1(4)
Kursplan
Institutionen för naturvetenskap och teknik
Teknik A, Teknik och samhälle i utveckling, 7,5 högskolepoäng
Technology, Technology and Society under Development, Basic Course,
7.5 Credits
Kurskod:
Huvudområde:
Annat område:
Utbildningsnivå:
Inrättad:
Giltig fr.o.m.:
TE1012
Teknik
Grundnivå
2007-10-01
Vårterminen 2013
Utbildningsområde:
Högskolepoäng:
Ämnesgrupp (SCB):
Fördjupning:
Senast ändrad:
Beslutad av:
Tekniska området
7,5
Övriga tekniska ämnen
GXX
2012-09-28
Prefekt
Mål
Mål för utbildning på grundnivå
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter,
utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
(1 kap. 8 § högskolelagen)
Kursens mål
Kunskap och förståelse
Den studerande skall efter avslutad kurs ha:
- grundläggande kunskap om den tekniska problemlösningsprocessen och om ingenjörskonsten (I)
- förståelse för sambandet mellan tekniska problemlösningsprocessen och samhällsdebatten med
avseende på teknik (I)
- grundläggande kunskaper om biogeosfären och dess växelverkan med samhället och teknosfären
- människa-teknik-miljö (II)
- förståelse för uppkomsten och definieringen av restprodukter och deras flöden, hantering och
kretslopp (II)
- kunskap om grundläggande miljöskydd och tekniska åtgärder (II)
- översiktlig kännedom om genusforskning inom teknikvetenskap (III)
- kunskap om centrala moralfilosofiska teorier och deras tillämpning på praktiska etiska problem
(IV)
- kännedom om ingenjörsetiska koder (IV).
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- använda utvalda metoder till analys och syntes av tekniska problem och till bedömning av
lösningsvarianter (I)
- använda tillämpliga teorier och samband för bedömning av flöden av material och energi inom
och mellan de två sfärerna biogeosfären och samhället/teknosfären (II)
- känna till strategier för hantering av restprodukter och för reducering av uppkomsten av sådana
produkter (II)
- självkritiskt reflektera över och diskutera ingenjörers yrkesverksamhet, roll och självbild i
samhället utifrån ett genus- och ett etikperspektiv (III, IV).
2(4)
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs skall studenten ha förmåga att:
- analysera den tekniska problemlösningsprocessen med hänsyn till tekniska, genusrelaterade,
miljömässiga och etiska perspektiv (I-IV).
Kursens huvudsakliga innehåll
Kursen består av fyra delkurser:
Delkurs I: Den tekniska problemlösningsprocessen, 3 högskolepoäng
- allmän beskrivning av en teknisk problemlösningsprocess, med problemformulering,
problemanalys, syntes, lösningsval, realisering, drift och underhåll, samt återvinning
- utvalda metoder till analys och syntes av tekniska problem och till bedömning av
lösningsvarianter
- självkritisk reflektion över problemlösningsprocessen med inslag från samhällsdebatten med
avseende på teknik.
Delkurs II: Miljöaspekt, 1,5 högskolepoäng
- de två sammanlänkade systemen biogeosfären och samhället/teknosfären och energi- och
materialflöden mellan dem
- teknikens miljöeffekter, materialförluster och utsläpp i produktion och konsumtion, generering
och hantering av restprodukter, återvinning och kretslopp, deponeringsstrategier
- miljöskyddsteknik, strategier, efterbehandling, reningsteknik, miljötekniska mätmetoder,
övervakning och miljökontroll, farlighet och ohälsa.
Delkurs III: Genusaspekt, 1,5 högskolepoäng
För att öka förståelsen för hur genus präglar både vardagen och ingenjörsyrket undersöks i
delkursen hur design och vardaglig teknologianvändning konstrueras. Frågan om teknologi är
manligt kodad diskuteras och ifrågasätts, liksom samband mellan genus och teknologi. Målet är att
studenterna ska få ökad förståelse för vikten av ett genusperspektiv på teknik och ingenjörskonst.
Delkurs IV: Teknik och Etik, 1,5 högskolepoäng
- Självkritisk reflektion över etiska problem som kan uppstå i ingenjörers yrkesverksamhet.
- I ljuset av mer generella centrala moralfilosofiska teorier diskuteras praktiska etiska problem som
till exempel:
- konflikter mellan säkerhet och ekonomi eller funktion, teknikens miljöeffekter,
- konflikter mellan ingenjörens professionalism och lojalitet gentemot uppdragsgivaren,
- arbete med moraliskt tveksamma teknologier,
- "whistle-blowing", samt ingenjörsetiska koder.
Studieformer
Undervisningen bedrivs på samtliga delkurser genom föreläsningar, övningar, seminarier,
grupparbeten, gruppredovisningar och individuella muntliga och skriftliga redovisningar, varför
närvaro är obligatorisk. Vid frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar delkursens
lärare om ersättningsuppgift.
Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller
handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se
universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
Examinationsformer
Den tekniska problemlösningsprocessen, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0110)
Examinationen sker kontinuerligt genom muntliga och skriftliga redovisningar, varför närvaro är
obligatorisk.
Miljöaspekt, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0210)
Examinationen sker kontinuerligt genom muntliga och skriftliga redovisningar, varför närvaro är
obligatorisk.
Genusaspekt, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0310)
Examinationen sker kontinuerligt genom muntliga och skriftliga redovisningar, varför närvaro är
obligatorisk.
Teknik och etik, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0410)
Examinationen sker kontinuerligt genom muntliga och skriftliga redovisningar, varför närvaro är
obligatorisk.
3(4)
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå
och avancerad nivå.
Betyg
Enligt 6 kap. 18 § högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte
universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska
användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator).
Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut
2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd,
godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna
bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.
Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Den tekniska problemlösningsprocessen
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Miljöaspekt
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Genusaspekt
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
Teknik och etik
Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå
och avancerad nivå.
Särskild behörighet och andra villkor
Grundläggande behörighet.
För ytterligare information se universitetets antagningsordning.
Tillgodoräknande av tidigare utbildning
Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt
högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under
förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav.
För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.
Övriga föreskrifter
För att få hela kursen godkänd måste alla delkurser vara godkända. Som betyg används Underkänd
(U), Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). För betyget VG krävs VG antingen i delkurs 1 samt minst
en annan delkurs, eller i samtliga tre delkurser 2-4.
För information om examination och rätten till förnyat prov se tentamensordningen vid Örebro
universitet.
Övergångsbestämmelser
Om en kurs genomgått förändringar som är så omfattande att studenten inte på grundval av
tidigare genomgången kurs kan ta del av den förändrade kursens ordinarie tentamen, skall
studenten beredas möjlighet till minst tre särskilda prov jämnt fördelade under en tidsperiod av
arton månader efter det att kursen upphört eller förändringarna ägt rum. Tiden räknas från och
med utgången av den termin kursen upphört eller förändringen inträdde.
Skulle kurslitteraturen ha förändrats så att den bedöms som väsentligt annorlunda, skall studenten
ges möjlighet att göra minst tre prov baserade på den tidigare gällande kurslitteraturen, om den
fortfarande kan bedömas relevant i kunskapshänseende, under en tidsperiod av arton månader.
Tiden räknas från och med utgången av den termin som kurslitteraturen förändrades.
4(4)
Kurslitteratur och övriga läromedel
Delkurs 1: Obligatorisk litteratur
Kompendium med föreläsningspresentationer
Delkurs 1: Referenslitteratur
Edward de Bono (2000)
Konstruktivt tänkande
Stockholm, Svenska förl., ISBN 91-77385-48-9
Edward de Bono (1994)
Sex tänkande hattar
Jönköping: Seminarium, ISBN 91-88460-08-8
Edward de Bono (1994)
Verklig kreativitet - Använd lateralt tänkande för att skapa nya idéer
Jönköping: Brain Books AB, ISBN 91-88410-32-3
Karl Ulrich, Steven Eppinger (2003)
Product design and development
McGraw-Hill, ISBN 007-123273-7
Delkurs 2: Obligatorisk litteratur
Kompendium med föreläsningspresentationer
Delkurs 2: Referenslitteratur
Urval av vetenskapliga artiklar
Delkurs 3: Obligatorisk litteratur
Jennie Olofsson 2012, s 117-136
Om du är rädd kan du få sitta bredvid mig /.../ och hålla /.../ handen." Infantilisering och
homosociala omsorgspraktiker inom brandkårens operativa verksamhet
Tidskrift för genusvetenskap nr 1-2, [Tidskriftsartikel]
Karlsson, Thomas (red) 2009, sid 7-22, 34-121, 145-191.
Samhälle teknik och lärande
Stockholm: Carlssons
Raewyn Connell 2009, Kap 1-2.
Om Genus
Daidalos, Finns också på engelska: Gender, Polity, 2009 (second edition).
Winner, l (1986)
Do Artifacts have Politics" from The whale and the reactor: a search for limits in an age of high
technology
Chicago, University of Chicago Press, 19-39.
http://zaphod.mindlab.umd.edu/docSeminar/pdfs/Winner.pdf
Delkurs 4: Referenslitteratur
Hansson, Sven Ove (2002)
Teknik och Etik
Stockholm, KTH, Laddas ner från
http://www.infra.kth.se/phil/arkiv/utbildning/kompendier/tekniketik.pdf
