Samhällsvetenskap och lärande

2008-10-30
Manschettext för ”Samhällsvetenskap och lärande”
I denna text gör vi en beskrivning av innehåll och progression i huvudämnet
Samhällsvetenskap och lärande. Vidare beskriver vi utvecklingen inom två områden vi valt
att fokusera, vetenskaplig progression och internationalisering.
Beskrivning av huvudämnet
Huvudämnet Samhällsvetenskap och lärande vid lärarutbildningen på Malmö Högskola är
professionsämnet för blivande lärare i samhällskunskap. Utbildningen ges för alla
åldersinriktningar från grundskolans tidiga år till vuxenutbildning. Huvudämnet är uppbyggt
av en högskoleförlagd del (HFT) och en verksamhetsförlagd del (VFT). Beroende på
åldersinriktning läser studenterna 120hp, 150hp eller180hp i huvudämnet av vilka 37,5hp är
VFT.
Under den högskoleförlagda delen av utbildningen, som utgörs av 15hp kurser, integreras
ämnesteori, didaktik och erfarenheter från VFT. Skolämnet samhällskunskap består
traditionellt av olika akademiska ämnen. I huvudämnet strävar vi efter att motverka denna
splittring. Detta sker genom att betona tvärvetenskaplighet och didaktik som har en
sammanhållande funktion. Därigenom bli huvudämnet mer konsistent än i tidigare
lärarutbildningar inom ämnesområdet.
Kurserna inom huvudämnet är tvärvetenskapliga både till ämnesinnehåll och i kombinationen
ämnes- och lärandefrågor. Tidigare har ämnesinnehållet i lärarutbildningen varit splittrat
eftersom det hämtat sin näring från olika akademiska discipliner som nationalekonomi,
juridik, samhällsgeografi, statsvetenskap och sociologi. Studenterna har sedan själva utifrån
de olika ämnesstudierna byggt sin egen ämnesmässiga progression för att slutligen kunna
möta kraven som ställs för att undervisa i skolämnet samhällskunskap. I och med skapandet
av huvudämnet Samhällsvetenskap och lärande gavs möjligheter att skapa kurser, profilerade
mot de krav och mål som en lärare förväntas uppfylla.
Man kan även se legeringen mellan ämnesinnehåll och didaktik som en tvärvetenskap inom
huvudämnet. Denna legering är ny i den lärarutbildning som startade ht 2001 och har varit en
utmaning i skapandet av huvudämnet. De didaktiska momenten kan ha olika karaktär. De kan
dels vara stoffanknutna, dels vara av övergripande natur. Till den del av didaktiken som kan
betecknas som mera kursspecifik hör inslag som tydliggör möjligheter och svårigheter i
undervisningen kring kursernas olika huvudteman. Här skall också kursinnehållets relation
till styrdokument synliggöras för studenten. Bland de övergripande momenten kan nämnas
bedömningsfrågor, konflikthantering, värdegrundsfrågor, språkutveckling, föräldrakontakter,
specialpedagogik o.s.v.
Det bör även poängteras att vi inom flera av våra huvudämneskurser har ett värdefullt
samarbete med Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet samt med IMER inom
Malmö Högskola. Det är ett sätt att säkra kontakten med samhällsvetenskapliga
forskningsmiljöer.
1
Huvudämnets inre och yttre sammanhang
Då huvudämnet Samhällsvetenskap och lärande skapades inför starten av den nya
lärarutbildningen ht 2001, fanns det skäl att tänka igenom hur man på ett bättre sätt än
tidigare kunde sammanlänka de akademiska disciplinernas stoff med de krav som genom
skolans styrdokument ställs på kunskaper och färdigheter hos blivande lärare. Det var viktigt
att identifiera kärnan i skolämnet samhällskunskap för att sedan gå vidare i tankearbetet kring
huvudämnets kursutformning.
Tankar kring samhällskunskapsämnets struktur
I kursplanerna för samhällskunskap för samtliga nivåer kan man identifiera två
grundläggande områden. Det ena området rör demokratifrågor och det andra rör frågor kring
en hållbar samhällsutveckling. Utifrån dessa två områden kan sedan samtliga mål i
kursplanen härledas.
Frågorna studeras utifrån olika perspektiv med start i individuellt, över lokalt, regionalt till
globalt perspektiv. Dessutom kan man urskilja olika kvalitetsnivåer i lärandet. Genom att
utveckla förmågan att analysera och reflektera skall eleverna ytterst skaffa sig en god
handlingsberedskap inför framtiden.
Under skapandet av huvudämnet Samhällsvetenskap och lärande har detta synsätt varit
centralt i vår tankemodell.
Figuren nedan åskådliggör dessa tankar.
Perspektiv
Individuellt perspektiv– Lokalt perspektiv - Regionalt perspektiv – Globalt perspektiv
Demokrati
Hållbar
samhällsutveckling
Lärande
Kunskap / Analys / Reflektion / Handlingsberedskap
2
Huvudämnet Samhällsvetenskap och lärande
De tankar kring samhällskunskapsämnets struktur och den kunskapssyn som framträder i det
föregående avsnittet utgjorde grunden då huvudämneskurserna inom Samhällsvetenskap och
lärande skapades. Detta gäller såväl synen på innehåll som val av arbetsformer, didaktiska
angreppssätt och examinationsformer. Dessutom har Malmö Högskolas perspektivområden,
migration och etnicitet, genus samt miljö, varit ett viktigt rättesnöre i val av innehåll och
stoff.
Vi har arbetat målmedvetet för att denna syn på målen i kursplanerna ska implementeras hos
våra studenter. Målet är att studenterna skall förstå mönster och sammanhang i
samhällsutvecklingen på alla nivåer.
Progression i de ämnesteoretiska studierna
På grund av huvudämnets struktur kommer studenterna inom Samhällsvetenskap och lärande
aldrig till s.k. C-nivå i någon av de discipliner där huvudämnet har sina traditionella
akademiska rötter. Det innebär att man som student inte kan gå direkt vidare för att forska
inom en enskild disciplin. Långsiktigt pågår arbetet på att bygga en forskningsmiljö i
”Utbildningsvetenskap med inriktning mot Samhällsvetenskap och lärande”. Som en början
på den utvecklingen erbjuds idag magister- och masterutbildningar i Utbildningsvetenskap
inom området historia, religion och samhälle. För närvarande förbereds starten av
forskarutbildning i Utbildningsvetenskap i samarbete med Linköpings Universitet.
Progressionen inom huvudämnet sker på flera sätt: genom fördjupning och breddning av
ämneskunskaperna, av de didaktiska färdigheterna och i vetenskapligt förhållningssätt.
Att studenterna får mer bredd än djup i sina ämnesstudier innebär inte att ämnesstudierna
saknar progression. Dels finns det kurser som innehållsmässigt bygger på varandra dels utgör
bredden på ämneskunskaperna i sig en progression. Ämneskunskaperna skapar ett brett
underlag för att tolka samhällsutvecklingen och ger en god grund för att klara uppdraget som
lärare i samhällskunskap.
Huvudämneskurser som innehållsmässigt kan sägas bygga på varandra är:
•
Samhällsvetenskap och lärande (G) - Miljöer för lärande i samhällsvetenskap (G) –
Lag och rätt (A) - Det mångkulturella samhället (A) som alla har en sociologisk
inriktning.
•
Samhällsekonomi(A) – Arbetsliv och ekonomi (A) som har en nationalekonomisk
inriktning.
•
Demokrati, politik och makt (G) - Internationella relationer/Internationella samhället
(A) som har statsvetenskaplig inriktning.
•
Naturförutsättningar och resursfördelning (G) – Plats, region och byggd miljö(A)
som har geografisk inriktning.
3
Då kursplanerna omarbetades för att anpassas till Bolognadokumentets grundnivå respektive
avancerade nivå arbetade vi efter en modell där kurser märkta (G) ligger på grundnivå och
kurser märkta (A) ligger på avancerad nivå.
I inledningen nämndes att vissa delkurser i huvudämnet drivs i samarbete med andra delar av
Malmö högskola samt Lunds Universitet. Delkurserna samplaneras men genomförs på
huvudämnets villkor. Det innebär att risken för att 15hp-kurserna skall fragmentiseras
minskar. Samarbetet upplevs som positivt av såväl studenter som personal.
Under några av huvudämneskurserna, t.ex. Samhällsvetenskap och lärande - Miljöer för
lärande i samhällsvetenskap, bedrivs undervisningen gemensamt för de olika
studentgrupperna (210hp/270hp/300hp). Vid några tillfällen läser studentgrupperna delar av
kurserna tillsammans. Detta sker t.ex. under kurserna Demokrati, politik och makt och
Naturförutsättningar och resursfördelning. Under de två sistnämnda läser man en baskurs
tillsammans. Det gynnar tanken på att studenterna skall se på skolan och på sina blivande
elever i ett åk 0-12 perspektiv. Som avslutning på dessa kurser läser 210hp-studenterna läsoch skrivutveckling medan 270hp/300hp-studenterna läser en fördjupning inom kursen. De
studenter som valt 210hp-spåret har på detta sätt läst ca 15hp läs- och skrivutveckling inom
ramen för huvudämnet. För att öka kvaliteten och resursutnyttjandet när det gäller
undervisning i språkutveckling samläser våra studenter med studenterna från huvudämnena
historievetenskap och lärande, religionsvetenskap och lärande. Detta upplevs som mycket
positivt av studenterna.
Den didaktiska progressionen
Inom huvudämnet Samhällsvetenskap och lärande är också den didaktiska utvecklingen
progressionsdrivande. Legeringen mellan ämnesstoff och didaktik har varit central under hela
processen med att skapa det nya huvudämnet. De didaktiska huvudfrågorna, vad?, hur? och
varför?, är ständigt närvarande. Vi har i detta sammanhang valt att skilja på övergripande och
stoffanknuten didaktisk progression.
Den stoffanknutna didaktiken är starkt knuten till kursinnehållet. Här behandlas olika
undervisningsmetoder, examinationsformer och bedömningsfrågor, hela tiden med koppling
mellan innehåll, stoff och mål. Detta kan tas sig uttryck i att studenterna planerar, redovisar
och diskuterar arbetsområden och undervisningsupplägg.
Den inom huvudämnet övergripande didaktiken ger ett helhetsperspektiv för de studerande.
Eftersom delkurserna tar upp olika ämnesteoretiska teman som belyser
samhällskunskapsämnets olika aspekter, är det av stor vikt att den övergripande didaktiken
utgör ett återkommande inslag i alla huvudämnets kurser och på så sätt knyter samman
ämnet. Moment som återkommer i denna del är bl.a. det språkutvecklande perspektivet,
bedömning och betygsättning, IKT och samtalsteknik. I dessa sammanhang spelar
studenternas erfarenheter från vft-perioderna en viktig roll. Studenterna kan och måste
kvalificera in de frågor som känns angelägna att ta upp för problematisering under de olika
delkurserna. Tillfälle ges dels under speciella vft-uppföljningar, dels löpande i anslutning till
att olika kursmoment behandlas.
4
I och med att vi också har denna longitudinella didaktik i huvudämnet som sträcker sig från
termin ett till den avslutande terminen har vi möjligheten att tydligt planera för studenternas
didaktiska progression inom utbildningen.
Progressionen i utbildningen sker alltså på flera olika plan. De studerande skaffar sig nya
kunskaper och erfarenheter både genom huvudämnesstudierna och genom vft samtidigt som
kraven på reflektion och analys skärps.
Gestaltningen av progressionen varierar. Studenten möter varierande arbetsformer som oftast
är direkt applicerbara i vft-miljön och senare ute i arbetslivet. Utan att gå in på detaljer kan
nämnas att studenterna, arbetar i projektform, planerar och genomför exkursioner samt
löpande gör presentationer och redovisningar med hjälp av IKT. Eftersom momenten på ett
eller annat sätt återkommer i utbildningen kan vi inom huvudämnet följa studenternas
utveckling från novis mot professionell.
Även examinationsformerna inom huvudämnet är tänkta att visa på olika former av
examinationer som studenterna kan tänkas möta under sin vft och senare använda som
färdiga lärare. Vi har strävat efter att skapa en handlingsberedskap hos studenterna kring
dessa frågor. Det medför att examinationerna är av såväl skriftlig som muntlig karaktär.
Progressionen då det gäller examinationerna ligger naturligtvis inte i examinationsformerna
utan i den kravbild som växer fram i takt med att studenterna får nya kunskaper och utvecklar
förmågan reflektera och analysera dessa.
Progression i det vetenskapliga tänkandet och skrivandet
Inom Samhällsvetenskap och lärande har vi fäst stor vikt vid att tidigt i huvudämnesstudierna
etablera ett vetenskapligt förhållningssätt. Vi försöker utveckla det egna skrivandet så att det
så snabbt som möjligt får en vetenskaplig prägel. Studentens språkliga förmåga sätts tidigt på
prov. Progressionen i det egna skrivandet utgör en viktig del i utvecklingen mot att bli en
professionell lärare. Likaså vinnlägger sig utbildningen om att förse studenterna med
nödvändiga verktyg för att kunna förstå och analysera kvantitativa data genom baskunskaper
i exempelvis Excel. Studenterna får också kontinuerligt under grundnivåstudierna inom
huvudämnet förkovra sig inom IKT och dokumentera samhälls- och skolrelaterade problem
som senare presenteras i vetenskapliga analyser och seminariebehandlas.
Kursen Samhällsvetenskaplig metodkurs under den tredje terminen fördjupar kunskaperna
kring vetenskaplig teori, argumentationsanalys, källkritik och metod. Här skriver studenterna
ett självständigt arbete som kopplas till huvudämnets innehåll. Flera av dessa arbeten har sitt
ursprung i studenternas erfarenheter från vft:n. Kursen avslutas med seminarier av samma typ
som vid examensarbetena. Utvärderingarna från studenterna visar på stor uppskattning över
att kursen kommer redan under termin tre. De menar att den ligger just då de börjat få
fördjupad förståelse för vad som händer i skolan i relation till övergripande socioekonomiska
utvecklingstrender och att de fått redskapen för att analysera detta. Kursen har visat sig
värdefull för våra studenter då de läst sina sidoämnen vid andra lärosäten. Denna kurs
avslutar grundnivån i en till Bolognadokumentet fullt anpassad utbildning.
5
Internationalisering
Mot bakgrund av en samhällsutveckling med processer som globalisering och ökad
mångkultur har vi valt att arbeta särskilt med dessa frågor i huvudämnet. Det sker genom
utveckling av kursinnehåll, internationellt utbyte och en ny internationell variant på
huvudämnet.
I kurserna har vi i ökad grad fört in det internationella perspektivet på frågeställningar som är
centrala för att uppnå kursmålen. Detta sker bl.a. genom att föra in en större andel
engelskspråkig litteratur och litteratur som behandlar internationella och mångkulturella
frågor globalt. I samhällskunskapsämnet har detta alltid varit en viktig del, men har på senare
år ökat i betydelse. Som återkommande inslag i undervisningen strävar vi efter att ta in
gästföreläsare som kan vidga det internationella perspektivet genom egna erfarenheter från
allt från hjälpprojekt till EU-parlamentet.
Som en naturlig utveckling av den ökande internationaliseringen startade vi ht 2008 en
internationell variant av huvudämnet. De studenter som valt denna inriktning kommer att ha
internationalisering på ”hemmaplan” och på ”bortaplan”. Under grundnivå kommer
studenterna läsa delkursen ”Learning and Teaching in Multicultural Schools” tillsammans
med internationella studenter vid Malmö högskola. På avancerad nivå ska studenterna läsa
minst en termin av huvudämnesstudierna utomlands. För att utveckla möjligheterna är vi
engagerade i en ansökan om lärar- och studentutbyte mellan EU och USA. Studenterna i
inriktningen kopplas redan första terminen till EU-kommissionens projekt EU Direkt, som
har kontor i Malmö. Här samarbetar studenterna med en studentgrupp i International
Programme for European Studies vid Kultur och samhälle. Studenterna kommer tillsammans
att stå som arrangörer för olika dagsprogram riktat till elever och allmänhet, bl.a.
Europadagen den 9 maj.
Vi håller på att utveckla ett samarbete och studentutbyte med Fredriksbergs lärarseminarium i
Köpenhamn. Inledningsvis kommer vi under fyra dagar under läsåret 08/09 ha ett
erfarenhetsutbyte, gemensamma föreläsningar samt att vår studentgrupp besöker sina danska
kollegor under deras praktik.
Under flera år har vi inom huvudämnet haft ett utbyte för studenter med inriktning mot
tidigare år som träffat motsvarande studentgrupper från Greenwich, England. I samband med
dessa träffar har våra lärare skapat kontakter med andra lärosäten. Vi håller bl.a. på att
utveckla samarbete med Newcastle University och med Högskolan i Oslo, Avdelningen för
lärarutbildning och internationella studier.
6
Studentinflytande och kvalitetssäkring
Vi har under de år som huvudämnet funnits utvecklat ett bra samarbete med våra studenter.
De har via sina muntliga och skriftliga utvärderingar hjälpt oss att förbättra såväl innehåll
som form kurserna. Kursledaren sammanfattar de individuella utvärderingarna och lägger ut
sammanfattningen på kursens arbetsplattform på It´s learning. Studenterna får sedan en vecka
på sig att inkomma med synpunkter på sammanfattningen innan den lämnas till arkivering
hos kurssekreteraren.
Som ett komplement till de utvärderingar som studenterna gör vid varje kursslut har vi
utvecklat ett system med möte med studeranderepresentanter. Vid dessa träffas
huvudämnesföreträdaren och två representanter för varje studentgrupp som läser en
huvudämneskurs just då. Vi får vid dessa tillfällen möjlighet att stämma av hur kurserna
fungerar och kan vid behov göra justeringar inom ramen för de tillgängliga resurserna.
Mötena ger studenterna värdefull information om vad som komma skall respektive hur deras
synpunkter från tidigare år påverkat årets kurs. Detta ökar motivationen att ta seriöst på de
kursutvärderingar som genomförs. Studenterna uppfattar mötena som mycket positiva och för
oss inom huvudämnet är de ovärderliga som kvalitetssäkrare. Dessa möten fungerar framöver
som en del av huvudämnets kvalitetsråd vilket innebär att avnämare i form av studenternas
vft-handledare samt representanter för de undervisande lärarna på Statsvetenskapliga
institutionen i Lund, kommer att inbjudas in till det avslutande vårmötet för att stämma av
erfarenheterna från det gångna läsåret. Vår avsikt är att de ordinarie kursrepresentantmötena
även i fortsättningen skall hållas två gånger per termin.
För att få till stånd en levande diskussion kring huvudämneskursernas form och innehåll där
samtliga samhällsvetarstudenter har möjlighet att göra sin röst hörd, har vi ett öppnat ett nytt
Forum på It´s learning. Här har varje student möjlighet att, inom sin grupp, diskutera sådant
som rör den kurs han/hon går för tillfället. Det finns även möjlighet att följa diskussioner som
förs kring övriga samhällsstudenters kurser och då även gå in med frågor och kommentarer
kring dessa. Denna möjlighet finns givetvis även för huvudämneslärarna och enhetsledningen
på IS.
På det gemensamma diskussionsforumet kommer protokoll från olika möten samt
sammanfattningarna av de olika kursernas utvärderingar att samlas i särskilda mappar. Det är
således möjligt för alla huvudämnesstudenter att följa och påverka utvecklingen av
huvudämnet.
Utöver de möjligheter till studentinflytande som nämnts ovan finns det inom enheten Individ
och samhälle ett studentråd där representanter för varje huvudämne möter enhetsledningen
för att diskutera frågor av mer övergripande karaktär.
7