Riktlinjer för att förebygga och behandla trycksår
Flik 11.5.
Att personer drabbas av trycksår finns beskrivet i litteratur långt tillbaka i tiden. Redan på
1500-talet fanns i Frankrike en framgångsrik kirurg, vid namn Ambrose Pare´. Pare´ s
rekommendationer då det gäller behandling av trycksår, är mycket aktuella även idag.
Vad är ett trycksår (decubitus ulcer) och hur uppkommer det ?
Ett trycksår är en vävnadsskada som uppkommit efter en period med otillräcklig
blodförsörjning i ett område, vanligtvis förorsakat av ett högt tryck mot en eller flera
kroppsdelar. Försämrad blodtillförsel leder till syre- och näringsbrist i vävnaden samt att
slaggprodukter inte kan transporteras bort från aktuellt område.
Bidragande faktorer för uppkomst av trycksår kan vara
Störningar i näringstillförseln till cellerna på grund av exempelvis åderförkalkning, lågt
blodtryck eller blodbrist
- Störningar i näringsintaget som kan leda till över- respektive undervikt, proteinunderskott
eller uttorkning. Se Riktlinjer för Nutritionsbehandling.
- Neurologiska skador med känselnedsättning som följd
- Rynkor och veck på kläder och sängkläder samt främmande föremål som exempelvis
hårnålar eller knappar
- Friktion mellan hud och underlag, i synnerhet vid kontakt med urin, svett eller avföring.
- Så kallad skjuvning som uppstår då vävnaderna slits åt olika håll med störningar i
blodflödet som följd. Det kan ske då vårdtagaren får hjälp med lägesförändringar i sängen
- Bristande personlig hygien
- Låg fysisk aktivitet. Personer med nedsatt allmäntillstånd eller med rörelseinskränkning
under längre eller kortare tid löper risk
- Förhöjd kroppstemperatur
- Vid vissa sjukdomstillstånd som till exempel diabetes, stroke, hjärt- och kärlsjukdom, vid
vård i livets slutskede
Ett tryck behöver inte bara uppstå från en utifrån kommande orsak, det kan till exempel
också bero på en inifrån växande tumör eller fraktur i felaktigt läge.
Var är trycksår vanligtvis lokaliserade ?
Trycksår kan utvecklas över hela kroppen. De flesta trycksår förekommer då benutskott ligger
nära huden och belastningen är stor på små hudytor. När individen ligger på rygg vilar större
delen av kroppstyngden på korsbenet och kotpelaren och benens tyngd vilar på hälarna.
I sidoläge är det framförallt höfter och fotknölar som belastas.
Trycksår förekommer också på öron, näsvingar, axlar, armbågar, knän, underben med flera
ställen men i mindre omfattning.
Hur behandlas trycksår ?
Trycksår förebyggs genom att identifiera riskpersoner, undervisa och uppmuntra personen
till aktivitet, tryckavlastning som till exempel viloställning samt tillgodose personens behov
av vätska, näring och hudvård.
Prevention är det mest humana och mest kostnadseffektiva sättet att förhålla sig till trycksår.
Då risk för trycksår föreligger krävs kontinuitet i bedömning, planering och genomförande
av förebyggande och behandlande åtgärder. Insatserna skall dokumenteras i
omvårdnadsjournalen.
All omvårdnadspersonal måste ha kunskaper om hur trycksår förebyggs och behandlas och
vilka hjälpmedel som finns att tillgå, för såväl riskbedömning och behandling som
utvärdering. Riskbedömning görs med hjälp av trycksårsjournal enligt Nortons skala
1
Målet med behandling av trycksår är att förhindra försämring och behandla sår så att de
läker på kortast möjliga tid med så lite obehag för individen som möjligt, att skapa gynnsam
miljö för sårläkning och skydda såret mot infektioner.
Den första åtgärden är total avlastning, kontinuerlig observation samt dokumentation av
förloppet.
Individens upplevelser av trycksår.
Personer med trycksår beskriver smärta, intensivt skärande och brännande, ger också uttryck
för oro och ångest. De kan dessutom uppleva bundenhet och ofrihet, nedstämdhet, isolering,
en känsla av orenhet p.g.a. vätskande och/ eller infekterade sår med läckage och obehaglig
lukt.
Ansvar i särskilt boende
¤ Enhetschef ansvarar för:
- att omvårdnadspersonal har kunskap om hur trycksår förebyggs och behandlas
- att kunskap finns om hjälpmedel, riskbedömning, behandling och utvärdering.
- att dokumentet Riktlinjer för att förebygga och behandla trycksår är känd.
¤ Sjuksköterskan ansvarar för:
att dokumentera i omvårdnadsjournal
- att göra riskbedömning för trycksår enl. Nortons skala
- sårvård
- att kontakt tas med arbetsterapeut för utprovning av avlastande hjälpmedel
- att läkarkontakt tas vid behov av utredning, behandling samt ordination av smärtstillande
- att ge handledning och instruktioner till omvårdnadspersonal för att förebygga och
behandla trycksår, t. ex. vändschema
¤ Personal i boendet har ansvar för:
- att vara uppmärksam på hudförändringar, t. ex i samband med personlig omvårdnad
- att arbeta enl. Genomförande plan
- att hålla omvårdnadsansvarig sjuksköterska underrättad
¤ Arbetsterapeut ansvarar för:
- att utprova avlastande hjälpmedel
- att dokumentera
¤ Sjukgymnast ansvarar för:
- att ordinera ledvård
- att ge handledning och instruktioner till omvårdnadspersonal vid behandling
- att dokumentation i IVOR
¤ Patientansvarig läkare ansvarar för:
utredning, behandling samt ordination av smärtlindrande.
¤ Verksamhetschef är ansvarig för att förutsättningar finns för personal att arbeta utifrån
riktlinjen för att förebygga och behandla trycksår.
¤ MAS upprättar och uppdaterar riktlinjen inom området och ansvarar för genomförande av
kvalitetsmätning av antalet trycksår och stadier, minst en gång per år.
¤ Omsorgsnämnden är som vårdgivare ytterst ansvarig för kvalitetssäkring inom hälso-och
sjukvårdsområdet.
Länkar
www.bravard.nu
www.senioralert.se
www.vårdhandboken.se
2
