Nyanlända och lärande
[email protected]
Nationellt centrum för svenska
som andraspråk
[email protected]
Nyanlända elever
Definition? Vad händer just nu?
Utbildning för
nyanlända elever
Mottagande och skolgång
Ds 2013:6
http://www.regeringen.se/sb/d/16736/a/209698
Prop i vår!
hur
skolförfattningarna
bör utformas för att
nyanlända elever och
elever med annat
modersmål än
svenska ska kunna
få de bästa
förutsättningarna att
lära sig svenska
hur
elever med annat
modersmål än
svenska på bästa
sätt kan stödjas i sin
kunskapsutveckling
genom stöd i
undervisningen i
olika ämnen på
elevens modersmål
Vad ligger bakom utredningen?
• Migrationsförändringar
•
•
•
•
Genomströmningen av elever
PISA och andra mätningar
Svenska & svenska som andraspråk?
Tidigare och kommande reformer
inom skola & utbildning
Olika skäl att komma till Sverige 2012
Gäststuderande 6 %
Kvotuttagna 2 %
Arbetsmarknadsskäl 18 %
Flykting- och
skyddsskäl 14 %
EU/EES 23 %
Familjeanknytning och
adoptivbarn 37 %
Totalt 111 090 personer
Källa: SCB
Asylsökande v. 52-02
Barn som invandrar
 Ca 20 000 per år
 Gruppen som kommer efter skolstart har ökat:
2001
6 år i svensk grundskola
2012
4,5 år i svensk grundskola
 Gruppen ensamkommande barn har ökat:
2004
388 barn
2012
3 578 barn
www.scb.se
Ny lag
Information om lagstadgad rätt till skola för alla
nyanlända elever oavsett på vilka villkor eleven
befinner sig i Sverige
Rätt till skolgång för alla barn
•
Flyktingbarn
•
Asylbarn
•
Papperslösa barn
•
Gömda barn
•
TUT-barn
•
PUT-barn
•
Kärleksbarn
•
Anknytningsbarn
•
Arbetskraftsbarn
•
Sent anlända barn
•
Ensamkommande
barn
Nyanlända
elever/unga
I Sverige på olika
villkor!
Våra styrdokument
Och vad säger de?
1 kap. 8-9 §§ Skollagen
Skolverket
Allmänna råd för utbildning av nyanlända
elever (2008)
Kommunen bör:
ha riktlinjer för mottagande av nyanlända elever
se till att riktlinjerna är kända av skolans personal
se till att information om hur anmälan till skolan ska ske
finns lätt tillgänglig för både eleven och vårdnadshavare
Skolverket
Allmänna råd för utbildning av nyanlända
elever (2008)
Varje skola bör:
• ha rutiner för hur mottagande går till
• så snart som möjligt skapa goda &
förtroendefulla relationer med
elevens vårdnadshavare
Den röda tråden
-en viktig forskningsrapport
Forskning om andraspråksinlärning &
tvåspråkighet
Nationell nivå, styrdokument, allmänna råd
Barn och ungdomschef
Stadens/kommunens direktiv (lokala mål)
Språkutvecklingsansvarig i stadsdelen/kommunen
Verksamhetschefer; förskola och skola
Pedagoger/lärare
Barn, föräldrar
Axelsson, Lennartsson-Hokkanen, Sellgren 2002
Material från Skolverket
Stödmaterial
språkintroduktionen
Om svensk skola på flera språk
Nytt material från Skolverket
Nytt material från Skolverket
Forskning
och beprövad erfarenhet
Forskning framför ”allmänt tyckande”.
Mer forskning om nyanlända elever
behövs i Sverige. Ett viktigt redskap!
Utbildningen ska vara likvärdig för alla
elever i hela landet och vila på
vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet.
Forskning om alla lärares, skolledares &
studiehandledares kompetens är viktig!
ifrågasätta
problematisera
kritiskt granska
pröva
Skolinspektionen rapporter
• Utbildning för nyanlända elever
Skolinspektionen 2009:3
• Språk och kunskapsutveckling för
barn och elever med annat
modersmål än svenska
Skolinspektionen 2010:16
Vetenskapsrådets rapport
• Nyanlända och lärande - en
forskningsöversikt av nyanlända
elever i den svenska skolan 6:2010
Just avslutad forskning
Får jag vara med?
Live Stretmo, sociolog GU, om ensamkommande i Mölndal
Pågående forskning
Nyanlända och lärande – en tvärvetenskaplig studie om
nyanlända elevers lärandevillkor i den svenska skolan
Nihad Bunar, Monica Axelsson, Fredrik Hertzberg, Jenny Nilsson
Welcome to Sweden!
Hur har tre kommuner organiserat mottagandet av
nyanlända elever i grundskolan?
Hur fungerar mottagningen och integreringen av de nyanlända i skolans
sociala och pedagogiska sammanhang i praktiken i tre skolor?
Hur är studievägledningen för nyanlända organiserad?
Vilka är effekterna av de olika organisatoriska och pedagogiska
modellerna för elevernas sociala relationer, identitetsutveckling och
skolprestationer?
Regeringens arbete
Begreppet nyanländ:
från åk 2
max 4 år
max 1 år i förberedelseklass (tillhörighet till undervisningsgrupp ska alltid finnas)
Kartläggning:
av kunskaper ska göras inom 2 mån efter skolstart. Skolverket håller på att ta fram ett nationellt
kartläggningsmaterial
Förlängd skolplikt:
för elever som kommit till Sverige efter 12-årsåldern (kortare tid än 4 år i sv grundskola) och inte har nått målen
i svenska i årskurs 9 förlängs skolplikten tills dess att målen är uppnådda (max 18 år).
Prioriterad timplan
Det första året en elev går i svensk skola ska tid kunna flyttas från andra ämnen till svenskundervisningen.
Garanterad undervisningstid
Nyanländ ska ha minst motsvarande undervisningstid som andra elever i samma årskurs.
3 tim mer sv/vecka åk 6-9
gäller nyanlända de första 4 terminerna.
Regeringens arbete
mnkr
2013
2014
2015
2016
totalt
Utökad undervisningstid för
nyanlända
15
30
30
30
105
Kartläggning
18,5
28,5
8
10
65
Information om fritt skolval på
andra språk än svenska
2
3
2
1
8
Kompetensutveckling för lärare
och rektorer
11,9
15,5
19,2
8,2
54,8
Statsbidrag för kvalitetshöjande
åtgärder sfi
50
50
50
0
150
Valideringsinsatser
11
9
3
3
26
Summa
108,4
136
112,2
52,2
408,8
Sv, sva, sv för nyanlända?
Svenska
Svenska som andraspråk
Svenska för nyanlända?
Vem har rätt till
svenska som andraspråk?
Undervisning i svenska som andraspråk ska, om
det behövs, anordnas för
1. elever som har ett annat språk än svenska
som modersmål,
2. elever som har svenska som modersmål och
som har tagits in från skolor i utlandet, och
3. invandrarelever som har svenska som
huvudsakligt umgängesspråk med en
vårdnadshavare.
Rektorn beslutar om undervisning i svenska
som andraspråk för en elev.
Sva i grundskolan
Undervisning i svenska som andraspråk
ersätter undervisning i svenska i
grundskolan.
Svenska som andraspråk får därutöver
anordnas:
1. som språkval i grundskolan och
specialskolan
2. som elevens val, eller
3. inom ramen för skolans val.
Sva i gymnasiet
Gymnasieförordningen 4 kap. 11 §:
"En elev som har ett annat språk än
svenska som modersmål får läsa svenska
som andraspråk som gymnasiegemensamt
ämne i stället för svenska. Eleven får då
läsa svenska som individuellt val."
Förordning (2010:2039).
Om eleven läser både svenska och
svenska som andraspråk skall betyg ges i
båda ämnena.
Ny artikel om sva gy
Behörighetskrav för att undervisa
i svenska som andraspråk
Grundskolan:
åk 1-6: 30 hp i svenska som andraspråk
åk 7-9: 45 hp i svenska som andraspråk
Gymnasiet:
Gymnasieskolan: 90 hp
Språkintroduktion: 45 hp
Vuxenutbildningen
Grundläggande vuxenutbildning: 45 hp
Gymnasial vuxenutbildning: 90 hp
Sfi: 30 hp
Sva-lärarens uppdrag
• undervisa flerspråkiga elever i
svenska som andraspråk
• samarbeta med klass-/ämneslärare –
integrerad språk och
ämnesundervisning
• undervisa i ämnessvenska
• handleda övriga lärare i
språkutvecklande arbetssätt
Kartläggning
Skolverkets uppdrag
kartläggnings- och
bedömningsmaterial
•
grundskolan (i ett andra skede gymnasial
utbildning, grundsärskolan och gymnasiesärskolan)
•
utgöra underlag för årskursplacering
•
ge information om vilket stöd en elev behöver för
att nå kunskapskraven
•
ge underlag för planering av undervisningen
•
”några väsentliga kunskapsområden”
•
ska kunna genomföras oberoende av lokal
organisation
•
ska finnas tillgängligt på de största
invandrarspråken
Kartläggningen ska…
 vara utforskande, ej kontrollerande
 vara anpassad till elever både med och utan
skolbakgrund
 utgå från och fånga elevens referensramar
 börja brett, därefter fördjupas
 ha ett multimodalt perspektiv: text, bild, ljud…
Kartläggning som
underlag för placering
Placeringen styrs av individuell kartläggning.
Ingen automatik i placering.
Kartläggning och placering inom 2 månader.
Hänsyn ska tas till elevens sociala nivå (mognad)
vid placering, men 1 år upp eller ner är ok.
Ett gemensamt ansvar
i tre steg
Musikläraren
Fysikläraren
Bildläraren
Modersmålsläraren
Idrottsläraren
Sva-läraren
Matematikläraren
Rektorn
Huvudmannen
Studiehandledaren
Bakgrund:
• Jag
• Familj, släkt, betydelsefulla vänner
• Land/länder
• Språk: vilket/vilka och hur… (hemma, i skolan
o.s.v.)
• Intressen och ansvar
• Tidigare skolgång i ett eller flera länder
• Samverkan hem och skola
• Föreställningar om, förväntningar på skolan
• Bakgrund vårdnadshavare
Kartläggning inom några
väsentliga kunskapsområden
utifrån läroplanen
Literacy
Numeracy
lära, utforska och arbeta
både självständigt…
använda sig av
matematiskt
tänkande…
lösa problem och omsätta
idéer i handling…
använda språket i tal
och
skrift på…
Vijaypat Singhania använde en del
teknologi hos två andra typer av
transportmedel. Vilka typer av
transportmedel?
1. .....................................................
2. .....................................................
UPPGIFTENS SYFTE:
Söka och hitta: Hitta information
Hitta två uppgifter som uttryckligen
anges i en schematisk beskrivande text
Vad är syftet med att ha med en
jumbojet i denna bild?
...................................................
Ur PISA,
Frisläppta uppgifter på Skolverkets webbsida
UPPGIFTENS SYFTE:
Reflektera och värdera: Reflektera
över och värdera innehållet i en
text
Identifiera syftet med en
illustration i en schematisk
beskrivande text
Senare delen av
kartläggningen
…genomförs inom ramen för ordinarie
ämnesundervisning?
Språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt i alla ämnen!
Beslut utifrån kartläggningen
med utgångspunkt i definition
”nyanländ i fyra år”
På kort och lång sikt ska beslut tas om:




organisation
placering och övergångar
resurser
samverkan mellan personal
 eventuella utredningar och stödåtgärder
Konferens & kurser om
nyanlända
• Malmö 6-7 feb
• Göteborg 13-14 mars
• Stockholm 24-25 april
Läs mer: http://www.andrasprak.su.se/om-oss/kalendarium/konferensnyanl%C3%A4nda-elever-i-fokus-1.158772
Nyanländas lärande – mottagande, inkludering och
skolframgång
Nu är det också dags att anmäla sig till kompetensutveckling för
skolteam kring nyanländas lärande. 10 lärosäten runtom i landet
erbjuder utbildning med start i april/maj.
Läs mer: http://www.skolverket.se/kompetens-ochfortbildning/skolledare/nyanlanda
Inger Lindberg:
(Symposium 2012)
Bristperspektivet
•
Bristperspektivet baseras på föreställningen att en elev som
misslyckas i skolan gör det till följd av egna brister och
tillkortakommanden. Dessa brister tar sig enligt denna uppfattning
uttryck i begränsad intellektuell förmåga, otillräcklig
språkbehärskning, bristande studiemotivation och allmänt
oönskade beteenden.
•
Flerspråkighet associeras med brister och problem med svenska
och lärande snarare än med tillgång till flera språk och särskilda
resurser.
Framgångsfaktorer
Rätten till kunskap - En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever
Skolinspektionen rapport 2010:1411
•
Lärarna utgår från elevernas intressen, bakgrund,
behov och förutsättningar när de lägger upp undervisningen.
•
Lärarna har höga förväntningar
på eleverna.
Språk- och
kunskapsutvecklande
arbetssätt
Skolinspektionsens rapport
2014:1
• De granskade kommunerna omfördelar endast en
liten del av de ekonomiska resurserna för att uppväga
skillnader i barns och elevers förutsättningar.
• Kommunerna följer alltför sällan upp och utvärderar
sina insatser för att motverka skolsegregation.
Detsamma gäller effekterna av det
resursfördelningssystem man använder.
• Det finns kommuner som framgångsrikt kombinerat
ett kraftfullt resursfördelningssystem med ett
långsiktigt utvecklingsarbete och på så sätt bidragit
till förbättring av måluppfyllelse.
• Språkinriktad undervisning är ett av få exempel
på insatser som gagnar alla elever med
bristande stöd i hemmet.
Lärare som arbetar både
språk- och
kunskapsutvecklande hur gör de?
Svenska
Modersmål
som
ANDRASPRÅK
ÄMNESSPRÅK
ETT
TREDJESPRÅK?
Utbildning
ämnesspråk
& skolspråk
Hemma
vardagsspråk
(Viberg 1993)
UTBYGGNAD
BAS
Modersmål
Skriftspråk
Ämnesord
Formellt språk
Uttal
Grammatik
Ordförråd
Samtalsstruktur
UTBYGGNAD
UTBYGGNAD
?
?
BAS
BAS
?
Modersmål
Svenska som andraspråk
UTBYGGNAD
BAS
vardagsspråk & skolspråk
allmän, vardaglig
informell och personlig
jämlik makt eller status
kroppsspråk
specialiserat & abstrakt
formell och opersonlig
ojämlik makt eller status
ofta muntlig
ofta skriftlig
närhet
språk som handling
distans
språk som reflektion
dialog
monolog
Kognitiv utveckling och språklig
förmåga i andraspråket går ej hand i
hand!
Abrahamsson & Bergman 2005
Alla lärare behöver:
• ha insikt i sitt ämnes språkliga krav
• planera lektioner med fokus på både
ämnesinnehåll och språkliga krav
• genomföra lektioner där
ämneskunskaper, språkfärdighet och
inlärningsstrategier integreras med
kursmålen
Vad kan då skola, föräldrar och elever göra
för att åstadkomma en så naturlig och
kontsam språksituation som möjligt för en
minoritetsfamilj i Sverige idag? Den första
förutbrankningen är att det svenska samhället
och hela dess skolgusen trufankerar föräldrar
och barn att försöka behålla och utveckla
elevens första språk. Den tydligaste signalen
från skolan är att man fonterar i och på
minoritetselevernas modersmål (”hemspråk”)
och att man visar intresse för och avtillning
av vad eleverna lär sig i undervisningen.
Attityderna i det svenska samhället till
tvåspråkighet och tvåspråkiga personer är
oerhört viktigta men utrökant positiva
attityder räcker inte!
Insikter om ämnens vokabulär
Många svåra ord?
• 8000-10 000 ord vid skolstart – 3000 ord/år
(Viberg 1983)
• Ca 5 år (med god utbildningsbakgrund från
hemlandet, dagliga läs/skrivkrav) för att nå en
språknivå som klarar gymnasiestudier (Cummins
1984)
• 5-10 år för att utveckla skolspråket
1997)
(Thomas & Collier
• 95% av orden bör vara kända i en ämnestext
(Nation 2001)
1. Vilka ord är svåra?
Ämnesspecifika ord:
fotosyntesen, kopplingsschema, resistans, kromosomer,
parallellogram, nämnare, ekologiska fotavtryck
Ämnesneutrala abstrakta ord:
utbredning, resurser, föremål, bilda, ersätta, fastställa,
motsvara, avta, påfallande, adekvat, framträdande
(Holmegaard2006 & Lindberg 2007, mfl)
Olika betydelse i olika kontext!
Vardagsspråk:
Matematikspråk:
rymmer från fängelset
rymmer
volym på musiken
volym
axel och nacke
axel
värde på min mobil
roten på ett träd
basljud
rymd fylld med stjärnor och planeter
värde
roten
bas
rymd
(Mer än matematik, Skolverket 2008)
Olika betydelser i olika
kontext?
fortplanta
sträcka
teckning
ledare
lösning
förening
hamnar
krets
Nominaliseringar i läromedel
NOMINALISERING
En kylskåpsmagnet fastnar på kylskåpsdörren.
Magneter attraherar vissa metaller.
Magnetisk attraktion uppstår endast mellan en
magnet och ett järnhaltigt material
(Gibbons 2009)
Språket ”packas ihop” i ämnestexter och kan
behöva ”packas upp”!
Visa eleverna hur man ”packar ihop” när de
ska skriva ämnesvetenskapligt!
joner förenas
jonförening
hur man sätter mål
målsättning
har samma/lika form
likformighet
regnar mycket
rika nederbördsmängder
Utbyggda nominalfraser
en pingvin
en jättepingvin
fossilet av en jättepingvin
fossilet av en jättepingvin, Icadyptes salasi,
fossilet av en jättepingvin, Icadyptes salasi, ett skräckinjagande djur
fossilet av en jättepingvin, Icadyptes salasi, ett skräckinjagande djur med en
18 cm lång näbb, kraftiga vingar och hals
Forskare upptäckte nyligen fossilet av en jättepingvin, Icadyptes salasi, ett
skräckinjagande djur med en 18 cm lång näbb, kraftiga vingar och hals.
(Gibbons 2009)
Nominalfraser
Text 1
Soldaten Jakob Walter har berättat om tåget mot Ryssland 1812. Han
kom från Würtemberg i Tyskland och han hade blivit uttagen som
soldat i Napoleons armé när han var nitton år gammal. Jakob Walter
berättar att soldaterna slet ont redan när de gick mot Moskva. Nästan
ingenstans fanns det mat. I en liten by fick han och hans kamrater tag
på en gris. De högg ihjäl den med sina bajonetter. Jakob Walter
lyckades skära åt sig några bitar och tuggade i sig dem råa. Han var
så hungrig att han inte kunde vänta tills han fick tid att koka köttet.
(ur Historia 1, 1996: 194. Christer Öhman (red) Stockholm, Almqvist & Wiksell)
Text 2
De traditionella stormakternas yrkesarméer var trögrörliga och dyra att
utrusta. De leddes av officerare som ärvt sina positioner och drog i fält
med en jättelik tross, där all den lyx som krävdes för ett ståndsmässigt
leverne släpades med. Napoleons militära framgångar grundade sig i
stället på den allmänna värnplikten, som gjorde det möjligt att bygga
upp större arméer än någonsin tidigare i historien.
(ur Perspektiv på historien A, …: 158. Hans Nyström & Örjan Nyström (red) Malmö: Gleerups förlag)
Ny artikel!
Olika ämnenolika genrer
Centralt innehåll i sva/sv grundskolan
•
•
•
•
•
Berättande
Beskrivande
Förklarande
Utredande
Instruerande
• Argumenterande texter
Exempel på förmågor i andra
ämnen
(grundskolan):
•
Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att
beskriva och förklara biologiska samband i
människokroppen, naturen och samhället (BI)
•
Använda historiska begrepp för att analysera hur
historisk kunskap ordnas, skapas och används (HI)
•
Använda matematikens uttrycksformer för att samtala
om, argumentera och redogöra för frågeställningar,
beräkningar och slutsatser (MA)
•
Resonera och argumentera kring moraliska
frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp
och modeller (RE)
Lässtrategier i alla ämnen!
Efter Luke & Freebody 1999, Gibbons 2006
Läsförståelse?
Read the text:
A krinkelejup was parling a tristelebin. Barjam
stipped. The barjam grupped ”Minto” to the
krinklejup. Krinklejup zisked zoelly.
Answer the questions:
1. What was the krinklejup doing?
2. What stipped?
3. Did the barjam grup?
4. How did the krinklejup zisk?
(Gibbons 1993)
Andra sätt att ställa frågor
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Vad betyder x? vad är en/ett x?
Hur skulle du förklara vad en/ett x är?
Vad ser du om du ser en/ett X?
Vilka slags x finns det?
Vad för slags sak/föremål/fenomen är x?
Vad kan du göra/vad gör du med en/ett X?
Gör 3 meningar där x finns med?
(Verhallen & Schoonen, 1993)
Alla lärare!
• Klargöra för sig själv och eleverna både
ämnesmål och språkmål
• Skapa broar mellan vardagsspråk och
ämnesspråk
• Explicit träna:
Ämnets vokabulär
Ämnets genrer
Lässtrategier/textrörlighet
Modersmål och
studiehandledning
[email protected]
•
Grundskoleförordningen paragraf 7: Skyddar rätten till
modersmålsundervisning
•
10 § En huvudman (kommunen) är skyldig att anordna
modersmålsundervisning i ett språk endast om minst fem elever som ska
erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning,
och
2. det finns en lämplig lärare.
•
En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin
ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet
får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om
det finns särskilda skäl.
•
•
5 kap 4§ Skolförordningen (2011:185) samt 9 kap,
9§ Gymnasieförordningen (2010:2039)
Vem har rätt till
modersmålsundervisning?
En elev som har en vårdnadshavare med ett annat
modersmål än svenska ska erbjudas
modersmålsundervisning i detta språk om:
1.
språket är elevens dagliga umgängesspråk i
hemmet, och
2. eleven har grundläggande kunskaper i språket
(grundskolan)
3. eleven har goda kunskaper i språket
(gymnasieskolan)
Rektor beslutar om en elevs modersmålsundervisning.
Grundskolan
modersmålsundervisning & sva
Av de elever som är berättigade till modersmålsundervisning är det
54% som utnyttjar detta.
Av grundskolans samtliga elever är det knappt 8% som läser ämnet
svenska som andraspråk
Kommentarmaterial till
kursplanen i modersmål
• Modersmålet har stor betydelse för
barnets identitet och självkänsla.
• Modersmålet är grunden för barnets
förmåga till inlärning.
• Barnet lär sig sitt andraspråk och
andra ämnen lättare.
• Det är en stor fördel för samhället
att många människor är
flerspråkiga.
Allmänna råd för nyanlända
(2008)
Undervisningen
• Studiehandledning och ämnesundervisning
på modersmålet är effektiva redskap för
elevernas kunskapsutveckling
• Individuellt anpassat stöd både i grupper
för nyanlända & när eleven går till reguljär
klass
• God studieteknik: lexikon, digital info,
ämnesläromedel på modersmål
Språk- och
kunskapsutvecklande
arbetssätt –
Läsa mer?