv/node/400. Hämtat 2011-11-22
Johannisson, Karin (2008). ”Kultur och hälsa – Två besvärliga begrepp”.
I Bjursell, Gunnar och Vahlne Westerhäll, Lotta, red. Kulturen och hälsan,
Santerus, Stockholm
Ljungberg, Monika (2009). Möjligheternas bok – Guldstunder i de äldres vardag,
Malmö
Nemeth, Gizella (2010). Materialkatalog, Malmö
Nemeth, Gizella (2010). Inspirationsverkstaden, Malmö
Nemeth, Gizella (2010). Upplevelserummet i solen, Malmö
Nyström, Krister (2002). Dans på gränsen, Pedagogiska institutionen,
Stockholms universitet
Ragneskog, Hans (2006). ”Musik som ett verktyg i vården”,
Vårdalinstitutets hemsida,
44
http://www.vardalinstitutet.net/sites/default/files/tr/demens/demensd
ocs/demensartikelpdf/4192.pdf. Hämtat 2011-11-22
Rapp, Birgitta (1999). Kultur i vården visavi vården som kultur, Stockholms
länsmuseum, Stockholm
Ruud, Even (2008). ”Hvorfor musikk som terapi?”. I Bjursell, Gunnar
och Vahlne Westerhäll, Lotta, red. Kulturen och hälsan, Santerus,
Stockholm
Rönnqvist, Sofia (2011). ”Ökat socialt innehåll för äldre i ordinärt
boende.” Rapport Malmö Stad
Sigurdson, Ola (2008). ”Vill du bli frisk? Om relationen mellan fysisk,
psykisk och existentiell hälsa”. I Bjursell, Gunnar och Vahlne Westerhäll,
Lotta, red. Kulturen och hälsan, Santerus, Stockholm
Stolt, Carl-Magnus (2004). ”Lyrik och medicin”, Vårdalinstitutets
hemsida,
http://www.vardalinstitutet.net/sites/default/files/tr/demens/demensd
ocs/demensartikelpdf/4192.pdf. Hämtat 2011-11-22
Theorells, Töres (2008). ”På vilket sätt påverkar kulturaktiviteter
hälsan?”, Vårdalinstitutets hemsida,
http://www.vardalinstitutet.net/sites/default/files/tr/kultur/kulturdocs
/kulturartikelpdf/9505.pdf. Hämtat 2011-11-22
Theorell, Töres (2008). ”Kultur och folkhälsa”. I Bjursell, Gunnar och
Vahlne Westerhäll, Lotta, red. Kulturen och hälsan, Santerus, Stockholm
Wikström, Britt-Maj (1997, 2003). Estetik och omvårdnad, Studentlitteratur,
Lund
Wallin, Kerstin (2008). Kulturen och hälsan: symposium 10 november 2008,
Centrum för kultur och hälsa, Göteborgs universitet, Göteborg
Winzer, Regina, red. (2005). Kultur för hälsa, Statens folkhälsoinstitut,
Kalmar
Währborg, Peter (2008). ”Snigelbiologi och raketkultur”, I Bjursell,
Gunnar och Vahlne Westerhäll, Lotta, red. Kulturen och hälsan, Santerus,
Stockholm
45
Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitets hemsida:
www.ckh.gu.se
http://www.ckh.gu.se/om-oss/vad-ar-kultur-och-halsa-/
Hämtat 2012-03-27
http://www.ckh.gu.se/forskning/the-culture-and-brain-health-initiative/
Hämtat 2012-03-27
http://www.ckh.gu.se/forskning/religion-kultur-och-halsa/
Hämtat 2012-03-27
http://www.ckh.gu.se/forskning/som-kultur-halsa-och-personlighet/
Hämtat 2012-03-27
http://www.ckh.gu.se/digitalAssets/1191/1191768_inventering_gu_okt
08.pdf. Hämtat 2012-03-27
Clownronden:
http://www.clownronden.se/senior.php Hämtat 2012-03-27
http://www.clownronden.se/userfiles/file/Utv%C3%A4rdering%20av
%20Clowner%20i%20%C3%A4ldreomsorgen%20ht%202008%20och%
20vt%202009.pdf. Hämtat 2012-03-27
Kulturrådets hemsida:
www.kulturradet.se
http://www.kulturradet.se/sv/bidrag/Kultur-for-aldre/ Hämtat 201111-02
http://www.kulturradet.se/sv/verksamhet/Kultur-ochhalsa/Intervjuer1/Kultur-och-halsa--ett-vinnande-recept/ Hämtat 201111-30
http://www.kulturradet.se/sv/verksamhet/Kultur-ochhalsa/Intervjuer1/use_it_or_loose_it/ Hämtat 2012-03-07
Malmö Stad:
www.malmo.se
http://www.malmo.se/motesplatserforaldre Hämtad 2011-03-27
http://www.malmo.se/download/18.72bfc4c412fc1476e028000868/Gu
ldstunder+2011.pdf#search='Guldstunder'. Hämtad 2011-03-27
46
http://www.malmo.se/Kommun--politik/Studiebesok/TemaAldreomsorg/Guldstunder-i-aldres-vardag.html. Hämtad 2011-03-27
http://www.malmo.se/download/18.72bfc4c412fc1476e02800064658/
Guldstunder_Lindbladh_Gunnefur_web.pdf. Hämtad 2011-03-27
http://www.malmo.se/download/18.2d03134212cf2b7c00b800036974/
Mojligheternas_bok_sidor_low.pdf. Hämtad 2011-03-27
www.komin.malmo.se (Intranätet)
http://komin.malmo.se/Arbetsfalt-verksamheter/Vard-omsorg/Verksamheter/Stod-till-aldre/Motesplatser-for-aldre.html
Hämtat 2012-03-27
Region Skåne: kultur i vårdens hemsida:
http://skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skanesamlingsnod/Kultur_Skane/Kultur_i_varden/Hämtat 2011-11-02
http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Valkommen_till_Vardgivarwebb
en/Riktlinjer--metoder/Kultur-pa-recept/Hämtat 2011-11-02
http://skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skanesamlingsnod/Kultur_Skane/Kultur_i_varden/Kultur-for-aldre/Hämtat
2011-11-02
http://skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skanesamlingsnod/Kultur_Skane/Kultur_i_varden/Projekt/Clowner-ialdreomsorgen--ett-pilotprojekt-i-Vellinge-kommun/Hämtat 2011-11-02
http://skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skanesamlingsnod/Kultur_Skane/Kultur_i_varden/Projekt/Konstupplevelser
_i_aldreomsorgen/ Hämtat 2011-11-02
http://skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skanesamlingsnod/Kultur_Skane/Kultur_i_varden/Projekt/Manniskor_mote
n_minnen_i_Klippans_kommun/ Hämtat 2011-11-02
http://skane.se/upload/Webbplatser/Kultur/Dokument/Kultur%20i%
20vården/Guldstunder%20Nytt%202010.pdf. Hämtat 2011-11-02
47
http://skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skanesamlingsnod/Kultur_Skane/Kultur_i_varden/Goda_exempel/Hoglasni
ng-for-aldre-i-Malmo/ Hämtat 2011-11-02
http://skane.se/sv/Webbplatser/Kultur-Skanesamlingsnod/Kultur_Skane/Kultur_i_varden/Nordiskt-samarbete-omkultur-och-halsa-2011/ Hämtat 2011-11-02
Umeå kommuns hemsida kultur:
www.umea.se
http://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/kultur/kulturforse
niorerkulturochhalsa/kulturochhalsa/verksamhetsinformation.4.bbd1b1
01a585d7048000177746.html. Hämtat 2012-02-14
http://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/kultur/kulturforse
niorerkulturochhalsa/dansforlivet.4.11f7bcd712532acc596800037198.ht
ml. Hämtat 2012-02-14
http://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/kultur/kulturforse
niorerkulturochhalsa/generationerisamverkan.4.6596644410fedecdab280
0019130.html. Hämtat 2012-02-14
http://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/kultur/kulturforse
niorerkulturochhalsa/generationskoren.4.1821d6e811c67c7e7958000429
87.html. Hämtat 2012-02-14
http://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/kultur/kulturforse
niorerkulturochhalsa/gladjespridare.4.5df2398c11695225c37800013013.
html. Hämtat 2012-02-14
http://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/kultur/kulturforse
niorerkulturochhalsa/kaseriskrivdittliv.4.5df2398c11695225c3780007344
.html. Hämtat 2012-02-14
http://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/kultur/kulturforse
niorerkulturochhalsa/saktavigargenomstan.4.1a2f41f611f8f82255680002
4640.html. Hämtat 2012-02-14
http://umea.se/umeakommun/omsorgochhjalp/senior/matochhalsa/m
atserveringarforseniorer.4.40b4bae811ad401e2e180001196745.html.
Hämtat 2012-02-14
48
http://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/kultur/kulturforse
niorerkulturochhalsa/sangforlivet.4.61d93f86134e7321aa3f18.html.
Hämtat 2012-02-14
http://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/kultur/kulturforse
niorerkulturochhalsa/rapporter/pensionarerbjodspaoperan.4.b68a4ef11c
312891ac800013688.html. Hämtat 2012-02-14
http://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/kultur/kulturforse
niorerkulturochhalsa/rapporter/skrivforlivet.4.b68a4ef11c312891ac8000
13730.html. Hämtat 2012-02-14
http://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/kultur/kulturforse
niorerkulturochhalsa/filmforlivet.4.232bb3eb132b9e0c2ca80003620.htm.
Hämtat 2012-02-14
http://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/kultur/kulturforse
niorerkulturochhalsa/teaterforlivet.4.bd9b953134ad12de1680008592.ht
ml. Hämtat 2012-02-14
Vellinge kommun:
www.vellinge.se
http://www.vellinge.se/omsorg-hjalp/kultur-i-varden/
Hämtat 2012-03-27
Vetenskapsrådets hemsida:
www.vr.se
http://www.vr.se/forskningvistodjer/humanioraochsamhallsvetenskap/
kulturochhalsa.4.28ca860b1293e247fc480003097.html.
Hämtat 2012-03-27
http://www.vr.se/download/18.4ab1c26512c1e91c6c080001560/Brosc
hyr+Kultur+o+H%C3%A4lsa.pdf. Hämtat 2012-03-27
Vårdalinstitutets hemsida:
www.vardalinstitutet.net
http://www.vardalinstitutet.net/kultur
Hämtat 2011-11-22
http://www.vardalinstitutet.net/kultur
49
Hämtat 2011-11-22
http://www.vardalinstitutet.net/sv/node/2209
Hämtat 2011-11-22
http://www.vardalinstitutet.net/sv/node/2202
Hämtat 2011-11-22
Övriga hämtningar se artiklar.
Vårdförbundet:
www.vardforbundet.se
https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2012/Februar
i/Seniortraffar-framjar-halsa-och-sjalvstandighet/ 2012-05-03
Övrigt:
Samtal Christina Gedeborg-Nilsson och Bibbi Miegel Sandborg den
2011-11-23.
Telefonsamtal med: Eleanor Bodel 2012-04-16 anteckningar
Studiebesök och samtal med: Irmeli Dahlbacka den 2012-04-18
Guldstunder, anteckningar
Samtal med: Yvonne Wismar Fransson 2012-04-18, anteckningar
Samtal med hemtjänsten i kvällspatrullen vid flera tillfällen.
50
Bilaga 1
Beviljade bidrag, belopp i kronor
Arvidsjaurs kommun, Kultur för äldre i Arvidsjaur, 500 000
Attendo Sverige i samverkan med kommunal verksamhet, Kultur för äldre Guld Var Dag, 800 000
Bjuvs kommun, RGRM inom äldreomsorgen, 700 000
Botkyrka Kommun, Så ska det dansas!, 800 000
Film i Dalarna, Vill du lyssna?, 800 000
Forshaga kommun, Kultur som minnesmiljö, 1 500 000
FoU Seniorium – Österåkers kommun, Modell för integrerad kunskapsbaserad
musikanvändning i äldrevård och omsorg, 2 000 000
Göteborgs stad Centrum, Kultur i möten mellan unga och äldre, 900 000
Göteborgs Universitet, Lustfyllda aktiviteter i form av musik och ridterapi för
äldre strokedrabbade, 500 000
Hattstugan vård och utbildning AB, Läskraft!, 400 000
Karlskrona Kommun, Teater projekt för äldre, 1 200 000
Kultur&fritid/Kultur 365, 1 600 000
Landstinget Jönköpings län, Animation med äldre, 1 200 000
Landstinget Jönköpings län, Med gemensam kraft -för ett rikt liv som senior,
1 000 000
Landstinget Västernorrland - Regional Utveckling, Kommer du ihåg? Del 2 –
Västernorrland, 400 000
Region Halland, Kultur för Livet, 2 000 000
Region Skåne, Skånemodellen för kultur i vården 2.0, 3 100 000
Regionförbundet Västerbottens län, Kultur för äldre i Västerbottens län åren
2011-2014, 1 900 000
Stockholms läns landsting, Seniorkultur i Stockholms län, 1 800 000
Vallentuna Kommun, Konst i Vården, 1 200 000
Vara kommun, Bättre Vara Äldre - TILLTad äldreomsorg, 1 000 000
Vänersborgs kommun, Musik för alla äldre - med deras lust och på deras
villkor, 900 000
Åre kommun, Skapande Hälsa, 800 000
Örebro Kommun, Kultur i vården i samverkan med civila samhället, 1 000 000
51
STADSKONTORET
FoU Malmö
205 80 Malmö
Telefon 040-34 10 00
www.malmo.se/fou