Gäller from
Medicinsk service
2016‐05‐17
Metodbeskrivning
Revision
10
Sida
1(2)
Godkänd av:
P-Digoxin på Cobas (NPU01886)
Gäller för
SKÅNE
Klinisk kemi
P-Digoxin på Cobas (NPU01886)
Bakgrund, indikation och tolkning
Digoxin användes som läkemedel vid hjärtinsufficiens och för att reglera hjärtfrekvensen vid kardiella
rytmrubbningar. Cyklosporin, kinidin, verapamil och många andra läkemedel påverkar digoxinnivån i
plasma, i vissa fall mycket kraftigt 1. Koncentrationsbestämning av digoxin är indicerad som stöd för
dosering, vid misstanke på intoxikation, risk för farmakokinetisk interaktion, vid oklara symtom under
digoxinbehandling och vid avvikelse från väntad behandlingseffekt [2].
Toxiciteten kan potentieras av samtidig behandling med tiaziddiuretika och av hyperkalcemi. Åldringar
är speciellt känsliga. Hypokalemi och hypothyreos predisponerar för digitalisförgiftning. Toxisk dos och
toxisk koncentration kan variera kraftigt. Förloppet är olikartat vid akut förgiftning jämfört med kronisk
förgiftning, och yngre hjärtfriska reagerar annorlunda än hjärtsjuka patienter. Koncentrationer: <2,6
nmol/L, lätt-ingen intoxikation; 2,6-4,0 nmol/L, måttlig och >4,0 nmol/L vanligen allvarlig intoxikation.
De individuella variationerna är dock stora [1].
Analysprincip
Tvåstegs kompetitiv metod med ElectroChemiLuminiscence Immunoassay (ECLI) detektionsteknik
baserad på Rutenium (Ru) derivat.
I första steget reagerar antigen (digoxin) i provet med en ruteniummärkt monoklonal digoxinspecifik
antikropp. I andra steget tillsätts ett biotinylerat digoxinderivat och streptavidinkopplade mikropartiklar
varvid fortfarande fria bindningställen på antikroppen blir upptagna och antigen-antikroppskomplexet
binds till den fasta fasen via interaktion mellan biotin och streptavidin.
Efter inkubation och tvätt detekteras antigen-antikroppskomplexet genom en elektrokemisk reaktion,
vilken resulterar i emission av ljus (elektrokemoluminiscens), vars intensitet mäts. Instrumentet
beräknar koncentrationen av digoxin från en i instrumentet lagrad kalibreringskurva [3].
Referensintervall
Terapeutisk plasmakoncentration är hos vuxna vanligen < 1,4 nmol/L [1].
Metodkarakteristika
Interferenser och felkällor
Hemolys (Hb < 10 g/L, H-index < 1000), lipemi (triglycerider < 16 mmol/L, L-index < 1500) eller
bilirubinemi (bilirubin < 1 100 µmol/L, I-index < 65) påverkar ej analysen 3. Prov på patienter som
behandlas med höga biotindoser (> 5 mg/dag) tas tidigast 8 timmar efter senaste dos 3.
I in vitro-tester har uzara, nabumeton, hydrokortison, pentoxifyllin och kanrenon visat sig orsaka falskt
förhöjda digoxinvärden vid koncentrationer omkring den rekommenderade dagliga dosen.
Spironolakton orsakar falskt förhöjda digoxinresultat över (läkemedels-) nivåer på 10000 ng/ml.
Kanrenon orsakar falskt förhöjda digoxinresultat över (läkemedels-) nivåer på 80000 ng/ml.
Digoxinliknande immunreaktiva substanser har identifierats i blod från patienter vid njursvikt, leversvikt
och hos gravida kvinnor under tredje trimestern och dessa kan resultera i falsk förhöjda resultat på
digoxin. Tillverkaren av Digoxin Immune FAb (antikroppsfragmentbehandling) har angivit att ingen
immunanalysteknik är lämplig för kvantifiering av digoxin i serum från patienter som erhåller denna
behandling. I sällsynta fall kan interferens beroende på extremt hög titer av antikroppar mot
analytspecifika antikroppar, streptavidin och rutenium förekomma [3].
Utarbetad av
Dokumentförvaltare
Dokument id
C-5121
Original lagras elektroniskt! Användaren ansvarar för att gällande revision används.
Gäller from
Medicinsk service
2016‐05‐17
Metodbeskrivning
Revision
10
Sida
2(2)
Godkänd av:
P-Digoxin på Cobas (NPU01886)
Gäller för
SKÅNE
Klinisk kemi
Mätområde
Mätområde: 0,26 - 6,4 nmol/L (upp till 12,8 nmol/L vid omkörning med 2-faldig spädning) 3.
Detektionsgräns
Detektionsgräns: 0,26 nmol/L [3].
Mätosäkerhet
Mätosäkerheten baseras på långtidsuppföljning av kontrollresultat under perioden februari till april
2016.
Nivå
(µkat/L)
1
4,4
Imprecision
(CV%)
8
5
Spårbarhet
Primärt referensmaterial saknas. Kalibratorerna är spårbara till referensmaterial för digoxin enligt USP
(United States Pharmacopoeia) [3].
Övrig information
Metoden är ackrediterad.
Referenser
1. FASS, information om Lanoxin samt tillhörande överdoseringskapitel, Orion Pharma.
Läkemedelsindustriföreningens Service AB, Stockholm 2011.
2. Nilsson-Ehle P, red. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, 8:e uppl. Lund: Studentlit-teratur
2003, sid 663-664.
3. Roche produktblad: Digoxin 2016-04, V1.
4. Operator´s Manual: cobas 6000/8000, Roche.
5. Roche produktblad: ProCell M, 2015-05, V2.
6. Roche produktblad: CleanCell M 2015-05, V11.
7. Roche produktblad: PreClean M 2014-12, V10.
8. Roche produktblad Diluent Universal 2016-02, V19.
9. Instrumenthandledning cobas 6000/8000, aktuell version.
Utarbetad av
Dokumentförvaltare
Dokument id
C-5121
Original lagras elektroniskt! Användaren ansvarar för att gällande revision används.
