Grusförsörjningsöversikt
Syfte: Avsikten har varit att får en uppfattning om vilka grusresurser Tvåstad
(Trollhättans och Vänersborgs kommuner) besitter. Denna kunskap kan användas vid långsiktig planering av grusets fördelning på olika användningsområden. Det är önskvärt att det högkvalitativa gruset sparas så länge som
möjligt och att man övergår till ersättningsmaterial där så är möjligt.
Arbetets uppläggning: En enkät har skickats ut till alla täktinnehavare i Färgelanda, Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet och Alingsås (norra delen) kommuner (bil. 1). Av 70 utskickade enkäter har inte mindre än 66 återkommit.
I enkäten besvaras bl.a. frågor om mängd uttaget grus de tre senaste åren och
vad det har använts till. Några täktinnehavare utanför länet och leverantörer
av ersättningsmaterial har kontaktats per telefon.
Uppgifter om tillgängliga grusvolymer har hämtats ur ”Grusinventering av
Vänersborg m.fl. kommuner 1971” Johansson 1973. Norra delen av Alingsås, Trollhättan och Vänersborg öster om Göta älv har beräknats från geologisk karta med antaget grusavlagringsdjup 14 m. Uppgifter om Färgelanda
har hämtats från en ännu ej publicerad inventering över Färgelanda.
Kommunvis redovisning av grustillgångarna
Nedanstående tabell redovisar kommunvis summan av samtliga kända grustillgångar.
1.
Ursprungligt material är en uppskattning av tillgångarna innan exploatering påbörjades.
2.
För närvarande låses följande mängder av hus, vägar, naturhänsyn etc.
3.
Återstående exploaterbart material 1981.
Siffrorna har följande inbördes samband:
1 + 2 = 3 + mängd exploaterat grus.
Tabell 1
Grustillgångar
Kommun
1. Ursprungligt
material 103 m3
Färgelanda
Vänersborg
Trollhättan
Lilla Edet
Alingsås
(norra delen)
Stenungsund
och Uddevalla
(delar av)
2. Låses av hus
etc. 103 m3
3. Återstår 1981
103 m3
22 000
13 000
500
36 000
14 000
13 000
6 300
400
15 000
?
5 600
4 700
Obetydligt
11 500
>5 000
?
?
>2 000
På följande kartor redovisas läge och volym på de grusavlagringar som har en
ursprungsvolym överstigande 500 000 m3. Volymerna representeras på följande
sätt.
Grustillgångar över 500 000 m3 ursprungligt material
Grustillgångar över 500 000 m3 ursprungligt material
Grustillgångar över 500 000 m3 ursprungligt material
Grustillgångar över 500 000 m3 ursprungligt material
Grustillgångar över 500 000 m3 ursprungligt material
Produktion och konsumtion av rus
Det har antagits och bekräftats av enkäten ett ingen uttransport av grus
sker från Tvåstad. Däremot sker en införsel av grus och bergkrossmaterial. Tabellen nedan redovisar grusproduktionen samt införseln till Tvåstad.
Tabell 2
Grusproduktion/gruskonsumtion
Kommun
Grusproduktion
103 m3/år
Därav konsumeras i
Tvåstad 103 m3/år
Färgelanda
Vänersborg
Grästorp
Trollhättan
Lilla Edet
Alingsås (norra delen)
Stenungsund och
Uddevalla (delar av)
124
46
?
33
217
181
?
36
46
0
33
69
32
91
601
307
Tvåstad får grusbehovet tillgodosett från Färgelanda, Lilla Edet, delar av
Alingsås, Stenungsund och Uddevalla kommuner. (Se karta på nästa sida).
Gruskonsumtionen i Tvåstad är enligt tabell 2 307 000 m3 per år. Därtill kommer konsumtionen av ersättningsmaterial enligt följande. Bergkross 80 000 m3
per år och slagg (från Vargön Alloys AB och Ferrolegeringar Trollhätteverken
AB) 148 000 m3 per år. Tvåstad omsätter alltså 535 000 m3 grus eller likvärdigt material per år.
I Vänersborgs och Trollhättans kommuner bor totalt 81 244 personer (1980).
Konsumtionen inklusive ersättningsmaterial är alltså 6,6 per person och år vilket ansluter ganska bra till genomsnittet för motsvarande tätortsstorlek
7,5 m3/person och år (Grusutredningen 74).
Grusets användning
I enkäten frågades bl.a. om hur stor del av gruset som går till vägar, betongtillverkning eller fyllnadsgrus. Det grus som angetts som lokal avsättning har
räknats in under fyllnadsgrus.
Kvalitetskraven växlar mellan olika användningsområden. De största kraven
ställs vid användning till vägar och betongtillverkning.
Vägmaterial. Gruset används till slitager, bärlager och förstärkningslager. Det
ställs olika kvalitetskrav beroende på var i vägen gruset används. De största
kraven ställs på slitagematerialet. Kraven gäller bl.a. slaghållfasthet nötningsmotstånd, kornfördelning och kornform, Bärlager och förstärkningslager skall
för att undvika tjälskador bl.a. ha låg halt av finkornigt material.
Betongmaterial skall ha låg halt av humusämnen. Krav ställs även på kornstorleksfördelningen. Vissa bergarter bör även undvikas t.ex. skiffer och bergarter
innehållande alkalilöslig kiselsyra.
Fyllnadsmaterial. Kraven på fyllnadsmaterial varierar starkt. Vid utfyllnad i rörgravar krävs att materialet är packningsbart och att största stenstorlek begränsas.
Till mer kvalificerade fyllningar kan krävas ett icke tjälfarligt material d v s med
låg halt av finkornigt material.
De tre materialklasserna väg-, betong- och fyllnadsgrus är alltså inte entydiga utan
en viss utbytbarhet råder. Det är dock önskvärt att högkvalitativt material (grovkornigt) inte används som utfyllnad där sämre kvalitéer kan användas. Detta för att få
så stor livslängd som möjligt på det högkvalitativa gruset.
Grusets fördelning på olika användningsområden
Fördelning kommunvis av väg-, betong- och fyllnadsgrus redovisas i tabell 3. Gruset redovisas produktionskommunen.
Tabell 3
Grusets användning (enhet 103 m3/år)
Kommun
Väg
Betong
Fyllnad
Färgelanda
76,9 (62%)
26,3 (21%)
20,7 (17%)
Vänersborg
26,7 (58%)
1,5 ( 3%)
17,5 (38%)
Trollhättan
33,3 (100%)
0
Lilla Edet
0
110,3 (51%)
76,3 (35%)
30,7 (13%)
Alingsås
(norra delen)
93,0 (51%)
70,1 (39%)
17,8 (10%)
Stenungsund och
1)
Uddevalla
62,5 (69%)
369 (53%)
1)
0
208 (30%)
28,5 (31%)
115 (17%)
Endast den del som levereras till Tvåstad.
Ersättningsmaterial
Ett för regionen specifikt ersättningsmaterial är slagg. Den kommer från Vargön
Alloys AB och Ferrolegeringar Trollhätteverken AB. Det levereras årligen ca
148 000 m3 slagg därifrån (27 % av totala produktionen).
Ett mer allmänt ersättningsmaterial är krossat berg. Tvåstads nuvarande förbrukning av krossat berg är 80 000 m3 per år. Denna siffra väntas dock stiga. I samarbete mellan berörda kommuner och länsstyrelsen pågår arbete att få fram förslag
till lämpliga platser att lokalisera någon ny bergtäkt till i Trestadsområdet (Trollhättan-Uddevalla-Vänersborg).
En sådan bergtäkt skulle leverera grusersättningsmaterial till Trestad. Målsättningen är att 50 % av totala förbrukningen skall utgöras av bergkross. För Tvåstads
del blir det 265 000 m3 per år, Redan nu produceras 80 000 m3 bergkross per år.
En ny täkt skulle alltså kunna leverera 185 000 m3 krossat material om året till
Tvåstad. Därtill kommer Uddevallas behov.
Grustillgångarnas livslängd
Det har länge funnits en trend att gruskonsumtionen ökar med 2,5 % per år
(se fig. 7). De allra senaste åren har denna trend brutits och konsumtionen
antagit ett konstant värde. (ha detta är en tillfällighet eller om det är signifikant är det ännu för tidigt att uttala sig om. Detta gör att man får två olika
alternativ när man pratar om framtiden, fortsatt årlig ökning eller ett konstant värde på konsumtionen.
Total produktion av naturgrus och bergkrossmaterial i Sverige
per år fram till 1985 samt med utblickar mot år 2000 enligt olika
tillväxtalternativ.
Figur 7. (Efter ”Grus och sand på land och i hav” SIND 1980:1)
Statens industriverk har i ”Grus och sand på land och i hav” 1980:1 angett att
den troligaste utvecklingen är att gruskonsumtionen totalt förblir oförändrad
men med ökad andel bergkrossmaterial. För att täcka in olika alternativa utvecklingar kan olika alternativ skisseras.
Alt 1 Gruskonsumtionen är konstant. Andelen ersättningsmaterial ökar inte.
75 % av kända tillgångar exploateras. Grustillgångarnas livslängd blir då i:
Färgelanda
Vänersborg
Trollhättan
Lilla Edet
N Alingsås
33 år
76 ”
1 ”
39 ”
20 ”
Hela området
33 ”
Alt 2 Gruskonsumtionen är konstant. Andelen naturgrus minskar till hälften
av sitt nuvarande värde. Bergkross och slagg utgör resten av konsumtionen.
75 % av kända tillgångar exploateras. Grustillgångarnas livslängd blir då i:
Färgelanda
Vänersborg
Trollhättan
Lilla Edet
N Alingsås
Hela området
67 år
153 ”
2 ”
79 ”
41 ”
67 ”
Alt 3 Gruskonsumtionen ökar med 2,5 % per år. Andelen naturgrus minskar
till 25 % av sitt nuvarande värde och ökar sedan med 2,5 % per år. Bergkross
och slagg utgör resten av konsumtionen, 75 % av kända naturgrustillgångar
exploateras. Grustillgångarnas livslängd blir då i:
Färgelanda
Vänersborg
Trollhättan
Lilla Edet
N Alingsås
59 år
87 ”
4 ”
64 ”
45 ”
Hela området
59 ”
Det vore kanske riktigare att representera livslängden med ett intervall eftersom de i beräkningen ingående siffrorna har en viss osäkerhet, Grustillgångarnas volym är den största felkällan. Volymen kan sägas ha en osäkerhet på 50 %.
Intervallet skulle då bli 0,5 L - 1,5 L år, där L står för den ovan beräknade livslängden.
En eventuell utökning av Tvåstads försörjningsområde måste ske norrut eftersom Göteborg i söder redan har brist på grus. Göteborgs nuvarande försörjningsområde i norr tangerar Tvåstads försörjningsområde i söder. I norr finns stora
grusreserver i dskö1ts moar. idskö1ts moar kommer att förlänga Tvåstads tillgång på naturgrus några år. En försiktig uppskattning blir: Tvåstad får 20 av
tillgångarna och förbrukningen är oförändrad. Då förlängs livslängden med
13 år.
1) Ca 20 milj. m3.
Den sannolikaste utvecklingen är enligt alternativ 2. Då har Tvåstad grus i
ytterligare 33-100 år. Ödskölts moar förlänger livslängden enligt alt 2 med
26 år. Beräknad total livslängd på naturgrustillgångarna Tvåstads försörjningsområde är alltså 59-126 år. Det är troligt att brist på vissa fraktioner
naturgrus kan uppstå ännu tidigare.
FORMULÄR
Bil 1
Uppgifter ur länsstyrelsens täktregister
Internt nr
Tillståndshavare
Fastighet
Tillståndstid
Årligt uttag enligt täktplan
3
mf
Mängd utbrytbart mtrl enligt täktplan
3
mf
Uppgifter från tillståndshavaren:
1. Årlig leverans (ton eller m3l)
Ange vilken sort som använts.
1978
1979
1980
2. Kvarvarande ungefärlig mängd utbrytbart mtrl inom tillståndet:
3
mf
3
mf
varav fyllnadsmtrl:
och krossbart mtrl:
3. Huvudsakliga avsättningsorter för täkten under åren
ort (tätort eller byggprojekt)
3
mf
1978-1980
ange i % av totalt uttag
Lokal avsättning t.ex. vägunderhåll, husbehov m.m.
4. De senaste årens avsättning har fördelats på:
i % av totala uttaget
under de tre redovisade åren
Betongballast, cement
Förstärkningslager,
afaltmtrl, mur-putssand
% väggrus, dräneringsgrus, sandningssand
Till okvalificerade ändamål
% m.m.
t.ex. utfyllnadsmassor
%
5. Vilken eller vilka typer av bearbetning sker i täkten:
sortering
krossning
annat ange______
ingen
6. Innehåller grusmtrl skiffer, kalksten eller annat som gör det oanvändbart för t.ex. betongtillverkning?
ja
nej
Kontaktman ___________________________________________________ tel
Ev. övriga upplysningar
Vid frågor ring 0521-70193 Åke Lysell eller 0521-70191 Göran Svensson
(1 ex av formuläret återsändes i bifogat svarskuvert)
