Avkolonialisering Öst och Väst går skilda vägar

Globalisering 1900-tal
Föreläsning 2:
Avkolonialisering
Öst och Väst går skilda vägar
Ekonomisk historia A, Ht 2011
Hanna Söderbaum
• Ny amerikansk strategi: slut på amerikansk protektionism
• Bretton Woods
• Öst och Väst tar skilda vägar
• Stark ekonomisk tillväxt och stora samhällsomvandlingar
• Avkolonialisering och olika utvecklingsstrategier
• Efter Bretton Woods: Oljekris och inflation
• 1980-tal: återhämtning
Bretton Woods-systemet efter kriget –
kontrollerad kapitalism (Keynesianism)
(1918- 1939: regleringar, tullar)
Bretton Woods 1944: internationell handel bör inte begränsas,
fast växelkurs (US dollar/guldmyntfot)
Ger upphov till nya internationella organisationer:
– IMF (International Monetary Fund)  adminstrerar det
internationella penningssystemet
– World Bank (då International Bank for Reconstruction
and Development)
– GATT (General Agreement on Tariffs and Trade) 1947.
Efterträds av WTO (World Trade Organization) 1995
Internationell integration men med nationellt kontrollerade
penningflöden: höga skatter, välfärdstaters utbyggnad
Östblocket
• Isolering
• Utraderande av marknaden
• Planekonomi (5-årsplaner) av den egna produktionen som
riktade sig mot att fylla landets olika behov
• Expansion av socialistblocket under 1940-1950-tal
• CMEA eller Comecon, motsvarande Bretton woods men
effektiviteten ifrågasatt
• Töväder med Chrustjov,1960-tal
Avkolonialiseringen och fattiga
länders val av väg mot utveckling
Orsaker
1.En framväxande (utbildad) medelklass i storstäderna
2.De koloniala administrationerna försvagade
3.USA negativ till Europas kolonialism
4. Minskad ekonomisk betydelse för kolonialmakterna
Längtan efter autonomi, självständighet och en generell
misstänksamhet mot omvärlden
– Utvecklingsländerna valde ekonomisk nationalism
• Under tidsperioden mellan 1930-tal-1970-tal valde
utvecklingsländerna att omforma sin politik och vidta
ekonomiska strategier i syfte att bygga upp sin inhemska
industri.
Det skedde i tre olika omgångar:
• Latinamerika1930-talet
• Asien 1940-tal
• Mellanöstern och Afrika1950-1960-tal
De asiatiska länderna särskilde sig dock genom att man
bedrev protektionism och skyddade den egna
produktionen samtidigt som man var exportorienterad.
Indien
• Självständigt 1948
• Pandit Jawaharlal Nehru – en
pragmatisk socialist
– Utveckla några nyckelindustrier
– Privat näringsliv fick en ärlig chans
– ISI likt den latinamerikanska, men schystare
villkor för jordbruket
• P.g.a. parlamentarisk demokrati och mycket stor
jordbruksbefolkning?
– 5-årsplaner men liknade ej Sovjets
Resultat: Tidigt 1970-tal hade industrin
utvecklats rejält
Bandung – den gyllene medelvägen?
Tack vare den internationella
ekonomiska integrationen!
De asiatiska tigrarna och exportorienterad industrialisering:
Korea genomgår mellan 1966 och 1996 en transformation
och landar i ett rikt och välmående samhälle.
– (1:a generationen) Likaså Taiwan, Singapore, Hongkong
– (2:a generationen) Och Thailand, Malaysia, Filippinerna,
Indonesien
Mexiko specialiserade sig på komponenter till bilindustrin.
•Chile: fisk och frukt
•Vietnam: räkor, ris och tillverkningsindustri
Oljekris och slut på Bretton
Woods-systemet
• På 70-talet ställdes återigen internationella
åtaganden mot nationella behov. Handelskrig…
– Påverkade kapitalflöden
– Orsakade valutaspekulationer
– Påverkade nationella ekonomier negativt
• Det amerikanska systemet upplevde att de blev
sårbara inför omvärlden.
– Amerikanskt behov att devalvera valutan
Följder I
• Priset på olja steg från 3 till 30 USD per fat
– Många råvarupriser chockhöjdes
• Efter 1973 ökade spänningarna runt om i världen
• Tillväxten i de kapitalistiska länderna sjönk
drastiskt
• Arbetslösheten uppe i 1930-talsnivåer
– Men de sociala och humanitära effekterna än värre.
Följder II
• Kraftig inflation
• Räntor instabila
• Amerikanska löner sjönk med 10 % 1978-1982
• Uppsving för banksektorn
Följder III
• Utvecklingsländerna mötte sina växande
fattigdomsproblem genom ökad belåning
• Frihandelsförespråkare och protektionister
kämpade om att diktera vilken väg deras länder
skulle gå.
Tiden efter Bretton Woods i tre
faser
• 1970-tal: hög inflation
• 1980-tal: återtagen kontroll över inflationen,
samtidigt ett årtionde då man drog på sig stora
statsskulder.
• 1990-talet: Många länder återtog kontrollen över
sin ekonomi och minskade sina statsskulder, höll
inflationen låg samtidigt som man strävade efter
en lagom stor offentlig sektor med en förmåga att
tillgodose välfärdsbehoven.
Kapitalismens återkomst enligt
Frieden
• Kontinentala marknader i Nordamerika och Europa
• Utvecklingsländerna avslutade ISI
• De f.d. kommunistiska länderna övergick till
marknadsekonomi och integrerades med omvärlden.
• Intressena och idéerna för ekonomisk globalisering
dominerade världsekonomin och politiken. Världen var än
en gång kapitalistisk, och kapitalismen en än gång global.
 Men var det verkligen the End of History?
Problematisk utveckling /
stagnation
•
Övergången till kapitalism i och med Sovjetunionens fall mycket
problematisk
– Väldig inkomstklyftor utvecklas snabbt
•
Egypten övergav sina ISI-strategier motvilligt och för sent.
Halvhjärtade ekonomiska reformer ledde ingen vart.
•
Afrika söder om Sahara konstant misär p.g.a. oljekrisens effekter,
undermåligt transportnät, sjukdomsepidemier och klimat, inbördeskrig
eller egna regimen? Taskiga handelsavtal?
Sammanfattning