Förslag till:
Plan 2015 – 2017
inom funktionshinderområdet
2014-10-09
1
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
Innehåll
1 Inledning ..................................................................................................................................... 3
2 Metod och kompetensutveckling ................................................................................................ 3
2.1 Beskrivning av behov........................................................................................................... 3
2.2 Viktiga frågor ........................................................................................................................ 5
3 Bostäder ..................................................................................................................................... 5
3.1 Beskrivning av behov........................................................................................................... 5
3.2 Planerad utbyggnad och ekonomiska konsekvenser .......................................................... 7
3.3 Underlag och överväganden för fortsatt planering .............................................................. 8
3.4 Förmedling av bostäder ....................................................................................................... 9
3.5 Viktiga frågor ........................................................................................................................ 9
4 Korttidsavlastning ....................................................................................................................... 9
4.1 Korttidsvistelse enligt LSS ................................................................................................... 9
4.2 Korttidsboende ................................................................................................................... 10
4.3 Viktiga frågor ...................................................................................................................... 10
5 Daglig verksamhet/sysselsättning ............................................................................................ 11
5.1 Viktiga frågor ...................................................................................................................... 12
Förklaring av förkortningar: ......................................................................................................... 12
Bilaga 1. Inventering av behov av bostäder 2014-2017.............................................................. 13
Bilaga 2. Analys av behov och efterfrågan av BmSS ................................................................. 16
Bilaga 3. Planerade bostäder 2014-2017.................................................................................... 17
2
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
1 Inledning
Göteborgs stad ska aktivt arbeta för att alla människor oavsett kön, kulturell bakgrund,
etnicitet, religiös tillhörighet, språk, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
uttryck och funktionsnedsättningar ska ha lika rättigheter och möjligheter att leva ett
gott liv (Budget 2014). Synvändan, Göteborgs Stads program för full delaktighet för
personer med funktionsnedsättning, baserad på FN:s standardregler utgör värdegrunden
för funktionshinderpolitikens inriktning.
Stadsdelsnämnderna ansvarar för att personer med funktionsnedsättning får stöd och
service. Insatser ges enligt socialtjänstlagen och LSS. Bostad med särskild service
(BmSS), personlig assistans, hemtjänst eller boendestöd i en vanlig lägenhet, ledsagarservice, korttidsvistelse utanför hemmet, stödfamilj, kontaktperson och sysselsättning/
daglig verksamhet är exempel på insatser. Varje stadsdelsnämnd ansvarar för
planeringen av verksamheterna inom sitt område. Därutöver har kommunfullmäktige
utsett fyra stadsdelsnämnder med ett särskilt uppdrag kring planering och samordning
av bostäder med särskild service, daglig verksamhet/sysselsättning och korttidshem.
Uppdraget omfattar vidare förmedling av bostäder med särskild service samt metodoch kompetensutveckling. De fyra resursnämnderna är SDN Angered, Centrum, Västra
Göteborg och Norra Hisingen. I uppdraget ingår att utifrån inventering och beskrivning
av behov upprätta denna plan. Denna plan är framtagen i samråd med resursstadsdelarnas sektorschefer och områdeschefsnätverken. Som underlag ligger även de arbeten
som genomförts inom ramen för KPB, plattformsarbete för myndighetsutövning samt
analys av kostnadsutveckling.
2 Metod och kompetensutveckling
2.1 Beskrivning av behov
Verksamheterna har förändrats mycket under åren och möter idag nya målgrupper med
komplexa behov och brukare som ställer höga krav på individualiserade insatser vilket
också ställer stora krav på medarbetare som ska utföra stödinsatserna. Som en del i
utveckling och kvalitetssäkring av BmSS i Göteborgs Stad har brukardialoger genomförts. Genom dialog med presumtiva och befintliga hyresgäster samt deras nätverk,
fångas synpunkter och önskemål. Metoder för fortsatt brukarmedverkan behöver
utvecklas av verksamheterna för att stödja inflytande och delaktighet. Ett konkret
förslag från en brukardialog är en struktur för delaktighet i form av en ”Hyresgästförening för BmSS”. I två stadsdelar finns redan ett påbörjat arbete; SDN Centrum samt
Västra Hisingen, dessa kommer att bli pilotstadsdelar för att ta fram ett arbetssätt som
skulle kunna användas över staden.
Genom de årliga behovsbedömningarna på BmSS ges en möjlighet att fånga frågeställningar kring den enskildes behov. Vid dessa tillfällen uppmärksammas även medarbetarnas kompetens samt enhetens arbetssätt och sätt att organisera sig. Med detta som
underlag förs en fördjupad dialog med stadsdelarna, främst kring de enheter som har
behov av utveckling i sina bostäder, för att kunna möta brukarens förändrade behov. Det
fortsatta arbetet förutsätter att metod- och kompetensutveckling tydligare integreras i
utvecklingen av nya och befintliga verksamheter. Arbetet ska ske genom evidensbaserad praktik, som är ett förhållningssätt för ett ständigt och systematiskt lärande där
brukaren, dennes företrädare och de professionella, utifrån bästa tillgängliga kunskap
och beforskade metoder tillsammans, fattar beslut om lämpliga insatser. Ett gott förhållningssätt och bra bemötande är grunden för att rätt metoder blir framgångsrika.
Erfarenheten visar att det finns stora likartade behov av kompetensutveckling över
staden och det vore mer effektivt om man kunde nå konsensus kring innehåll och ut3
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
formning av detta område för att gemensamt möta behoven. Utbildningssatsningar för
fortbildning till komplementär nivå genomförs i samverkan med stadskansliet, som
hittills finansierats med medel ur anslaget för strategisk kompetensutveckling. Dessa
medel söks för ett år i taget. För att skapa en långsiktig och hållbar planering av kompetenssatsningar krävs en regelbundenhet och kontinuitet i utbudet av utbildningar som
inte bygger på upphandlade kortsiktiga lösningar. Det är också viktigt att arbeta för att
utbildningsanordnarna, i sitt ordinarie utbud, kan erbjuda utbildningar som ger den
kompetens som verksamheterna behöver. Därför är det viktigt att funktionshinderområdet har representanter med i gymnasieskolans programråd för Vård- och omsorgsprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet, men också i motsvarande utbildningar
för vuxna på gymnasienivå samt i ledningsgrupperna för Yrkeshögskoleutbildningar
som ger medarbetarna den specifika kompetens som verksamheterna kräver. Högskoleutbildningarna behöver ha ett innehåll som bättre motsvarar verksamheternas behov.
I staden har det tagits fram en kompetensförsörjningsplan för hela sektor IFO/FH. En
revidering av kompetensstrategin från 2007 kommer att göras med hänsyn till kompetensförsörjningsplanen. En arbetsgrupp med representanter för enhetschefer inom
boende/personligt stöd samt arbetsmarknad/sysselsättning ska bildas för att arbeta
vidare med kompetensfrågorna inom området. De tre kompetensnivåerna; bas, komplementär och specifik bör behållas och kopplas till kompetensnivåerna som krävs för
arbete som stödassistent och stödpedagog. Socialstyrelsen har tagit fram ett informationsmaterial och allmänna råd (SOSFS 2014:2) avsett att användas som vägledning för
arbetsgivare om vilka kunskaper och erfarenheter som behövs för arbete inom
verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionsnedsättning.
Under 2014 påbörjades utbildningar inom ramen för Socialstyrelsens satsning på
omvårdnadslyftet för medarbetare som kommer från verksamheter där medelåldern är
över 65 år samt inom verksamheter som bedrivs utifrån SoL. Utbildningarna är både på
grundläggande nivå samt enstaka kurser. Utbildningssatsningen möter det behov som
identifierats för personer med åldersrelaterat omvårdnadsbehov inom funktionshinderverksamheten i Göteborg.
Under 2014 genomfördes en inventering som låg till grund för ansökan om prestationsbaserade statsbidrag inom området psykisk ohälsa för vuxna. Medlen är avsedda att
utveckla verksamheter kring vuxna med omfattande eller komplicerad psykiatrisk
problematik samt utveckla strukturer på regional och lokal nivå. Resultatet av inventeringen har analyserats utifrån Göteborgs behov inom området och en handlingsplan
med konkreta åtgärder har utarbetats. Socialpsykiatriska nätverket har fått i uppdrag att
utgöra referensgrupp för det arbete som ska genomföras och leds av en styrgrupp som
fattar avgörande beslut. Arbete utifrån handlingsplanen genomförs under 2014-2016.
En delregional överenskommelse om insatser till vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar har tagits fram, utifrån en regional överenskommelse, mellan stadsdelarna och SU. Denna antogs 2012 av LGS (Ledningsgruppen för samverkan). Utifrån
denna har en handlingsplan för införande av Vård- och stödsamordning inom LGS
området fastlagts. Erfarenheterna från projektet Västkompetens ligger från 2014 till
grund för skapandet av en samverkansarena för hållbar kompetensutveckling, implementeringsstöd och uppföljning för hela LGS-området (psykiatri, barn och unga, mitt i
livet och äldre).
Göteborg och GR är, tillsammans med resten av landets kommun- och landstingsförbund, representerade i ett nationellt kompetensråd (NKR). Kompetensrådet arbetar för
att tydliggöra funktionshinderområdet bl. a genom att utveckla och påverka kompetensfrågan på den nationella nivån och att arbeta för gemensamma befattningsbenämningar.
Rådet för dialog med SKL, socialstyrelsen, skolverket, YH-myndigheten och socialdepartementet m fl i denna avsikt. Initiativtagare till NKR är Carpe, kompetensprojekt i
4
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
Stockholm. De har arbetat fram Yrkeskrav för personal. Dessa yrkeskrav ligger bl.a. till
grund för socialstyrelsens vägledning för personal inom funktionshinderområdet samt
innehållet i utbildningarna till stödassistent/stödpedagog.
2.2 Viktiga frågor
Arbetet inom funktionshinderområdet ska bedrivas utifrån brukarmedverkan för
att stärka evidensbaserad praktik som det rådande arbetssättet.
Fortsatt utbildning och implementering av Vård och stödsamordning, enligt
delregional överenskommelse inom psykiatriområdet, ska ske i samverkan med
Socialpsykiatriska nätverket.
Fortsatta utbildningssatsningar ska ske för att höja kompetensnivån i verksamheten utifrån prioriterade målgruppers behov och angivna kompetensnivåer.
3 Bostäder
3.1 Beskrivning av behov
Vid ingången av 2014 fanns 1 277 lägenheter i bostad med särskild service (BmSS) i
Göteborg. Därutöver köpte stadsdelarna ca 150 lägenheter i BmSS enl. LSS av externa
leverantörer. Här visas antalet lägenheter fördelat per stadsdelsförvaltning:
Antal Lgh i BmSS 2013-12-31
250
200
150
100
50
0
Ang
Ö Gbg Ör-Här
Ce
Ma-Li
AFH
V Gbg V His
Lu
N His
Processen från behov av till inflyttning i BmSS börjar med myndighetsutövningens, dvs
socialsekreterarnas, utredningar och bedömningar av personers behov av bostad. Många
personer med funktionsnedsättning önskar och klarar av att bo i det ordinarie bostadsbeståndet. Behovet av stöd och service kan tillhandahållas genom tekniska hjälpmedel
(t.ex. stöd för minne och struktur), hemtjänst, boendestöd och personlig assistans.
Vanliga lägenheter kan vid behov handikappanpassas i samarbete med fastighetskontoret.
I Göteborg råder idag brist på bostäder för alla. Detta medför att en del personer med
funktionsnedsättning som skulle kunna klara ett ordinärt boende istället ansöker om
bostad med särskild service. Enbart tillgång till lägenheter är inte tillräckligt för att
personer ska klara ett boende i vanliga lägenheter som ett alternativ till BmSS. En
förutsättning är också att stödet i bostaden (exempelvis boendestöd) fungerar och att det
finns möjligheter till sysselsättning och gemenskap. Ett gemensamt basutbud av
boendestöd finns nu i alla stadsdelar. För att gynna tillgången till bostäder och samtidigt
öka möjligheterna för personer att bo mer självständigt behöver boendestödet säkerställas vad gäller basutbudet och även utvecklas för att klara behov utöver detta.
5
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
Socialsekreterare inom funktionshinderverksamhet redovisar fortlöpande i kartläggningsinstrumentet ”BoInvent2” personers kända eller bedömda behov av bostad. Med
utgångspunkt av denna behovskartläggning har en analys genomförts för att beräkna det
antal lägenheter i BmSS som faktiskt kommer att efterfrågas. Denna beräkning har visat
på att cirka 320 lägenheter behöver tillskapas för att behov och utbud ska vara i balans
år 2017. Dvs målsättningen bör vara att det år 2017 ska finnas cirka 1 600 lägenheter i
BmSS. (Kartläggningen av behov - BoInvent2 - redovisas i bilaga 1. Analysen av efterfrågan presenteras i bilaga 2.)
BoInvent2 visar att personer i behov av BmSS ibland har flera funktionsnedsättningar.
Här visas fördelningen av personernas primära funktionsnedsättningar.
Intellektuell 34%
Psykisk 28%
Autism 17%
Neuropsykiatrisk 8%
Neurologisk 8%
Demensrelaterad 5%
85 % av personerna har behov av en bostad under åren 2014-15. Behovet av
bostadsform fördelar sig enligt följande.
Gruppbostad 52%
Servicebostad - nära
stöd 34%
Servicebostad mindre nära stöd 10%
Lägenhet med stöd
(F100) 4%
65% av personerna är män och 35% är kvinnor. Nationell statistik visar också på att fler
män än kvinnor har insats enligt LSS. En knapp tredjedel av personerna har behov/
beslut om bostad med särskild service men bor idag på olika former av korttidsboende,
köpt BmSS utanför Göteborg eller i boenden inom Social Resursförvaltning.
Det finns personer som har ett omfattande omvårdnadsbehov till följd av sjukdom (t ex
stroke), som leder till en funktionsnedsättning. För att säkerställa att dessa personer får
ändamålsenliga bostäder med anpassat stöd och anpassad omsorg behövs särskild
6
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
planering. För vissa personer behöver planeringen även ske i ett samarbete med
äldreomsorgen. Därutöver finns allt fler äldre personer som idag bor i bostäder med
särskild service. För en del av dessa innebär ökad ålder också ett förändrat
(åldersrelaterat) behov. För att säkerställa att personerna får sina behov tillgodosedda
behöver även bostäder för denna målgrupp särskilt beaktas i planeringen. Sektorscheferna för individ och familjeomsorg/funktionshinder samt äldreomsorg/hälso- och
sjukvård är överens om att man behöver arbeta gemensamt för att tillgodose dessa
personers behov av boende, stöd och omsorg. En arbetsgrupp ska inventera behov för
såväl personer med tidiga symtom på åldrande som för äldre personer som bor i befintliga BmSS.
3.2 Planerad utbyggnad och ekonomiska konsekvenser
Kommunfullmäktige avsätter årligen i budget ett anslag för expansion av BmSS enligt
LSS. Anslaget 2015 ska täcka driftkostnaderna för 2015 till följd av helårseffekter för
bostäder som startat under 2014 och expansion av bostäder 2015.
Tabell 2:
Planerad utbyggnad, 2014- 2017
ANTAL LÄGENHETER
STADSDEL
2014
2015
2016
2017
Totalt
Angered
6
13
17
12
48
Östra Göteborg
8
0
8
12
28
Örgryte-Härlanda
6
17
8
22
53
Centrum
0
13
6
0
19
Majorna-Linné
6
7
0
0
13
Askim-Frölunda-Högsbo
17
0
40
12
69
Västra Göteborg
6
8
0
19
33
Västra Hisingen
15
12
6
6
39
Lundby
8
6
16
0
30
Norra Hisingen
0
6
12
37
55
Summa
72
82
113
120
387
Samtliga objekt framgår av bilaga 3. Observera att ovanstående sammanställning redovisar lägenheter i objekt som är under planering. Som tidigare nämnts behöver det tillskapas 320 lägenheter för att behov och utbud ska vara i balans år 2017. Nu planerad
utbyggnad omfattar 387 lägenheter, varav 25 ersätter lägenheter som avvecklas och
övriga 362 planeras som en faktisk utökning. Vidare finns även en osäkerhet om vad det
verkliga tillskottet blir 2016-2017 eftersom en del av dessa objekt är i ett tidigt planeringsskede. Därutöver tillkommer ett antal lägenheter i objekt där tidplanen är oklar eller
där det finns en osäkerhet kring objektet av andra skäl. Efter det att bristen på BmSS i
Göteborg har byggts bort återstår planering för tillkommande årliga behov samt att
ersätta de bostäder som inte är ändamålsenliga.
Konceptet med F 100-lägenheter har varit framgångsrikt. Det årliga tillskottet av F 100lägenheter har utökats från ca 30 till ca 50. För att få en bättre uppfattning om behovet
lägger socialsekreterare även in personer med behov av F100 i databasen BoInvent 2.
Fastighetskontoret har numera ansvaret för hanteringen av F100-ansökningar från
stadsdelarna. Planeringsorganisationen kvarstår i en referensgrupp för F100-frågor.
7
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
Utbyggnaden av BmSS och antalet F100 varierar mellan stadsdelarna. När en stadsdel
har en expansion av BmSS och F100-lägenheter påverkar det även andra delar av
funktionshinderverksamheten som myndighetsutövning, daglig verksamhet och boendestöd samt stadsdelens hälso- och sjukvårdsorganisation.
3.3 Underlag och överväganden för fortsatt planering
Det är betydelsefullt för personer med funktionsnedsättningar att ha en bostadsform
anpassad till deras behov. Att planera för varierat utbud av olika former av bostäder;
gruppbostäder, servicebostäder och möjlighet att bo i ordinär bostad med tillgång till
stöd och service är därför en viktig inriktning i denna plan. Det totala antalet bostäder
inom BmSS har nu ökat så att det ger möjligheten för personer att flytta till annan
BmSS om behovet av stöd förändras med tiden.
Inom beståndet BmSS finns olika typer av bostäder. Ett exempel är BmSS där unga
personer under en tid (upp till några år) kan pröva sig fram till vilket stöd de behöver
innan de går vidare och får ett varaktigt beslut på en insats. Ett annat exempel är BmSS
som skapas för att ge omvårdnad och service till personer som blir äldre och behöver
omfattande service och personer med äldrerelaterade sjukdomar. Precis som i det övriga
samhället kan de som bor i BmSS och har detta behov av omsorg få ett erbjudande om
att flytta till en ”äldre-BmSS”. Synsättet innebär att samma standard i lägenheten som i
vanliga äldreboenden, med pentry eller trinett, anses som fullvärdigt för målgruppen.
Mellan dessa former finns en rad BmSS med olika fysiska uttryck och olika former av
stöd till olika målgrupper och individer. En arbetsgrupp inom områdeschefsnätverket
boende och personligt stöd genomför ett arbete med att ta fram olika metoder och en
struktur för att ge ökad möjlighet för personer att ”Bo Rätt” inom BmSS. För personer
med personlig assistans som annars skulle vara aktuella för BmSS saknas en bostadstyp
som möjliggör gemenskap med andra. Ett tänkbart alternativ är ett antal vanliga lägenheter i anslutning till en lokal för gemenskap, typ ”trygghetsboende”.
Fastighetsnämnden ansvarar för bostadsförsörjningen för alla göteborgare. Av BoInvent2 framgår att det finns ett behov av BmSS i samtliga stadsdelar. Möjligheterna till
utbyggnad är oftast sammankopplad med den övergripande planeringen av bostadsutbyggnaden totalt i staden, d.v.s. där det finns identifierade exploateringsområden.
Detta medför att den planerade utbyggnaden av BmSS blir ojämnt fördelad över staden.
Då behoven fortfarande är stora är det en övergripande målsättning att ta tillvara
samtliga objekt för att säkerställa en expansion av BmSS. Samtidigt finns skäl att
identifiera möjliga objekt som innebär en jämnare fördelning av BmSS över staden.
Ett problem som förts fram är att planerade objekt kan utgå eller bli försenade av olika
orsaker. För att tillförsäkra att utbyggnaden ändå totalt får en tillräcklig volym behöver
en buffert av objekt skapas. Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda
grupper, med representanter för olika förvaltningar och bolag i staden, har initierat ett
arbete för att åstadkomma en ökad utbyggnadstakt. Därutöver bör arbetet med att identifiera lokaler som kan byggas om till BmSS intensifieras.
Det är ett långsiktigt mål att behovet av bostäder för göteborgare med funktionsnedsättning ska kunna tillgodoses inom Göteborgs kommungräns. Staden har brist på bostäder
för personer med olika former av komplexa behov som svår autism, utagerande beteenden och med kombinationer av flera funktionsnedsättningar. Stadsdelarna är därmed
ofta hänvisade till att köpa platser. Utbyggnaden av bostäder för dessa målgrupper går
inte i önskad takt. Svårigheterna beror på att det är brist på tomter i lämpliga lägen.
8
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
3.4 Förmedling av bostäder
Förmedlingsuppdraget omfattar bostäder med särskild service som beviljas enligt LSS
eller SoL. Utgångspunkten för förmedling av lediga lägenheter är ett hela-staden-perspektiv, där personer med störst behov prioriteras.
Det finns flera olika orsaker till att personer tackar nej till erbjuden bostad. En vanlig
orsak är att den erbjudna bostaden inte ligger i önskad stadsdel eller att personen inte är
beredd att flytta. Många personer med funktionsnedsättningar har svårt att föreställa sig
hur det kommer att bli. En tydlig information om vad bostad med särskild service innebär, att förmedling sker över hela staden samt ett förbättrat motivationsarbete behövs i
ett tidigt skede. Rutiner och checklistor har utarbetats inom ramen för plattformsarbetet,
för att skapa bättre förutsättningar för socialsekreteraren att fatta rätt beslut om bostadsform och möjliggöra för den enskilde att få ett adekvat erbjudande om bostad.
3.5 Viktiga frågor
Öka möjligheten att bo i en ordinär lägenhet med stöd.
Planera bostäder för de prioriterade grupperna;
- personer med komplexa behov
- personer med stora omvårdnadsbehov till följd av sjukdom (i samverkan
med äldreomsorgen)
- personer som bor i BmSS och som behöver flytta till följd av stora åldersrelaterade omvårdnadsbehov.
I ledningsgruppen ”Bostadsförsörjning för särskilda grupper” säkerställa
processer för att möjliggöra en snabbare expansion av BmSS, främst genom
tilldelning av fler byggbara tomter.
Planera för nya BmSS där det finns möjlighet och tillsammans med lokalsekretariatet verka för en jämnare fördelning över staden.
4 Korttidsavlastning
4.1 Korttidsvistelse enligt LSS
Alla barn och ungdomar med funktionsnedsättningar ska ges möjlighet att växa upp och
utvecklas i familjen. En förutsättning är att stödet till föräldrar och anhöriga fungerar.
Korttidsvistelse enligt LSS utformas individuellt för att ge det stöd som familjen
behöver. Det innebär att en person med funktionsnedsättning tillfälligt, under kortare
eller längre tid, vistas i ett korttidshem, hos en stödfamilj eller inom lägerverksamhet.
Vid utformningen av insatsen ska stor vikt läggas vid den enskildes och närståendes
önskemål. För små barn bör man i första hand överväga korttidsavlastning i stödfamilj.
För ungdomar och vuxna personer kan korttidshemmen vara en möjlighet att bo utanför
familjen för att så småningom flytta till en egen bostad, vistelsen kan för andra vara en
form av rekreation.
Två tredjedelar av stadens behov av korttidsverksamhet enligt LSS tillgodoses av
stadens egna verksamheter. Resterande köps av externa verksamheter. Stadsdelarna som
bedriver korttidshem enligt LSS tar ett stadsövergripande ansvar med ett ekonomiskt
risktagande. Vid en minskad beläggning är risken stor att den enskilda stadsdelen
avvecklar korttidshemmet. Befintliga korttidshem har en fysisk utformning som idag
gör det svårt att kunna erbjuda personer med komplexa behov en vistelse där. På uppdrag av sektorschefsgruppen har en arbetsgrupp bestående av områdeschefer boende
personligt stöd, verksamhetschef och enhetschef inom social resursförvaltning samt
9
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
planeringsledare tagit fram förslag för att effektivisera resursutnyttjandet av stadens
verksamheter för korttidsvistelse enligt LSS. Social resursförvaltning har därefter fått ett
uppdrag att utreda möjligheten att samorganisera stadens lägerverksamhet och korttidshem.
4.2 Korttidsboende
Korttidsboende enligt SoL kan beviljas med syftet att den enskilde ska kunna bo kvar i
sitt hem så länge som möjligt och att anhöriga skall få avlastning. Korttidsboende kan
även beviljas efter sjukhusvistelse i väntan på t ex bostadsanpassning eller annat
boende. Kommunens befintliga korttidsboenden kan indelas med utgångspunkt från två
olika inriktningar:
-
-
För personer som blivit utskrivningsklara från sjukhuset men som inte kan
komma direkt hem pga. behov av bostaden behöver anpassas och/eller att
personen en tid har behov av ytterligare omvårdnad.
För personer med stora behov, där personen inte kan återgå till hemmet utan
ytterligare rehabilitering och/eller där en bedömning om fortsatt boendeform
behöver ske. Detta kan vara avgörande för att personer ska kunna klara ett
självständigare liv och inte vara beroende av fortsatt omfattande insatser.
För målgruppen utskrivningsklara köper stadsdelsförvaltningarna huvudsakligen externa
korttidsboende SoL. Knappt tre fjärdedelar (74%) av de totala kostnaderna 2012 gick
till externa verksamheter. Tidigare har en del av dessa personer kunnat erbjudas korttidsboende inom äldreomsorgen vilket idag sker i begränsad omfattning.
En kartläggning av stadens kostnader (2012) visar att stadsdelarna av externa utförare i
genomsnitt köper 75 platser/dygn i korttidsboende för utskrivningsklara personer. Det
finns ett underlag för att starta ytterligare korttidsavlastning i egen regi för denna
målgrupp.
Sektorscheferna har gett ett uppdrag att utreda hur stor andel av de utskrivningsklara
personerna som behöver en tids konvalescens och hur stor andel som är i behov av
ytterligare rehabilitering samt därefter analysera och föreslå framtida lösningar.
Det finns idag tre korttidsboenden i staden som erbjuder mer kvalificerade rehabiliteringsinsatser och som var och en har delvis olika inriktning, Dalheimers hus,
Björkbacken och Vega. För att bättre tillgodose stadens behov behövs ett fortsatt arbete
för att få en effektiv samordning och ett bättre resursutnyttjande mellan dessa.
4.3 Viktiga frågor
Implementera ny organisation i staden för korttidsvistelse enligt LSS.
I samverkan med LGS Mitt i livet - utreda behovet av och de ekonomiska förutsättningarna för korttidsboende (SoL) för målgruppen utskrivningsklara.
10
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
5 Daglig verksamhet/sysselsättning
Insatsen daglig verksamhet omfattar personer tillhörande personkrets 1 och 2 enligt
LSS. Personerna ska vara i yrkesverksam ålder, sakna förvärvsarbete och inte gå någon
utbildning. Kommunen är också skyldig att medverka till att enskilda personer erbjuds
en meningsfull sysselsättning enligt SoL. I det utbud som tillhandahålls inom kommunens dagliga verksamheter finns både arbetsinriktad verksamhet och verksamheter
med mer fokus på omvårdnad och upplevelsebaserat innehåll. Utgångspunkten för
planeringen är att utveckla verksamheter som möter brukarnas olika behov och
förutsättningar.
Stadsdelarna köper externa platser som komplement till egenproduktionen. Vid senaste
uppföljning (augusti 2013) hade 63 procent av personerna daglig verksamhet verkställd
i stadsdelens egna regi, 19 i annan SDF och 18 procent i extern regi. Det finns vidare en
ambition i staden att vidareutveckla samverkan med den sociala ekonomin.
Varje stadsdel har under åren byggt upp ett eget, brett utbud av verksamheter. En analys
av kostnadsnivå och kostnadsutveckling rörande stadens dagliga verksamheter har
genomförts. Analysen visar bl.a. på att många förhållandevis små enheter, geografiskt
spridda i stadsdelarna innebär höga kostnader per enhet. Arbetet med att effektivisera
verksamheterna pågår inom flera områden, men kommer att ta tid då det handlar både
om att hitta lämpliga lokaler samt omställning för berörda brukare. Anpassningsarbetet
påverkar också stadsdelarna ekonomiskt då finansieringen sker genom att stadsdelarna
köper av och säljer till varandra. Det är viktigt att omställningsarbetet sker i ett stadenperspektiv för ett hållbart resultat.
Ett område som fortsatt behöver utvecklas är verksamheter för personer som inte fullt ut
står till arbetsmarknadens förfogande men inte heller ser daglig verksamhet som ett
alternativ. Här kan nämnas t.ex. yngre personer med intellektuella funktionsnedsättningar som gått gymnasiesärskolans nationella program samt personer med Aspergers
syndrom. Behov av att utveckla former för sysselsättning enligt SoL finns även för
personer som inte har rätt till insatsen daglig verksamhet enligt LSS, t ex personer med
psykiska funktionsnedsättningar. Stadsdelarna arbetar idag på olika sätt för att fler
människor ska komma ut i praktik, lönearbete eller få annan meningsfull sysselsättning.
Fortsatt arbete med coacher och kooperativa verksamheter kan vara alternativa lösningar för dessa personer. I detta arbete finns Social resursförvaltnings handlingsplan
som ett stöd.
Enligt förslaget om en ny nämnd för arbetsmarknad och vuxenutbildning kommer
troligen stadsdelarnas ansvar och arbete gällande arbetsmarknadsfrågor att påverkas.
Sysselsättning för äldre (över 67 år), är en fråga som aktualiserats över staden. Gruppen
ökar och därför behöver anpassade verksamheter utvecklas i samverkan med t.ex.
äldreomsorgen och kultur och fritid.
De pågående nätverksarbetena inom området Arbetsmarknad/ Sysselsättning fångar
idag frågor gällande såväl daglig verksamhet, sysselsättning som arbetsmarknad. För
vissa personer är boendestödet avgörande för möjligheten att komma ut i någon form av
sysselsättning. Det skulle öppna fler vägar för den enskilde samt bli kostnadseffektivt
för staden om befintliga verksamheter inom sysselsättning och stöd till arbete samutnyttjades över staden.
Göteborgs stad, som är en stor arbetsgivare, bör i ökad omfattning kunna erbjuda praktik/arbetsträning, framförallt inom egna verksamheter som inte är riktade till personer
med funktionsnedsättning. Det innebär att stadsdelarnas, förvaltningarnas och bolagens
HR-avdelningar har ett ansvar för att skapa dessa möjligheter. Den nya nämnden för
11
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
arbetsmarknad och vuxenutbildning kommer här att ha ett ansvar. Koppling mellan
utbildning och arbete i stadens verksamheter är ett fokus.
5.1 Viktiga frågor
I ett stadenperspektiv utveckla daglig verksamhet som tillgodoser personers
olika behov och förutsättningar.
Fortsatt arbete med de förslag till förändringar som identifierats i arbetet med
analysen av kostnadsutvecklingen.
Följa den nya nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning samt HRavdelningarnas arbete med att öka antal praktikplatser och möjligheten till
anställning för personer med funktionsnedsättningar i Göteborgs kommun.
Förklaring av förkortningar:
IFO/FH
Individ- och familjeomsorg och Funktionshinder
BmSS
Bostad med särskild service
FN
Förenta nationerna
F100
Överenskommelse mellan fastighetskontoret och
fastighetsägare om att tillgodose lägenheter för personer med
funktionsnedsättningar
HR
Human resources - tidigare kallad personalavdelning
IFO
Individ- och familjeomsorg
KPB
Kostnad per brukare
LGS
Ledningsgruppen för samverkan
LSS
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
NKR
Nationella kompetensrådet
SDF
Stadsdelsförvaltning
SDN
Stadsdelsnämnd
SKL
Sveriges kommun- och landstingsförbund
SoL
Socialtjänstlagen
SOSFS
Socialstyrelsens författningssamling
YH
Yrkeshögskola
12
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
Bilaga 1. Inventering av behov av bostäder 2014-2017.
Utdrag från BoInvent2, 2014-09-18
Tabell 1: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter stadsdelsförvaltningen
och kön.
Stadsdelsförvaltning
Angered
Östra Göteborg
Örgryte-Härlanda
Centrum
Majorna-Linné
As-Fr-Hö
Västra Göteborg
Västra Hisingen
Lundby
Norra Hisingen
STADEN
KÖN
Män
32
34
28
38
48
32
30
40
31
44
357
Kvinnor
17
23
19
22
20
17
20
19
17
16
190
Summa
49
57
47
60
68
49
50
59
48
60
547
Tabell 2: Antal personer som har behov av bostad fördelat efter stadsdelsförvaltning
och handläggningsstatus.
Stadsdelsförvaltning
Angered
Östra Göteborg
Örgryte-Härlanda
Centrum
Majorna-Linné
As-Fr-Hö
Västra Göteborg
Västra Hisingen
Lundby
Norra Hisingen
STADEN
Tabell 3:
HANDLÄGGNINGSSTATUS
Ansökan
Ansökan
Ej verkställt
finns ej
finns
beslut
20
8
21
23
9
25
11
13
23
37
14
9
25
22
21
26
9
14
15
9
26
31
8
20
26
15
7
56
1
3
270
108
169
Summa
49
57
47
60
68
49
50
59
48
60
547
Antal personer som har behov av bostad fördelat efter målgrupp och kön.
Målgrupp
(funktionsnedsättning)
Intellektuell
Psykisk
Neuropsykiatrisk
Autism
Neurologisk /
förv. hjärnskada
Demensrelaterad
Summa
KÖN
Män
112
98
35
67
26
Kvinnor
72
57
11
25
15
Summa
184
155
46
92
41
19
357
10
190
29
547
13
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
Tabell 4:
Antal personer som har behov av bostad fördelat efter målgrupp och
handläggningsstatus.
Målgrupp
(funktionsnedsättning)
Intellektuell
Psykisk
Neuropsykiatrisk
Autism
Neurologisk /
förv. hjärnskada
Demensrelaterad
Summa
Tabell 5:
HANDLÄGGNINGSSTATUS
Ansökan
Ansökan
Ej verkställt
finns ej
finns
beslut
111
23
50
61
36
58
17
13
16
60
18
14
13
10
18
8
270
8
108
13
169
29
547
Antal personer med behov av bostad fördelat på målgrupp och region.
Målgrupp (funktionsnedsättning)
NeuroStadsdelsförvaltning Intellekpsykiattuell
Psykisk
risk
Autism
Angered
20
16
1
9
Östra Göteborg
19
21
3
5
Örgryte-Härlanda
10
15
6
7
Centrum
15
18
5
14
Majorna-Linné
19
15
9
17
As-Fr-Hö
15
11
5
10
Västra Göteborg
21
9
6
7
Västra Hisingen
24
19
2
9
Lundby
20
17
4
0
Norra Hisingen
21
14
5
14
184
155
46
92
Tabell 6:
Summa
184
155
46
92
41
Neurol./
förv järn- Demens
skada
relaterad Summa
2
1
49
8
1
57
3
6
47
4
4
60
6
2
68
4
4
49
5
2
50
2
3
59
5
2
48
2
4
60
41
29
547
Antal personer med behov av bostad fördelat efter nuvarande boendesituation och kön.
Nuvarande bostad
Köpt BmSS utanför Gbg
Köpt korttidsplats enligt SoL
Särskilt boende för äldre
Boende inom Social
resursförvaltning
Hos föräldrar/ släkt./vänner
Egen lägenhet/ villa
Bostadslös
Annat
Summa;
Varav personer i behov av
ny bostad
Personer i behov av
ersättningsbostad
Män
25
103
2
11
Kvinnor
8
57
1
6
Summa
33
160
3
17
151
38
9
18
357
216
83
28
0
7
190
118
234
66
9
25
547
334
141
72
213
14
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
Tabell 7:
Antal personer med behov av bostad fördelat efter när bostaden behövs och
ålder.
År när bostad behövs
201
2015
2016
2017
Summa;
Tabell 8:
13-22 år
43
55
30
20
148
23-54 år
120
116
18
7
261
55- år
71
58
4
1
134
Summa
235
230
54
28
547
Antal personer med behov av bostad fördelat på stadsdelsförvaltning och
bostadstyp.
TYP AV BOSTAD
GruppServicebostad
bost. nära
stöd
Stadsdel
Angered
Östra Göteborg
Örgryte-Härlanda
Centrum
Majorna-Linné
As-Fr-Hö
Västra Göteborg
Västra Hisingen
Lundby
Norra Hisingen
STADEN
Tabell 9:
-12 år
1
1
2
0
4
32
27
30
33
36
26
23
29
25
23
284
13
25
13
18
24
14
18
22
19
18
184
Servicebost.
mindre
nära stöd
3
3
4
5
8
8
4
5
4
12
56
Lhg (F100)
Summa
1
2
0
4
0
1
5
3
0
7
23
Antal personer med behov av bostad fördelat på bostadstyp och kön
TYP AV BOSTAD
Gruppbostad
Servicebostad med nära
stöd
Servicebostad med mindre
nära stöd
Lhg (F100)
Summa
Män
182
115
Kvinnor
102
69
Summa
284
184
43
13
56
17
357
6
190
23
547
15
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
49
57
47
60
68
49
50
59
48
60
547
Bilaga 2. Analys av behov och efterfrågan av BmSS
Underlag utbyggnad BmSS och "behov i balans"
BoInvent2
Antal i Bi2 (GRP-bostad och SB med nära stöd)
Osäkra 40 %
Myndighetsutövn.+ Bostöd
Netto
468
-187
-50
231
"Rörelse" i bef. bestånd
Tillkommer årligen (inkl inflytt)
Lediga lgh som uppstår i bef. BmSS
Netto årligen
80
-50
30
Efterfrågan för perioden tom 2017
Bi2
Tillkommer 2015-2017
Total bedömd efterfrågan
230
90
ca 320
Förklaring till sammanställningen ovan:
Osäkra 40 procent: Utgångspunkten för att kartlägga en persons behov i BoInvent2 är att
socialsekreteraren bedömer personens behov av BmSS som ”säkert”. Det är bedömningar som
görs och för ett antal innebär detta att en viss osäkerhet ändå kvarstår om det är BmSS som
personen kommer att efterfråga. Sammantaget motsvarar dessa ”osäkerheter” en andel av det
totala antalet kartläggningsärenden, som här anges som ”adderad osäkerhet”. Denna är
beräknad till ca 40 procent. En analys av har även genomförts av de avslutningsorsaker som
anges när ett kartläggningsärende avslutas i BoInvent2. Av denna framgår att det finns ett antal
som avslutas där personerna inte flyttar till BmSS, vilket också stödjer resonemanget kring
”adderad osäkerhet”.
Myndighetsutövning + Boendestöd är en antagen förväntad effekt (minskad efterfrågan) från
planerat plattformsarbetet myndighetsutövning samt utveckling av boendestöd.
Tillkommer årligen: Till grund för bedömningen ligger en analys av "inflödet" av nya ärenden i
BoInvent2. I analysen av nya ärendet ingår också ett motsvarande resonemang som ovan kring
"adderad osäkerhet".
Lediga lgh i bef. BmSS: Uppgiften bygger på en analys av uppgifter av antalet personer som
genom förmedling erbjudits lediga lägenheter i befintliga BmSS. "Statistiken" för tidigare år tyder
på att 40 skulle vara en trolig siffra. I sammanställningen ovan har siffran ökats något.
Anledningen är att erfarenheten visar på att förmedling av lediga lägenheter i befintliga bostäder
visat en ökande trend. Här antas att trenden kommer att fortsätta öka, detta som en följd av att
den totala volymen lgh i BmSS ökar och då ökar också "rörelsen" i befintligt bestånd. Ett
ytterligare antagande är att arbetet med myndighetsutövningen och utveckling av boendestöd
också genererar en ökad rörelse.
16
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
Bilaga 3. Planerade bostäder 2014-2017
Avstämd med Lokalsekretariatet 2014-08-19
Reg-
Antal lgh
År 2014
Objekt i särskilda hus
ion
SDF
Totalt
Tillsk
Kommentar
Fjällbruden
Gräsmånadsgatan
(fd Ekebo)
Norra Dragspelsgatan
NO
Ang
6
6
NO
Ö Gbg
0
5
V
AFH
8
1
Skalskärsgatan 2
V
V:a Gbg
6
6
Lilla Björlandavägen
H
V:a His
6
6
Kvibergs Terrasser
NO
Ö Gbg
8
8
Ekparken
C
Ö-H
6
6
Amiralitetsgatan
C
M-L
6
0
Tunnlandsgatan
Bankogatan/Rubelgatan
V
A/F/H
8
8
V
A/F/H
1
1
Utökning bef. BmSS
Amhult Centrum
H
V:a His
9
5
Ers. Fyrklövern
Sven Agne Larssons väg
H
Lundby
8
8
72
60
Ombyggnad ny målgrupp
i befintliga lokaler
Ersätter Marconigat
Objekt i flerb. hus
Alla objekt 2014
RegÅr 2015
Ers. Lillängsgatan
Antal lgh
ion
SDF
Totalt
Tillsk
Kommentar
Bergums fritidslantgård
Kaggeledsgatan
NO
Ang
6
6
C
Ö-H
9
5
Britthags/Trälåsgatan,
V
V:a Gbg
8
8
Sjumilaparken
H
V:a His
6
6
Liegatan
H
Lundby
6
6
Övralidsgatan
H
N:a His
6
0
Objekt i flerb. hus
Skolspåret
NO
Ang
7
7
Prästgårdsängen
C
Ö-H
8
8
Landalahus Trubaduren
C
C
5
2
Landalahus, Björkö
Varholmsg./Sven Brolids
väg
Orustgatan
C
C
8
8
C
M-L
7
1
Orustgatan flyttar hit
C
M-L
0
6
Ny målgrupp
Länsmanstorget
H
V:a His
6
6
82
69
Objekt i särskilda hus
Alla objekt 2015
Teckenspråk
Ers. Mellangård
Ersätter Dr Lindh
17
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
Reg-
Antal lgh
År 2016
ion
SDF
Totalt
Tillsk
Objekt i särskilda hus
Östra Björredsvägen
NO
Ang
8
8
Decenniumplan
NO
Ö Gbg
8
8
Skolmössan
Lövviksvägen/Klåva
gårdsväg
Uggledalsvägen
V
A/H/F
8
8
V
A/F/H
6
6
V
AFH
6
6
Falkebovägen
H
V:a His
6
6
Blackevägen
H
Lundby
6
6
Kärravinkeln
H
N:a His
6
6
Stora Tolsereds väg
H
N:a His
6
6
Objekt i flerb. hus
Muskotgatan
NO
Ang
9
9
Torpagatan
C
Ö-H
8
8
Egnahemsvägen
C
Centrum
6
6
Flatåsparken
V
A-F-H
14
14
N om Uggledal
V
A/F/H
6
6
Sannegården Centrumhus
H
Lundby
10
10
113
113
Alla objekt 2016
RegÅr 2017
Antal lgh
ion
SDF
Totalt
Tillsk
NO
Ang
6
6
NO
Ö Gbg
6
6
V
AFH
6
6
Flintyxegatan
V
V:a Gbg
6
6
Västra Palmgrensgatan
V
V:a Gbg
6
6
Södra Långströmsparken
H
V:a His
6
6
Långhagsgatan
H
N:a His
6
6
Objekt i flerb. hus
Gunnilse centrum
NO
Ang
42
6
42
6
Kv Makrillen
NO
Ö Gbg
6
6
Stora Torp
Munkebäcksgymnasiet
C
Ö-H
10
10
C
Ö-H
6
6
Morängatan
C
Ö-H
6
6
Sisjövägen
V
AFH
6
6
Opaltorget
V
V:a Gbg
7
7
Selma Lagerlöfs Torg
H
N His
16
16
Lillhagsparken
H
N.a His
15
15
120
120
Objekt i särskilda hus
Kniparedsvägen
Fjällbo Park/
Sysslomansgatan
Billdals Björkväg
Kommentar
Kommentar
18
Planering och samordning inom funktionshinderområdet - Plan 2015-2017
