Johanna Dahl
2009-02-13
Möte med 3 Mosebok
En av Bibelns böcker som jag senast har börjat upptäcka är 3 Mosebok. Den tillhör förmodligen de
skrifter som läses minst i kristenheten idag. Ändå är det den bok som judiska pojkar först fick lära sig
läsa. Dessutom är 3:e Mosebok den mellersta av 5 Moseböcker. Ur ett kanonkritiskt perspektiv kan
placeringen i mitten signalera att vi i 3:e Mosebok har att göra med det som är riktigt centralt i
Moseböckernas teologi. Från dessa perspektiv finns alltså skäl att tro att 3 Mosebok kan ha något
viktigt att lära oss.
Men inte ska vi som är kristna bry oss om Gamla testamentets lag? Vi står ju inte
under lagen, utan under nåden, som Paulus skriver. Och Jesus säger att inte en prick, en jota
[hebreiskans minsta bokstav] ska förgå förrän allt har skett (Matt 5:18, Luk 16:17). Jesus Kristus har
inte kommit för att upphäva lagen eller profeterna, utan för att uppfylla dem (Matt 5:17). Vad
betyder då detta för oss när vi läser 3 Mosebok? Jag vill undvika att ge ett alltför enkelt svar, men
ändå dela några tankar.
Jag fick tillfälle att fundera lite kring våra förhållningssätt till dessa lagar i höstas, när
jag skulle leda ett bibelstudium och gruppen önskade få studera renhetslagar ur 3 Mosebok.
Bibelstudiet kom att handla om 3 Mos 12 – Rening efter barnsbörd. Inte direkt vad vi föreläsningarna
på Johannelund brukar handla om, men ett spännande och annorlunda ämne att fundera kring. Jag
tänker mig att fler kan tänkas ha funderat kring detta, men att det i många sammanhang kan kännas
som ett svårt ämne att lyfta till samtal. Just nu läser jag dessutom en kurs om Moseböckerna och står
alltså lite grand i kontakt med vad forskningen om dessa skrifter säger. Med detta i bagaget vill jag
pröva att dela några tankar som för mig varit intressanta att upptäcka.
*Blod i Bibeln, särskilt i GT, är nära knutet till livet självt. Blod ska tjäna livet och är därmed heligt/
har en helig funktion. Den som förlorar blod riskerar att bli/vara ofullkomlig och därmed oren.
Blodförlust kan dessutom leda till döden och är på så vis inte något gott.
*Blod beseglar förbund, när sådana ingås (Noaförbundet - offra djur, Abrahamsförbundet –
omskärelse, nattvarden - genom Jesu blod, äktenskap – mödomsblod). Eftersom blod är heligt kan
man resonera att blod som inte tjänar livet (efter förlossning, mens eller dylikt) står för en avsaknad
av helighet. Den som blöder är uppenbarligen inte ”hel”. Guds befallning till Israel var just att vara
heliga såsom Han Själv är Helig. Detta kan hjälpa oss att förstå hur viktig folkets absoluta renhet var
för att kunna förbli i gemenskap med Gud.
Det kan vara svårt för oss att förstå att kvinnor skulle anses orena för att födde barn, vad Gud skapat
och ålagt dem att göra. Det kan knappast vara fel/synd att föda barn när Gud har givit människan
detta uppdrag och själv är upphov till alla människor och deras konstitution. För att bättre kunna
förstå lagarna om renhet/orenhet i 3 Mosebok är det relevant att veta att texterna inte syftar på
hygienisk renhet och orenhet, utan rituell renhet och orenhet. Rituellt ren måste man vara för att få
gå in i tabernaklet – tälthelgedomen, inför Gud. Hygienisk orenhet är inte riktigt samma sak, även om
det krävdes särskild tvättning av den som ville träda in i tabernaklet. Det faktum att kvinnorna åläggs
att offra innebär inte nödvändigtvis att de genom sitt blodflöde har syndat, men däremot att blodet i
någon mån har ”orenat” altaret i tälthelgedomen.
Intressant och konstigt är att kvinnor skulle anses orena dubbelt så länge om de fött
1
Johanna Dahl
2009-02-13
en dotter som om de fött en som. Om orsaken till detta tvista de lärde.
Det övergripande temat i Moseböckerna 1-5 anses av bl a Clines och Wenham vara
”partial fulfillment”, delvis uppfyllelse. Guds löften till människorna (om land, ättlingar och relation
med Gud) började uppfyllas, men förebådar på samma gång något större, mer fullkomligt, som ska
komma. Detta perspektiv på Moseböckerna kan även tillämpas på Torah, lagen, och de konkreta
lagar/regleringar som vi läser om i bl a 3 Mosebok. Dessa regler gav god vägledning för Israels folk
men innebar inte det fullkomliga livet människor emellan och mellan Gud och människor .
Vi som lever nu, i kyrkans tid, vi lever ännu mer i uppfyllelsens tid. Kristus har uppfyllt
lagen och sonat syndens skuld med sitt eget blod. När vi finns i gemenskap med honom och vill ta
emot Hans verk för vår egen del gäller inte dessa lagar oss. Vi behöver inte uppfylla dem för att bli
frälsta. En del lagar kan fortfarande vara god vägledning för livet även i kyrkans tid, men alla är inte
nödvändigtvis bättre vägledning än den som Jesus har gett oss. Genom gemenskapen med Jesus
Kristus får vi nalkas Fadern utan att behöva uppfylla renlighetsföreskrifterna själva. Förhänget i
templet brast när Jesus dog och det som var ett skydd mellan rent och orent är borta. Genom Jesu
blod är vi rena. Offerväsendet som beskrivs i 3 Mosebok är en viktig dimension av Israels relation till
Gud, för att göra det möjligt för folket att möta sin Helige Gud. Offerväsendet är också ett slags
representation av det fullkomliga offer som skulle komma, där Jesus Kristus offrade sig själv för att
folket, renade i Kristi blod, för alltid skulle kunna vara inför Gud.
2