PM
2013-09-20
Sid 1 (5)
Anna-Stina Elfving
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års
budgetproposition
Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full
sysselsättning. Av de 24 miljarder som regeringen lägger på reformer är merparten
skattesänkningar. Exempelvis det femte jobbskatteavdraget, höjning av inkomstgräns
för statlig skatt, sänkt skatt för pensionärer och sänkta egenavgifter till a-kassan. De
föreslagna åtgärderna riktar sig till stor del till hushållen som genom sin konsumtion
ska skapa efterfrågan och därmed tillväxt.
För att öka sysselsättningen föreslås bland annat, särskilt för unga,
yrkesintroduktionsanställningar, lärlingsutbildningar, yrkesprogram och minskade
socialavgifter. Regeringen vill också förbättra förutsättningarna för långtidsarbetslösa
och underlätta etableringen för nyanlända.
Utbildningssystemet är viktigt för tillväxten genom att det skapar förutsättningar för
att stärka konkurrenskraften och möta utmaningar som följer av
internationaliseringen. Åtgärder som föreslås är bland annat mer undervisning i
matematik och läxhjälp. Lärarnas roll är central i detta och därför föreslås ytterligare
medel till fler karriärtjänster, att minska lärarnas administrativa börda och utveckla
lärarnas kompetens.
Nedan redovisas en sammanfattning av regeringens prognoser för den svenska
ekonomin 2013 – 2017.
Konjunkturutvecklingen
Sammantaget väntas en starkare ekonomisk utveckling år 2014 och framåt för de mest
betydande svenska exportmarknaderna. Men de väntas växa i en lägre takt än
genomsnittet för de senaste 15 åren. Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden var
svag första halvåret 2013 men det finns indikationer på en vändning under sommaren.
Konjunkturnedgången i euroområdet tycks ha nått sin botten och för 2014 väntas en
viss tillväxt, om än låg. Många av de stora ekonomierna i euroområdet har fortsatt en
ansträngd ekonomi. I USA finns redan tecken på en ekonomisk återhämtning. Medan
tillväxten i de så kallade tillväxtekonomierna blir svagare än vad den var i början av
2000-talet.
Försörjningsbalans
BNP
BNP, kallenderkorrigerad
Hushållens konsumtionsutg
Offentliga konsumtionsutg
Statliga
Kommunala
Mdkr¹
2012
Procentuell förändring i fasta priser, prognos 2013 - 2017
2013
2014
2015
2016
2017
3 562
1,2
1,2
2,1
1,0
1,5
0,7
1 718
956
260
697
2,5
2,6
3,1
1,1
1,9
0,8
3,6
3,3
3,9
0,2
-0,7
0,6
3,9
3,5
3,6
0,7
-0,5
1,2
2,9
3,1
3,1
0,6
-0,4
0,9
PM
2013-09-20
Sid 2 (5)
Anna-Stina Elfving
Fasta bruttoinvesteringar
Näringslivet
Bostäder
Stat
Kommunala
Lagerinvesteringar²
Export
669
431
121
52
64
-1
1 736
-2,4
-4,5
1,7
3,4
-1,3
0,4
-2,3
4,3
5,3
6,5
-6,1
2,2
-0,1
3,0
6,9
8,6
6,3
2,3
0,2
0,0
6,8
6,7
7,5
6,4
7,8
0,8
0,0
7,7
4,3
4,9
4,2
5,9
-0,6
0,0
6,2
¹Löpande priser
²Lagerinvesyteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxt och inte som procentuell
volymförändring
Tillväxten i den svenska ekonomin väntas bli låg för helåret 2013 trots indikationer på
en förbättring i omvärlden. Det beror främst på att export och investeringar faller. Men
en måttlig ökning i hushållens konsumtion tillsammans med lagerinvesteringar och
offentlig konsumtion håller BNP-tillväxten uppe. Nästa år väntas den svenska
exporten utvecklas svagt men hushållens konsumtion öka och ge det främsta bidraget
till tillväxten. En stark konsumtionsutveckling är möjlig då hushållen i nuläget har ett
högt sparande, väntas få stigande reallöner och de satsningarna på att stärka
hushållens ekonomi som ingår i årets budgetproposition.
Svensk arbetsmarknad
Tillväxten 2013 och 2014 är inte tillräckligt hög för att arbetslösheten ska minska. Den
bedöms ligga kvar på över 8 procent nästa år och en tydlig minskning väntas inte
förrän i slutet av 2015. Först 2017 väntas konjunkturläget bli balanserat.
Antalet sysselsatta har ökat sedan slutet av 1990-talet, förutom nedgången vid den
senaste finansiella krisen runt 2008-2009. Under 2012 och första halvåret i år har
ökningen varit i takt med befolkningsökningen. Det är främst den ökade
sysselsättningen i tjänstebranscherna och i den offentliga sektorn som drivit på
ökningen. Om man i stället mäter sysselsättningen som andel av befolkningen 15 – 74
år är nivån visserligen något högre nu än vid krisen 2008-2009. Men andelen var högre
i början av 2000-talet och betydligt högre i början av 1990-talet.
Nyckeltal för arbetsmarknaden, prognos
Utfall för 2012, prognos 2013 – 2017
Procentuell förändring om inte annat anges
Arbetskraften, 15-74 år
Sysselsatta, 15-74 år
Arbetslöshet 15-74 år²
Programdeltagare³
Produktivitet ⁴
Arbetade timmar ⁵
2012¹
2013
2014
2015
2016
2017
5 060
4 657
403
230
418
7 512
1,0
0,8
8,2
4,8
0,9
0,2
0,7
0,8
8,1
4,8
2,4
0,2
0,6
1,0
7,8
4,6
1,9
1,8
0,5
1,3
7,0
4,5
1,5
2,5
0,6
1,3
6,4
4,4
2,1
0,9
¹ Tusental om inte annat anges
² I procent av arbetskraften
³ Personer i nystartsjobb eller konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program vid
Arbetsförmedlingen, i procent av arbetskraften
⁴ Mätt som BNP till baspris per arbetad timme
PM
2013-09-20
Sid 3 (5)
Anna-Stina Elfving
⁵ Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar
Indikatorer som påverkar efterfrågan på arbetskraft (anställningsplaner, varsel,
nyanmälda lediga platser) tyder på att sysselsättningen fortsatt kommer att öka under
2013 även om anställningsplanerna inom näringslivet är fortsatt negativa. När
produktionen ökar snabbare från 2014 ökar företagens behov av anställda. Men
sysselsättningsökningen blir dämpad då företagen fortfarande har lediga resurser
internt. Produktiviteten väntas därför öka starkt under 2014.
Arbetslösheten minskade i samband med konjunkturåterhämtningen 2010 och 2011.
När konjunkturen åter försvagades i slutet av 2011 bröts nedgången och under slutet
av 2012 och början av 2013 har arbetslösheten stigit ytterligare. Arbetslösheten antas
börja falla tillbaka något men fortfarande ligga kvar på en hög nivå även 2014.
Arbetslöshetstiderna har förlängts sedan finanskrisens utbrott. Det beror främst på att
det blivit svårare för dem som redan är arbetslösa och för de som nyligen kommit in
på arbetsmarknaden att hitta ett arbete.
Sysselsättning i sektorer
Utfall för 2012, prognos 2013-2017
1000-tal
personer
2012
Procentuell förändring
2013
2014
2015
2016
2017
Näringslivet
Varuproducenter
Tjänsteproducenter
Offentliga myndigheter
Staten
Kommunala myndigheter
3 215
1 082
2 134
1 306
241
1 065
0,4
-1,7
1,5
1,3
2,0
1,2
1,0
-1,5
2,2
0,4
0,8
0,3
1,6
-1,0
2,8
-0,4
-0,7
-0,3
2,1
1,0
2,5
-0,4
-0,9
-0,2
1,9
1,9
2,0
-0,2
-0,5
-0,2
Ekonomin totalt
4 657
0,8
0,8
1,0
1,3
1,3
Anm. Tabellen avser sysselsatta enligt nationalräkenskaperna
Efterfrågan på arbetskraft kommer att skilja sig åt mellan olika sektorer de närmaste
åren. Eftersom BNP-tillväxten 2013 och 2014 kommer att drivas av en ökad
tjänsteproduktion bedöms sysselsättningen inom tjänstesektorn öka med nästan 80 000
personer från 2012 till 2014 medan sysselsättningen inom industrin väntas fortsätta att
minska. Denna utveckling beror inte bara på den nuvarande konjunkturen utan är en
del av en trend som pågått sedan mitten av 1990-talet. Även offentliga myndigheter
visar denna nedåtgående strukturella trend för sysselsättningen.
Löner
I avtalsrörelsen för 2013 har de flesta större avtal redan slutits och cirka 90 procent av
de anställda har fått nya avtal. Industrins avtal, märket, blev treårigt med en
sammanlagd ökning på 6,8 procent. Det svaga konjunkturläget bidrog till att de
avtalade löneökningarna blev förhållandevis återhållsamma. Enligt
Konjunkturlönestatistiken bedöms lönerna i hela ekonomin öka med 2,7 procent 2013
och 2,8 procent 2014.
PM
2013-09-20
Sid 4 (5)
Anna-Stina Elfving
Löneutveckling
Årlig procentuell förändring
Utfall 2012, prognos för 2013 - 2017
2012
2013
2014
2015
2016
2017
3,9
2,5
3,0
2,0
2,7
2,3
2,8
2,8
2,9
2,9
2,6
2,6
2,9
2,9
2,9
2,9
2,9
2,9
2,9
2,9
3,2
3,2
3,2
3,2
3,2
3,4
3,4
3,4
3,4
3,4
Totalt konjunkturlönestatistiken 3,0
Totalt nationalräkenskaperna¹
2,9
2,7
2,8
2,8
2,9
2,9
3,0
3,2
3,2
3,4
3,4
Industri
Byggindustri
Näringslivets tjänstesektor
Statliga myndigheter
Kommunala myndigheter
¹Kalenderkorrigerad
Sedan 1991/92 finns ett riksdagsbeslut om att anslagsnivåerna för myndigheters
verksamhet ska pris- och löneomräknas genom ett löneindex. Systemet ska bidra till
att skapa förutsättningar för en produktivitetsutveckling som motsvarar den som
uppnås i den privata sektorn. Lönedelen i indexet beräknas varje år av Statistiska
centralbyrån som tar fram ett arbetskostnadsindex över utvecklingen för tjänstemän
inom tillverkningsindustrin. För 2014 är arbetskostnadsindex 5,01 procent. Indexet
minskas sedan med ett produktivitetsavdrag som motsvarar snittet av de senaste tio
årens produktivitetsutveckling inom den privata tjänstesektorn.
Produktivitetsavdraget för 2014 är 1,11 procent. Det slutgiltiga löneindexet för 2014
blir då 3,9 procent. Detta är över det historiska genomsnittsvärdet för löneindex som
ligger på 2 procent.
Inflationen var år 2012 lägre än Riksbankens mål på 2 procent. Under inledningen av
2013 har inflationen fortsatt vara låg. Det låga kostnadstrycket kan framförallt
förklaras av att resursutnyttjandet är lågt, kronans förstärkning har bidragit till lägre
importpriser och att bopriserna sjönk betydligt under 2012. Sammantaget väntas
inflationstrycket fortsätta vara lågt resten av 2013 och 2014, endast en långsam ökning
väntas. Bedömningen görs utifrån att prisökningen på varor och tjänster fortsatt
väntas vara låg resterande delen av 2013 och 2014, bopriserna väntas fortsatt vara låga
och importpriserna likaså.
Den offentliga sektorns finanser
Den utdragna lågkonjunkturen och reformer i budgetpropositionen för 2013 samt i
årets proposition medför att den offentliga sektorns finanser bedöms uppvisa
underskott både 2013 och 2014. Underskottet 2013 beräknas uppgå till 43 miljarder
kronor, eller cirka 1,2 procent av BNP, och sedan försämras ytterligare till 58 miljarder
2014 vilket motsvarar 1,5 procent av BNP. När tillväxten sedan tar fart stärks det
finansiella sparandet och för 2017 beräknas ett överskott på 47 miljarder kronor eller
1,1 procent av BNP.
Den konsoliderade bruttoskulden definieras av EU-regler och används vid
bedömningen av medlemsstaternas offentliga finanser. För svenska förhållanden
PM
2013-09-20
Sid 5 (5)
Anna-Stina Elfving
innebär definitionen att skulden består av statsskulden och den kommunala sektorns
skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas innehav av
statsobligationer. Vid utgången av 2012 uppgick skulden till 38,1 procent av BNP.
Enligt EU:s regelverk får skulden vara högst 60 procent av BNP.
Riskbild
Budgetprognosen bygger på faktorerna konsumtionstillväxt och en internationell
konjunkturuppgång. För båda finns en osäkerhet som innebär att tillväxten kan bli
både sämre och bättre. Eftersom budgeten bygger på att hushållens konsumtion
kommer att stå för en stor del av BNP-tillväxten är prognosen känslig för förändringar
på det området. Det kan vara förändringar av ränteläget, hushållens skuldsättning och
bostadsprisernas utveckling. Den sammantagna bedömningen är att risken för en
svagare konjunkturuppgång dominerar. Däremot är risken för en kraftig nedgång
lägre än vad den varit de senaste åren.
Det finns fortfarande en risk för finansiell turbulens på de finansiella marknaderna i
euroområdet även om läget har stabiliserats. Även i USA finns oroshärdar. Ännu finns
ingen överenskommelse om finansieringen av den federala budgeten och den
aviserade neddragningen av den amerikanska centralbankens stödköp av
statsobligationer har bidragit till ränteuppgångar som kan riskera att stiga än mer.
