Satsa på naturen

Satsa på naturen
Seminarium i Frostavallen, måndagen den 4:de oktober 14.00-18.20
Arrangerat av HUT Skåne, Naturvårdssatsningen
Målgrupp kommunpolitiker i Skåne
Seminariet hade samlat ett femtiotal deltagare, varav 25 politiker. Seminariet fokuserade på
vikten av att satsa på den tätortsnära naturen i den egna kommunen och hur det kunde leda till
mervärden för kommunen – i form av ökad attraktionskraft, fler arbetstillfällen, en ökad
turism, bättre folkhälsa och ett allmänt ökat välbefinnande.
14.00
Katarina Pelin, ordförande HUT Skåne och förvaltningschef Planering och miljö Region Skåne, hälsade alla välkomna och berättade kort om HUT Skåne.
14.05-14.20
Bengt Holgersson, landshövding i Skåne län, berättade om de stora förändringar som det
skånska landskapet genomgår med strukturrationaliseringar och allt färre djurhållare.
Tillsammans med hushållningssällskapet har Länsstyrelsen gjort en undersökning om
utvecklingen av antalet jordbruksföretag och resultaten är oroväckande. 2300 företag beräknas
försvinna inom en 10-årsperiod i främst mellersta och norra Skåne. Det är ofta de för
naturvården mest värdefulla mindre odlingsmarkerna som är hotade. År 2010 beräknas 8001000 stora jordbruksföretag bruka 80% av åkermarken, hålla 75% av nötkreaturen samt 90%
av mjölkdjuren. På de stora gårdarna står djuren mestadels inne eller går ut i mindre rasthagar
och kommer sällan ut i de naturbetesmarker som behöver betas.
Dessutom tog landshövdingen upp de motsättningar som finns i Skåne kring
markanvändningen vilket bland annat framgår av de många planärenden som Länsstyrelsen
hanterar. I Skåne bor 105 invånare/kvadratkilometer mot 20 i genomsnitt i landet och Skåne
utgör endast 2,5% av landets yta.
Bengt Holgersson poängterade också vikten av att det allmänna, i form av stat, region och
kommuner, tar ett stort ansvar för naturen. Detta är viktigt för att långsiktigt bevara och stärka
områdets attraktionskraft för turism m.m.
Naturvård är idag en viktig politisk fråga och det har hänt mycket under de senaste 30 åren.
Bengt Holgersson tog upp en rad viktiga konventioner, lagar m.m. vilka antagits under
perioden. Ett viktigt beslut togs 2001 i skrivelsen om ”en samlad naturvårdspolitik”.
Det ledde bland annat till att regeringen beslutat avsätta 300 miljoner kronor under 2002-2004
till satsningar på lokal och kommunal naturvård. Syftet är att gynna naturvårdsnyttan och nå
de nationella miljökvalitetsmålen genom t ex kunskapsunderlag, områdesskydd, vård och
förvaltning, restaurering samt kunskapsspridning. Staten bidrar med 50% av kostnaderna med
syftet att stimulera lokala idéer och olika typer av projekt.
Regeringen vill med detta betona kommunernas betydelse för att nå miljökvalitetsmålen och
behovet av att arbeta lokalt. Första ansökningstillfället var den 13/9 2004. 21 kommuner med
totalt 58 projekt sökte om 22 miljoner kronor. Totalt finns 9 miljoner att dela på i Skåne men
om andra län inte fyller sin kvot finns möjlighet till ytterligare medel. Det är nu hög tid att
förbereda för nästa ansökningstillfälle som är den 14/3 2005. Det tredje ansökningstillfället
blir den 13/3 2006.
Landshövdingen jämförde avslutningsvis investeringar i naturvård med investeringar i
infrastruktur. De är båda viktiga för att öka Skånes attraktionskraft.
14.20-14.35
Uno Aldegren, ordförande i regionstyrelsen, Region Skåne, började med att berätta om när
han bestämde sig för att läsa vidare för några år sedan och skulle göra högskoleprovet. Det
visade sig vara mycket svårt att förbereda sig för just det provet så han fick rådet att gå ut i
naturen och helt koppla av för att rensa hjärnan dagarna innan provet. Detta visade sig vara
det allra bästa sättet att förbereda sig och visar på vilken betydelse naturen har för människan
och att det finns andra värden än enbart den ekonomiska avkastningen i timmer etc. I naturen
finns en möjlighet att förbereda sig, att vila och återhämta sig.
Region Skåne har två huvudsakliga uppdrag:
1) att människor mår bra genom hälsa-sjukvård. Detta är Region Skånes mest omfattande
verksamhet och sysselsätter många människor både inom förebyggande hälsovård och
sjukvård. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, bedriver intressant forskning om hur
vistelse i naturen påverkar hälsa och förmågan till rehabilitering. Här finns stora
möjligheter att utveckla det framtida arbetet med förebyggande hälsovård.
2) Den regionala utvecklingen är det andra området som ingår i Region Skånes uppdrag.
Här spelar naturen en viktig roll för Skånes attraktionskraft som är ett av de fyra
övergripande målen i programmet Skånsk livskraft. Skåne har bra förutsättningar med
närhet mellan natur och tätorter. Det finns möjlighet att bo i en metropol och snabbt
komma ut i naturen. Attraktiv natur ökar möjligheten för företag att rekrytera personal
och att få nya företag att etablera sig. Detta i sin tur ger ökad ekonomisk tillväxt som
är ytterligare ett av de övergripande fyra målen för Region Skåne.
Uno Aldegren fortsatte med att berätta om turismens betydelse som en av de mest expansiva
näringarna. Som en del av turismen är naturturismen i stark expansion. Besökare ställer större
krav idag på både turist- och serviceföretag att dessa slår vakt om naturen. Region Skåne
arbetar mycket aktivt med att få ut folk i naturen. Dels sker detta genom Skånetrafiken som
bland annat gett ut en guide som visar hur man kan ta sig ut i naturen med buss och tåg. Dels
sker det genom de 11 000 hektar skogs- och fritidsområden som Regionen förvaltar. Ett av
dessa områden är Fulltofta i Hörby kommun på 2 500 hektar som har stor betydelse för
grupper i samhället som normalt har svårt att ta sig ut i naturen.
Den senaste tiden har det varit en livlig debatt i Regionfullmäktige om överförandet av
markinnehavet i stiftelseform. Den sittande majoriteten vill trygga området för framtiden, för
forskningen, för hälsan och tillgängligheten. Enligt Uno är detta i linje med det övergripande
målet bärkraft, att långsiktigt trygga att de sociala, ekonomiska och ekologiska värdena
brukas uthålligt och inte förbrukas samt att den biologiska mångfalden bevaras.
14.35-14.50
Lennart Ruder från Skogsvårdsstyrelsen i södra Götaland berättade om arbetet med
gröna jobb. Projektet är en ramöverenskommelse mellan Arbetsmarknadsstyrelsen,
Skogsstyrelsen och svenska ESF-rådet för att skapa 5000 arbetstillfällen för långtidsarbetslösa
under 2 års tid. Målet är att minst 50% av de medverkande skall slussas vidare till mer
permanent sysselsättning. Halland och Västergötland har tidigare drivit pilotprojekt där man
lyckats slussa vidare mellan 35-50% till arbetslivet.
Skogsvårdsstyrelsen är indelad i tio regioner varav södra Götaland är en. Regionen är i sin tur
indelad i fyra distrikt. I Skåne skall 400-450 långtidsarbetslösa sysselsättas med
arbetsuppgifter inom landskapsvård, fornminnesvård, skogshistorisk inventering och liknande
uppgifter. Fördelningen mellan de olika arbetsuppgifterna blir ca 250 inom landskapsvård, 50
inom tillgänglighetsåtgärder för friluftslivet och 100 inom den historiska inventeringen av
skogsmark. Totalt organiseras 50 arbetslag med arbetsledare. 15 av dessa sysselsätts av
Länsstyrelsen för naturreservat, 12 av Regionmuseet för historisk inventering, 12 för
kommunala projekt och 8 för övrigt. Projektet startade 1 juni 2004 och hittills har
arbetsförmedlingen anvisat 942 personer att söka tjänsterna varav 250 nu anställts i 33
arbetslag. Totalt har redan 2 300 dagsverken utförts. Projektet berör dock bara en liten del av
de ca 68 000 långtidsarbetslösa i Skåne.
Fördelen för en deltagande kommun är att den får tillgång till fullt utrustade arbetslag med
kvalificerad arbetsledning till låg kostnad. Omkostnader får dock kommunerna stå för t ex
material och liknande. Beräknad kostnad för kommunen är 15 % av den totala kostnaden,
medan Arbetsmarknadsstyrelsen står för resterande 85 %. Den totala budgeten för Gröna jobb
är på 300 miljoner i Skåne vilket motsvarar hela budgeten för NIP-bidraget under tre år i hela
landet.
15.00-15.15
Efter en kort paus berättade Stefan Lundgren, ordförande i kommunförbundet Skåne
samt kommunstyrelsen i Sjöbo, om vad Sjöbo kommun gör för att utveckla kommunens
naturvärden. Kommunen har antagit ett antal övergripande mål för perioden 2001-2010 där
bland annat ökat befolkningsunderlag, attraktivt boende, levande landsbygd och fritid i god
miljö finns med. Kommunen har redan genomfört ett antal projekt för att förbättra miljön och
öka attraktionskraften i kommunen.
- En infiltrationsanläggning för kväverening har byggts i Omma 2002. Bland annat
vattnas den nya golfbanan i Sjöbo med renat vatten från infiltrationsanläggningen.
- Kommunen har tagit fram miljöbokslut samt naturvårdsplan med åtgärdsprogram som
skall antas före 2005. Materialet utgör underlag för översiktsplanen som nu finns
framme för samråd. De 171 värdefulla områdena som finns med i naturvårdsplanen
omfattar 14,4% av kommunens yta.
- Kommunen har gjort en skrift med ”pärlor i Sjöbo kommun - vegetation och
utflyktsmål”.
- Kommunen har också varit delaktig i framtagandet av ”strategi för en grön struktur i
Skåne” som visar på viktiga områden och stråk i kommunen i ett regionalt
sammanhang.
- Skåneleden passerar genom kommunen och utgör ett viktigt utflyktsmål för många
invånare och besökare.
- Häst i Sjöbo är en inventering av hästbaserade företag i kommunen och visar på
hästens betydelse för det lokala näringslivet. För att underlätta tillgängligheten har
kommunen också arbetat med ridleder.
- Kommunen arbetar med tätortsnära natur och funderar på framtida kommunala
reservat bland annat i samarbete med staten.
- Kommunen har också ett antal områden av regional betydelse för friluftslivet som
pekats ut i Länsstyrelsens rapport.
- Naturturism är en växande näring och kommunen arbetar med detta, bland annat
genom turistbroschyrer och tillsammans med ideella organisationer.
- Kommunen stödjer storkprojektet och har ett hägn i kommunen och ett annat på
gränsen till Lunds kommun.
15.15-15.30
Kommunalrådet i Höörs kommun, Pehr-Ove Pehrson, hälsade deltagarna välkomna till
Höörs kommun. Höör är en expansiv kommun med konstant folkökning sedan bildandet
1969. En av kommunens viktigaste tillgångar är närheten till natur- och kulturvärden och
detta lockar också mer än 300 000 besökare varje år. Pehr-Ove berättade också om
Naturprofilen i Höör, en satsning på olika naturvårdsprojekt. (En broschyr som presenterade
projekten hade delats ut till deltagarna på seminariet). Bland projekten kan nämnas åtgärder
för att förbättra vattenkvaliteten i Ringsjön, inrättande av det kommunala naturreservatet
Lergravarna vid Tjörnarp, restaurering av ängs- och hagmarker i tätortsnära läge,
iordningställande av fiskvägar, inventeringar av biologisk mångfald och mycket mera.
Kommunen har också sökt det nya statliga naturvårdsbidraget för flera projekt, bland annat
för reduktionsfiske i Ringsjön, ett pedagogiskt projekt, en guidebok, restaurering av
strandängar vid Ringsjön, en vandringsled, restaurering av eklandskapet, utredning om
kommunalt naturreservat i Stenskogen samt restaurering av kulturlandskapet vid Dagstorp.
Förhoppningsvis får kommunen del av bidragen och kan starta flera av dessa projekt.
15.30-15.45
Bengt Bergh, kommunstyrelsen i Kristianstad kommun, utgick från sitt eget engagemang
för miljöfrågor i ett engagerande föredrag. Han har egna marker med bland annat slåtteräng
som erbjuder njutning i umgänget med naturen. Även i det kommunala arbetet är
miljöfrågorna viktiga och Kristianstad Vattenrike är ett idag världskänt begrepp som betyder
mycket för kommunens attraktionskraft. Vattenriket startades av några eldsjälar och har vuxit
till en omfattande verksamhet med ekomuseum, naturskola, guidningar och mycket mera. En
viktig orsak till att intresset för vattenriket har spritts är filmen ”Vingar över vatten” som sänts
i TV.
Men Bengt frågar sig/oss hur man kan mäta attraktionskraften? Hur mäter man renhet och liv?
Eller att 8-9 000 personer varje år deltar i ålagille och äter ål från vattenriket? För Bengt är
den största betydelsen den känsla som kunskapen och umgänget med naturen ger. Samma
betydelse av naturvistelsen som Uno Aldegren hade innan sitt högskoleprov. Det är också
viktigt att förmedla naturupplevelser och genom att visa ett antal bilder från vattenriket och
arbetet för att bli biosfärsområde ville Bengt ge oss större förståelse för området. Bilderna
visar de olika verksamheter som bedrivs i vattenriket och vilka värden som finns. Som
avslutning önskade Bengt en uppslutning kring arbetet för att utveckla naturvärden.
Vattenriket fungerar som en port till naturen, förmedlar upplevelser och känslan för naturen,
gör våra liv rikare och berikar kommande generationer. Allt detta är också tillväxtfaktorer
som är till glädje för alla.
16.00-18.10
Efter en kort fikarast samlades deltagarna för att åka ut och titta på några genomförda projekt
i naturen. Första stopp var ekhagar i Ekekull, i kanten av Höörs samhälle. Kommunekolog
Anna-Karin Olsson visade och berättade om den restaurering som skett genom röjningar och
stängsling för två år sedan. I arbetet har stor hänsyn tagits till allmänhetens önskemål och man
har fått stort positivt gensvar för åtgärderna. Idag är det många som nyttjar området som
tidigare var svårtillgängligt. En rad åtgärder har vidtagits för att underlätta besök, bland annat
olika former av stängselgenomgångar, två betesfållor där en alltid är obetad för besökare som
inte vill möta betesdjur, får som betesdjur etc. Kommunalrådet Pehr-Ove Pehrson tackade för
att vi besökt Höörs kommun och vi fortsatte ner till Fulltoftaområdet i Hörby kommun.
Anna-Karin påpekade även att kommunpolitikernas stöd är avgörande för att kunna
genomföra naturvårdsinsatser i kommunerna. Det är politikernas intresse som möjliggjort
Höörs kommuns satsningar, både inom de lokala investeringsprogrammen och i den
projektansökan som nu lämnats in till Länsstyrelsen om medel från de statliga
naturvårdspengarna.
Under färden berättade Anders Ekstrand, skogs- och naturvårdsförvaltare på Region
Skåne, om Fulltoftaområdet och de åtgärder som Regionen vidtagit för att underlätta för
friluftslivet och gynna naturvärdena. Vi stannade sedan vid den iordningställda
handikappslingan vid Bivaröd och gick på de fina spångarna längs bäcken omgivna av den
frodiga sumpskogen. Åtgärder för att underlätta för handikappade gynnar även en rad andra
människor, t ex hundägare, föräldrar med barnvagn m.m. Slingan har blivit mycket omtyckt
och har ett stort antal besökare.
Färden fortsatte till Kvesarumsbäcken där John Persson från Naturcentrum AB berättade
om den fiskvandringsväg som byggts förbi de gamla kvarndammarna. Nu har öring och annan
vandrande fisk möjlighet att passera samtidigt som den mer än 200 meter långa nya åsträckan
utgör en viktig livsmiljö för många arter, bland annat sländor och fiskar. Nu finns möjlighet
för fisk att röra sig mellan Ringsjön och Kvesarumssjön och hela vattendraget har höga
värden genom värdefulla lekbottnar och god fallhöjd med syresättning. Även i andra
vattendrag har Höörs och Hörby kommuner gjort åtgärder för att förbättra för fisk samt skapa
våtmarker och dammar för att naturligt rena vattnet.
På väg tillbaka till Höör passerade vi två nygjorda sjöar på Fulltofta med Anders Ekstrand
som kunnig guide. Det blev en spännande tur på de smala skogsvägarna innan vi kom fram till
väg 13 igen och kunde åka till stationen och vidare till Frostavallen för att avsluta dagens
seminarium.
Minnesanteckningar av Per Blomberg, HUT Skåne 041005