KURSINNEHÅLL:
Medicinsk Tränings Terapi för patienter med
nack- och skulderbesvär samt huvudvärk.
Nack- och skulderbesvär är idag mycket vanligt förekommande speciellt bland kvinnor (Bovim 1994, Hagberg
1987 och Linton 1990). Detta illustreras tydligt av två
olika uppföljningsstudier som visar att mer än 80 % av
patienter med nack- eller skulderbesvär har kvar sina
besvär två år efter deltagande i olika rehabiliteringsprogram (Ekberg 1994), och att 57 % fortfarande uppger
nackvärk 10 år efter besvärsdebuten (Gore 1987). Denna
ökning av nack- skulderbesvär har förmodligen ett samband med ändrade arbetsförhållanden. Fysisk belastning i
allmänhet har minskat medan statisk belastning och repetitiva arbetsuppgifter har ökat (Nygren 1995). Under den
senaste tioårsperioden har också en mängd rapporter visat
att psykosociala faktorer kan ha en betydande inverkan på
såväl uppkomst som vidhållande av nackbesvär och kroniska nack- skulder besvär (Linton 1990).
Trots att nackbesvär är så vanligt förekommande är den
underliggande patologin och etiologin oklar. Olika behandlingsinsatser tar vanligen sin utgångspunkt i patientens
symtom. Olika hypoteser har dock presenterats. En av de
vanligast förekommande hypoteser, traditionellt sett, som
skulle förklara nacksmärtan, är att det föreligger en ”irritation” perifert dvs. i nociceptiva receptorer, i muskler,
senor, ligament och i olika ledstrukturer. Det finns flera
möjliga förklarningsmodeller för denna ”muskelsmärta”.
Hårt manuellt arbete eller ett yttre våld kan ge upphov till
skador i muskelfibrerna. Muskelsmärta kan också uppstå
som ett resultat av lätt repetitivt arbete eller till följd av
ökad muskulär spänning pga. fysisk eller psykologisk
stress. Detta i sin tur kan medföra nedsatt mikrocirkulation
och lokal syrebrist i vävnaden som aktiverar olika smärtreceptorer (Mense 1993). Nedsatt blodflöde i nackmuskulaturen har konstaterats hos arbetare med långvarigt nedsatt
arbetsförmåga och kronisk nack- skuldersmärta (Larsson
1993, 1994a, 1994b, 1995). Detta kan vara en förklarande mekanism för en ökad aktivering av nociceptiva
smärtreceptorer i muskeln resulterande i ökad smärta.
Högrepetitivt arbete medförde minskat blodflöde i nackmuskulaturen samtidigt som den ökar muskelspänningen
både under statiskt arbete och i vila. Larson et al. har alltså beskrivit kronisk trapezius myalgi och möjliga trigger
mekanismer. Mekanismen tycks vara självgenererande och
nociceptiv. Den resulterade i smärta lokaliserad i nackmuskulaturen som inte försvann i vila och ej heller av
långvarig sjukskrivning. Tillståndet är sannolikt ett resultat
av neuropeptider i obalans med ökad central smärtaktivitet, vasokonstriktion och minska blodflöde.
Den Medicinska Tränings Terapins utgångspunkt för
behandling av patienter med besvär från nacke, skuldra
och huvudvärk baseras på den forskning som beskrivits här
ovan. I enlighet med ovanstående förklaringsmodell är
global aerobisk träning, i syfte att öka lokal och global
cirkulation inkorporerad i utformningen och upplägget av
träningsprogrammet. För den mer specifika (lokala) träningen vilken fokuserar på stabilitet, mobilitet och normalisering av koordination, motorisk kontroll och kinetisk kontroll
används även lokala övningar i programmet. Målet med
behandlingen är att kombinera globala och lokala övningar
i ett program med 7 till 9 övningar vilket genomförs under
en timmes effektiv behandlingstid. Uppvärmningen (15-20
min) ingå inte i denna timme så med uppvärmningen tar
behandlingen ca 90 min. Ett träningsprogram av den
omfattningen kan sällan påbörjas i sin helhet från första
behandlingstillfället. Programmet uppgraderas successivt
med utgångspunkt från patientens tolerans för belastning.
Under denna tvådagars kurs kommer du att få ny information och kunskap avseende vilken typ av global och lokal
träning du ska använda och hur du kan kombinera dessa
träningstyper på olika patientkategorier.
Vidare presenteras ett klassifikationssystem utifrån olika
smärtbeteenden och smärtmönster vilket indelar patienter
i tre olika typer 1-3. Denna klassifikation kan komma till
stor nytta i ditt kliniska arbete. En typ 1 patient har smärta i ett väldefinierat anatomiskt område och patientens
smärta kan reproduceras via välkända tester. Behandlingen
för typ 1 patienten är primärt inriktad på lokala fysiologiska effekter. Symtomkontroll leder till läkning och symtomen utgör en guide i behandlingen. Typ 3 patienten
känns igen via smärtritning över stora delar av kroppen
som inte är anatomiskt väldefinierade. Symtomen är inte
reproducerbara och värkproblematiken är av mer generell
typ. Behandlingen inriktas på beteendeförändring primärt
(global). Behandlingsfokus läggs på långsam progressiv
funktionsökning och förståelse av det abnormala smärtbeteendet. För denna patientkategori är smärtan en dålig
guide i träningen och ett quota-baserat träningsprogram
kan istället tillämpas. För att komma åt och förändra
patientens negativa tankar och smärtbeteende inkluderas
även utbildning och undervisning, kombinerat med doserad träning som tar sin utgångspunkt i ett operant kognitivt
tänkande. Typ 2 patienter har både lokal och diffus smärta
likväl som reproducerbar och inte reproducerbar smärta. I
min kliniska verksamhet träffar jag ca 20-25 % typ 1
patienter, 60 % typ 2 patienter och ca 10-15 % typ 3
Tom Arild Torstensen B.Sc (Hons), PT, M.Sc., specialist in manipulative therapy MNFF.
Holten Institute for Medical Exercise Therapy, Box 6038, 181 06 Lidingö. Tel: 08-446 05 57. Fax: 08-731 70 55.
E-post: [email protected] Hemsida: www.holteninstitute.com
patienter. Kursen kommer att klargöra hur du kan kategorisera patienterna i dessa tre subgrupper.
Referenser:
Andersson HI. The epidemiology of chronic pain in Swedish rural
area. Qual Life Res 1994;3:19-26.
Många sjukgymnaster tycker att det är frustrerande och
svårt att med träning behandla typ 2 och 3 patienter. En
förklaring till detta kan vara att man inte provat att kombinera lokala och globala övningar och aktiveringar på ett
adekvat tillvägagångssätt. En annan tänkbar orsak, som
närmare kommer att diskuteras under kursen, är hur man
kan använda aktiv graderad träning som ett behandlingsalternativ utifrån ett kognitivt beteendeperspektiv.
Detta i syfte att fokusera på funktionsökning och på vad
patienten faktiskt kan göra istället på att fokusera på symtom och sådant patienten inte kan göra. En ständigt
återkommande fråga är när patienten kan träna med smärta och när träning bör ske utan smärta. När ska du använda dig av en smärtledd behandlings strategi och när ska
du använda dig av en mer tidsbetingad strategi. Detta är
fundamentala frågor i klinisk praxis och denna kurs kommer att ge dig teoretiska förklaringar och praktiska tips
som hjälp för ditt eget kliniska resonemang i syfte att göra
dig mer framgångsrik med träning som behandling av
dessa tre patienttyper.
Bovim G, Schrader H, Sand T. Neck pain in the general population.
Spine 1994;19:1307-1309.
Kursen innefattar kliniska begrepp som radikulärt cervicaltsmärtsyndrom (cervicobrachialgi), whiplash, cervicogen
huvudvärk, trapezius myalgi och hur det är möjligt att
introducera ett aktivt träningsprogram för patienter med
olika typer av diagnoser. Kursen tar också upp aktiv rehabilitering efter cervicala frakturer. Sist men inte minst viktigt kommer kursen också att ge dig tips och idéer på hur
du kan organisera ditt arbete och din arbetsplats genom
att kombinera tränings terapi och andra traditionella sjukgymnastiska behandlingsmetoder som akupunktur, manuell
terapi, stretching, el-terapi och massage.
Hagberg M and Wegman DH. Prevalence rates and odds ratios of
shoulder neck diseases in different occupational groups. Br J Ind
Med 1987;44:602-610.
Linton SJ. Risk factors for neck and back pain in a working population in Sweden. Work Stress 1990;4:277-284.
Nygren Å, Berglund A, von Koch M, Neck and shoulder, an increasing problem. Strategies for using insurance material to follow
trends. Scand J Rehab Med 1995 Suppl 32:107-112.
Linton SJ. Psychological factors in back and neck pain and its
treatment. In:SBU:s reviderade bok om Ont i ryggen. Nachemson A,
Jonsson E, red. 1999. In press.
Gore DR, Sepic SB, Gardner GM, Murrey MP. Neck pain: a long
term follow-up of 205 patients. Spine 1987;12:1-5
Mense S. Nociception from skeletal muscle in relation to clinical
muscle pain. Pain 1993;54:241-289.
Larsson SE, Cai H, Öberg PÅ. Micro-circulation in the upper trapezius muscle during varying levels of static contraction, fatigue and
recovery in healthy women - a study using percutaneous laserDoppler flowmetry and surface electromyography. Eur J Appl
Physiol 1993;66:483-488
Larsson SE, Ålund M, Cai H, Öberg PÅ. Chronic pain after soft-tissue injury of the cervical spine: trapezius muscle blood flow and
electromyography at static loads and fatigue. Pain 1994;57:173180.
Larsson SE, Cai H, Öberg PÅ. Blood flow in the trapezius and
supraspinatus muscles during varying levels of static contraction
and fatigue. Eur J Exp Musculoskel Res 1994;3:99-106.
Larsson SE, Larsson R, Zhang Q, Cai H, Öberg PÅ. Effects of psychophysiological stress on trapezius muscle blood flow and electromyography in healthy women. Eur J Appl Physiol 1995;71:493498.
Linton SJ. An overview of psychosocial and behaviour factors in
neck and shoulder pain. Scand J Rehab Med 1995 Suppl 32:6778.
Tom Arild Torstensen B.Sc (Hons), PT, M.Sc., specialist in manipulative therapy MNFF.
Holten Institute for Medical Exercise Therapy, Box 6038, 181 06 Lidingö. Tel: 08-446 05 57. Fax: 08-731 70 55.
E-post: [email protected] Hemsida: www.holteninstitute.com
