Din vik
är värdefull
Foto:Julia Nyström
Foto: Bernt Nordman
Funderar du på att muddra i en vik?
I den här broschyren kan du läsa om muddringars effekter
Planerar du att muddra i din vik för att förbättra förutsättningarna för simning eller båttrafik? Då hoppas vi att du bekantar dig med denna broschyr och
funderar på alternativ för att uppnå det reslutat du önskar.
Största delen av de småskaliga muddringarna utförs utan vetskap om
deras negativa ekologiska konsekvenser eller eventuella negativa förändringar i kulturlandskapet. Med småskalig muddring avser vi avlägsnande av
bottensediment på upp till 1000 kubikmeter (t.ex. att gräva bort en meter
bottensediment från en yta på 100 x 10 meter).
Muddringsbranschen fungerar tyvärr lite som Vilda Västern: När en
muddringsentreprenör marknadsför sina tjänster händer det, att flera i
grannskapet muddrar i samma vik utan ordentlig planering och utan att de
sammanlagda konsekvenserna tas i beaktande. Alltför ofta glömmer man
bort att på förhand anmäla muddringen till miljömyndigheterna. I takt med
att allt fler stränder inne i allt grundare vikar planeras för fritidsbostäder vill
allt flera strandägare utföra småskaliga muddringar.
Utarbetad efter Natur och Miljös publikation ”Muddra
mindre med mera miljöhänsyn! Konsekvenser av muddring i
grunda havsområden” av Maria Degerlund (2005)
Redaktör: Lotta Nummelin
Utgivare: Natur och Miljö rf., www.naturochmiljo.fi
Formgivare: Johannes Ekholm
Tryckeri: Waasa Graphics
Papper: Arctic The Silk, FSC-märkt
Utgivningsår: 2008
Pärmbild: En grund havsvik är en unik miljö för många växtoch djurarter (fotograf: Martin Snickars, Husö biologiska
station, Åbo Akademi)
Grunda havsvikar – en unik
del av kustnaturen
De grunda havsområdena längs Östersjöns kust utgör en unik helhet, där
landhöjningen skapar kontinuerlig förändring. Öppna havsvikar utvecklas till
alltmera isolerade bassänger som kallas flador, gloflador, glon och glosjöar. Till
slut växer de helt igen och smälter samman med de omgivande landområdena.
Filter mellan land och hav
På gränsen mellan land och hav fungerar de grunda, skyddade kustvattnen
som ett filter för den näring som belastar havet från land. De motverkar övergödningen av våra kustvatten. Näringen som anrikas i kustzonen leder till att
ekosystemet är synnerligen produktivt och har stor biologisk mångfald. På en
skala från bräckt till närapå sött vatten hyser de olika flada- och glostadierna
unika och artrika växt- och djursamhällen.
Unik miljö för växter och djur
På kustzonens grunda havsbottnar finns växter och alger som inte förekommer på djupare eller öppnare vatten i Östersjön. Vegetationen fungerar som
livsmiljö och jaktmarker för bottendjur och fisk som lever på och av växterna.
Ett flertal fiskar, såsom abborre, gädda och olika karpfiskar, är direkt beroende av sådana vegetationsrika miljöer under lektiden. De grunda bottnarna
Hot mot viknaturen
Bild: Martin Snickars, Husö biologiska station, Åbo Akademi
De grunda havsvikarna är populära områden för bebyggelse och annan
mänsklig aktivitet. Belastningen av näringsämnen är i dag så kraftig, att
de grunda havsområdens egen reningskapacitet inte räcker till, vilket leder
till en betydande övergödning. Mekaniska ingrepp och störningar såsom
muddring, båttrafik, vägbanksbyggen, dikning och dränering i grunda och
isolerade havsområden rubbar ekosystemets naturliga balans. Delar av kusten drabbas också av försurning och urlakning av tungmetaller till följd av
ingrepp i sura sulfatjordar.
En stor del av näringen lagras i kustvattnens bottensediment. Då dessa
rörs upp vid muddring eller till följd av ökad motorbåtstrafik, förstärks de
negativa effekterna av övergödningen. Större vattenväxter och växtliknande
alger kvävs av snabbväxande trådalger, vilka gynnas av den ökade näringstillgången. Försämrade ljusförhållanden på grund av stora mängder växtplankton eller andra partiklar i vattnet leder till att större vattenväxter inte klarar
sig. Detta får även konsekvenser för djursamhällena på de grunda bottnarna.
Grunda havsvikar fungerar som
filter för näring från land och som
skyddade näringsrika området för
många fiskarter, fåglar och växter.
Foto:Heidi Lyytikäinen
erbjuder också en varm, trygg och näringsrik plats för fiskyngel i ett för dem
kritiskt livsskede. Typiska fåglar som lever i grunda havsvikar är storskrake,
knipa, vigg och salskrake. Andra arter, som främst påträffas i andra miljöer,
söker föda bland vegetationen i grunda havsmiljöer och i flyttningstider
fungerar de som viktiga viloplatser för en mängd arter.
Miljökonsekvenser
av muddring
Den omedelbara effekten av muddring är att växt- och djursamhällen som
är beroende av området förstörs. Indirekt och på längre sikt kan muddring i
grunda havsområden ha långtgående konsekvenser för den omgivande vattenmiljön, även för artsamhällen som inte befinner sig i direkt anslutning till
de miljöer där ingreppen görs. Många miljöeffekter är oåterkalleliga. Det kan
vara ytterst svårt, eller åtminstone väldigt dyrt, att återställa ett vikekosystem som har rubbats av en muddring.
Ökad exponering, mera cirkulation
Muddringar i inloppet till isolerade vattenmiljöer (såsom grunda vikar, flador
och glon) ökar kontakten till det omgivande havet och gör det grunda vattenområdet mera utsatt för vind och vattenströmmar. Ökad vattencirkulation
kan förlänga den negativa effekten av muddring genom att partiklar och närsalter från sedimenten hela tiden virvlar upp i vattenmassan. Ökad tillströmning av saltare och kallare havsvatten till de mera isolerade vattenmiljöerna
hotar de arter som behöver varmt och sött vatten. Motorbåtstrafik och avlägsnande av vass har liknande inverkan på miljön i grunda havsområden.
En ofta förekommande missuppfattning är att ökning av vattenutbytet
genom muddring förbättrar vattenkvaliteten. Det här kan du läsa mera om i
Natur och Miljös publikation om restaureringsmuddringar.
Sämre sikt, mindre ljus
När man gräver i grunda havsbottnar blandas bottensediment med vattnet
som då blir grumligt. Detta innebär sämre sikt för djuren och försämrade
ljusförhållanden för vattenvegetationen. Vattenväxterna lider, eftersom fotosyntetiserande växter är beroende av ljus. Sedimentpartiklar virvlar upp,
sjunker på nytt och täcker större vattenväxter och alger.
Frigjord näring, större produktion
När näring, som har varit bunden i sedimenten frigörs till vattenmassan,
blir den tillgänglig för växter. Ökad näringstillgång främjar vissa arter på
bekostnad av andra. Den ökade produktionen av växtplankton, tråd- och påväxtalger försämrar ljusförhållandena för högre vattenväxter. Vattenväxter,
som gynnas av näringsrika förhållanden, kan konkurrera ut känsliga arter.
Förändringarna i vattenvegetationen har konsekvenser för fiskar och andra
djur på de grunda havsbottnarna. När de ökade mängderna trådalger dör och
bryts ner kan syrebrist lätt uppstå, vilket skadar speciellt fiskyngel och andra
bottenlevande djur.
Gifter från förorenade sediment
Foto: Kajsa Rosqvist
Muddring i förorenade områden kan förorsaka stor skada då gifterna frigörs
från sedimenten och kommer tillbaka ut i vattnet och då kan börja anrikas i
bl.a. fisk. Gifterna kan härstamma från exempelvis båtvarv, sågverk eller annan
industriell verksamhet, som kan ha upphört för årtionden sedan. Längs kusten
upptäcks alltjämt nya områden med förhöjda gifthalter i sedimenten. De flesta
småskaliga muddringarna görs i områden där inga sedimentprov har tagits.
Kransalger bidrar till den
mångfald av växt- och djurarter som är typisk för grunda
kustområden i naturtillstånd.
På bilden fyra kransalgsarter:
rödsträfse, grönsträfse,
hårsträfse och borststräfse.
Dessa kan försvinna från ett
muddrat vattenområde.
Foto: Anette Bäck
Muddermassor kan läcka ut näring och
skadliga ämnen till vattenmiljön. De ändrar
landskapsbilden för en lång tid framåt.
Inverkningar på landskapsbilden
Mekaniska ingrepp kan också inverka på landskapsbilden och kulturvärdena.
Detta blir speciellt tydligt när man placerar muddermassor på land. Högar av
muddermassor kan förändra områdets landskapsbild för en lång tid framåt.
Ett stort antal småskaliga muddringar förändrar strandlinjen på ett bestående sätt och försämrar rekreationsmöjligheterna.
Effekterna av ökad båttrafik
Vid första anblicken kan ökad tillgänglighet med båt uppfattas som något
enbart positivt. Effekterna på vattennaturen kan dock vara större än man
föreställer sig. Turbulensen från propellrarna rör upp lagrad näring från sedimenten. Svallvågorna eroderar stränderna. Bullret stör både fiskar, fåglar
och människorna som bor kring viken. Utsläppen av avgaser, bensin, olja
och annat ökar.
Förlorade livsmiljöer, ekologiska konsekvenser
Foto: Larsmo kommun
Grumligt vatten, frigjord näring, förhöjda gifthalter och en
ökad exponering kan radikalt förändra de grunda havsvikarnas
karaktär. Växter, alger och djur som förekommer i havsvikar i
naturligt tillstånd kan helt försvinna. Även djur som söker föda
och skydd i dessa miljöer påverkas negativt av de förändrade
förhållandena. Fiskstammarna lider då deras lekplatser och
barnkamrar försämras eller förstörs. Det är viktigt att se helheten: Den sammanlagda effekten av många små muddringar
är dramatisk för naturen i våra kustvatten.
Många muddringar i samma område innebär ett radikalt ingrepp.
ALLMÄN
OCH LOKAL
BELASTNING
EXPONERING,
CIRKULATION
FÖRKVÄVNING OCH
UTSLAGNING AV
VEGETATIONEN
KONSEKVENSER FÖR
DJUR OCH VÄXTER
GRUMLING
EXPONERING,
CIRKULATION
MOTORBÅTSTRAFIK
Muddring kan få
oanade konsekvenser
VÄXTPLANKTON
PÅVÄXT,
ALGMATTOR
FÖRHÖJDA
NÄRINGSHALTER
ALL EXPONERING
OCH CIRKULATION
EXPONERING,
CIRKULATION
MUDDRING
BORTTAGANDE
AV VASS
Illustration: Tuuli Meriläinen
Vad kan du
göra istället?
Vill man bevara vattenområdets tillgänglighet för båtar är det bättre att
anlägga en brygga än att muddra en båtkanal. Hör också efter med dina
grannar ifall ni kunde bygga en gemensam småbåtshamn.
Hur utföra en försiktig muddring?
Ibland kan en försiktig grävning vara berättigad, exempelvis för att upprätthålla eller förbättra vandringsmöjligheterna för fisk till och från en isolerad
flada eller glosjö, vars mynning har vuxit eller snart kommer att växa igen.
För fiskens vandring kan det räcka med en cirka 30 cm bred, i krokar grävd
ränna, något som bra kan göras med spade.
En eventuell båtkanal bör grävas eller skäras så att exponeringen påverkas så lite som möjligt, t.ex. så att kanalen anläggs snett mot den dominerande vindriktningen och så att tröskeln vid fladans/gloets mynning bevaras.
Muddringar skall alltid genomföras under vinterhalvåret för att minimera
konsekvenserna för växt- och djurliv. Muddermassor skall alltid placeras på
torra land, och så högt upp att de inte rinner tillbaka ut i vattnet vid högvatten eller kraftigt regn.
Foto: Mats Westerbom
Det är i regel bättre med ett mindre ingrepp som senare kan upprepas. Vid
större ingrepp är det svårare att förutse konsekvenserna, vilka i värsta fall
kan bli helt motsatta de förväntade.
Var får du hjälp – vems är ansvaret?
Som uppdragsgivare bär du alltid själv det slutliga ansvaret för ingreppet
och de möjliga skador som uppkommer. Sakkunnig hjälp finns dock att få.
Kommunens miljötjänstemän eller de regionala miljöcentralerna kan ge
vägledning. Gynna seriösa muddringsentreprenörer, som har bra kontakt
med miljömyndigheterna. Ta inga spontana beslut på basen av annonser i
tidningar. Det är viktigt med god planering och diskussioner i ett tillräckligt
tidigt skede.
Vad säger lagen om muddring?
Foto: Kajsa Rosqvist
Även mindre muddringar kräver anmälan till miljömyndigheterna. Vattenområdets ägare eller samfällighetens delägare skall även underrättas om
det planerade ingreppet. Kontakta den kommunala miljötjänsteinnehavaren
eller den regionala miljöcentralen för att få råd och tips om hur du bör gå
till väga. Ibland kan tillstånd av miljötillståndsverket krävas. Flador och glon
under 10 hektar i naturtillstånd är fredade enligt vattenlagen. För mera information, se även Natur och Miljös publikation Muddra mindre med mera
miljöhänsyn (www.naturochmiljo.fi).
Noggrann planering och hjälp av sakkunniga
är nyckelfaktorer för ett lyckat ingrepp.
Natur och Miljö rf är det
finlandssvenska riksförbundet
för miljövård i Finland. Natur
och Miljö är en oberoende,
partipolitiskt obunden, ideell
medborgarorganisation. Energi
och klimat, Östersjön, biologisk
mångfald och miljöfostran är
några av de frågor Natur och
Miljö arbetar med.
Natur och Miljö bildar opinion,
väcker debatt och informerar
om miljövård och naturskydd
genom kampanjer, projekt
och frivilligverksamhet.
Natur och Miljö påverkar
miljöpolitiken på nationell och
regional nivå genom offentliga
ställningstaganden och
kommittéarbete. Förbundet
sprider miljöinformation på
svenska genom bland annat
tidskriften Finlands Natur.
