Version 3. 2007-05-21
1. Övergripande kompetensdefinition
1.1 Definition av kompetensområde
Specialiteten barn- och ungdomsmedicin omfattar kunskaper om och förståelse för hälsa
och ohälsa hos barn och ungdomar från 0 till 18 års ålder. Barnläkaren ska ha kunskap
om sjukdomar, skador och störningar relaterade till barns och ungdomars stadier av
tillväxt och utveckling. Barnläkaren ska ha goda färdigheter i kliniskt omhändertagande
med barnets behov i centrum. Barnläkaren ska vara engagerad i att stödja en hälsosam
livsstil hos barn och ungdomar och verka för att skydda deras rättigheter i samhället.
Barnläkaren ska ha en god förmåga till kommunikation och samarbete med barnet och
dess familj.
1.2 Kompetenskrav
1.2.1 Kompetenskrav för medicinsk kompetens
Barnläkaren ska ha kunskaper och färdigheter i diagnostik och terapi som täcker alla
såväl vanligt förekommande som allvarliga sjukdomar och funktionshinder från
nyföddhetsperioden till vuxen ålder. Barnläkaren ska ha kunskaper om barnets normala
tillväxt, uppfödning och psykomotoriska utveckling, samt ska tidigt kunna diagnostisera
avvikelser i dessa. Barnläkaren ska kunna handlägga de speciella risker och problem
som sjukdomar, skador och ogynnsamma miljöfaktorer medför för den växande
individen. Barnläkare ska kunna arbeta förebyggande och familjeinriktat med allmän
hälsoupplysning, vaccinationer och olycksfallsprevention samt bevaka barns och
ungdomars rätt i samhället. Barnläkaren ska ha en helhetssyn på familjen med
engagemang och respekt för barnets behov, samt ha fördjupad förståelse för hur
sjukdom påverkar barnet och dess familj. Barnet ska ges möjlighet att vara delaktigt vid
bedömning och behandling utifrån sin utvecklingsnivå. Barnläkaren ska kunna arbeta i
multidisciplinära team och med kollegor från andra specialiteter inom sjukhus,
öppenvård, samt med socialtjänst, barnomsorg, skola, ideella föreningar och samhällets
institutioner. Barnläkaren ska ha ett etiskt och professionellt förhållningssätt och bidra
till god omvårdnad.
1.2.2 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete
Kommunikativ kompetens
Den jämlika och ansvarstagande patienten
ST-läkaren ska under specialiseringstjänstgöringen utveckla förmåga till dialog och en
öppen kontakt med patienten och dennes anhöriga, präglad av empati, förtroende och
respekt för patientens rätt till information, inflytande och delaktighet i besluten.
Kontakten ska också präglas av samverkan och lyhördhet för patientens önskemål och
rätt till självbestämmande samt stimulans av patientens engagemang och ansvar för den
egna vården.
Mångfaldsaspekter
Kommunikationen med patienten och dennes anhöriga ska präglas av kunskap och
respekt för transkulturella aspekter och mångfaldsaspekter såsom språk, etnicitet,
sexuell läggning, religion, socioekonomi och genus.
Version 3. 2007-05-21
Interprofessionella relationer
ST-läkaren ska utveckla kommunikationsförmåga, såväl skriftlig som muntlig, med alla,
karakteriserad av respekt för deras yrkeskunskaper och kompetens. Detsamma gäller för
kontakter med företrädare för allmänheten och olika samhällsinstanser.
Pedagogisk förmåga
ST-läkaren ska utveckla pedagogisk förmåga för att kunna informera och undervisa,
främst patienter och anhöriga men också kollegor, andra medarbetare och studenter.
Professionellt förhållningssätt och etik
ST-läkaren ska kontinuerligt arbeta med sitt professionella och läkaretiska
förhållningssätt, med målet att kunna fatta självständiga beslut av medicinsk etisk natur.
Egen kompetensutveckling
ST-läkaren ska kontinuerligt pröva och identifiera, tillsammans med verksamhetens
krav, de egna behoven av kompetensutveckling för att kunna motsvara kraven på bästa
möjliga vård för patienterna.
Ledarskapskompetens
Medarbetarskap
ST-läkaren ska under specialiseringstjänstgöringen utveckla en grundläggande god
självkännedom och kunskap om den egna funktionen och rollen i organisationen.
Handledarskap
ST-läkaren ska också utveckla förmåga till att handleda kollegor och andra medarbetare.
Ledarskap
ST-läkaren ska utveckla ledarskapsförmåga, som utmärks av samverkan, öppenhet och
dialog med medarbetarna. Ledarskapet ska vidare präglas av verksamhetsutveckling,
som är förbättringsinriktad. Förmåga att leda arbete i vårdteam är grundläggande.
Omvärldskunskap
ST-läkaren ska också tillägna sig grundläggande kunskap om hälso- och sjukvårdens
organisation, administration, ekonomi och regelverk samt kunskap om dess styrning för
bästa resursutnyttjande.
Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete
Medicinsk vetenskap
ST-läkaren ska under specialiseringstjänstgöringen utveckla ett medicinskt vetenskapligt
syn- och förhållningssätt genom deltagande i forsknings- och utvecklingsarbete samt
tillägna sig fördjupade kunskaper i forskningsmetodik, inklusive epidemiologiska
grundbegrepp, och evidensbaserad medicin.
Förbättrings- och kvalitetsarbete
ST-läkaren ska tillägna sig kunskap och kompetens i evidensbaserad förbättrings- och
kvalitetsarbete. Målet är att kunna delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt
förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientmedverkan,
Version 3. 2007-05-21
patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna
granska och utvärdera den egna verksamheten.
Folkhälsa och prevention
ST-läkaren ska tillägna sig grundläggande kunskaper om hälsobefrämjande faktorer,
andra folkhälsoaspekter och prevention för att i kvalitetsarbetet kunna beakta denna
kunskap.
1.3 Utbildningsstruktur
Totalt omfattar utbildningen minst 5 års heltidstjänstgöring under handledning och
kontinuerlig utvärdering samt ska inkludera ett kvalitets och utvecklingsarbete
alternativt vetenskapligt arbete. I början av utbildningen ska en utbildningsplan
upprättas i samråd med handledare och studierektor. Under de första åren bör tonvikten
läggas på tjänstgöring inom pediatrikens akuta verksamhet och allmän pediatrik.
Utbildningen bör ge en bred baskunskap och ske genom tjänstgöring inom allmän
pediatrisk sluten och öppenvård, neonatalenhet, habilitering och kan också ske vid en
eller flera av följande pediatriska enheter; allergi/lungor, kardiologi, neurologi,
endokrin/diabetes, nefrologi, reumatologi, gastroenterologi och onkologi.
Tjänstgöringen ska innefatta BVC mottagning och att ingå i team för kroniskt sjuka barn
under en längre sammanhängande period.
ST-läkaren ska delta i verksamhetens primärjour under hela utbildningen. Med tanke på
utbildningens omfattning bedöms att minst 4 år bör ske inom specialiteten.
Parallellt med den kliniska utbildningen ska teoretiska studier bedrivas, och deltagande
ska ske i kompletterande utbildning med hjälp av olika andra typer av lärande. STläkaren ska i samråd med handledaren planlägga hela utbildningen, inte bara den
kliniska tjänstgöringen, litteraturstudier och kurser. Lärandet förutsätter att utbildningen
integreras i verksamhetens utveckling inom ramen för ledningssystemet för god vård
(SOSFS 2005:12).
Utöver obligatorisk sidoutbildning i barn- och ungdomspsykiatri om minst 3 månader
kan tjänstgöring inom andra specialiteter av värde för utbildningen ske.
I utbildningen bör erforderlig tid och tillgång till handledare finnas för det vetenskapliga
arbetet eller kvalitets- och utvecklingsarbetet.
ST-läkarens utbildningsplan bör följas upp varje år och revideras vid behov.
Under specialiseringstjänstgöringen ska ST-läkaren dokumentera sin kompetens i en
samlad portfölj som ska vara underlag till extern bedömning vid specialistkompetens.
