HÄLSA
Utställningsfakta
1
Vi vet att en sund livsstil handlar lika mycket om
kunskap och balans som om kost och motion. För
att upprätthålla ett fysiskt och mentalt välbefinnande behöver vi lära känna våra kroppar – dess unika
förmågor såväl som dess individuella begränsningar. Med utställningen Hälsa vill vi betona sambandet
mellan hjärta och hjärna, sprida kunskap om kroppen
och bidra till en hållbar samhällstrend.
OLIKA PERSPEKTIV
PÅ HÄLSA
Hälsa är en 450 kvm stor yta med många
olika aktiviteter. Här visar vi hälsa ur olika
perspektiv – hälsa handlar ju om mer än att
bara röra på sig.
Men hur vi än vänder och vrider på det, så är
rörelse viktigt för att må bra. I utställningen
kan du bland annat se hur rörlig och spänstig
du är och upptäcka om du har bra balans. Vid
Matplatsen kan du ta reda på vad som är bra
att äta för att få energin som behövs för att
orka med dagens alla utmaningar. Här lär du
dig också hur mycket frukt och grönt du bör
stoppa i dig varje dag.
Missa inte den gigantiska munnen! Här kan du
studera tänder både utifrån och inifrån och
lära dig mer om till exempel andedräkt.
Att det är viktigt att återhämta sig vet de
flesta. Återhämtning efter en lång stillasittade
dag är rörlighet och återhämtning efter en
aktiv dag är att ta det lugnt och “slappa”. I
utställningen kan du gå in i Slapparen. Här
kan du sitta ner och låta pulsen sjunka efter
alla upptäckter och insikter.
Det finns också möjlighet att tycka till om de
olika aspekterna på hälsa vid stationen Vad
tycker du? Här kan du också se vad Universeums tidigare gäster tyckt i olika frågor
kring hälsa.
2
KONDITION, STYRKA
OCH UTHÅLLIGHET
KONDITION
Kondition tränas nästan vid alla fysiska aktiviteter med en puls över 60 procent av din
maximala hjärtfrekvens, helst i 30 minuter
eller mer.
En tränad medelålders människa som vill
utveckla sin kondition på ett optimalt sätt
bör däremot ligga på pulsvärden över 80–90
procent av maximal hjärtfrekvens som helst
bibehålls 12–20 minuter (eller mer). Detta bör
upprepas tre till fyra gånger per vecka.
De flesta som börjar träna sin kondition
på ”allvar” förbättrar sina konditionsvärden mycket under de första tre till fyra
månaderna, för att därefter ”plana ut”.
Forskare har sett en klar mätbar effekt
hos otränade genom bara fem minuter lätt
konditionsträning per dag. Den mänskliga
organismen har en fantastisk anpassningsförmåga till fysisk aktivitet och förbättrad
prestationsförmåga!
VÄRT ATT VETA OM KONDITION
●● Kondition är färskvara och bör tränas hela
livet för att vi ska må bra.
●● Konditionsvärdet är viktigare än mängden
fysisk aktivitet när det gäller att undvika
hjärt- och kärlsjukdomar (som är den
vanligaste dödsorsaken i västvärlden).
●● Bättre konditionsvärden ökar din förmåga
att förbränna fett i såväl vila som under
arbete.
●● Barn kan inte träna upp sin kondition mer
än marginellt, men kan trots det springa
en viss sträcka snabbare och göra stora
hälsovinster.
●● Barn och unga bör träna kondition på
ett lustfyllt och varierat sätt, så att de
utvecklas på rätt sätt och fortsätter
konditionsträna hela livet.
STYRKA
Kroppen består av ungefär 650 muskler, alla
med olika funktioner. I genomsnitt består
halva vår kroppsvikt av muskelmassa.
Det enda en muskel kan göra är att dra ihop
sig, det vill säga kontrahera. Nästan alla
muskler som vi använder när vi rör på oss
fäster i skelettdelar.
Styrka, eller muskelkraft, är den kraft som
en eller flera muskler drar ihop sig med.
Det kallas också kontraktionskraften. Styrka
innebär förmågan att med hjälp av muskelkontraktion motstå eller övervinna yttre
kraft. Definitionen av styrketräning blir fysisk
träning som är särskilt designad för att öka
styrkan.
3
De senaste tjugo åren har präglats av en
ökad insikt om värdet av styrketräning. Inte
bara för idrottare och för barn och ungdomar,
utan även inom åldringsvård, rehabilitering
och skadeprevention. Idag vet forskarna att
alla behöver styrketräna hela livet för hälsa
och välmående.
FÖRDELAR MED ATT STYRKETRÄNA
REGELBUNDET:
●● Det förebygger och bygger upp en
optimal allmänhälsa.
●● Det förbättrar muskelstyrkan, bränner fett,
förbättrar ämnesomsättningen och ökar
uthålligheten.
●● Det förbättrar insulinkänsligheten
(motverkar diabetes).
●● Det ökar syreupptagningsförmågan
(konditionen).
●● Det minskar blodtrycket och minskar
onyttiga blodfetter.
●● Det är bra för leder och motverkar
benskörhet.
●● Det ökar den mentala hälsan (minskar oro,
ångest och depressioner).
Träningsbarheten i styrka har visat sig vara
mycket stor oavsett faktorer som ålder och
kön, men naturligtvis finns individuella skillnader. En 80-åring som styrketränar hela
livet är generellet sett lika stark eller starkare
än en 20-åring som inte styrketränar. Barn
kan bli mycket starkare av regelbunden
styrketräning.
UTHÅLLIGHET
All typ av fysisk träning syftar i någon mening
till att minska graden av muskeltrötthet. Det
ökar välbefinnandet vid vardagssysslor och
fysisk aktivitet och/eller göra att idrottsprestationer upplevs som lättare. Återhämtningen ökar efter en tids fysisk aktivitet eller
träning. Med muskeltrötthet avses att muskulaturens förmåga att uppnå maximal kraft
minskar.
Ett viktigt syfte med all träning för alla
individer är att förhindra uppkosten av
muskeltrötthet. Med andra ord: Att orka mer
innan vi blir trötta. För att undvika trötthet
och för att musklerna ska återhämta sig innan
nästa aktivitet eller träning, så är det även
viktigt med nedvarvande aktiviteter som
lättare jogging och stretching följt av vätska,
kost och vila. Hur kroppen och musklerna
återhämtar sig beror bland annat på träningsvana och hur vi har tränat, ätit, sovit och levt
i övrigt.
4
BALANS
Balanssinnet finns i innerörat. Det fastställer
kroppens inriktning i förhållande till tyngdkraften, så att en gynnsam kroppsställning
kan bibehållas. Detta sker genom att balanssinnet skickar reflexmässiga kontrollsignaler
till musklerna som styr kroppsställningen när
vi till exempel går, springer, cyklar och står på
händer.
BALANSORGANET
Vi registrerar och kontrollerar kroppsrörelser
och håller balansen med hjälp av följande
sinnesorgan:
●● Balansorganet i innerörat (vestibularisapparaten).
●● Synen.
●● Led- och muskelsinnen (proprioception).
●● Känselkroppar i huden, som känner av
kroppsrörelser.
Att tyngdkraften är av betydelse förstås om
man testar balanssinnet ute i rymden. Då
kan inte vårt balansorgan avgöra vad som
är upp eller ned. Genom att snurra runt på
en kontorsstol så är det möjligt att sätta
balansorganets normala funktion ur spel,
vilket avsevärt försvårar balanskontrollen.
Balansorganet består av två hinnsäckar och
tre båggångar som innehåller vätska. När vi
rör huvudet kommer vätskan i båggångarna i
rörelse och retar sinnescellerna som rapporterar till hjärnan om olika rörelser och om
huvudets läge.
SYNEN
Seende märker att de genast får svårt med
balansen om de täcker för ögonen. Detta
drabbar många äldre som i slutet av livet
förlorar synen. En person som föds blind kan
kompensera bristen på ett helt annat sätt.
Därför är det viktigt att träna balansen hos
äldre för att inte också balansförmågan ska
försämras i takt med att synen blir sämre.
Att synen är viktig för att hålla balansen kan
man förstå genom att stå på ett ben och
blunda.
LED- OCH MUSKELSINNEN OCH KÄNSEL
I kroppens leder och muskler sitter sinneskroppar (proprioceptorer) som registrerar
rörelser kring leder och hur spända musklerna
är. Det ger en bild över musklernas läge, så
att man får en rumslig uppfattning av hur
exempelvis armar och ben befinner sig i
rummet.
Tryck mot huden hjälper också till att hålla
balansen. Om man står upp så innebär ett
tryck på främre delen av foten att man håller
på att ramla framåt, vilket kan kompenseras
genom att man reflexmässigt lutar sig bakåt.
5
TRÄNA BALANS!
Balanssinnet är träningsbart och viktigt att träna i alla åldrar
för hälsa, välmående och minskad skaderisk. Det tränas upp
genom att man utför olika balansövningar.
Balanssinnet är mest träningsbart i unga år. Därför är det
extra viktigt att träna balans då, för att kunna bedriva fler
aktiviteter och idrotter och därmed bli mer fysiskt aktiv och
välmående i alla åldrar.
6
ENERGI
Visste du att kroppen i snitt förbrukar lika
mycket energi per sekund som en 70 watts
glödlampa? Energi finns i olika former i
naturen och i våra kroppar. Några exempel är
rörelseenergi (som muskelrörelser eller en bil
som drivs framåt), kemisk energi (till exempel
kolhydrater eller fett i vår föda som förbränns
eller bensin som förbränns i en bilmotor),
elektrisk energi och värmeenergi.
ENERGIOMVANDLING
Energi kan övergå i olika former. När vi rör
oss och till exempel springer så förbränner
våra muskler näringsämnen (kemisk energi)
för att skapa muskelsammandragningar
(rörelseenergi) som gör att vi rör oss framåt.
75 procent av den kemiska energin som
förbrukas i våra muskler när vi arbetar blir
till värmeenergi, resten blir i huvudsak till
rörelseenergi. Ju intensivare vi jobbar desto
mer energi förbrukas och desto varmare blir
vi. Tack vare att vi svettas och förflyttar vårt
blod närmare hudytan om kroppsvärmen
stiger, så kan vi kylas av och därmed undvika
överhettning och värmeslag.
Hur ändras din värmenergi under fysisk
aktivitet och var på kroppen är värmestrålningen som störst? Värmekameran i utställningen registrerar värmen som vi utstrålar
från hudytan (infraröd strålning).
ENERGIOMSÄTTNING
OCH ENERGIBALANS
Hur vet vi hur mycket vi behöver äta? Det har
du säkert funderat på själv många gånger,
men frågan är central även för forskaren
som vill förstå och kunna mäta processerna i
kroppen hos olika individer. Att energin som
tas upp via maten vi äter och den mängd
energi som avges av en människokropp är
inte enkelt. Om vi dagligen förbrukar samma
mängd energi som vi stoppar i oss, så
befinner vi oss i balans. Summan av in- och
utgifterna blir alltså noll.
Forskarna är överens om att vi inte går upp
i vikt om vi befinner oss i energibalans över
en viss tidsperiod. Om vi däremot stoppar i
oss mer energi än vi gör av med så befinner
vi oss i positiv energibalans, vilket leder till
att vi går upp i vikt och fettmassan ökar. Och
om vi gör av med mer energi än vi stoppar i
oss så befinner vi oss i negativ energibalans,
vilket leder till att kroppsvikten och fettmassan minskar. Detta är enkelt att förstå,
men att mäta mängden in- och utgifter är
mycket komplicerat. Det många delar som
ingår i energibalansen.
Vi är alla olika när det gäller hur effektivt vi
utnyttjar energin som finns bunden i maten vi
äter. Forskningen pekar mot att det varierar
mellan olika personer hur mycket av energin
som förbrukas direkt i fysiskt arbete och hur
mycket som ger värme. Dessutom varierar
det mellan individer i vilken form överskottsenergin lagras – som kolhydrat, fett eller
protein.
Vid energiomsättningen överförs kemiskt
bunden energi i maten till andra energiformer.
För att förstå energiomsättningen måste vi
analysera vad vi äter, hur det omvandlas i
kroppen och vad som till slut blir kvar. Denna
energiekvation är ganska komplicerad och
därför vet vi fortfarande inte vad som egentligen är människans energibehov.
En kvinna förbrukar i snitt 5 800 kJ och en
man 6 700 kJ i vila per dygn. Idrottare som
rör på sig kan ha en energiomsättning som
ofta är två till fem gånger över sin BMR. Gunde
Svan sa under sin tid att han ibland tyckte att
det var jobbigare att äta än att träna.
7
SNABBHET
Alla människor behöver träna snabbhet och
explosiv styrketräning under hela livet. Med
snabbhet menas muskulaturens förmåga att
på kortast möjliga tid skapa största möjliga
hastighetsförändring i någon riktning. Inom
olika idrotter har snabbheten olika riktningar:
Sprint framåt; fotboll, ishockey, innebandy
och konståkning framåt, bakåt, höger,
vänster; längdhopp, höjdhopp och stavhopp
uppåt, framåt.
SNABB PÅ OLIKA SÄTT
Det finns olika typer av snabbhet:
●● Reaktionssnabbhet: Från stimuli till rörelse.
Till exempel när någon halkar på en isfläck
eller att reagera på startskottet i ett
sprintlopp.
●● Accelerationssnabbhet: Från start av
rörelse till maximal hastighet. För en
100 meterslöparare sker detta vanligtvis
mellan 40–80 meter.
●● Uthållig snabbhet: Förmågan att bibehålla
maximal hastighet. För en 100 meterslöpare
sker detta mellan 80–100 meter.
●● Aktionssnabbhet: Största möjliga rörelsehastighet i en enskild rörelse, som ett upphopp, ett kast med boll, ett avstamp i längdhopp eller reflexräddning av en målvakt.
●● Frekvenssnabbhet: Största möjliga stegfrekvens i löpning, cykelsprint och liknande.
För att utveckla snabbhet krävs:
●● Förmåga att slappna av och koordinera
och arbeta med rätt muskler – aktivitet i
fel och spända muskler slösar energi.
●● Uppvärmning för blodcirkulation (näring
och syre) och ett ”alert” nervsystem som
snabbt kan skapa högsta möjliga kraft i
rätt muskulatur.
●● Energiproduktion. Väl utvecklade energisystem och bra tillgång till kroppens ”raketbränslen” ATP och kreatinfosfat.
●● Utvilad muskulatur som kan skapa högsta
möjliga kraft på kort tid. Hög uppsättning
av muskelfibertyp II, en typ av muskelceller
som kan skapa hög kraft på kort tid.
●● Styrka. Explosivitet och hög maxstyrka i
de muskelgrupper som används.
●● Reaktionsförmåga. Koncentration och
reflexer som snabbt aktiverar rätt muskler
vid stimuli, som när en fotbollsmålvakt
reagerar på ett skott.
●● Teknik. Koordination, rörlighet och muskelaktivering så att högsta möjliga kraft riktas
i rörelseriktningen.
SNABB HELA LIVET!
Snabbhet är träningsbart i alla åldrar.
Reaktionssnabbhet och reflexer är mycket
träningsbart före puberteten då nervsystemet utvecklas snabbt. Annan snabbhet,
som aktionssnabbhet (spjutkast, avstamp i
höjdhopp, frispark och liknande), frekvenssnabbhet, accelerationssnabbhet, maxhastighet och uthållig snabbhet är normalt som
mest träningsbar i tonåren, men utvecklas
även i yngre åldrar.
När vi blir äldre förtvinar våra muskler och de
blir långsammare med stigande ålder, främst
för att att vi förlorar snabba muskelfibrer.
8
Möjligheterna att parera fall i vardagen
minskar. Genom att träna kontinuerligt och
belasta våra muskler lite tyngre och genom
att utföra explosiva rörelser i till exempel
styrkemaskiner med lättare vikter, så kan vi
hålla våra snabba muskelfibrer vid liv avsevärt
längre. Därmed kan vi motverka muskulaturens åldrande och förtvining.
Alla människor behöver snabbhet i olika
vardagssituationer. Ibland kan det rädda
liv, som vid reflexmässig inbromsning eller
undanmanöver i trafiken för att undvika kollisioner när du cyklar, åker bil eller promenerar.
Det kan också vara att reagera på ett barn
som är i plötslig fara i trafiken, på en lekplats
eller som tappar balansen i hemmet. Många
idrottare behöver snabbhet ibland för att
undvika farliga situationer som kan uppstå
och för att prestera fysiskt förstås. Att träna
snabbhet är därför viktigt för alla människor i
alla åldrar utan att vi tänker på det. Snabbhet
är faktiskt den fysiska egenskap som vi vanligtvis förlorar först när vi åldras, men som kan
upprätthållas relativt bra med rätt träning.
9
MUNNEN
En tand består av krona och rot. Kronan är
den del som syns i munnen, medan roten
sitter fäst i käkbenet. Kronan är klädd med
emalj på ytan, men huvuddelen av tanden
består av ämnet dentin, det så kallade tandbenet. Den innersta delen av tanden kallas
pulpan eller tandnerven. Den är uppbyggd av
bindväv, som innehåller blodkärl och nerver.
Människan har två uppsättningar tänder. De
första tänderna, som kallas mjölktänder, är
anpassade efter det lilla barnets mun. Förmodligen har de börjat kallas mjölktänder för
att de kommer fram när barnet ammas, och
för att de är vitare i färgen än nästa omgång
tänder. Sammanlagt får ett barn 20 mjölktänder, tio i överkäken och tio i underkäken.
Den första tanden kommer oftast när man
är cirka sex månader. Man börjar tappa sina
mjölktänder när man är runt fem till sju år.
Samtidigt börjar man få permanenta tänder
istället. Tandväxlingen brukar vara klar när
man är mellan nio och 13 år och sammanlagt
har man då fått 28 permanenta tänder.
Tänderna anläggs tidigt under fosterstadiet.
Det gäller både mjölktänderna och den
permanenta uppsättningen tänder som börjar
komma i skolåldern. Tandanlaget är från
början bara en mjuk liten ansamling av celler
inne i käkbenet. Tänderna får sin riktiga form
och blir hårda i och med mineraliseringen,
som innebär att framför allt kalk och fosfor
inlagras i tandanlaget.
Vuxna får mellan 28 och 32 tänder. De fyra
tänderna i mitten i båda käkarna kallas framtänder. Sedan har man så kallade hörntänder
på varje sida av framtänderna i båda käkarna.
Resten av tänderna bakåt i munnen kallas
kindtänder. De fyra tänder som sitter längst
in i över- och underkäken brukar komma först
i 16- till 20-årsåldern och kallas för visdomständer, men det är inte alla som får dem.
Därför varierar antalet tänder hos vuxna
något.
HUR HÅLLER MAN
TÄNDERNA FRISKA?
Man kan förebygga hål i sina tänder genom
att borsta dem med fluortandkräm morgon
och kväll. Det är också viktigt att äta max
fem till sex gånger under dagen, och inte
äta något mellan målen. Då får tänderna vila
mellan måltiderna.
Med tandborste och tandkräm kan man hålla
tänderna fria från bakteriebeläggningar och
på så sätt minska risken för hål i tänderna.
Tandborstningen på kvällen är viktigast. Att
sova med rena tänder är viktigt. Tandborsten
ska vara liten och ha mycket mjuka borst.
Den viktigaste behandlingen mot karies är
den förebyggande. Det är bra att:
●● Borsta tänderna morgon och kväll med
fluortandkräm.
●● Låta tänderna vila mellan måltiderna och
hela natten.
●● Dricka vatten mellan måltiderna.
10
FLUOR STÄRKER
Fluor kan motverka effekten av syraangreppen
så att det inte blir hål lika lätt. Fluor hjälper
också till att reparera tanden efter en syraattack. Fluoret verkar på tänderna genom att
försvåra för syran att lösa upp tandemaljen
och göra hål. Det underlättar också för
saliven att läka ytliga kariesskador.
När man äter och dricker olika saker som
innehåller socker bildar bakterierna på
tandytan en syra som kan ge hål i tänderna –
karies. Fluor kan reparera ytliga kariesskador
och förhindra att nya uppstår. Fluorbehandling har stor betydelse för att minska antalet
hål i tänderna.
Man får i sig fluor genom dricksvattnet och
det man äter. Men för att få ett bra skydd
mot karies måste man tillföra fluor direkt på
tanden och området omkring. Det bästa är
att borsta tänderna med fluortandkräm.
DÅLIG ANDEDRÄKT
Nästan alla får någon gång tillfällig dålig
andedräkt, till exempel efter att ha ätit starkt
kryddad mat eller rökt cigaretter. Men man
kan också ha långvariga besvär med dålig
andedräkt. Det kallas halitos.
Dålig andedräkt kommer nästan alltid från
munnen. När bakterier där kommer i kontakt
med olika proteiner frigörs svavelföreningar,
som man uppfattar som illaluktande. Den
vanligaste orsaken till dålig andedräkt är att
man har bakteriebeläggningar kring tänderna
eller på tungan.
Dålig andedräkt kommer oftast från bakterier
på tungan och tandytorna. Därför är det
viktigt att man håller rent i munnen för att
förebygga besvär. Det är bra att borsta
tändernas alla ytor rena morgon och kväll,
och med tandtråd kan man få bort plack
mellan tänderna.
Halitos kan behandlas med bra resultat. Man
kan själv förebygga dålig andedräkt genom
att hålla rent i munnen, till exempel med
tandborste, tandtråd och tungskrapa. Man
kan få hjälp med sina problem av en tandläkare eller tandhygienist.
Eftersom man vänjer sig vid lukter som man
känt under en längre tid är det svårt att veta
hur den egna andedräkten uppfattas av andra
människor. För att få en uppfattning om
sin andedräkt kan man slicka på ovansidan
av handen, låta det torka och sedan lukta.
Tycker man att det luktar illa har man
förmodligen dålig andedräkt.
Vitlök och starka ostar kan påverka andedräkten i flera timmar efter det att man ätit
dem. Att till exempel vitlök ger en speciell
andedräkt beror inte i första hand på bakterier
i munnen. Ämnen i vitlöken når blodet och
sedan andas man ut dem via lungorna.
MAT OCH TÄNDER
Mat och dryck påverkar tänderna genom
den frätande syra som bildas av bakterier
på tänderna när man äter och dricker. Om
tänderna ofta utsätts för syraangrepp
hinner de inte repareras och man får då hål i
tänderna.
Tandens ytor kan också lösas upp av sura
livsmedel och drycker, utan inverkan av
bakterier. Det kallas erosion och känns igen
på att tanden blir matt, urgröpt och ojämn
i kanten. Risken att få erosion ökar om man
dricker mycket sura drycker som exempelvis
läsk och juice. Tänderna kan också drabbas
av erosion om man ofta har sura uppstötningar från magen och om man kräks ofta.
Mat som är bra för kroppen är oftast även
bra för tänderna. Barn bör undvika att äta
sockerrik mat eftersom det innebär en stor
risk för skador på tänderna. Det är inte
heller bra för barn att småäta eftersom det
påverkar tänderna negativt. Ett bra upplägg
är tre huvudmål och två till tre mellanmål om
dagen som gör barnet mätt och ger tänderna
den vila de behöver.
Vanligt dricksvatten är bäst för tänderna.
Till måltider passar mjölk eller vatten. Sockerrika drycker som saft och läsk är skadliga
för tänderna och därför bör barn endast få
sådana drycker vid festligare tillfällen.
Socker är det födoämne som lättast orsakar
karies. Socker ger näring åt de bakterier i
munnen som producerar syror som fräter hål
i tänderna. Bakterierna frodas extra bra när
de får socker och bildar tjocka beläggningar
som kallas plack. Det här orsakar inte bara
hål i tänderna utan även inflammation i tandköttet, som då lättare kan börja blöda.
Godis, glass och annat sött gör minst skada
på tänderna om det äts som efterrätt direkt
efter maten.
11
MAT
Maten är så mycket mer än bara näring. Vi ser
och luktar på maten, tuggar och njuter! Maten
kopplas ofta till minnen. Ibland om man känner
en speciell doft kan man kastas tillbaks till
farmors kök, sommarstugan eller kanske ett
trevligt biobesök. Vad har du för matminnen?
Smaken är kanske det första man tänker är
viktigt när det gäller mat. Grundsmakerna är
sött, surt, salt, beskt och umami och dessa
samverkar och påverkar varandra när de möter
våra smaklökar. Hur mat ser ut och luktar
också spelar stor roll för hur man uppfattar
smaken. Luktsinnet och smaksinnet hänger
dessutom ihop. Om man håller för näsan eller
är förkyld är det svårare att känna smaken.
Hur maten känns i munnen är också viktigt,
till exempel är ju mjuka kex eller segt kött
inte särskilt smakfullt. Med känseln bedömer
vi också om maten är kall eller varm.
GRÖNSAKER OCH FRUKT
Visste du att på en dag är det bra att äta lika
mycket grönsaker och frukt som fem knytnävar? Frukt och grönt är gott och innehåller
dessutom vitaminer, mineraler och fibrer.
Blanda olika sorter och färger så blir det extra
snyggt och nyttigt på tallriken. Det finns
massor av sätt att äta frukt och grönsaker – i
sallad, smoothie, wook, som snacks, i tacos,
fruktsallad och på mackan. Hur äter du helst
din favoritgrönsak?
Barn mellan fyra och tio år rekommenderas
att äta 400 g grönsaker och frukt varje dag.
Barn över tio år och vuxna 500 g per dag.
Det motsvarar ungefär fem knytnävsstora
portioner per dag, en enkel jämförelse som
kan användas även av mindre barn. Hälften
av grönsakerna bör bara av grövre sort, som
morötter, vitkål, broccoli med mera. Undersökningar visar att de allra flesta äter för
lite frukt och grönt och därför är det bra
att uppmuntra till ett högre intag. Potatis
innehåller också många nyttiga ämnen, men
ska inte räknas in i de 500 grammen.
SOCKER
Sött är ofta gott men inte alltid så nyttigt! I
mycket mat finns det socker som inte syns
och som man därför inte tänker på. Om man
dessutom äter godis och dricker läsk kan
det bli mycket socker på en dag. Då kan det
hända att man inte får i sig andra viktiga
näringsämnen som vi behöver för att kroppen
ska fungera ordentligt.
Socker finns som naturliga byggstenar i maten
och nästan alla livsmedel innehåller lite socker.
Frukt, bröd, pasta och potatis är sådan mat
som innehåller socker helt naturligt. I många
livsmedel tillsätter man dessutom socker för
att få en sötare smak, till exempel i fruktyoghurt och vissa flingor och juicer.
En del livsmedel innehåller mycket socker
och inte så mycket andra nyttiga ämnen.
Exempel på sådana livsmedel är läsk, godis,
choklad, glass, kakor och bakverk. Det är
framför allt den mat som har tillsatt socker
som man inte bör äta för mycket av eftersom
man då lätt får i sig mycket energi men inte
tillräckligt mycket vitaminer, mineraler och
andra viktiga näringsämnen.
Många barn i Sverige äter för mycket av livsmedel med tillsatt socker. Undersökningar
visar att en fjärdedel av barns energi kommer
från livsmedel som snacks, godis och bakverk.
12
ÖVERVIKT
Visste du att det finns fler överviktiga
än svältande på jorden idag? Eller att
övervikt beräknas kosta lika mycket som
alla väpnade konflikter på jorden?
13
SKRATT
”Ett gott skratt förlänger livet.” Så lyder ett
ofta upprepat visdomsord. Men stämmer det
verkligen? I så fall innebär det att det finns
en koppling mellan humor och hälsa som
förmodligen skulle vara användbar i sjukvården. Men går det verkligen att skratta sig
frisk? Sjukhusclowner är ett inslag i den vård
som bedrivs i Sverige i dag som tagit fasta på
att så faktiskt kan vara fallet.
HUMOR OCH HÄLSA
Journalisten och medicinaren Norman
Cousins hör till de mest omtalade av dem
som hävdat att det bokstavligen går att
skratta sig frisk. Cousins – som led av ett
antal allvarliga sjukdomar – behandlade
dessa med C-vitamin, positivt tänkande
och stora doser av bröderna Marx och en
tv-serie som heter Candid Camera. Skrattanfallen hade en bedövande effekt som fick
honom att sova lugnt under några timmar
och därmed återhämta sig. Cousins hävdade
i en artikel publicerad i en ansedd medicinsk
tidskrift (och sedermera utvidgad till en bok)
att skratt är en form av positiv känsla och att
sådana känslor kan vara bra för hälsan.
Cousins är emellertid långt ifrån ensam vad
gäller att hävda värdet av skratterapi. Madan
Kataria, en läkare från Mumbai, Indien, startade
en skrattklubb 1995 där man utövar skrattyoga.
Enligt skrattyogans hemsida är målet ”att
åstadkomma god hälsa, glädje och världsfred
genom skratt”. Tanken på skrattets hälsobringande effekter är emellertid långt äldre än så.
Redan Immanuel Kant, en framstående filosof
på 1700-talet, skrev att det lyckade skämtet
gav upphov till ”en svängning i organen, vilket
befordrar återställandet av deras jämvikt och
har ett gynnsamt inflytande på hälsan”. Bland
skratterapins företrädare finner vi argument
för skrattets gynnsamma inverkan såväl fysiologiskt som mentalt.
Andra är mer skeptiska. Den amerikanske
neuropsykologen Robert R. Provine menar i
sin bok Laughter: A Scientific Investigation
att det är tveksamt om denna terapeutiska
effekt av skrattet verkligen svarar mot dess
evolutionära mening. Som han formulerar
det; ”skrattet utvecklades inte för att få oss
att känna oss bättre eller förbättra vår hälsa
i högre utsträckning än gången utvecklades
för att främja vår kardiovaskulära kondition”.
Den evolutionära poängen med skrattet är
inte dess effekt på vår egen hälsa utan snarare
dess effekt på andra, att bygga en gemenskap.
Det innebär emellertid inte att skrattet också
skulle kunna ha positiva effekter för hälsan,
men i så fall som en sekundär effekt.
En mer allvarlig invändning är att skrattet i
skratterapin lätt blir till ett egenvärde, när vi
skrattar för att bli friska snarare än för att det
är roligt. I värsta fall kan skrattet bli ett sätt att
fly en alltför bister verklighet. Som filosofen
Brian Poole har påpekat är det ”svårt att erkänna att du är deprimerad över ditt jobb när
företaget betalar för ditt skratt”. Allt sedan
Aristoteles har tänkare påpekat att skratt ofta
används för att skaffa sig övertag över andra
människor: vi skrattar åt någon i stället för med
dem. Skrattet blir då inte alls den godmodiga
och uppfriskande avkoppling som vi förutsätter i en kultur där humorindustrin spelar
en stor roll. Skrattet har också mörka sidor.
14
Om vi ändå håller fast vid tanken att det finns
en godmodig sida av skrattet är det tveksamt,
menar Provine, om det verkligen finns någon
evidens för att ett gott skratt förlänger livet
i bokstavlig mening. Om hälsa förstås som
”frånvaro av sjukdom” återstår en hel del
forskning för att se om det verkligen finns ett
sådant samband. Det innebär inte att sjukhusclowner och liknande måste upphöra tills
forskningen fastställt om ett sådant samband
finns – bieffekterna av en behandling med
humor torde vara ganska milda. Och kanske
ligger det stora värdet hos humorn inte i dess
effekter på hälsan i denna strikt medicinska
mening. Om hälsa också är välbefinnande
är det kanske här vi finner dess terapuetiska
mening.
VAD HÄNDER I
KROPPEN?
Norman Cousins kallar skrattet för en slags
”inre jogging”. Att skratta ger nämligen bröst,
mellangärde, hjärta, lungor och kanske också
även levern en ordentlig genomkörare. Skrattet
förvandlar kroppen till en stor vibrator som
ger en inre massage. Musklerna spänns och
slappnar av och blir starkare. Pulsen och
blodtrycket ökar för att efter att man har
skrattat klart gå ner under det normala. När
man är färdigskrattad är skelettmusklerna
djupt avslappnade. Kroppen och sinnet känner
sig helt i vila och i balans.
SMITTAR SKRATT?
Skrattet är mycket smittsamt. Du har säkert
svårt att hålla dig för skratt om din bästa vän
tokskrattar åt någonting. Prova! Bara om någon
låtsas skratta hysteriskt kommer du att tycka
att det låter och ser så roligt ut att du också
får lust att skratta, eller i minsta fall le!
Skratt för helt enkelt människor närmare
varandra. ”Ett skratt är den kortaste vägen
mellan två människor” har någon sagt. Tänk
på citatet. Stämmer det? Har du själv något
exempel som har hänt dig?
ETT GOTT SKRATT GER
BRA IDÉER
Genom att skratta mycket och ha mycket
humor i sitt liv kan man förebygga många
sjukdomar. Humor är alltså viktigt för att
kunna må bra! Dessutom sägs humor öka
kreativiteten (förmågan att komma på bra
idéer). Om du kör fast någon gång och har
ett problem du har svårt att lösa, prova att
läsa något roligt, lyssna på en rolig historia,
tänka på ett rolig minne, lyssna på en rolig
skiva och skratta lite. Försök sedan att lösa
ditt problem igen.
15
ÅTERHÄMTNING
NATUR OCH HÄLSA
Många av oss tar gärna en promenad i skogen
efter en stressig dag för att komma ned i varv
och slappna av. Att naturen har betydelse för
vår hälsa och välbefinnande är vi många som
håller med om. Men vad är det egentligen i
naturen som får oss att må bra? Forskning
har visat att naturupplevelser har positiva
effekter på vårt välbefinnande och att
naturen har en särskild betydelse för oss
människor. Det finns alltså ett vetenskapligt stöd för det många känner, nämligen att
vistelser i naturen kan minska stress och bidra
till återhämtning.
Flera forskare har studerat hur naturen påverkar
vårt välbefinnande. Miljöpsykologerna Rachel
och Stephen Kaplan kunde på 1970-talet visa
att naturupplevelser har återuppbyggande
och återhämtande effekter. Förklaringen till
det är att naturen i huvudsak består av lugna
sinnesintryck till skillnad mot vardagens mer
energikrävande intryck.
Roger Ulrich, professor i miljöpsykologi, har i
sin forskning undersökt vilka effekter naturupplevelser har på hälsa, psykiskt välbefinnande
och stress. Ulrich har kunnat visa att sjukhuspatienter som har utsikt mot naturen tillfrisknar
snabbare och har mindre ont än de som har
utsikt mot en tegelvägg. Ulrich har också i
flera studier studerat hur naturbilder och naturfilm påverkar stress. Han har visat att de deltagare som fick titta på bilder och filmer av
natur upplevde mindre stress än de som fick
titta på bilder och filmer från stadsmiljöer.
Miljöforskaren Patrik Grahn, professor i landskapsarkitekturens miljöpsykologi, har undersökt olika miljöers hälsofrämjande egenskaper
och presenterat förslag på hur naturen kan
användas i rehabilitering av patienter med
utmattningssyndrom. Grahn har i ett forskningsprojekt tillsammans med landskapsarkitekten Ulrika Stigsdotter studerat sambandet
mellan avstånd till grönområden och stress.
De kunde visa att ju närmre man bodde ett
grönområde, desto oftare gick man dit. I sin
forskning kunde de också se att de som ofta
vistades i ett grönområde var de som upplevde
minst stress. Grahn och Stigsdotter har också
studerat naturens nytta i arbetslivet och har då
sett att anställda som har tillgång till grönska
känner mindre stress och trivs bättre med
sina arbeten.
Nu när det finns ett vetenskapligt stöd för
naturens hälsofrämjande effekter, är det då
något som används i praktiken? I Botaniska
trädgården i Göteborg bedrivs verksamheten
Gröna Rehab. Gröna Rehab är en permanent
verksamhet inom Västra Götalandsregionen
och riktar sig till personer som har en stressrelaterad sjukdom. Gröna Rehabs verksamhet
har ett nära samarbete med forskare inom
området. Forskaren Eva Sahlin har studerat
naturens betydelse för rehabilitering av stressrelaterad psykisk ohälsa. I studien kunde hon
se att deltagarna förbättrades med avseende
på grad av utmattning, välbefinnande, depression och ångest och att majoriteten av deltagarna (drygt 90 procent) återgick i arbete
vid avslutning i Gröna Rehab.
16
MUSIKENS PÅVERKAN
Musik har en viktig roll för många av oss.
Kanske lyssnar vi på en snabb låt när vi ska
jogga och väljer lugnare musik när vi vill
slappna av. Många är vi som känner att musik
påverkar oss och kan få oss att må bättre i
vissa situationer. Men varför är det så? Vad är
det egentligen som händer i kroppen när vi
sjunger, spelar något instrument eller lyssnar
på låtar? Forskning har på senare tid börjat
förstå hur det hänger ihop.
Lugn musik kan få oss att slappna av och
känna oss mindre stressade, även i extremt
stressfulla situationer. Vid sådana tillfällen
har man kunnat visa att musik bidrar till
att pulsen och blodtrycket sänks, samt att
nivåerna av stresshormonet kortisol minskar.
Forskare har undersökt hur musik påverkar
tillfrisknandet av patienter som genomgått
en operation. De patienter som fick lyssna på
musik efter avslutad operation hade mindre
behov av både smärtstillande och ångestdämpande läkemedel.
Även när vi själva framför musik, som när vi
sjunger eller spelar något instrument, påverkar
det oss biologiskt. När man i ett forskningsprojekt lät körsångare sjunga ett musikstycke
tillsammans kunde man se att allihop fick en
regelbunden andning, vilket i sin tur har positiva effekter på hjärtat. En annan forskningsstudie som också studerade vad som händer
när man sjunger kom bland annat fram till
att hormonet oxytocin (också kallat må brahormonet) ökade och att deltagarna kände
sig gladare när de sjungit jämfört med en
kontrollgrupp som inte sjöng tillsammans.
Det finns också ett vetenskapligt stöd för att
barn som sjunger eller spelar instrument ofta
gör bättre ifrån sig i skolan. I en kanadensisk
forskningsstudie undersöktes hur skolelevers
deltagande i musiklektioner påverkade deras
intelligens (eller IQ). Elevernas resultat jämfördes med en grupp som inte fått delta i
någon sådan aktivitet. Man kunde då se att
intelligenskvoten hos de elever som sjungit
eller spelat piano hade ökat mer än hos
eleverna i kontrollgruppen.
Vi kan konstatera att musiken påverkar oss på
ett eller annat sätt. Olika människor använder
musik på olika sätt och tycker om olika sorts
musik. En del tycker enbart om att lyssna
medan andra själva vill sjunga eller spela
något instrument. Om musik ska ha en positiv
inverkan på vår hälsa så bör det i någon
mån vara något man själv valt. Du kan själv
fundera på vilken plats musik har i ditt liv och
vad musik betyder för just dig.
17
