Varelser ur en annan värld – monster och det monstruösa under

advertisement
Abstract: Varelser ur en annan värld
Bo Eriksson
[email protected]
Varelser ur en annan värld – monster och det monstruösa under
medeltiden
Monster har funnits i alla tider och i alla stora civilisationer – de utgör en del av
vår världshistoria. Monstrens utseende har dock varierat beroende på kultur och
natur. De har antagit de skepnader som världens olika klimatzoner, fauna och
flora tillåtit. Den här studien lyfter särskilt fram Europa och monster på
medeltiden. Hur såg man allmänt på monster och det monstruösa under
medeltiden?
Det som förenar monster över tid är flera saker. En är att de väcker människans
fruktan till liv. Varelser som skrämmer benämner vi för monster och
monstruösa oberoende om de är verkliga, exempelvis stora hajar, krokodiler och
blodsugande fladdermöss, eller fiktiva, exempelvis drakar, zombies och
vampyrer. En annan aspekt på monster och det monstruösa är att det vilar något
lockande över dem. Trots skrämda av skräckfilmen tjuvtittar vi alltid fram
bakom soffan.
Jag vill visa hur denna dubbelhet i vårt förhållande till monster kom fram under
medeltiden; hur rädsla och nyfikenhet (begär) präglade sättet att skriva och
åskådliggöra monster och det monstruösa. Jag ämnar dessutom jämföra två
skriftkulturer: en profan och en sakral (kyrklig). Detta därför att jag vill visa att
det fanns skilda traditioner i hur monster skildrades och behandlades av
dåtidens intellektuella.
Tre viktiga frågeställningar lyder: Varför existerade det skilda traditioner och
sätt att skildra och behandla monster? Vilken/vilka betydelser hade monster och
det monstruösa i världslig och teologisk litteratur i Sverige 1100–1500? Och till
sist, varför behövdes monster; vilken funktion hade de?
På medeltiden betraktades monster som omen, järtecken; de ansågs vara sända
från Gud för att meddela människorna något. Latinets ”monstrum” betydde
järtecken, förebud. Ordet härrör från verbet ”monere”, att varna” och
”monstrare”, att visa; men det monstruösa döljer sig även bakom latinska termer
som ”ostentum”, ”portentum” och ”prodigium”. Idag ser vi annorlunda på
monster. Med monster menar vi en räcka av olika traditioner, betydelser och
funktioner. Den internationella forskningen om monster är stor, både om
monster i historien och i populärkulturen och på film, och från den hämtar jag
mycket av inspiration till min forskning om den monstruösa medeltiden.
Genom att gå igenom bland andra riddarromaner, helgonskildringar och
bestiarier (medeltida allegoriska djurböcker) går det att hitta olika slags monster
och skilda traditioner i hur det monstruösa behandlades på medeltiden. Det kan
handla om berättelser, metaforer, bilder och lärda utläggningar; allt som skildrar
direkt, nämner eller bara anspelar på monster är av intresse. Eftersom det inte
Abstract: Varelser ur en annan värld
Bo Eriksson
[email protected]
finns någon given källserie eller genre som behandlar monster görs nedslag i
olika källor.
Undersökningen kommer särskilt att ta fasta på zoologiska monster och odjur,
deformerade varelser och hybrider, exotiska ”människoraser” (”hundhuvuden”,
”enfotingar” och liknande) samt metamorfos som sågs som en farlig och
skrämmande förvandling. Jag tänker inte ta upp djävlar och demoner eftersom
dessa utgjorde en självklar del i kristendomens kärna, som var och är dualistisk
till sin natur: Gud och djävul, gott och ont. Jag tänker inte heller behandla
häxor, eftersom de för svenskt vidkommande dyker upp först på 1500- och
1600-talen.
Den nya kunskap som härmed kommer fram om monstrens funktion och
innebörd i medeltidens Sverige är betydelsefull ur flera aspekter. För det första
fördjupar studien vår kunskap om hur monstruös avvikelse hjälpte till att skapa
normer i det förmoderna samhället, och vice versa. Genom att provocera,
överträda gränser, och utmana det normerande till exempel i fråga om moral,
sexualitet och maktförhållande, bidrog monstren till att klargöra vad som var
norm respektive icke-norm. För det andra, genom att betrakta monster som
queer tillför jag en ny teoretisk dimension till den forskning som har bedrivits
om monster. För det tredje introducerar jag ett relativt okänt ämne på svensk
botten. För det fjärde kan den nya kunskap jag får fram användas av andra än
historiker intresserade av förmodern tid (medeltid), den kan med fördel utnyttjas
för att studera monstrens roll och funktion i dagens populärkultur. Inte minst när
det gäller hur dataspelsvärldar konstrueras och befolkas med avvikande
varelser, och hur medeltidens monster lever och frodas i fantasy.
Otherworldly Beasts – Monsters and the monstrous in medieval profane
and sacred literacy
The overriding purpose for my project is to give a contribution to more knowledge about the
roles deviation and offenses against norms played in pre-modern times with special regard to
monsters as trespassers in the Middle Ages. More specifically, it aims to study how monsters
and the monstrous was constructed, described and interpreted in profane (secular) and
sacred script culture. How come it existed conflicting traditions and practices writing about
monster in the Middle Ages? What special meaning did monster and the monstrous have in
secular and theological literature in Sweden 1100–1500? What was the monster’s purpose? I
study zoological monsters and beasts, deformed creatures, hybrids and exotic races (dogheaded men and alike) in many different Swedish sources (in Swedish and Latin). I focus on
how the monster challenged and provoked norms by paying attention to three spheres of
interest: nature-unnatural, human-non-human and man-woman (sex and gender). My method
is to search for any mention of monsters and the monstrous and then examine the context.
However, to study monstrous deviances ad up to notice the monster’s constitution, its
conceptual and visual anatomy (picture in books and colourful descriptions), metaphors and
Abstract: Varelser ur en annan värld
Bo Eriksson
[email protected]
symbols. When it comes to monsters and the monstrous in Sweden there are yet much to
uncover; the picture is blank. I want to introduce monster-research as a new subject not only
for the medievalists but also for all researchers interested in deviation in pre-modern times.
Referenser (i urval)
Asma, Stephen T., On monsters: An unnatural history of our worst fears (2009)
Beresford, Mathew, From demons to Dracula: the creation of the modern
vampire myth (2008)
Bildhauer & Mills, The monstrous middle ages (2003)
Bovey, Alixe, Monsters and Grotesques in Medieval Manuscripts (2002)
Bynum, Caroline Walker, Metamorphosis and identity (2001)
Cohen, Jeffrey Jerome, Of giants: sex, monsters and the Middle ages (1999)
Cohen, Jeffrey Jerome (ed.), Monster Theory. Reading Culture (1996)
Creed, Barbara, The monstrous feminine: Film, feminism, psychoanalysis (1993)
Derrida, Jacques, The beast & the sovereign, Michel Lisse, Marie-Louise Mallet
& Ginette Michaud (eds.) (2009)
Eriksson, Bo, Bestiarium: en medeltida djurbok (2009)
Eriksson, Bo, ”Monster i förvandling”, Historisk tidskrift (2010:2)
Eriksson, Bo, Tusen år av fantasy: Resan till Mordor (2007)
Eriksson, Jonnie, Monstret & människan. Paré, Deleuze och teratologiska
traditioner i fransk filosofi, från renässanshumanism till posthumanism (2010)
Friedman, John Block, The monstrous races in medieval art and thought (1981)
Hanafi, Zakiya, The monster in the machine : magic, medicine, and the
marvelous in the time of the scientific revolution (2002)
Hassig, Debra, Medieval bestiaries: text, image, ideology (1995)
Kappler, Claude, Monstres, demons, et merveilles à fin du moyen âge (1995)
Larsson, Inger, Pragmatic literacy and the medieval use of the vernacular: The
swedish example (2009)
Loughlin, Gerard (ed.), Queer theology : rethinking the western body (2007)
Müller, Ulrich und Wunderlich, Werner (Hrgs.), Dämonen, Monster,
Fabelwesen (1999)
Schmitt, Jean-Claude, Ghosts in the middle ages: The living and the dead in
medieval society (1998)
Abstract: Varelser ur en annan värld
Bo Eriksson
[email protected]
Søndergaard & Hansen, Monsters, marvels and miracles: Imaginary journeys
and landscapes in the middle ages (2005)
Thompson, Garland, Extraordinary bodies: Figuring physocal disability in
American culture and literature (1997)
Warner, Warner, Fantastic metamorphoses, other worlds: ways of telling the
self (2002)
Williams, David, Deformed discourse: The function of the monster in mediaeval
thought and literature (1996)
Download
Random flashcards
Create flashcards