Framtagen 2010 i samarbete med Lokala omvårdnadsgruppen i Skellefteå och Memeologen, Västerbottens läns landsting. För mer information kontakta Doris Kjellgren e-post: [email protected]. PRO DUK TI ON : LAN DS TI N G ETS IN FORMATIO NS F UN KT IO N (C K ) • UM EÅ • J UN I 20 10 Har du risk för att få trycksår? Matdagbok Har du risk för att få trycksår? Trycksår kan utvecklas snabbt och vara smärtsamt. När trycket på huden blir så stort att blodcirkulationen blir störd kan ett trycksår bildas. Risken att få trycksår ökar för den som har svårt att röra sig, inte äter och dricker så bra, har urinläckage eller dåligt allmäntillstånd. Tryckskadorna drabbar ofta områden där ben ligger nära huden, t.ex. på hälarna och i korsryggen. Trycksår delas in i fyra olika grader av hudskada: Grad 1: De första tecknen på ett trycksår är en rodnad på huden som inte bleknar när du trycker på rodnaden. Grad 2: Det har bildats en blåsa eller det översta lagret av huden har skavts av. Grad 3: Ett sår har utvecklats där även underhuden är skadad. Grad 4: Djup vävnadsskada som också omfattar muskel-, ben- eller stödjevävnad och man ser död vävnad i sårhålan. Vad kan du göra om du riskerar att få trycksår? Skriv matdagbok Börja med att skriva en matdagbok så att du får överblick över vad du äter och dricker. Skriv dagbok under minst tre dagar. Ät som du brukar göra i vanliga fall och skriv upp allting, både mat och vätska. Bra att ha med i dagboken Tidpunkt när du äter Platsen där du äter Om det är frukost, lunch eller middag. Skriv även upp mellanmål eller småätande i största allmänhet. Vilken typ av livsmedel du har ätit. Var så detaljerad som möjligt. Har du t.ex. ätit en smörgås så skriv upp vilken typ av bröd du ätit, vilket slags smör och vilket pålägg. Mängden som du ätit. Det är viktigt att du uppskattar vikt och mängd. Det räcker inte att bara skriva bara en portion. Om du är nöjd med dina matvanor. Datum och klockslag Matplats Typ av måltid Typ av mat Mängd (frukost, lunch, middag, mellanmål, småätande) (t.ex. husmansbröd, ost, bregott, potatis, gräddsås, lax, grönsaker, mjölk, glass) (gram eller deciliter) Matdagbok Datum och klockslag Matplats Typ av måltid Typ av mat Mängd (frukost, lunch, middag, mellanmål, småätande) (t.ex. husmansbröd, ost, bregott, potatis, gräddsås, lax, grönsaker, mjölk, glass) (gram eller deciliter) Bra mat vid risk för trycksår Om du har risk för att utveckla trycksår är det extra viktigt att du äter mat som innehåller mycket proteiner (t.ex. kött, fisk, ägg, mjölkprodukter, bönor, linser, ärtor) och energi (fett och kolhydrater). Försök dela upp maten i tre huvudmåltider och 2–3 mellanmål. Om du har dålig aptit och bara orkar äta små portioner bör du lägga till mer energi och näring i kosten. Det gör du genom att komplettera måltiden med t.ex. matfett, grädde, socker, ost, ägg och glass. Kosttillägg För den som har svårt att äta vanliga livsmedel till mellanmål, finns det så kallade näringsdrycker som kan användas som kosttillägg. Näringsdrycker kan vara antingen hemlagade, av milkshake-typ, eller industritillverkade. Dietisten kan hjälpa till att bedöma och beräkna ditt behov av energi- och näringstillägg. Dietisten kan också visa tillagningsmetoder samt rekommendera livsmedel och hur du bör fördela måltiderna under dagen. Hälsocentralen kan hjälpa dig att få kontakt med dietisten. Läs mer på: www.1177.se www.hälsa2020.se Hudvård Det är viktigt att dagligen se över huden på hela kroppen för att snabbt hitta tidiga tryckskador. Områden som är särskilt utsatta är korsrygg, sittbensknölar, hälar, armbågar, höftbenskammar, skulderblad och bakhuvud. Feber och inkontinens (urin- och/eller avföringsläckage) innebär också ökad risk för trycksår. Håll huden torr, mjuk och smidig, det minskar risken för trycksår. Tvätta med oparfymerad tvål eller tvättkräm. Smörj torr hud med oparfymerad, fuktighetsbevarande kräm eller lotion. Hudområden som är utsatta för fukt kan du skydda med en s.k. barriärkräm. Apoteket kan hjälpa dig hitta lämpliga produkter. Tryckavlastning och lägesändring För att minska risken för trycksår är det viktigt att minska trycket på utsatta områden, se bild. Detta är det test sjukvården använde när de fastställde din ökade risk för att få trycksår. Modifierad Nortonskala Ringa in den poäng som passar på dig inom varje område. Summera ihop poängen till en totalsumma. Om du har 20 poäng eller mindre har du risk för trycksår. Om det visar sig att du har ökad risk för att få trycksår bör du tala om det för t.ex dina närstående, hemtjänsten och i dina kontakter med vården. Poäng Helt orienterad till tid och rum Stundtals förvirrad Svarar ej adekvat på tilltal Ej kontaktbar (4) (3) (2) (1) Går själv med eller utan hjälpmedel Går med hjälp av personal Rullstolsburen (hela dagen) Sängliggande (4) (3) (2) (1) Rörelseförmåga Full rörlighet Något begränsad Mycket begränsad Orörlig (4) (3) (2) (1) Födointag Normal portion ¾ portion Halv portion Mindre än halv portion (4) (3) (2) (1) Mer än 1000 ml/dygn 700-1000 ml/dygn 500-700 ml/dygn Mindre än 500 ml/dygn (4) (3) (2) (1) Inkontinens (urin- avföringsläckage) Nej Tillfälligt (annars vanligen kontinent) Urin- eller tarminkontinent (KAD-urinkateter) Urin- och tarminkontinent (4) (3) (2) (1) Allmäntillstånd Gott Ganska gott Dåligt Mycket dåligt (4) (3) (2) (1) Psykiskt status (tillstånd) Fysisk status (tillstånd) Vätskeintag Införskaffa t.ex. en tryckavlastande madrass till säng och stol. Lägg en kudde under benet för att avlasta hälar och fotknölar. Ändra läge så ofta som möjligt om du ligger eller sitter mycket. Din hälsocentral kan informera dig om vilka hjälpmedel som finns och var du får tag i dem. 20 poäng eller mindre = risk för trycksår Summa: .................