Estetisk-filosofiska fakulteten
Charlotte Stålhandske
En studie om hur pedagoger i
förskolan kan främja kommunikation
och samspel hos barn inom
autismspektrum
A study of how teachers in preschool can promote
communication and interaction among children with
autism spectrum disorders
Examensarbete 15 hp
Lärarprogrammet
Datum/Termin:
Handledare:
Håkan Löfgren
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Förord
Min resa fram till en färdig uppsats har varit lång och intensiv. Mitt arbete har hela tiden
handlat om barn i behov av särskilt stöd och jag har fokuserat på barn inom autismspektrum
och vilka metoder som pedagoger i förskolan kan tillämpa för att främja till kommunikation
och samspel hos dessa individer.
Många människor i min omgivning har på olika sätt hjälpt och stöttat mig genom hela min
process fram till en färdig uppsats. Med dessa rader vill jag tack alla. Ett extra tack till:
Håkan Löfgren, min handledare som med ett stort engagemang och intresse för mitt arbete
tålmodigt läst, kommenterat och diskuterat de olika delarna i min uppsats.
Carin Roos, som tipsat mig om litteratur till min uppsats och material till hur jag kan lära mig
TAKK. (Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation)
Ann Dyrmann, som med ett stort engagemang hjälpt mig att hitta rätt slags litteratur till mitt
ämnesval.
Min man Patrik, för att du läst igenom de olika delarna i mitt arbete, hjälpt mig med den
engelska texten och dessutom stått ut med min frånvaro under min process. Det sista gäller
också mina barn som också haft ett stort tålamod med sin mamma.
Jag vill rikta ett stort tack till de två förskollärarna som med sitt deltagande i denna studie lärt
mig mycket om hur pedagoger arbetar med barn i behov av särskilt stöd. Ett stort tack till er
som varit med i hela min process och som analyserat mitt material till min uppsats. Jag vill
rikta ett stort tack till mamma Helene för ditt intresse för mitt arbete.
Charlotte Stålhandske – Karlstad i december 2010
Abstract
The purpose of my work was to examine the working methods a preschool teacher can use to
promote communication and interaction among children with autism spectrum disorders and
how they justify their choice of method. I chose to focus on this area because the methods
applied for these children can be applied to all children, especially children who do not have a
speech from the beginning.
My literature review shows different approaches that teachers in preschool may apply for
children with autism spectrum disorders. An important aspect addressed here is the view
society has on people in need of special assistance. I'll do a retrospective view of how
society's view of people with disabilities appeared in Sweden in the early 1900s until today.
My research method that I chose to use in my study are interviews that are targeted to active
educators at the preschool and observations where I have observed teachers, how they work
with various methods of promoting communication and interaction with children with autism.
The results show various methods which the teachers uses to foster communication and
interaction among children with autism spectrum disorders. Much depends on how the
activity looks like and what approach the team has on children in need of special assistance.
The teachers are open to new ideas and to adapt to the different methods (TAKK and PECS)
after the children’s needs, it is important to try things out which method is appropriate and
that the child mows forward in its development.
Keywords: Autism, communication methods, preschool, for society.
Sammanfattning
Syftet med mitt arbete var att undersöka vilka arbetsmetoder som förskollärare kan använda
sig av för att främja kommunikation och samspel hos barn inom autismspektrum. Jag valde att
fokusera på detta område eftersom de metoder som tillämpas för dessa barn kan tillämpas på
alla barn, speciellt barn som inte har ett talspråk från början.
Min litteraturgenomgång visar olika arbetsmetoder som pedagoger på förskolan kan använda
sig av för att främja kommunikation och samspel hos barn inom autismspektrum. Min
forskningsmetod som jag valde att använda mig av i min undersökning är intervjuer som är
riktade mot verksamma pedagoger på förskolan och observationer där jag observerat
pedagogerna, hur de arbetar med olika metoder för att främja kommunikation och samspel
med barn med autism.
Mitt resultat och slutsats visar olika metoder som pedagogen använder sig av för att främja
kommunikation och samspel hos barn inom autismspektrum. Mycket handlar om hur
verksamheten ser ut och vilken syn arbetslaget har på barn i behov av särskilt stöd.
Pedagogerna är öppna för nya idéer och att anpassa de olika metoderna (TAKK och PECS)
efter barnets behov, det är viktigt att prova sig fram vilken metod som är lämpligast och som
för barnet framåt i dess utveckling.
Nyckelord: Autism, förskola, kommunikationsmetoder, samhällssyn.
Innehållsförteckning
1.
Inledning............................................................................................................................. 1
1.1. Syfte ........................................................................................................................... 2
1.2. Frågeställningar .......................................................................................................... 2
2. Bakgrund ............................................................................................................................ 3
2.1. Barn i behov av särskilt stöd ...................................................................................... 3
2.2. Styrande dokument ..................................................................................................... 3
2.3
LSS ......................................................................................................................... 4
2.2.1.
Kategorisering av människor ............................................................................. 5
2.2.2.
Summering ......................................................................................................... 7
3. Litteraturgenomgång .......................................................................................................... 7
3.1 Autism .............................................................................................................................. 7
3.2 Socialt samspel ................................................................................................................. 8
3.2.1 Kommunikation ......................................................................................................... 8
3.2.2 Föreställningsförmåga ............................................................................................... 9
3.3
Att kommunicera med barn med autism .................................................................... 9
3.3.1 Vad är TAKK ............................................................................................................ 9
3.1.1.
PECS ................................................................................................................ 12
3.2. Pratapparat ................................................................................................................ 14
3.3. ADL-träning ............................................................................................................. 15
3.4. Alternativa behandlingar för barn med autism ......................................................... 16
3.4.1.
Beteendeterapeutisk intensivträning ................................................................ 16
3.4.2.
Lust att lära: Intensiva insatser för små barn inom autismspektrum ................ 17
3.4.3.
Babblarna ......................................................................................................... 18
3.4.4.
IKT som ett hjälpmedel .................................................................................... 18
3.5 Slutsatser ........................................................................................................................ 19
4. Metod ............................................................................................................................... 20
4.1. Forskningsmetod ...................................................................................................... 20
4.2. Urval ......................................................................................................................... 21
4.3. Datainsamling........................................................................................................... 22
4.4. Genomförande .......................................................................................................... 23
4.5 Dataanalys ...................................................................................................................... 24
4.5. Etiska överväganden ................................................................................................ 26
5. Resultat ............................................................................................................................. 28
5.1. Presentation av pedagoger ........................................................................................ 28
5.2. Livshistoria ............................................................................................................... 28
5.3 Yrkeshistoria .................................................................................................................. 29
5.4
Det aktuella arbetet................................................................................................... 30
5.5
Arbetsmetoder som tillämpas i verksamheten för barn inom autismspektrum ........ 31
5.6
Effekter på arbetsmetoder ........................................................................................ 35
5.7
Samarbete mellan föräldrar, kollegor och övrig personal i verksamhet .................. 37
5.7.1 Samspel och kommunikation i verksamheten ............................................................. 38
5.8
Resultat från observationer....................................................................................... 41
6. Diskussion ........................................................................................................................ 43
6.1 Metoddiskussion............................................................................................................. 43
6.2 Resultatdiskussion .......................................................................................................... 44
6.2.1
Slutsatser .............................................................................................................. 47
Bilaga 1 ........................................................................................................................ 52
Bilaga 2 ........................................................................................................................ 53
Gemensam intervju ...................................................................................................... 53
Bilaga 3 ........................................................................................................................ 54
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
1. Inledning
”Att ha autism är inte detsamma som att vara omänsklig. Men det
innebär att vara annorlunda. Det innebär att sådant som är normalt för
andra människor inte är normalt för mig och att det som är normalt för
mig inte är normalt för andra. Jag är på sätt och vis oerhört illa
utrustad för att överleva i denna värld, likt en utomjording som har
strandat utan karta.
Men min personlighet är intakt. Mitt själv är oskadat. Livet har både
mening och värde för mig och jag önskar att inte bli botad från att vara
mig själv… Visa mig respekten att möta mig på mina egna villkor inse att vi båda är lika främmande för varandra och att mitt sätt att vara
inte bara är en skadad variant av ditt. Ifrågasätt dina antaganden.
Definiera dina villkor. Arbeta med mig för att bygga broar mellan
oss.”(Jim Sinclair, 1992)
”Som pedagog lägger vi grunden för ett livslångtlärande och vår verksamhet skall vara rolig
och trygg för alla barn, det är viktigt att ta sitt uppdrag på allvar. Sträva efter att varje barn
utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av socialbakgrund och
oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder. Ansvara för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och
får uppleva eget värde. Vårt mål är att utveckla trygga och starka individer i förskolan.”
(Lpfö98, s. 3-4, 9)
Ett utvecklat språk är viktigt att ha med sig för att kunna samspela och kommunicera med sin
omvärld, har du inte det kan det uppstå komplicerade situationer som kan leda till att du som
individ inte blir delaktig och inte får någon gemenskap med människor runt omkring. Mitt
ämnesval har varit ett naturligt steg i min utveckling som pedagog och under min utbildning
1
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
på Universitetet har jag kommit i kontakt med barn i behov av särskilt stöd. Jag blev
intresserad av hur barn med funktionshinder kan göra sig förstådda när de inte har ett talspråk
med sig. Jag började forska i hur jag som pedagog kan hjälpa barn med funktionshinder så att
de kan göra sig förstådda av sin omgivning, vad krävs för att de skall kunna kommunicera och
samspela med sin omgivning? För att hitta svar på mina frågor skapade jag ett syfte och
frågeställningar som jag utgått från för att skriva min uppsats.
1.1.
Syfte
Min undersökning handlar om hur pedagoger i förskolan kommunicerar med barn inom
autismspektrum. Mitt syfte är att undersöka vilka arbetsmetoder som pedagoger i förskolan
kan använda sig av för att främja kommunikation och samspel hos barn inom autismspektrum.
Med pedagoger menar jag alla vuxna som har kontakt med barnen på förskolan:
Förskollärare, barnskötare och specialpedagoger.
1.2.
Frågeställningar
1. Hur kan pedagoger hjälpa barn med autism att kommunicera och samspela med andra?
2. Varför tillämpas dessa arbetssätt för barn med autism?
3. På vilket sätt kan olika arbetsmetoder bidra till en kommunikativ utveckling hos barn med
autism, enligt pedagogerna?
2
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
2. Bakgrund
I detta kapitel tar jag upp bakgrunden till mitt syfte och jag beskriver vad det innebär med
barn i behov av särskilt stöd. Jag tar också upp vad styrdokumenten säger om barn i behov av
särskilt stöd och vad förskolan har för uppdrag.
2.1.
Barn i behov av särskilt stöd
Idag använder vi oss av begreppet ”barn i behov av särskilt stöd” men för några år sedan
pratade vi istället om ”barn med särskilda behov”. (Wärnersson, 2001) Här gäller det att vi
som pedagoger ser på de möjligheter som finns till utveckling hos alla individer och att vi
anpassar vår undervisning och verksamhet efter gruppens förutsättningar. (Svenska
Unescorådets skriftserie 1/2001)
Gruppen barn i behov av särskilt stöd innefattar barn med funktionshinder eller
utvecklingsavvikelser som DAMP/ADHD och autism. Barn med känslomässiga svårigheter
och barn som far illa eller barn med invandrarbakgrund hör också till gruppen barn i behov av
särskilt stöd. (Utholm, 2007) .
2.2.
Styrande dokument
”Förskolan vilar på en demokratisk grund och all verksamhet skall utformas med
grundläggande demokratiska värderingar. En viktig uppgift för verksamheten är att lägga
grunden och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.” (Lpfö98, s. 3) Vi vuxna är
viktiga förebilder. ”Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig
eller funktionshinder.” (Lpfö98, s. 3) Vi som jobbar i förskolan skall ta hänsyn till barnens
olika förutsättningar och behov. (Lpfö98)
”Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barnen i förskolan. Barn som är i
3
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
behov av mer stöd än andra skall få stöd utformat med hänsyn till sina egna behov och
förutsättningar.”(Lpfö98, s. 5)
Det är viktigt att alla som jobbar i verksamheten tar sitt uppdrag på största allvar och låter
förskolan präglas av pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet.
(Lpfö98)
”Som pedagog skall vi stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande. Vi skall
främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet hos barnen.” (Lpfö98, s. 8)
2.3
LSS
LSS står för utveckling av det starka samhället där individerna har rätt att använda samhällets
stöd efter sina egna behov och val av livsstil.
Lagstiftningen har berört livsvillkoren för funktionshindrade människor och innehåller två
vägar, den generella och den specifika. I den generella lagstiftningen omfattas alla
medborgare genom att belysa behov och krav hos de funktionshindrade. Den specifika
lagstiftningen vänder sig mot de funktionshindrades behov av stöd och åtgärder.
Resultatet av utredningen skapade en ny specifik lagstiftning LSS, lagen om stöd till vissa
funktionshindrade, lagen ersatte en lag som utvecklingsstörda hade haft tidigare, men den
innefattade också andra grupper som de ansåg var i behov av ett särskilt stöd.
Vid sidan av Omsorgslagen har LSS gått en integrerande och generell väg. Ett exempel på
detta är tillgängligheten som är en grundläggande förutsättning för att människor med
funktionshinder skall kunna delta i samhällslivet. Många utredningar har lagt fram bra förslag
på hur tillgängligheten i samhället (kollektivtrafik, färdmedel, byggnader) kan öka för
människor med funktionshinder. (Pettersson, 2000)
I LSS övergripande målformulering står det följande i Regeringens proposition 1992/93:159:
”Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i
levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de
personer som anses i paragraf 1. Målet skall vara att
4
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
den enskilde får möjlighet att leva som andra.
Verksamheten skall vara grundad på respekt för den
enskildes självbestämmande rätt och integritet. Den
enskilde skall i största möjliga utsträcknings ges
inflytande och medbestämmande över insatser som
ges” (Tideman, 2000, s. 5)
Enligt Pettersson (2000) kan LSS bana väg för ett nytt sätt att betrakta alla människor med
funktionshinder- se dem som medborgare med rätt att fungera i livets alla roller och på samma
villkor som andra.
Målen med lagstiftning hänger samman med människosynen i samhället. Samhällets syn på
funktionshindrade medborgare präglar utformningen av lagen. Lagstiftningen har hittills utgått
från att människor med funktionshinder är patienter och deras stöd skall prioriteras via
myndighetsstyrning. Enligt Pettersson (2000) handlar bakgrunden till den nuvarande
lagstiftningen (LSS/LASS) om gamla föreställningar där människor med funktionshinder
präglats av ett fattigvårdstänkande, ett vårdperspektiv, en vi och dem-syn. Författaren menar att
det finns blandande känslor i samhället inför funktionshinder och rädslor att själv drabbas av
sjukdom/skada som alla medborgare bär på. Dessa tankar har enligt Petterson (2000) varit
avgörande för lagstiftningen.
2.2.1. Kategorisering av människor
Med detta avsnitt vill jag visa samhällets syn på människor med funktionshinder. Här framgår
olika människors sätt att förstå och bemöta personer som har en utvecklingsstörning eller
någon annan funktionsnedsättning. Hur människor kategoriserar varandra speglar också av sig
i verksamheten på förskolan och där det är viktigt att alla pedagoger har lika människosyn.
Enligt Gustavsson (2000) existerar det en slags förståelseform i samhället där medborgarna
skall försöka att förstå personer med utvecklingsstörning. Han menar också att det existerar ett
tankesätt om hur man skall förhålla sig till människor med funktionshinder. (Gustavsson, 2000)
Forskaren Anders Gustavsson gjorde en studie om hur människor med funktionshinder
5
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
kategoriseras i samhället. Samma studie har genomförts i Europa och USA där likheter finns.
Materialet består av ett antal skriftliga berättelser där människor dokumenterat sina
erfarenheter av möten med personer som har haft en utvecklingsstörning.
Undersökningen som Gustavsson har gjort handlar om hur samhället förstår
utvecklingsstörning genom erfarenheter från enskilda människor. Enligt författaren har
sådana erfarenheter alltid sin utgångspunkt i något unikt. I de insamlade berättelserna
framträdde tio olika sätt att kategorisera personer med utvecklingsstörning. I
materialet kategoriseras människor med utvecklingsstörning enligt Gustavsson (2000) som:
”Subhumana varelser (några som inte anses som fullt mänskliga, t ex för att de har vissa
gemensamma drag med djur eller andra icke mänskliga varelser.)
Skamliga människor (har ett avvikande sätt att vara eller fungera bryter mot någon
grundläggande norm för hur en normal människa bör vara.)
Sjuka/defekta människor (dessa har en kroppslig defekt.)
Offer (människor som det är synd om och som drabbats av en personlig tragedi.)
Eviga barn (barn som i sin vardagskompetens, fungerar som barn under hela livet och som
saknar eget ansvar för sina prestationer som är begränsade.)
Extraordinära människor (människor med exceptionella egenskaper eller förmågor.)
Människor med sociala rättigheter (människor som har rätt till kompensation för att kunna
leva som andra pga. sina speciella begränsningar.)
Människor som är precis som andra (människor som av misstag kommit att betraktas och
behandlats som onormala och som måste upprättas genom att misstaget avslöjas.)”
(Gustavsson, 2000, s. 53-54)
Kategoriseringarna ovan enligt Gustavsson (2000) brukar kopplas samman med fyra områden
som förklarar vad samhället skall göra med människor med funktionshinder. När samhället
pratar om Subhumana varelser och sjuka/defekta människor menar människorna i samhället att
dessa är något som alla skall undvika, kan vi skall vi utplåna dem. Skamliga människor är
människor som samhället skall dölja, men för vissa individer kan samhället ha en förståelse
för. Offer, Eviga barn, Extraordinära människor, Människor med sociala rättigheter skall
samhället acceptera som de är, samhället skall ta hand om dem och ha förståelse för deras
6
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
funktionshinder. Till denna kategori hör också Sjuka/defekta människor. Den sista kategorin,
Människor som är precis som andra, är människor som samhället skall undervisa och
behandla. Enligt Gustavsson (2000) är det som har förklarats ovan ett sätt om hur samhället ser
på människor med funktionshinder. Alla förståelseformer ses som försök att hantera något
svårförståelig.
2.2.2. Summering
Det som jag har nämnt ovan är grunden för mitt arbete och jag kommer att använda mig av det
i min diskussion. För att förstå hur jag som pedagog kan arbeta för att främja kommunikation
och samspel hos barn med autism gäller det att jag har en god människosyn där jag inte dömer
en annan människa pga. att den har ett funktionshinder. Det är också viktigt att alla i
omgivningen har lika människosyn så att barnet får en positiv och lärande utveckling på
förskolan. Det är viktigt att veta vad det innebär att kategorisera andra människor och vilka
följder det får.
3. Litteraturgenomgång
3.1 Autism
Min uppsats är en fallstudie där jag undersöker vilka arbetsmetoder som pedagoger på
förskolan kan använda sig av för att främja till kommunikation och samspel hos barn inom
autismspektrum. Nedan följer en sammanfattning om vad autism innebär.
Autism är en medfödd funktionsnedsättning som ofta kan förekomma tillsammans med andra
funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning. En
person med autism har svårt att hantera information så att de får en helhet och sammanhang
av det de upplever. Det finns också en bristande förmåga att leva sig in i andra människors
tankar och känslor. (www.autism.se, 22/11-2010)
7
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Autism uppträder vanligtvis under det första levnadsåret, men för ca en tredjedel uppdagas
symptomen under andra- eller tredje året. Många är förbryllade över den sena debuten av
symptom och varför skillnaden är så stor mellan barnen innan symptomen uppdagas.
Det finns tre huvudgrupper som man delar in symptomen i dessa är: socialt samspel,
kommunikation och föreställningsförmåga. För att få diagnosen autism ska man visa
symptom inom alla tre områdena före tre års ålder.
De autistiska symptomen varierar från barn till barn och man brukar upptäcka det tidigt i
barnets utveckling. Vissa barn ger ett avvikande intryck nästan direkt efter födseln medan
andra utvecklas normalt under den första tiden. Föräldrarna brukar vara de första som märker
att deras barn är ”annorlunda”. (Cohen, 2000)
3.2 Socialt samspel
Barn med autism försöker ofta förstå den sociala världen. Omvärlden förväntar sig att barn
skall kunna avläsa våra sinnesstämningar och
förstå våra intensioner, men det kan inte barn med autism. Vissa barn med autism
kategoriserar upplevelser utifrån om de uppträder samtidigt. Grät lillasyster för att det var
någon som skrek? Eller skrek någon för att lillasyster grät? Barn med autism har svårt att
hantera känslomässiga konflikter som dessa. (Beyer m.fl., 2000)
Eftersom personer med autism har nedsatt förmåga att förstå ögonkontakt, mimik, gester och
kroppsspråk har de svårt att utveckla ett socialt samspel med andra. Barn med autism visar
sällan intresse av att leka med andra barn. (www.autism.se, 22/11-2010)
3.2.1 Kommunikation
En del barn med autism utvecklar inget talspråk. Detta kan bero på att de inte förstår
möjligheterna till kommunikation, men också att de befinner sig på en tidig utvecklingsnivå
med språkliga svårigheter. Men det finns också de som utvecklar ett talat språk. (Beyer m.fl.,
2000)
Talet utvecklas ofta sent hos personer med autism. Har man ett språk är det svårt att
upprätthålla ett samtal eftersom att man har en bristande förståelse för hur språket ska
användas i sociala sammanhang. (www.autism.se, 22/11-2010)
8
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
3.2.2 Föreställningsförmåga
Den inre föreställningsbilden av världen blir en rekonstruktion som barnet ser och hör.
Många barn med autism behåller en konkret upplevelse av världen genom hela livet. Ett barn
med autism är beroende av att en situation förlöper på samma sätt från gång till gång. En
tillfällig förändring vänder upp och ner på hela barnets livsvärld. Viktigt att tänka på när man
arbetar med barn med autism.
Förutom dessa symptom reagerar många på sinnesintryck som ljud, ljus, dofter och beröring.
(Beyer m. fl., 2000)
3.3
Att kommunicera med barn med autism
Avsaknaden av ett talspråk är ett av de första symptomen som föräldrar och professionella
känner igen som ett tecken på att barnet är i behov av hjälp. Här är det viktigt enligt Powell
(1998) att ta emot all hjälp som erbjuds och vara medveten om att det är ett stort problem som
skall tas på största allvar. (Powell m.fl., 1998)
Människor med autism har genom hela sitt liv stora problem att delta i en dialog om sina egna
upplevelser. För att hjälpa personer som har stora svårigheter med språk och kommunikation
kan man hitta nya vägar utöver talet för att göra kommunikationen möjlig. Här lyfter jag fram
en metod som heter TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation.
3.3.1 Vad är TAKK
En del barn har stora svårigheter i sin språk- och kommunikationsutveckling, det är då viktigt
att hitta andra vägar utöver talet för att kommunikation med andra skall bli möjlig. (HeisterTrygg m.fl., 1998) TAKK är en metod som kommer ur AKK (Alternativ Kompletterande
Kommunikation) och det är inget eget språk. TAKK används tillsammans med ett talat språk.
TAKK används av hörande barn och vuxna med eller utan utvecklingsstörning som inte talar
eller har bristfälligt tal. (Heister-Trygg m.fl., 1998) Tecken används av båda parter och det är
viktigt att omgivningen använder tecken hela tiden. Genom att använda sig av tecken får
barnet en bättre förståelse och tecken blir ett bra kommunikationssätt för dem. TAKK
används för att barnet skall få språkliga färdigheter. Pedagogen anpassar tecken efter barnets
9
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
språkliga nivå. Många tecken förenklas och de som använder sig av tecken tecknar inte alltid
rent. Förutsättningarna för att barnet skall lära sig att kommunicera via TAKK är att barnet
befinner sig i en miljö där man uppmuntrar och stöder till kommunikation, en kommunikativ
och tecknande miljö. (Heister-Trygg m.fl., 1998) Alla vuxna i barnets omgivning erbjuds
utbildning i TAKK. Att bara få kommunicera en liten del av dagen och enbart med vissa
personer hjälper inget barn på lång sikt. Ju mer barnet ser tecken kring sig desto troligare är
det att barnet kommer ta till sig tecken som ett sätt att kommunicera på. (Heister-Trygg m.fl.,
1998)
Teckenkommunikation är ett förenklat sätt att använda teckenspråk. Att uttrycka sin motorik
med ljud är en förmåga som är medfödd. Därför är det inte konstigt enligt Bergh (1998) att
barn spontant tar till gester och pekningar för att göra sig förstådd när inte deras tal räcker till.
När vi använder teckenkommunikation till barn med kommunikationshandikapp pratar vi
samtidigt och förstärker det vi säger med tecken. Att använda sig av tecken som stöd
samtidigt som vi pratar gör att vi talar långsammare och försäkrar oss om att vi har
ögonkontakt med barnet. Genom detta ökar vi barnets möjligheter att förstå det vi säger
genom att poängtera de viktigaste orden.(Bergh m.fl., 1998)
Bergh (1998) skriver att föräldrar och pedagoger som använder sig av teckenkommunikation
skall börja med det så tidigt så möjligt och att de ska använda tecken som förstärkning när de
pratar med barnet. Ofta är det långt innan barnet själv förväntas att använda
teckenkommunikation. Genom att börja tidigt får barnet ett passivt ordförråd som barnet
senare kan välja sina ord från. När föräldrar och pedagoger bestämt att barnet skall börja
använda sig av TAKK med bildkommunikation är barnets kommunikationskarta tom, ett
ordförråd måste byggas upp. Detta gör de tillsammans med föräldrar, nyckelpersoner i
omgivningen och andra barn.
En kommunikationskarta är som ett manuskript som innehåller ord och fraser som barnet
behöver för att samspela med andra. (Bergh m.fl., 1998)
Det finns för- och nackdelar med metoden. Varje person som använder sig av TAKK är unik
och deras kommunikationssystem är personligt. TAKK-användaren har många
kommunikationssätt som den använder i olika skeden av livet i olika situationer och med
olika personer. De behov och förutsättningar som TAKK-användaren har avgör vilka
kommunikationssätt som de väljer.
10
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Fördelen med att välja kroppsspråk, gester och teckenkommunikation är att man inte behöver
något kommunikationsmedel, som t ex. PECS-bilder. Bergh m.fl. (1998) menar att det är
praktiskt att alltid ha sitt kommunikationssätt med sig i alla situationer. Författarna menar att
tecken är lätt att förstå och att lära sig och även lätta att utföra motoriskt. När det gäller
teckenkommunikation anser Bergh m.fl. (1998) att det är lättare att fånga upp någons
uppmärksamhet istället för att använda sig av en kommunikationskarta. Metoden är också bra
för att de som kommunicerar har ögontakt med varandra hela tiden. En bra metod då
familjemedlemmar och andra närstående personer lär sig tolka barnets tecken. (Bergh m.fl.,
1998)
Johansson och Reftel (2007) skriver i tidskriften Specialpedagogik nr. 2 (2007) att TAKK är
bra för alla barn, de menar att användandet av TAKK kan användas även till dem som inte har
ett funktionshinder. När de var ute i verksamheten kom de i kontakt med TAKK som
pedagogerna på förskolan använde sig av. Pedagogerna på avdelningen var mycket positiva
till att använda TAKK och de uppmärksammade att alla barn på förskolan, även de som inte
hade ett funktionshinder, hade en positiv språkutveckling.
Förskolan (i Johanssons och Reftels studie) använde sig av tecken i kombination med sagor,
musik och drama. De använde tecken i alla situationer under dagen, vid maten, spelar spel och
vid instruktioner i samlingen. (Johansson, C. & Reftel, K. (2007).
I Ängelholms kommun startade det HT 2007 ett treårigt projekt som innebar att alla
pedagoger som arbetade inom förskola skulle stödja barn med språksvårigheter. Projektet fick
en rejäl framfart och efter ett och ett halvt år har de kommit halvvägs och hittills har hälften
av kommunens alla pedagoger (förskollärare, barnskötare och dagbarnvårdare) utbildat sig i
TAKK.
Pedagogerna på förskolorna är övertygade att det bara är fördelar med att föra in TAKK i
verksamheten. Logopeden Lena Dahl på Elevhälsan i Ängelholm som är en av initiativtagarna
till projektet säger att de inte vill vänta på och se om språket skulle komma hos barnen utan
ville att beredskapen skulle finnas i verksamheten om språket inte skulle komma. Enligt Lena
Dahl kan TAKK också fungera språkstimulerande för små barn. ”Det blir en bro mellan
språken”. Specialpedagogen Anna-Maj Nilsson vill utvärdera projektet så fort som möjligt så
att kommunen också kan införa TAKK i skolan. (www.hd.se.)
11
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
I Bengtssons avhandling Talandet som levd erfarenhet (2006) menar hon att tecken är
positivt, de vuxna i omgivningen förstärker sitt eget talande med tecken. Barn enligt
Bengtsson (2006) som har talsvårigheter kan genom tecken utrycka vad de vill. Barnen i
hennes studie kan med tecken hjälpa sig själv in i talandet. (Bengtsson, K., 2006)
Nackdelar med teckenkommunikation är att andra personer i allmänhet inte förstår eller kan
använda sig av tecken. Barn som har rörelsehinder har begränsade möjligheter att utföra
tecken så att de blir förståeliga. (Bergh m.fl., 1998)
Bergh m.fl. (1998) menar att teckenkommunikation är ett dynamiskt kommunikationssätt, det
försvinner så fort tecknet är tecknat, vilket gör att det kan vara svårt för dem omkring att
uppfatta och förstå vad barnet menar. Författarna menar också att TAKK-användaren också
måste komma ihåg alla sina tecken för att kunna plocka fram rätt tecken för varje situation
och det är inte alltid så enkelt. Att göra tecken spontant är svårt, de flesta barn kan göra tecken
till en viss bild eller situation som de känner igen. (Bergh m.fl., 1998)
Johansson och Reftel (2007) skriver i tidskriften Specialpedagogiken nr.2 (2007) att det finns
de som är kritiska till TAKK. Vissa pedagoger tror att inte barnen utvecklar sitt språk när de
kommunicerar med tecken. Pedagogerna tror att barnen bara kommer att använda sig av
tecken istället för att lära sig det talade språket. Författarna Johansson och Reftel (2007)
skriver att det är viktigt att väga både för och nackdelar innan man börjar använda TAKK i
verksamheten och att alla pedagoger är överrens.
3.1.1. PECS
PECS (Picture Exchange Communication System) utvecklades i USA och är en annan AKKmetod som främjar kommunikationsinlärning. PECS är en metod för inlärning av
kommunikationsfärdigheter och den grundar sig på barnets eget initiativ. Genom att använda
sig av PECS-metoden lär den vuxne barnet att ta initiativ till kommunikation med andra
människor. (Travis m.fl., 2010) Barn och vuxna som har autism eller annan
utvecklingsstörning kan med hjälp av PECS lära sig grundidéerna med kommunikation. Att
tillämpa PECS kräver inga stora ekonomiska satsningar eller specialkunskaper. PECS är ett
12
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
bra komplement för en person som har talsvårigheter, det blir enklare att berätta för sin
omgivning vad den vill göra. PECS är ett bildsystem som pedagoger använder sig mycket av i
Sverige för barn i behov av särskilt stöd. Boardmaker är ett program med 3000 PECS-bilder
och är det vanligaste bildsystemet som pedagoger i skola/förskola använder sig av för att
underlätta kommunikation med barn med autism och språksvårigheter. (www.frolundadata.se)
Varje bild innehåller en text som talar om för sin omgivning vad jag vill göra. Alla som
använder sig av PECS skall ha en PECS-pärm som innehåller en kommunikationsremsa där
det står: ”JAG VILL…”. Förutom remsan skall pärmen också innehålla olika PECS-bilder
som visar personens intressen. Meningen är att barn och vuxna som använder sig av PECSbilder skall välja ut en bild i sin pärm som förmedlar vad de vill göra och sätta den på sin
kommunikationsremsa i pärmen. Pedagogen eller andra vuxna i närheten skall då förstå vad
barnet/vuxne vill göra. (Bergh m.fl., 1998)
Det finns för- och nackdelar med PECS. I Sydafrika genomfördes en pilotstudie om att
introducera PECS för barn med autism. Forskarna ville undersöka om det var lättare för barn
med autism att kommunicera med andra när de tillämpade PECS-bilder. (Travis m.fl., 2010)
För många av barnen som deltog i studien var PECS den bästa metoden att tillämpa när de
skall kommunicera med andra människor. (Travis m.fl., 2010) När de genomförde studien
delade de in den i sex moment. I den första studien skulle barnet ta upp en bild och ge den till
kommunikationspartnern (pedagogen) och lägga bilden i pedagogens hand. Den andra studien
skulle barnet gå till sin kommunikationskarta (karta med bilder på) och ta bort bilden, lägga
bilden i pedagogens hand och vänta på att pedagogen berätta om uppgiften var genomförd.
Studie tre skulle barnet gå till sin kommunikationskarta, välja en bild, gå tillbaka till
pedagogen och byta ut bilden som pedagogen har i sin hand mot den bilden som barnet tog
från kommunikationskartan. I studie fyra ska barnet välja en uppgift som pedagogen tagit
fram som handlar om ordfraser på ett papper. Barnet ska sedan gå till sin
kommunikationskarta, välja en bild från den och placera den på rätt ordfras. Här kan då
pedagogen tydligt se vad barnet vill göra. I studie fem och sex skall barnet spontant välja en
uppgift och försöka svara på en fråga som står på uppgiften. Barnet lär sig också att besvara
frågor från pedagogerna. (Geiger, M., Travis, J. (2010).
13
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Forskarna Travis och Geiger (2010) kommer fram till att studie fyra är mest effektiv för
barnen när det gäller att kommunicera med hjälp av PECS-bilder. Studien visar en ökad effekt
hos de pojkar som deltagit och att PECS-bilder underlättar för dem när de skall kommunicera
med andra. Travis m.fl. (2010) menar att PECS-bilder är en mycket användbar metod som
passar i förskola och skola, en metod som underlättar även för pedagogerna i verksamheten.
Bergh m.fl. (1998) anser att bilder, symboler och skrift är ett visuellt kommunikationssätt som
är statiskt, det innebär att bilderna inte försvinner utan de finns kvar framför den som
använder dem. Det positiva är att den som använder PECS-bilder har sina bilder på sin
kommunikationskarta framför sig och då behöver de inte leta fram rätt bild ur sitt minne hela
tiden, här räcker det att användaren känner igen vilken bild de ska ta. (Bergh m.fl., 1998)
Nackdelarna att använda sig av PECS är enligt Bergh m.fl. (1998) att användaren endast har
begränsade möjligheter att uttrycka sig grammatiskt och i satser. Samtalspartnern har stora
krav på sig när det gäller att tolka vad barnet vill. Kommunikationskartorna kan bli stora och
otympliga att bära med sig vilket innebär att användaren kan lämna kartan hemma istället.
(Bergh m.fl., 1998) Författarna Bergh m.fl.(1998) anser också att det kan vara distraherande
för många barn att ha många bilder framför sig på en och samma gång. För barn som
använder sig av kommunikationskartor är det också svårt att ha ögonkontakt med den de
samtalar med. (Bergh m.fl., 1998)
3.2.
Pratapparat
Pratapparat är en apparat som används vid talträning för barn i behov av särskilt stöd.
Apparaten fungerar som en slags bandspelare där ord och fraser spelas in på ett ”talkort” där
det också fästs en passande bild på. (Bergh m.fl., 1998) När en bild visas upp på pratapparaten
sätter barnet handen på bilden och då spelas ett ljud upp som hör till bilden. Enligt författarna
kan pratapparaten vara ett bra komplement i samlingen på förskolan då alla barn är samlade
och delaktiga, ett bra medel för barn som då inte har ett utvecklat språk, men ändå kan göra
sig förstådd genom apparaten. Nackdelen är om barnet har ett funktionshinder så att det inte
med hjälp av sin kropp kan lägga sin hand på apparaten, då krävs det att personalen i
verksamheten samspelar med barnet. Enligt Bergh m.fl. (1998) krävs det att personalen i
verksamheten ser till barnets bästa och hur apparaten kan hjälpa barnet framåt i sin
kommunikativa utveckling.
14
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
3.3.
ADL-träning
Asmervik m.fl. (1999) skriver att för barn och ungdomar med funktionshinder utgör ADLträningen det centrala inlärningsområdet. ADL står för Activities of Daily Life eller som vi
säger på svenska, anpassning till dagligt liv. Barn och ungdomar som inte har ett
funktionshinder har blivit s.k. ”samhällsanpassade” när de börjar skolan. Dessa barn har
grundläggande normer som fungerar bra och praktiska och sociala färdigheter som gör att de
klarar av uppgifter som de tidigare behövde hjälp med. (Asmervik m.fl., 1999)
Sverre Asmervik m.fl. ( 1999) menar att barn med funktionshinder får en försenad utveckling
av de praktiska och sociala färdigheterna. ADL-träning är ett hjälpmedel för personer med ett
funktionshinder som handlar om att hjälpa dem med praktiska och sociala färdigheter.
(Asmervik m.fl., 1999)
Enligt Asmervik (1999) skall pedagoger som jobbar på förskolan fokusera på de elementära
självhjälpsfunktioner som handlar om av- och påklädning, matsituationer, munhygien,
tvättning och övrig kroppsvård. Asmervik m.fl. (1999) säger att barnens sociala funktionsnivå
påverkas av att de klarar sådana färdigheter.
ADL-träning är ett redskap som utgör det centrala inlärningsområdet för barn- och ungdomar
med funktionshinder. Asmervik m.fl. (1999) menar att det inte finns några nackdelar med
ADL-träningen utan att den bidrar med positiva effekter till barnet. Genom ADL-träning får
barnet hjälp med att klara sig själv, tvätta sig, klä på sig, laga mat. Barnet får också hjälp med
att klara sig på egen hand i sin bostad och med de sociala funktionerna. Forskarna Asmervik
m.fl. (1999) tror på denna metod och de anser att det är en självklarhet för att barn- och
ungdomar med funktionshinder skall komma framåt i sin
utveckling. I en artikel från Journal of Intellectual Disability Research (2009) har forskarna
Embregts och van Nieuwenhuijzen kommit fram till att barn med autism eller Asberger
syndrom ofta har ett negativt och känslomässigt beteende i sociala situationer. Forskarna
anser att självhjälp (ADL-träning) är ett bra redskap att föra in hos barnen så att deras
beteende blir mera positivt i mötet med andra människor. Att introducera ADL-träning hjälper
barn med autism till en positivutveckling. Genom ADL-träningen stärker barnen även sitt
självförtroende. (Embregts, P. & van Nieuwenhuijzen, M., 2009 )
15
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
3.4.
Alternativa behandlingar för barn med autism
3.4.1. Beteendeterapeutisk intensivträning
Beteendeterapeutisk intensivträning är en metod som kommer från barn- och
ungdomshabiliteringen i Uppsala län. (http://www.lul.se/upload/1305/rapport36_screen.pdf,
24/11-2010) Syftet är att skapa förutsättningar för barn och unga med autism så att de får ett
aktivt deltagande i familj och samhälle. Genom intensivträningen, skall alla personer som
ingår i barnets nätverk, öka barnets uppmärksamhet gentemot omgivningen, förbättra barnets
språk och arbeta med kompletterande kommunikation (AKK), ge barnet möjlighet att delta i
lek och sociala aktiviteter i förskola och skola, öka barnets kunskap och medvetenhet om hur
andra människor gör och tänker och att familj och andra närstående får kunskap om
funktionshindret och bemötande. Familjen skall också få redskap för att lära barnet nya
vardagsfunktioner där de utvecklar beteenden och sociala färdigheter.
Intensivträningen innefattar ett utökat samarbete mellan habiliteringen och
skol/förskola/särskola hur den utvecklas, detta kan då genomföras genom gemensamma
utbildningar. Intensivträningen skall bidra med att pedagogerna inom verksamheten skall
upprätthålla ”ramen” för inlärning genom att fortsätta arbetet med uppmärksamhetsövningar
och tydlig och pedagogisk arbetsordning.
(http://www.lul.se/upload/1305/rapport36_screen.pdf, 24/11-2010)
Enligt psykologerna Mannberg och Bromark (2006) behövs det ett intensivprogram som
planerar för och tar hänsyn till familjens behov. Att driva och genomföra intensivträning är
enligt psykologerna Mannberg och Bromark (2006) krävande, det är viktigt att alla är
motiverade för intensivträningen och det gäller barn, föräldrar och pedagoger och övrig
personal som arbetar i förskola. För att barnet skall kunna ta till sig kunskap och kunna lära
sig av den måste alla i nätverket bli delaktiga i barnets inlärningsprocess. Föräldrar och
personal i verksamheten erbjuds kurser och utbildningar om autism och intensivträning, vilka
effekter som den har på barn med autism. Föräldragrupper finns också där föräldrarna får stöd
och inspiration från andra människor som befinner sig i samma situation.
(http://www.lul.se/upload/1305/rapport36_screen.pdf, 24/11-2010)
16
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Det finns nio områden som den beteendeterapeutiska intensivträningen innefattar dessa är:
Uppmärksamhet, imitation, språkförståelse, språklig uttrycksförmåga, ADL-färdigheter,
allmän förståelse, kommunikation, socialförmåga och problembeteenden.
Psykologerna Mannberg och Bromark menar att alla områden som finns i den
beteendeterapeutiska intensivträningen är områden som måste anpassas efter varje individ.
Vissa barn med autism svara positivt på alla områden och andra kan bara svara positivt på
några få områden. Det handlar om att personal på barn- och ungdomskliniker i landet måste
anpassa intensivträningen efter varje enskild individ. Pedagoger på förskolan märker också
ganska snabbt vilka områden som de skall fokusera på.
(http://www.lul.se/upload/1305/rapport36_screen.pdf, 24/11-2010)
3.4.2. Lust att lära: Intensiva insatser för små barn inom
autismspektrum
Barn inom autismspektrum har ett funktionshinder som påverkar deras utveckling, barnets
vardag och barnets familjelivssituation. Den forskning som finns på detta område visar att den
typ av insats och hjälp som är betydande här är att lära barnet att bli bättre på kommunikation
och samspel med andra. Barn inom autismsspektrum behöver liknande stimulans som andra
barn, men mycket mer. Genom metoden ”Lust att lära” skall barnets lust att lära sig nya saker
väckas. Barn i förskoleåldern skall enligt läkare på Barn- och Ungdomshabiliteringen i
Värmland, främja sin utveckling genom strukturerad inlärning. (www.liv.se, 30/11-2010)
Målet med denna metod är att lära barnet att:
1. Sitta och vara uppmärksam
2. Imitation och matchning
3. Grundläggande språkanvändning och språkförståelse
4. Ett fungerade kommunikationssätt
5. ADL-färdigheter (att klä av och på sig, kunna gå på toaletten.) (www.liv.se, 30/112010)
17
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Inlärningen av denna metod bör enligt (läkare på Barn- och Ungdomshabiliteringen) ske
dagligen, både i förskola och hemma. Barnets lär sig tillsammans med olika personer, detta är
bra då barnet lär sig att använda sin förmåga i olika situationer. Det är viktigt enligt läkarna
(www.liv.se, 30/11-2010) att flera vuxna har kunskap om detta arbetssätt. Ett individuellt
anpassat inlärningsmaterial utvecklas för varje individ. Materialet förs mellan hemmet,
förskola och habiliteringen. (www.liv.se, 30/11-2010)
3.4.3. Babblarna
”Babblarna är färglada figurer som gör språkträningen med barnen till ett spännande och
lekfullt äventyr. Den pedagogiska plattformen är Karlstadmodellen, språkträningen riktar sig
till barn i tidig språkutveckling.” (www.hattenforlag.se/index.asp?textid=435, 22/11-2010)
”Babblarna pratar sitt eget språk som bygger på ljudet i deras namn. Genom att lyssna på
babblarna när de pratar och genom att härma deras sätt att prata tränas barnets förmåga att
använda betoningar och melodi i språket.”( www.hattenforlag.se/index.asp?textid=435,
22/11-2010)
Det finns fyra böcker om Babblarna, Dadda hälsar på, Babblarnas hus, Bobbos väska och
Var är Babbas saker. Varje bok fokuserar på olika begrepp och till varje bok medföljer ett
memoryspel med kort att para ihop och leka med. Med hjälp av korten kan historien i
respektive bok spelas upp. (www.hattenforlag.se/index.asp?textid=435, 22/11-2010)
Meningen med dessa böcker är att barnet skall lära sig att kommunicera med sin omgivning
(pedagogerna på förskola) med hjälp av dessa böcker då barnets vill ha något. Barnet tar hjälp
av dessa böcker genom att titta på bilderna i böckerna och ser vad figuren Bobbo gör för
något.
3.4.4. IKT som ett hjälpmedel
IKT (informations- och kommunikationsteknik) har visat sig haft en stor roll för barn,
ungdomar och vuxna med funktionshinder. Datorer och ny teknik kan skapa nya
förutsättningar för barn och ungdomar med funktionshinder i leken och kommunikationen
med andra. (Brodin m.fl., 2007) Brodin (2007) menar att personer med svåra rörelsehinder
och talhandikapp kan med hjälp av datorn kompensera en nedsatt motorisk förmåga, detta
genom avancerad teknik för kommunikation. En person som inte har ett talspråk, som
18
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
använder sig av symboler (PECS) i sin kommunikation har stor nytta av datorbaserat
hjälpmedel. Brodin (2007) menar att IKT ofta är presenterat som ett medel för att skapa bättre
och mer förmånliga villkor för barn med funktionshinder. (Brodin, 2007)
3.5 Slutsatser
Min litteraturgenomgång visar olika arbetsmetoder som pedagoger i förskolan kan tillämpa
för barn inom autismspektrum. Metoderna TAKK och PECS fokuserar jag mest på och det
visar sig också i mitt resultat. Användandet av TAKK som en kommunikationsmetod är både
positivt och negativt. Författarna Bergh m.fl. (1998) anser att användandet av
teckenkommunikation till barn med kommunikationshandikapp samtidigt som vi pratar
förstärker det vi säger med tecken. Att använda sig av tecken som stöd samtidigt som vi pratar
gör att vi talar långsammare och försäkrar oss om att vi har ögonkontakt med barnet. Genom
detta ökar vi barnets möjligheter att förstå det vi säger genom att poängtera de viktigaste
orden. Här krävs det att allmänheten kan olika tecken för att kunna kommunicera med barnet
och det har inte alla om de inte har gått en utbildning. Nackdelarna kan ibland bli fler än
antalet fördelar pga. att personer i allmänhet inte förstår eller kan använda sig av tecken. Barn
som har rörelsehinder har begränsade möjligheter att utföra tecken så att de blir förståeliga.
(Bergh m.fl., 1998)
Bergh m.fl. (1998) menar att teckenkommunikation är ett dynamiskt kommunikationssätt, det
försvinner så fort tecknet är tecknat, vilket gör att det kan vara svårt för dem omkring att
uppfatta och förstå vad barnet menar. Författarna menar också att TAKK-användaren också
måste komma ihåg alla sina tecken för att kunna plocka fram rätt tecken för varje situation
och det är inte alltid så enkelt, för små barn kan detta vara svårt att hantera. Enligt Johansson
och Reftel (2007) finns det pedagoger som är kritiska till metoden och att inte tror att barnet
kommer att utveckla sitt språk genom användandet av TAKK, utan att det väljer att teckna
istället för att prata.
Metoden PECS är en metod för inlärning av kommunikationsfärdigheter och den grundar sig
på barnets eget initiativ. Genom att använda sig av PECS-metoden lär den vuxne barnet att ta
initiativ till kommunikation med andra människor. Men användandet av PECS har både för-
19
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
och nackdelar . Bergh m.fl. (1998) anser att bilder, symboler och skrift är ett visuellt
kommunikationssätt som är statiskt, det innebär att bilderna inte försvinner utan de finns kvar
framför den som använder dem, vilket är positivt. Nackdelarna enligt Bergh m.fl.(1998) är att
det också kan vara distraherande för många barn att ha många bilder framför sig på en och
samma gång. Användandet av metoderna TAKK och PECS måste vara noga genomtänkta och
som pedagog gäller det att vi väger både för- och nackdelar och ser till vilka metoder som
passar barnet bäst för att det skall få en kommunikativ utveckling. De alternativa metoder som
jag har beskrivit är också viktiga för ett barns kommunikativa utveckling och det är viktigt att
det finns ett bra fungerande nätverk kring barnet för att vi skall kunna nå ett resultat som är
positivt för barnet. Min inledande del om hur samhället kategoriserar människor är grunden till
mitt arbete och det är något som vi alla måste tänka på att ha lika människosyn så att barnet får
en lärande och positiv utveckling på förskolan. Det är också viktigt att alla i omgivningen har
lika människosyn så att barnet får en positiv och lärande utveckling på förskolan. Det är viktigt
att veta vad det innebär att kategorisera andra människor och vilka följder det får. Detta visar
jag tydligt i mitt resultat och min diskussion. För att uppnå ett så tydligt resultat som möjligt är
det viktigt att titta på vilken metod som jag har använt mig av och detta redovisar jag i nästa
kapitel.
4. Metod
4.1.
Forskningsmetod
Som det framgår av mina frågeställningar, vill jag i min undersökning hitta svaret på frågan
vilka arbetssätt som pedagoger på förskolan använder sig av för att främja kommunikation
med barn inom autismspektrum. Forskningsmetoden som jag valde att använda mig av i min
undersökning är intervjuer som är riktade mot verksamma pedagoger på förskolan och
observationer där jag observerat pedagogerna, hur de arbetar med olika metoder för att främja
kommunikation och samspel med barn inom autismspektrum. Jag har valt att göra både
intervjuer och observationer, detta för att kunna lyfta upp pedagogernas argument för hur de
använder sig av olika metoder och hur det hjälper barnet framåt i sin kommunikativa
utveckling. Jag valde att använda mig av ostrukturerade observationer för att kunna inhämta
så mycket information så möjligt på mitt problemområde. (Patel & Davidsson, 2003) Genom
20
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
att använda sig av ostrukturerade observationer behöver forskaren inte ha något
observationsschema, däremot gäller det att forskaren observerar allt som händer. Att
observera allt är enligt Patel & Davidsson (2003) svårt men ett tips är att skriva ned nyckelord
för att efter observationen skriva ned hela observationen. Jag skrev ned olika nyckelord vid
varje tillfälle och de varierade beroende på vilken typ av aktivitet som jag observerade. T ex
vid samlingen upptäckte jag att pedagogerna använde sig av pratapparat, frukt och PECSbilder och då fick de bli mina nyckelord, osv.
Genom att välja intervjuer är det viktigt att jag som intervjuar förbereder mig ordentligt. Som
forskare måste jag tänka på mitt innehåll i min intervju. Jag skall se till att alla mina
frågeställningar blir besvarade och är mina frågor lämpliga att ställa till personen som jag
skall intervjua. (Patel & Davidsson, 2003) Det är också viktigt att jag som intervjuar har
tränat mig i intervjuteknik, att jag behärskar den registreringsteknik som jag skall använda
mig av. Det finns två olika sätt att registrera min information som jag får under intervjun. Det
första sättet att använda sig av är att göra anteckningar under intervjun eller att göra en
ljudinspelning. Väljer man det sist nämnda måste den som skall intervjua ha
intervjupersonernas tillstånd. (Patel & Davidsson, 2003)
4.2.
Urval
För att genomföra mina intervjuer och observationer vände jag mig till en förskola och
fokuserade på en avdelning. Mitt val av avdelning diskuterades i samråd med
specialpedagogen i verksamheten, detta pga. att hon känner till vilken verksamhet som
bedrivs i förskolan och för att hon vet vilka pedagoger som har störst erfarenhet av barn i
behov av särskilt stöd och barn inom autismspektrum. Specialpedagogen berättade att
pedagogerna på denna avdelning har stor erfarenhet av barn i behov av särskilt stöd och
erfarenhet av barn inom autismspektrum. Att jag valde en 1-3 års avdelning var inte medvetet
utan valet av avdelning berodde på att det på just denna avdelning fanns ett barn inom
autismspektrum.
Efter samtal med pedagogerna på avdelningen kom vi fram till att jag skulle få följa två
pedagoger på avdelningen som båda har erfarenhet av barn inom autismspektrum.
I min undersökning har jag valt att intervjua två pedagoger och i mina observationer har det
förekommit tre pedagoger. Pedagogerna som jag har intervjuat och observerat är alla
21
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
kvinnor. Urvalsgruppens ålder varierar mellan 30-60 år. Pedagogerna på avdelningen är alla
förskollärare som av lagt sin examen på universitet eller högskola.
4.3.
Datainsamling
Här beskriver jag hur mitt material är inhämtat till min undersökning. Mitt syfte är att jag
genom det inhämtade materialet får svar på mina frågeställningar.
För att kunna genomföra mina intervjuer och observationer fick jag förbereda mig genom att
skicka ut informationsbrev till alla berörda parter på förskolan. Min första kontakt på
förskolan var rektorn som jag skickade ett mail till för att hon i sin tur kunde ge mig tillåtelse
till att genomföra min undersökning. Jag informerade även specialpedagogen i verksamheten.
Jag samtalade med pedagoger på avdelningen som min undersökning skulle äga rum där jag
också frågade om tillstånd till att spela in intervjuerna. Jag hängde upp ett informationsbrev
till alla föräldrar på avdelningen med kontaktuppgifter till mig om det var något som de
funderade över.
Mina intervjuer är utformade i en låg grad av standardisering som är vanligt vid kvalitativ
intervju. Det som är viktigt att tänka på enligt Patel & Davidsson (2003) är att täcka alla
delområden. Som intervjuare är det viktigt att tänka på i vilken ordning som jag skall ställa
frågorna . Mina intervjuer är utformade enligt ”trattekniken” att jag börjar med stora öppna
frågor för att så småningom gå över till mer specifika. (Patel & Davidsson, 2003) En bra
teknik att använda enligt Patel m.fl. (2003) för att värma upp intervjupersonen.
Alla intervjuer som genomförts har spelats in med hjälp av en diktafon. Syftet med att samla
in information på detta sätt är att underlätta mig som intervjuar och spara tid genom att jag
inte behöver anteckna allt som pedagogen berättar. Tillstånd att få spela in de som jag
intervjuade gavs första gången som jag kontaktade avdelningen. Materialet till mina
observationer har samlats in genom anteckningar av mig under vissa specifika tillfällen.
22
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
4.4.
Genomförande
I början av min undersökning informerades rektor, specialpedagog, pedagoger och föräldrar
på förskolan genom mail och blanketter som jag lämnade och genom samtal med berörda
parter. Här framgick det tydligt vad min undersökning handlade om och syftet med den.
Specialpedagogen och pedagogerna på förskolan hjälpte mig in på vilket område som jag
skulle belysa och tipsade om vart jag kunde hitta bra material till min undersökning.
Jag har valt att fokusera på en förskola och två pedagoger på en avdelning som har stor
erfarenhet av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd och arbete med barn inom
autismspektrum. Jag valde att genomföra både enskilda och gemensamma intervjuer för att se
hur pedagogerna kunde komplettera varandra under intervjun.
Eftersom att mina frågor är baserade på öppen karaktär inleddes intervjuerna med att
intervjupersonerna fick berätta om sina erfarenheter kring mitt område som jag ville
undersöka. Att använda sig av öppen karaktär i intervjuer handlar om att frågorna kretsar
kring tre stora teman: din livshistoria, din yrkeshistoria och ditt aktuella yrke. (Pérez Prieto
m.fl., 2003) Mina frågor har formulerats på följande vis: Berätta om dig själv, vem är du?
Hur kom det sig att du blev förskollärare? Vad har du för utbildning? Beskriv arbetsmetoder
som ni använder för barn i behov av särskilt stöd? (Alla frågor finns i bilaga 4) I mina
intervjuer är jag en aktiv lyssnare. Syftet med det är att fokusera på de enskilda
erfarenheterna, lyfta fram olika röster i berättelserna som uppstår och konkritisera dem. (Pérez
Prieto m.fl., 2003)
Mina intervjuer är inspelade med en diktafon som jag nämner ovan, materialet har sedan förts
över via sladd till datorn som jag därefter transkriberat. (All information i diktafonen har
först över via sladd in i datorn där jag sedan har skrivit ned dem på papper)
Som jag nämnde i inledningen av metodkapitlet har jag använt mig av ostrukturerade
observationer. Att använda sig av denna form är bra när jag som forskare skall inhämta så
mycket information som möjligt kring ett visst problemområde. (Patel, R och Davidsson, B.,
2003) I ostrukturerade observationer förkommer det heller inget observationsschema utan
istället gäller det att registrera ”allt” som jag uppfattar. (Patel, R och Davidsson, B., 2003)
Genom att jag valde att vara en deltagande observatör kom jag närmare hela gruppen på
avdelningen och jag hjälpte till i verksamheten i vissa situationer. Att observera allt jag ser är
23
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
omöjligt men jag skrev ned nyckelord så jag visste vilka områden jag berörde under mina
observationer. Dessa nyckelord var t ex vid samlingen: frukt, pratapparat, PECS-bilder, för att
komma ihåg vad det var jag hade sett. Jag observerade tre olika pedagoger på avdelningen i
tre omgångar. Efter varje observation skrev jag rent det jag hade sett. Eftersom att jag
observerade tre olika pedagoger återkom jag tre gånger till avdelningen för att så tydligt som
möjligt i lugn och ro kunna observera hur varje pedagog gick tillväga. Mina observationer tog
olika lång tid pga. att det kunde uppstå situationer på avdelningen som krävde att vi inte
kunde fortsätta våra observationer som vi hade tänkt för att pedagogerna fick anpassa sig efter
barngruppen och barnet med funktionshinder. Mina observationer förkommer både ute och
inne vilket medförde att jag inte alltid kunde ta med mig papper och penna, detta innebar att
jag i vissa fall fick avbryta min observation för att kunna gå in på avdelningen för att skriva
ned det jag upptäckte.
4.5 Dataanalys
Som jag nämnde ovan har jag använt mig av kvalitativa intervjuer, detta för att jag själv skall
kunna få en djupare kunskap om mitt syfte som jag vill undersöka. Enligt Patel (2003) är
denna metod krävande för att jag under hela min process använder mig av kontinuerliga
reflektioner, speciellt under min bearbetningsfas. Jag har intervjuat pedagogerna enskilt och
även tillsammans för att på så sätt se hur de båda pedagogerna kompletterar varandra.
I min bearbetningsfas gjorde jag löpande analyser när jag arbetade med min undersökning,
varje intervju analyserades direkt, detta för att jag skulle kunna bearbeta informationen rätt då
den låg färskt i mitt minne. Jag analyserade också varje intervju för att kunna förbättra min
egen teknik när jag intervjuar till nästa intervjutillfälle och också tydliggöra vissa frågor som
kunde missuppfattas av intervjupersonerna. Under varje intervju skrev jag ned stöd ord från
varje fråga som intervjupersonen svarade på, detta för att jag själv skulle komma ihåg vad
personen svarade och för att jag skulle kunna komplettera med ytterligare frågor under min
intervju. För varje intervju som jag genomförde transkriberade jag resultatet samma dag, dvs.
allt som vi pratade om under inspelningen skrev jag ut och sammanfattade. Efter varje analys
av mina intervjuer fortsatte mitt arbete med att få till ett resultat.
24
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Jag analyserade varje intervju ytterligare genom att föra ett resonemang kring det som
pedagogerna hade berättat och hur jag själv ser på det hela. Varför jag valde att gå tillväga så
här är att jag på detta sätt kan binda ihop resultatet av mina intervjuer med mina egna
argument. Jag väljer ut det viktigaste innehållet för mitt syfte.
Jag fortsatte att analysera mina intervjuer och koppla dem till mitt syfte för att på så sätt se om
jag hade fått tydliga svar på mina frågeställningar som kunde svara på mitt syfte. Den
viktigaste data från mina intervjuer sammanfattades och presenteras som löpande text i mitt
resultat där jag varvar med citat från både de enskilda intervjuerna och den gemensamma
intervjun.
Tillsist analyserade jag all färdig data (text) för att se om det fanns några likheter eller
skillnader från de olika intervjuerna. Jag letade efter om det hade uppstått några nya
funderingar hos mig eller nya fenomen hos intervjupersonerna eller om det som
intervjupersonerna berättade var motsägelsefullt. Det var här som mina underrubriker i
resultatdelen växte fram. Jag skapade rubriker efter mina svar som jag hade fått från mina
intervjuer och vägde dem mot vad jag var ute efter i mitt syfte och mina frågeställningar.
Mina observationer är ostrukturerade, vilket enligt Patel (2003) är viktigt om jag som forskare
vill inhämta så mycket information som möjligt på ett visst område. Eftersom att jag valde
ostrukturerade observationer förekommer det heller inget observationsschema, utan här
handlade det om att jag skulle registrera allt som jag såg. Eftersom att jag valde att vara en
deltagande observatör innebar det att jag vid varje observationstillfälle var delaktig i
verksamheten som förkom på avdelningen. Patel (2003) s. 89 skriver att ”även ostrukturerade
observationer kräver förberedelser och noggranna överväganden.” Patel (2003) menar också
att jag som observatör måste vara tränad på vad som skall observeras. Här vill jag vara extra
tydlig med att visa att jag endast skall observera hur pedagogerna på avdelningen arbetar och
att jag inte skall observera några barn. Jag fick före varje observation påminna mig själv om
det etiska och jag endast skall observera pedagogerna. Enligt Patel (2003) finns det tre frågor
att förhålla sig till i en observation:
Vad ska jag observera?
Hur ska jag registrera observationerna?
25
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Hur skall jag som observatör förhålla mig?
När jag har observerat har jag utgått från dessa frågeställningar vid varje observationstillfälle,
där jag varit inställd på att observera endast pedagogerna, jag har registrerat allt jag sett med
hjälp av papper och penna och jag har varit en deltagande observatör.
För att kunna analysera varje observation skrev jag ned vissa nyckelord för att kunna komma
ihåg vad det var som jag hade observerat, t ex vid samlingen skrev jag ned orden frukt,
pratapparat, PECS-bilder. Det var ett bra hjälpmedel för mig pga. att jag var en deltagande
observatör och på så vis lätt kunde glömma bort vad det var för något som jag hade sett.
Under min bearbetningsfas under mina observationer satte jag mig ned direkt efter varje
observation och skrev ned det som jag hade sett och upplevt. Med undantag från den gången
som jag observerade ute, där jag fick avbryta min observation för att gå in och skriva ned det
som jag hade sett. Som jag nämnde i kapitlet tidigare antecknade jag inget av mina
observationer ute, detta pga. av vädret. Efter varje observation skrev jag ned mitt resultat
direkt och sammanställde all data som framkommit under observationen. Efter varje analys av
mina observationer fortsatte mitt arbete med att få till ett färdigt resultat.
Jag fortsatte att analysera varje observation och många egna tankar växte fram om det som jag
hade sett och fått uppleva och hur jag kunde relatera detta till mitt syfte och mina
frågeställningar. I samband med att varje observation ägde rum växte det också fram tre
huvudrubriker som jag visar i mitt resultat.
4.5.
Etiska överväganden
Under arbetets gång har jag följt Humanistisk-samhällsvetenskapliga Forskningsrådets etiska
rekommendationer. (Vetenskapsrådet, 1991) Detta är ett forskningskrav som innebär att
kunskaper utvecklas och fördjupas och metoder förbättras. Som forskare är det viktigt att inte
utsätta undersökningspersonerna i uppsatsen för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse
eller kränkning. Det har då bildats ett krav som kallas för individskyddskravet.
(Vetenskapsrådet, 1991) Individskyddskravet innefattar fyra huvudkrav som är
grundläggande inom forskning, dessa är: Informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. (Vetenskapsrådet, 1991) För mig var det viktigt
att betona mitt användande av Forskningsrådets etiska rekommendationer genom att jag
26
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
endast har observerat pedagogernas arbete i verksamheten. Genom att använda mig av dessa
rekommendationer skyddas individen, dvs. de barn som är i behov av särskilt stöd.
Min undersökning har inneburit några etiska överväganden, där det handlat om vem/vilka
som skall delta i mina observationer. Jag har tagit hänsyn till varje enskild individ där
föräldrar lämnat sitt medgivande att deras barn får delta i mina observationer. Jag har också
tagit hänsyn till all personal i verksamheten, rektor, specialpedagog och förskollärare som
blivit informerade av mig om vilket syfte min undersökning har och vad jag har gjort de
gånger jag har besökt verksamheten. Alla som deltagit i min undersökning (pedagoger) går
under Konfidentialitetskravet som innebär att jag har uteslutit uppgifter som skulle kunna göra
det möjligt för en utomstående att identifiera dem.
27
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
5. Resultat
5.1.
Presentation av pedagoger
I min undersökning har jag förhållit mig till två pedagoger i mina intervjuer och tre pedagoger
i mina observationer som alla är utbildade förskollärare vid Högskola och Universitet. Två av
dem har stor erfarenhet av barn i behov av särskilt stöd. Pedagogerna Anna och Maria
(fingerade namn) har bidragit med en helhet till mitt arbete genom att de deltagit i mina
intervjuer och observationer. Pedagogen Ida (fingerat namn) har bidragit med resultat i mina
observationer.
Mitt resultat kommer att presenteras i tre olika områden där jag har valt att intervjupersonerna
skall berätta om sina egna erfarenheter kring tre stora teman: din livshistoria, din
yrkeshistoria och ditt aktuella arbete.(Pérez Prieto m.fl., 2003) Jag kommer också att
presentera mina frågeställningar i resultatet och besvara dem.
5.2.
Livshistoria
Pedagogen Anna har haft en bra uppväxt med mycket barn omkring sig. Hennes intresse för
barn har funnits med sedan hon var liten genom att hennes mamma har varit dagbarnvårdare.
Anna har under sin uppväxt varit med och hjälp sin mamma och hennes intresse för barn blev
starkare under hennes uppväxt. Hennes intresse för barn i behov av särskilt stöd har alltid
funnit med i hennes tankar – ”Jag har alltid haft ett intresse på detta område”. Hennes
erfarenheter av personer i behov av särskilt stöd kommer från när hon var yngre och
sommarjobbade med vuxna med funktionshinder och när hon arbetade på en förskola med ett
barn med cp-skada.
Pedagogen Maria har lång erfarenhet av barn. När hon var 12-år började hon att passa barn i
sitt grannskap och arbetade mycket som barnflicka i sina ungdomsår. Hennes intressen för
barn väcktes här och insåg att hon ville jobba med barn. På sina sommarlov arbetade hon
mycket som barnflicka hos olika familjer. Under hennes uppväxt var hon omgiven av många
familjer, där hon hjälpte till att passa deras barn. Maria hade många tankar under sin
28
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
ungdomstid där hon funderade på att utbilda sig till lågstadielärare när hon blev stor.
5.3 Yrkeshistoria
Anna började läsa till förskollärare direkt efter gymnasiet. Efter avslutade studier
springvickade hon ett halvår innan hon fick två års anställning som resurs för ett barn med cpskada. ”Jätte roligt eftersom att det är ett område som jag under min utbildning hade ett
intresse för”. Efter dessa två år var hon föräldraledig och startade sedan upp en förskola där
hon befinner sig idag. Anna har arbetat på samma avdelning sedan hon startade upp förskolan.
Under sin studietid var Anna inriktad på att jobba med barn i förskoleklass. Hon kände sig
hemma på detta område då hon hade en fantastisk praktikplats på en förskola där hon arbetade
i en 6 års grupp då det på den tiden fanns 6 års grupper kvar på förskolan. Hennes tankar var:
”det är ju det här jag vill jobba med”. Men när hon gjorde sin slutpraktik på
förskollärarutbildningen blev hon placerad i en skola, nu hade 6-åringarna flyttat in i skolan.
Anna menar att det var en stor skillnad att ha 6-åringar som ren grupp i förskolan och på att
ha en 6-års grupp som var integrerad i skolan.
”Jag kände att det blev för stort för mig, kan jag inte säga om det
var den specifika arbetsplatsen eller om det var hela
organisationen i stort som inte passade mig. Jag kände att jag
ville ha mer på fötterna innan jag gav mig in i den typen av
verksamhet”. (Anna, 17/11 2010)
Eftersom att Anna kände sig osäker på verksamheten i skolan blev förskolan ett naturligt val
för henne. Att hon hamnade på en småbarnsavdelning var en slump, men något som hon växt
in i och trivs med hon känner att hon har hittat en mening med att jobba med de små barnen.
Hon anser att det är bra att variera sitt yrke med att jobba med barn i olika åldrar.
Pedagogen Maria kände tidigt i sitt liv att hon ville jobba med barn. Under sin
uppväxt jobbade hon som barnflicka och kände då ett stort intresse av att utbilda sig
29
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
till lågstadielärare, men hon föll tillbaka i verksamheten på förskola. När hon skulle
utbilda sig till förskollärare kom hon inte in på Högskolan, på den tiden var de
sökande tvungna att ha för praktik av yrket (6 mån praktik) för att kunna läsa till
förskollärare. Maria började istället jobba i en traditionell lekskola ett halvt år, efter
detta sökte hon in på nytt till förskollärarutbildningen men kom inte in, fortsatte då att
jobba kvar i lekskolan som ett extra stöd i barngruppen. Under sin utbildning på
förskollärarprogrammet arbetade hon parallellt i ett boende för utvecklingsstörda och
personer med funktionshinder där hon har mycket erfarenhet från.
”Utvecklas gör vi hela tiden, dels genom våra
kollegor och ny forskning om vår verksamhet..
Just nu går jag en spännande utbildning som
handlar om Småbarnspedagogik”. (Maria, 17/11
2010)
Maria anser att det är viktigt att variera sig i sitt arbete, tycker att det är positivt att arbeta på
olika arbetsplatser. Hon är mycket positiv till lärarstuderande som enligt henne tillför positiv
utveckling hos pedagogerna i verksamheten.
5.4 Det aktuella arbetet
Pedagogen Anna tycker att förskolan har utvecklats från att det från början har varit de
vuxna som bestämt vad barnen skall göra fram tills idag där de ser till vad barnen vill
göra och formar sig efter det. De arbetar efter barnens egen lust och drivkraft och inte
efter sina egna premisser. De resurser som finns på avdelningen är dels en fysisk resurs
(en extra personal) som alltid finns på plats när det finns barn i behov av särskilt stöd på
avdelningen. En stor tillgång för avdelningen är specialpedagogen i verksamheten. Det
finns också ett samarbete med Barnhabiliteringen på sjukhuset.
”Specialpedagogen har lättare att förstå ur ett
grupperspektiv medan barn-hab som bara fokuserar
30
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
på individen och inte på hela barngruppen”. (Anna,
17/11 2010)
Pedagogen Maria berättar att både hon och Anna var med och startade upp förskolan och i
början hade de många tankar om vad de ville med sin verksamhet, vad de tyckte var viktigast
med sin verksamhet. Det som de alltid ha arbetat med är bemötandet av barn och föräldrar.
”Vi sätter familjen i fokus, se hela familjen och inte bara
till det enskilda barnet. Se till hela familjens behov”.
(Maria, 17/11 2010)
Maria tycker att deras specialpedagog spelar en stor roll i deras verksamhet där de får stöd
och hjälp och hon vägleder pedagogerna i deras arbete i verksamheten.
5.5 Arbetsmetoder som tillämpas i verksamheten för barn
inom autismspektrum
Anna berättar att den första metoden som de introducerade i verksamheten var TAKK
(Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) som är ett stöd i talet. För att
pedagogerna på avdelningen skulle lära sig att kommunicera med TAKK kom det en
pedagog från en annan förskola som berättade för pedagogerna hur de arbetar med tecken
som stöd och introducerade metoden för dem med enkla tecken. Den enklaste vägen att gå är
att introducera TAKK i barnets matsituation. Anna menar att matsituationen är bra då alla
barn är samlade och har fokus på den vuxna. Inlärningen av TAKK förstärks också genom
själva måltiden. Barnet ber om något som det är sugen på, motivationen är stark och
belöningen kommer direkt.
”Det är lättare för barnet att ta till sig då det ofta blir mycket upprepning”. (Anna,
17/11 2010)
31
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Anna och de andra pedagogerna på avdelning ansåg sig få ett lyckat resultat av denna metod
hos barnen på avdelningen och speciellt hos de som är i behov av särskilt stöd. TAKK
fångade uppmärksamhetens hos barnen när pedagogerna gjorde något med händerna
samtidigt som de pratade.
”Barnen fick en extra tydlighet i pedagogernas tal när de använde sig av
tecken som stöd för att kommunicera med barnen”. (Anna, 17/11 2010)
Samtidigt som de introducerade TAKK i verksamheten startade pedagogerna ett samarbete
med Barn-hab där de fick en utbildning i hur de skulle bemöta barn inom autismspektrum.
Utbildningen i TAKK rörde nätverket runt barnet i behov av särskilt stöd, familj, nära
anhöriga och personal i förskolan. Alla träffades på kvällstid, 6-8 tillfällen,
där de då fick lära sig TAKK. Pedagogerna på avdelningen fick tillgång till en bok om
TAKK som de använder sig av i sin verksamhet när de kommunicerar med barn i behov av
särskilt stöd. Anna och hennes kolloger har lärt barnen de tecken som de själv kan och tecken
som de anser att barnet kan ha användning av.
”Alla individer är olika och det gäller att varje enskild individ får ett
system anpassat efter sina egna behov. Därför kan aldrig en pedagog i
förväg bestämma vilka tecken som är bäst för barnet att lära sig”. (Anna,
17/11 2010)
Anna och hennes kolleger märkte att det barn som var i behov av särskilt stöd inte
började att teckna själv och de fick i samråd med barn-hab komma på en annan
kommunikationsmetod för att kunna samspela och kommunicera med barnet. Det
var då de introducerade PECS.
PECS är ett bildsystem som jag har nämnt tidigare. För att införa detta gällde det att
pedagogerna fick vara metodiska, Anna och hennes kollegor införde det när de satt vid
bordet. Här satt pedagogen på ena sidan bordet och barnet mittemot, detta för att få
ögonkontakt med varandra. Anna placerade något framför sig som hon visste att barnet ville
32
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
ha t ex en banan, när barnet sträckte sig efter föremålet hjälpte barnets ”hjälphand” (en annan
pedagog som står bakom barnet) till och fångade upp barnets hand som placerade kortet med
en banan på och lämnade det till Anna. Efter det läser Anna på kortet där det t ex står: ”Jag
vill ha banan” och sedan ger Anna barnet bananen. Den här metoden kallas för att Prompta
och betyder att i inlärningssituationen agera som ett hjälpjag åt barnet, den vuxne som leder
inlärningssituationen behöver då inte ha dubbla roller, dvs. behöver inte hjälpa barnet att göra
rätt. Enligt Anna är det viktigt att inte ha dubbla roller som pedagog vid inlärningen utan att
det istället krävs två pedagoger, annars kan det skapa förvirring hos barnet vid
inlärningsprocessen. Anna berättar att det är så barnet lär sig att använda metoden PECS. Det
som är viktigt att göra enligt Anna när en pedagog skall lära barnet PECS är att vara i en
känd miljö för barnet och det svåra är sedan att få barnet att använda PECS utanför den
kända miljön.
Metoden ”Lust att lära” är ett individuellt anpassat inlärningsmaterial där det finns ett
samarbete mellan hemmet, förskolan och habiliteringen. Metoden går ut på att alla parter
samarbetar kring barnets inlärning och kommunikation. För att samarbetet skall bli så bra så
möjligt träffas alla parter varannan vecka och pratar om hur det har varit den senaste tiden
och hur de skall arbeta framåt för att barnet skall nå en positiv utveckling. I metoden
förekommer det ”jobbstunder” där pedagogerna går iväg med barnet till ett speciellt
arbetsrum och presenterar olika moment för barnet. Anna berättar om deras metod som
innehåller olika lådor med material som de presenterar för barnet. Anna och hennes kollegor
anser att detta är en viktig metod som är positiv för barnets utveckling och de kan se att
barnet går framåt i sin utveckling när det gäller samspel och kommunikation med andra.
Anna och Maria berättar att de arbetar mycket kring denna metod och den bygger upp deras
verksamhet för barn inom autismspektrum.
Pedagogerna Anna och Maria säger att pedagoger som arbetar med barn inom
autismspektrum skall arbeta strukturerat med barnet så att det finns en arbetsplan som
pedagogerna följer och där det finns moment där barnet känner igen sig. Innan Anna och
Maria införde dessa
metoder märket de att de barn som var i behov av särskilt stöd inte var fokuserade på något
33
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
speciellt i verksamheten, det fanns inga uppgifter där de kunde ta sig an och hålla fast vid en
stund. Att införa de olika arbetssätten tar tid och det krävs mycket tålamod från personalen i
verksamheten. Dessa arbetssätt går ut på att pedagogerna upprepar varje enskilt moment
många gånger innan barnet förstår vad det skall göra. Både Anna och Maria berättar att det är
viktigt att allt får ta tid och att inte pedagogerna stressar mellan olika övningar. Allt som den
vuxne vill att barnet skall göra måste delas in i små steg, för inget kommer gratis menar
Anna, tar den vuxne ett för stort skutt förstår inte barnet vad den vuxne menar. Innan Anna
och Maria gick över till PECS höll de på med TAKK i cirka ett år.
När Anna tittar på vilka för- och nackdelar som finns med TAKK och PECS menar hon att
TAKK är en metod som är enkel för barnet om det kan kommunicera med det själv då det
inte blir begränsad av sin arbetspärm som förekommer vid PECS användningen. Däremot är
PECS lätt för vems som helst att förstå, då bilden talar om vad barnet vill göra. För att kunna
använda sig av tecken vid kommunikation med andra människor gäller det att den
utomstående lär sig metoden först innan den kan kommunicera med det.
Maria berättar att TAKK är positivt och det fungerar som ett bra hjälpmedel för alla barn,
speciellt för små barn som inte har ett utvecklat språk. Enligt Maria bidrar tecken till att
barnet fokuserar sig mer och som pedagog upplever hon att barnet tittar mer på henne och
koncentrerar sig på vad den vuxne gör. Maria anser att barn i behov av särskilt stöd får en
bättre kontakt med de andra barnen genom användandet av TAKK. Övriga barn i gruppen är
delaktiga i användandet av TAKK och PECS.
”De blir nyfikna på vad vi håller på med. Metoden gynnar alla
barn oavsett om det är i behov av särskilt stöd eller inte”. (Maria,
17/11 2010)
Maria anser att det är skillnad om det finns ett barn med en specifik diagnos, då kan
pedagogen titta tillbaka på arbetet och de metoder som andra vuxna har använt sig av för att
kommunicera och samspela med barnet. Finns det ingen diagnos på barnet som är i behov av
särskilt stöd gäller det att personalen i verksamheten provar sig fram till vad som passar det
34
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
barn som de har i sin verksamhet. Som Anna nämnde tidigare anser Maria att personalen i
verksamheten är öppna för nya idéer och att de låter processen med barnet ta tid.
”Barnet måste få möjlighet att tala om vad det vill göra så att inte
pedagogerna framkallar det de tror att barnet vill göra”. (Maria, 17/11
2010)
Maria anser att det viktigaste i hela processen kring barn i behov av särskilt stöd är att det
finns ett bra samarbete mellan förskola och föräldrar. Det är viktigt att alla litar på varandra så
att barnet kan känna sig trygg och säker i verksamheten.
5.6 Effekter på arbetsmetoder
Anna är positiv till det resultat som hon och hennes kolloger har uppnått för barn i behov av
särskilt stöd. De har märkt att deras olika arbetssätt har fått barnen i barngruppen att förstå
talspråk bra, vilket de inte gjorde till en början. Tack vare att pedagogerna i verksamheten har
tecknat samtidigt som de pratar har barnen i gruppen fått en förståelse för vad som kommer
att ske i verksamheten. Pedagogernas erfarenhet av barn inom autismspektrum har utvecklats
och de märker att deras arbetsmetoder har bidragit till en positiv utveckling hos barnen.
Metoden TAKK innehåller mycket upprepning och det har bidragit till att det barn inom
autismspektrum som Anna och hennes kollegor har träffat har lärt sig vad det är som kommer
att ske när pedagogerna tecknar olika moment som de skall göra i verksamheten. TAKK gör
det lättare för barnet att förstå vad det är som hände. Anna och hennes kolloger har också
märkt att barn inom autismspektrum riktat en större uppmärksamhet när pedagogerna tecknar.
”Barnets förståelse för talspråket har växt genom att vi i personalen
använt tecken när vi talar med varandra”. (Anna, 17/11 2010)
Anna berättar att deras olika arbetssätt som de har i verksamheten får olika respons från
35
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
barnet inom autismspektrum. Deras arbetssätt från metoden ”Lust att lära” får barnet att hålla
fokus på de olika momenten som Anna och hennes kollegor presenterar för barnet. Hon
berättar att det finns tre olika faser i denna metod som barnet kommer in i under arbetets
gång. Den första fasen som barnet kommer in i brukar ta tid, det är ett nytt moment som
barnet måste acceptera. Här är det viktigt enligt Anna att pedagogen låter barnet ta god tid på
sig, barnet kan i början visa ett starkt motstånd vilket ger utlopp i ilska och aggression, det är
då viktigt att pedagogen är lugn och fortsättar att presentera metoden för barnet. Den andra
fasen som barnet kommer in i är mycket positiv och barnet vill bara hålla på att arbeta med
denna metod och inget annat. Den tredje fasen är en vilopaus då barnet mer eller mindre har
blivit avtrubbad och inte längre visar något intresse för aktiviteten som det har fått lära sig.
”Här kan ilska uppstå igen om pedagogen fortsätter med metoden då
barnet inte längre vill vara med. Barnet kan istället gå ut från
arbetsrummet och fortsätta med någon annan aktivitet som för barnet
är roligare”. (Anna, 17/11 2010)
Anna berättar att när barnet inte samtycker kan det också ta sina PECS-bilder och gå ut från
arbetsrummet och lägga dem på golvet för att visa att det inte samtycker med pedagogerna.
Pedagogen Maria anser att alla deras arbetsmetoder har en positiv utveckling på barnet och
känner att barnets utveckling går framåt. Däremot kan hon känna att det är många krav
uppifrån och utifrån där det finns personer som vill se en snabbare förändring än den som
finns nu. Maria menar att pedagogerna i verksamheten ibland har fått direktiv från t ex
habiliteringen som de anser att pedagogerna skall arbeta med, men att Maria och hennes
kollegor då ansett att metoderna inte varit passande för barnet. Maria menar att det finns
moment som inte passar för barnet än pga. att barnet först måste skapa en grund innan det
kan lära sig detta. Maria och hennes kollegor har också sagt ifrån och förklarat att deras
verksamhet på förskolan skall vara rolig för barnet, barnet skall få känna lust att lära sig nya
moment och inte ett tvång till att lära sig. Hon menar att hon och hennes kollegor också
måste variera sin verksamhet och se till att barnet har det bra och att det kan umgås med de
36
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
andra barnen. Maria anser att deras arbetssätt har fört fram barnet i dennes kommunikativa
utveckling, men vill poängtera att barnet också visat motstånd inför vissa nya moment som
någon annan bestämt att barnet skall öva på. Hon menar att pedagogen direkt märker om
barnet har blivit avtrubbat eller om det inte vill genomgöra övningen som det blir tillsagd att
göra. Maria blickar tillbaka till arbetslådorna som de arbetar med, barnet har på senare tid
blivit uttråkad så att det inte vill arbeta klart med den första lådans innehåll utan går istället
över till låda nr.2. ”Barnet hoppar direkt över till det roligaste momentet i lådorna”.
Maria berättar att det är viktigt som pedagog att se till barnets bästa och vill barnet hoppa
över till en annan låda först är det viktigt att låta barnet göra det istället för att det ska bli
olyckligt.
”Det går inte att öva in moment hela tiden utan vi och
barnet måste få ta en paus och ha roligt i verksamheten”.
(Maria, 17/11 2010)
5.7 Samarbete mellan föräldrar, kollegor och övrig personal i
verksamhet
I detta kapitel presenterar jag ett resultat av pedagogernas arbetsmetoder som måste fungera
för att barnet skall komma framåt i sin kommunikativa utveckling.
Pedagogen Anna anser att både hon och hennes kollegor har ett bra och nära samarbete med
alla föräldrar i verksamheten. Det finns föräldrar som berättar mycket om sig själva och sin
situation hemma och det finns föräldrar som pratar mindre, men hon tror att alla är nöjda med
verksamheten och hur personalen arbetar.
Samarbetet mellan kollegorna på avdelningen är mycket bra. Anna berättar att när de först
kom i kontakt med barn inom autismspektrum så var det hon som tog på sig ansvaret för
barnet. Detta pga. att barnet är känslig för nyanser vid inlärning så fungerar det inte att det är
olika pedagoger som presenterar metoder på olika sätt. Gör pedagogerna på detta vis enligt
37
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Anna förstör de barnets inlärning. Anna valde att arbeta ensam från början för att se vart det
leder. Anna känner att det blev ett positivt resultat av hennes arbete med barnet under en hel
termins gång. När Anna märkte att barnet hade lärt sig alla rutiner i arbetsmomenten släppte
hon in personal efterhand så att även de kunde ta del av barnets inlärningssätt. Anna menar att
från början när det fanns en extra grundbemanning (pedagog) i verksamheten kunde
pedagogerna på avdelningen stämma av med varandra hur långt de hade kommit med barnets
inlärning, men nu sedan ett år tillbaka har förskolan minskat på grundbemanningen från 3,5
personal till 3,0. Anna menar att när de var 3,5 personal kunde de lägga mycket mer kvalitet i
inlärningen för barnet. Nu hinner pedagogerna inte prata med varandra på samma sätt. Det
förekommer ingen fungerande arbetslagsplanering längre.
”Det blir lite mer stafettpinne. Pedagogerna lämnar över materialet
till varandra men vi hinner inte prata med varandra om vart vi har
kommit med materialet och hur barnet reagerar på det”. (Anna,
17/11 2010)
Anna menar att det finns också en risk med att ha avdelningsplanering när det finns barn i
behov av särskilt stöd då pedagogerna bara fokuserar på dessa barn och inte den övriga
barngruppen.
Pedagogen Maria anser att hon och hennes kollegor har en bra relation med föräldrar och
övrig personal i verksamheten. Deras samarbete med olika instanser har varit gott och både
hon och hennes kollegor känner att de också kunnat säga ifrån när det har blivit för mycket
påtryckningar uppifrån.
5.7.1 Samspel och kommunikation i verksamheten
Anna och Maria menar att det är viktigt att pedagogen anpassar miljön till barnen i
barngruppen så långt det är möjligt oavsett behov. När vi pratar om kommunikation och
samspel med barn är det viktigt att den vuxne är tydlig och kommunicerar på ett sätt så att
38
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
barnet förstår. Som pedagog enligt Anna och Maria är det viktigt att vara lyhörd för vad
barnen menar och att barnen får nå fram med sitt budskap. Att barnen utrycker sig korrekt
har inte stor betydelse utan det är viktigare att de vågar uttrycka sig bland andra.
Anna och Maria berättar att när de arbetar med barn i behov av särskilt stöd måste de tänka
på att anpassa miljön efter barnets behov och inte deras eget. Uppgiften kan ibland vara svår
menar de, då storleken på barngruppen är stor, med tanke på antal relationer som finns att
upprätthålla och mängden intryck som barnet utsätts för. Detta är enligt Anna och Maria
avgörande för om miljön är lämplig eller inte för barnet. Därför tror de att det i särskilda fall
kan vara lämpligt med en placering på anpassad avdelning för barn i behov av särskilt stöd.
På en anpassad avdelning förekommer det färre barn och vuxna och det finns tillgång till
personal med särskild kompetens eller erfarenhet av den aktuella funktionsnedsättningen.
Anna och Maria understryker dock att det inte behöver vara en specialförskola/avdelning
med enbart barn med funktionsnedsättningar, utan gärna en blandad barngrupp. Anna och
Maria lyfter fram att det existerar en skola för alla hos dem, men det betyder inte att alla gör
samma saker eller på samma sätt.
Anna och Maria berättar att deras arbete på avdelningen delas upp mellan alla i arbetslaget.
”Alla turas om att följa det barn som har behov av en vuxen som
stöd. På avdelningen är det viktigt att det är tydligt vem som är med
barnet. Risken är annars att resursen flyter ut i barngruppen i stället
för att komma barnet till gagn”. (Anna och Maria, 6/12 2010)
Den vuxne och barnet varvar mellan att delta i gruppverksamheten och att göra enskilda
aktiviteter som är anpassade för barnet. En person i arbetslaget är huvudansvarig för att sätta
upp nya mål och metoder för barnet tillsammans med habiliteringen och föräldrarna. Hur alla
pedagoger på avdelningen arbetar i detalj ser olika ut. Här kan både Anna och Maria se både
för- och nackdelar när hela arbetslaget är inblandat i barnets inlärning. Det positiva är att
barnet får generalisera olika kunskaper och färdigheter och lära sig saker på olika sätt.
Nackdelen är att nyinlärning tar längre tid när flera personer är inblandade.
39
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Anna och Maria berättar om att de samverkar med övriga avdelningar på förskolan morgon
och kväll och under semesterperioder. Samarbete finns kring traditioner som de firar under
året, men det förekommer inget samarbete som berör erfarenhetsutbyte med tanke på barn i
behov av särskilt stöd. Anna och Maria är tydliga med att lyfta fram att ansvar för deras barn i
behov av särskilt stöd aldrig läggs på personal på annan avdelning. Ordinarie personal måste
alltid finnas på plats för barnet.
Både Anna och Maria är överrens om att de har goda relationer till varandra och sitt arbetslag.
”Vårt arbetslag är öppet och vi kan diskutera om allt. Här är vi
trygga och vi ger varandra styrka och stöd”. (Anna och Maria,
6/12 2010)
De är båda överrens om att de har ett bra samarbete med berörda parter och de har tagit hjälp
av Specialpedagogiska skolmyndigheten där alla förskollärare fick utbildning i att använda
sig av datorer vid arbetet med barn av funktionsnedsättning.
I min avslutning på intervjun med Anna och Maria frågar jag varför de har valt att arbeta med
just dessa metoder för barn inom autismspektrum.
Anna och Maria märket ganska snabbt att deras sätt att kommunicera med barnet i behov av
särskilt stöd inte fungerade som det skulle göra, de valde då att vända sig till
specialpedagogen i verksamheten och frågade om det fanns möjlighet att få lära sig tecken
som stöd då de båda trodde att det skulle vara ett bra alternativ för barnet. Att välja TAKK
(Tecken som alternativ kompletterande kommunikation) hade en positiv effekt på barnet.
Barnet och pedagogerna kunde genom TAKK delvis förstå varandra. Anna och Maria märkte
att barnet utvecklade en förståelse genom TAKK men att barnet själv inte kunde utveckla
förmågan att själv teckna. För att barnet skulle komma vidare i sin utveckling införde
pedagogerna då PECS (Picture Exchange Communication system) som fungerade bra för
barnet, vilket de fortfarande använder sig av idag. Det förkommer även idag ett nytt
kommunikationssätt på avdelningen i form av pratapparat. Istället för att som i PECS lämna
40
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
ifrån sig bilder trycker barnet på en bild på pratapparaten och ett meddelande spelas upp.
Tanken med både PECS och pratapparat är att barnet skall kunna lockas till att själv tala.
5.8 Resultat från observationer
Här beskriver jag mina resultat från tre observationer av pedagogerna på förskolan (Anna, Ida
och Maria) som jag fått följa under tre förmiddagar. Jag har observerat hur pedagogerna
arbetar med barn i behov av särskilt stöd under samlingen, arbetssituationer, måltiden och
utevistelsen.
Under samlingen använde sig pedagogen Anna av pratapparaten, då barnet som inte har
talförmåga tryckte på den bild på pratapparaten spelades ett meddelande upp som förmedlade
vad det ville göra. Genom att meddelandet spelades upp kunde de andra barnen i gruppen
höra vad barnet sade för något. På detta vis gör pedagogerna barnet delaktigt i samlingen med
de andra barnen.
I matsituationen använde pedagogerna sig av metoden PECS-bilder. Här använde sig
pedagogen Ida av PECS-pärmen som innehåller bilder med olika slags maträtter. Här får
barnet möjlighet att plocka fram den bild som föreställer den maträtt som barnet vill ha på sin
tallrik. För pedagogen Ida blir detta tydligt då hon ser vad barnet vill ha. Ida kan sedan
kombinera PECS-bilderna tillsammans med sitt eget tal så att de andra barnen kring
matbordet förstår vad barnet vill ha för något. Varje gång som barnet ville ha något nytt på
sin tallrik var Ida noga med att barnet tog upp PECS-remsan, där det stod: Jag vill ha…,
tillsammans med en bild på det som barnet villa ha på sin tallrik.
När pedagogerna kommunicerar med barnet ute använder de sig av TAKK vilket alla
pedagoger på avdelningen tycker fungerar bra för barnet och dem själva. Här tecknade både
Anna och Maria för barnet vart de ska gå när de kommer utanför dörren. Pedagogerna Anna
och Maria berättar att de tydligt kan märka när barnet inte vill göra något som de tecknar.
Genom deras användande av olika kommunikationsmedel känner båda Anna och Maria att
barnet nu kan välja en egen aktivitet genom användandet av PECS. Barnet väljer nu om det
vill gå, måla, jobba, läsa en bok eller gå ut genom de olika PECS-bilderna. I
41
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Arbetssituationerna när barnet skall jobba med olika arbetslådor använder pedagogerna sig av
Babblarna, som är färglada figurer som gör språkträningen med barnen till ett roligt moment
under barnets inlärning. Pedagogerna använder sig av en av de fyra böckerna som ingår i
serien och bygger upp en lärsituation till ett specifikt barn. Vid varje lärtillfälle med
Babblarna är pedagogerna noga med att barnet berättar för dem vad Babblarna gör med hjälp
av PECS-bilderna. Detta måste alltid ske innan pedagogerna går vidare till nästa moment i
övningarna.
42
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
6. Diskussion
Syftet med mitt arbete var att undersöka vilka arbetsmetoder pedagoger på förskolan kan
använda sig av för att främja kommunikation och samspel med barn inom autismspektrum. I
undersökningen valde jag att fokusera på en förskola och två pedagoger som har stor
erfarenhet av barn i behov av särskilt stöd. Under arbetets gång har jag fått följa dessa
pedagoger och belyst viktiga faktorer som spelar in vid arbetet med barn inom
autismspektrum.
6.1 Metoddiskussion
Mitt val av ämne har kretsat kring barn i behov av särskilt stöd som jag läst mycket om under
min utbildning på Karlstads universitet. Min filosofi är att alla barn som går i förskolan skall
få sina behov tillgodosedda oavsett om barnet är i behov av särskilt stöd eller inte. I Lpfö98
står det att förskolan vilar på en demokratisk grund och att all verksamhet skall utformas efter
grundläggande demokratiska värderingar. (Lpfö98) Det är viktigt att alla pedagoger som
arbetar i förskolan har ett etiskt förhållningssätt och visar alla barn respekt då jag är en viktig
förebild. Under arbetets gång känner jag att jag gärna hade observerat de barn i behov av
särskilt stöd för att själv kunnat se vilket resultat olika arbetssätt har visast sig på barnet. Men
av hänsyn till barnet som redan befinner sig i en utsatt situation valde jag istället att intervjua
och observera pedagogerna på förskolan och hur de introducerar olika metoder för barn i
behov av särskilt stöd. Att genomföra en sådan undersökning som jag har gjort handlar om att
ta hänsyn till de etiska principer som tas upp av Vetenskapsrådet (1999) . Det är extra viktigt
om du som forskare väljer att göra en undersökning om barn i behov av särskilt stöd.
Mitt val av metod känner jag mig nöjd med. Jag valde att genomföra både enskilda och
gemensamma intervjuer pga. att jag ville se hur mina intervjupersoner kunde komplettera
varandra till mina frågeställningar. Jag anser att om jag bara hade valt att genomföra enskilda
intervjuer så är det inte säkert att jag hade fått ett sådant resultat som jag fick. Det är många
43
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
gånger lätt att personen som blir intervjuad kan glömma bort vissa detaljer som har betydelse
för själva undersökningen, därför känner jag att det är bra att komplettera med gemensamma
intervjuer med så att alla kan flika in med kunskaper under samtalets gång. Jag tycker att jag
fått fram relevant material som uppfyller mitt syfte och det är viktigt att veta att mitt resultat
inte passar på alla individer. Mitt resultat kan tolkas som ett hjälpmedel som blivande och
verksamma pedagoger i förskolan kan använda sig av för att främja kommunikation och
samspel hos barn inom autismspektrum. Jag är nöjd med mina observationer och jag anser att
jag har valt den variant av observation som passar min undersökning bäst. Jag har hela tiden
haft fokus på pedagogernas arbetssätt. Dock kan jag lyfta ett varningsfinger till mig själv då
jag från början till slut valde att vara en deltagande observatör. Varför jag valde att vara
deltagande i mina observationer var pga. att skulle jag själv få prova på dessa metoder skulle
jag på så sätt ge ett trovärdigt intryck på att dessa metoder fungerar i verkligheten. Det som
jag inte tänkte på var att jag inte insåg att jag kunde missa viktig information till mitt resultat
då jag var upptagen med att prova på olika kommunikations metoder. Jag valde från början
att göra ostrukturerade observationer då jag som observatör måste registrera allt jag ser. Att
då välja att vara en deltagande observatör kan då innebära att jag på så vis missa ögonblick
som uppstår när jag provar på de olika arbetsmetoderna. Sammanfattningsvis kan jag säga att
jag tror att detta kan ha påverkat mitt resultat och att jag skall tänka på att istället vara en icke
deltagande observatör. Trots detta känner jag att jag har uppfyllt mitt syfte och mina
frågeställningar.
6.2 Resultatdiskussion
Min litteratur har hjälpt mig under arbetets gång då jag har fått en större kunskap om vad
autism är för något och hur jag som pedagog kan arbeta i förskolan för att främja
kommunikation och samspel med barn inom autismspektrum. Jag anser att jag har fått fram
viktigt material i mitt resultat som kan hjälpa pedagoger inom förskolan för att hjälpa barnet i
dess kommunikativa utveckling. Blickar jag tillbaka till min litteraturgenomgång känner jag
att det material som jag presenterade där stämmer bra med mitt resultat som jag har fått fram
genom intervjuer och observationer. Genom arbetets gång har jag fokuserat den största delen
44
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
av mitt material på arbetsmetoderna TAKK och PECS. De alternativa metoderna ”Lust att
lära” och ”Tidiga insatser för barn inom autismspektrum” har kommit i skym undan och jag
är inte riktigt nöjd med mitt resultat. Från början var det tänkt att jag skulle lägga lika mycket
fokus på alla arbetsmetoder men pga. att jag inte fick tillgång till allt material som jag från
början blivit lovad fick jag då välj att lägga mer fokus på det material som jag hade tillgång
till. Jag kan känna att min litteraturdel och mitt resultat stämmer överrens till viss del men att
de också skiljer sig åt pga. att jag i mitt resultat fick lägga fokus på TAKK och PECS.
Forskningen som jag har presenterat i mitt arbete visar att tidiga insatser för barn inom
autismspektrum resulterar i att barnet blir mer aktivt i sin familj och
samhälle. (Mannberg & Bromark, 2003) Jag anser att användandet av olika metoder (TAKK
och PECS) för att kommunicera med varandra gynnar alla barn i barngruppen och det är ett
bra hjälpmedel att använda sig av när ett barn inte har ett utvecklat talspråk, speciellt på en
småbarnsavdelning. Pedagogerna i mina intervjuer anser att de kan använda sig av tecken som
stöd till hela barngruppen för att göra sitt talspråk extra tydligt när de kommunicerar med
barnen. Genom att tillämpa dessa metoder blir det ett naturligt kommunikationsmedel för alla
i barngruppen.
Mannbergs & Bromarks forskning visar att pedagoger själva får undersöka hur och vilka
metoder som är lämpliga för det barn som de arbetar med. (Mannberg & Bromark, 2003) Mitt
resultat visar hur pedagoger kan gå tillväga för att främja den kommunikativa utvecklingen
hos barn inom autismspektrum. Pedagogerna i mina intervjuer har i samråd med
barnhabiliteringen, specialpedagog och föräldrarna till barnet bestämt vilka arbetsmetoder
som passar dem bäst. Här kan jag tydligt se skillnader i den tidigare forskningen som inte tar
upp nätverket kring barnet så tydligt som det framkommer i mina intervjuer. Pedagogerna i
mina intervjuer har stor erfarenhet av barn inom autismspektrum och de menar att alla barn är
olika. TAKK är en metod som ger barnet stöd i talet och det fångar uppmärksamheten när
pedagogen gör något med sina händer. Men alla barn har inte en egen förmåga att kunna
teckna själv och då är det bra om du som pedagog väljer att tillämpa ett annat alternativ så att
barnet kommer framåt i sin utveckling. TAKK är ett kommunikationssätt som kan vara svårt
att förstå om du inte har lärt dig det från början vilket då kan skapa problem med
kommunikationen i samhället. PECS är ett bildsystem som med en gnutta fantasi gör att andra
45
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
människor ändå kan förstå sammanhanget. (Intervju med Anna, 17/11 2010) Pedagogerna
Anna och Maria som jag har intervjuat anser att det är viktigt som pedagog väga både för och- nackdelar med de olika kommunikationssätten och att följa med i den forskning som
finns. Att hjälpa barnet i ett tidigt skede i livet gör att det får en positivare utveckling i
framtiden och bidrar till en mer naturlig ingång i skolvärlden.
I mitt resultat framgår det att arbetet med barn i behov av särskilt stöd kräver tid, tålamod och
engagemang. Anna och Maria menar att som pedagog skall det finnas ett intresse för att få
barnet till att komma framåt i sin utveckling, du skall inte genomföra en uppgift bara för att
du måste. De menar att det finns en rädsla hos många pedagoger när det handlar om att få ett
barn i behov av särskilt stöd i sin barngrupp. Anna och Maria anser att många tror att barn i
behov av särskilt stöd kräver mer än andra barn, vilket gör att de andra barnen i barngruppen
inte får lika mycket tid av pedagogerna som barn i behov av särskilt stöd får. De menar att
som pedagog kan du ibland slitas mellan hopp och förtvivlan och inte veta om du har en
meningsfull verksamhet för alla barn eller några få.
Forskaren Anders Gustavsson (2000) gjorde en studie om hur människor med funktionshinder
kategoriseras av andra i samhället. I studien framkom det en negativ och kränkande syn från
människor i samhället som inte såg någon mening med livet, för människor med
funktionshinder. (Gustavsson, 2000) Argumenten som Gustavsson (2000) har fått fram kan
också spela in hur pedagoger i verksamheten ser på barn i behov av särskilt stöd, enligt Anna
och Maria. Jag blev direkt nyfiken på hur det kommer sig att dessa argument fortfarande lever
kvar bland oss i samhället. Det gamla synsättet från förr kan fortfarande sitta kvar i dagens
samhälle och den kan ibland uppstå i verksamheten hos pedagoger som inte har någon
kunskap av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd, enligt Anna och Maria. I Sverige på
tidigt 1900-tal placerades funktionshindrade på anstalter där de ansågs som oförmögna att ta
hand om sig själva, de var beroende av alla i sin omgivning. (Pettersson, 2000) Enligt Maria
och Anna handlar det om att ha ett öppet sinne och att visa att alla barn är unika och lika
mycket värda.
Mina intervjuer och observationer visar tydligt ett väl fungerande arbetslag där alla
46
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
pedagoger tar lika mycket ansvar. Enligt Anna och Maria är det mycket viktigt för att kunna
skapa en meningsfull verksamhet för alla barn som går där. Anna och Maria är medvetna om
hur deras arbetssätt påverkar hela barngruppen. De har fått prova sig fram till de metoder som
passar barn i behov av särskilt stöd bäst. De är också medvetna om att de är en verksamhet
där barn skall ha roligt och utvecklas efter sina egna behov. Som det framgår i mitt resultat
anser pedagogerna att det har varit mycket krav uppifrån och utifrån där det finns personer
som vill se en snabbare förändring hos barnet än den som finns nu. De direktiv som de har fått
har inte alltid varit anpassade för barnet vilket har medfört att de istället har valt att arbeta
med något annat. Pedagogerna har en stark förankring i Lpfö98 som genomsyrar hela deras
verksamhet.
”Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande.
Verksamheten skall vara trygg och lärorik för alla barn som
deltar. Förskolan skall erbjuda barnen god pedagogisk
verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet”.
(Lpfö98, s. 4)
6.2.1 Slutsatser
I mitt resultat har jag kommit fram till följande. De metoder som tillämpas för barn inom
autismspektrum varierar från individ till individ. Det handlar om att jag som pedagog får
prova mig fram till vilken metod som är bäst för barnet så att det kommer framåt i sin
kommunikativa utveckling. Alla individer är olika och det gäller att varje enskild individ får
ett system anpassat efter sina egna behov. Därför kan aldrig en pedagog i förväg bestämma
vilka metoder som är bäst för barnet att lära sig.
Effekterna på de olika arbetsmetoderna som jag har beskrivit i mitt resultat visar att
pedagogerna i mina intervjuer ser en positiv kommunikativ utveckling hos barnet. Däremot
kan de känna att det finns många krav uppifrån och utifrån från personer som vill se en
snabbare förändring än den som finns nu hos barnet. Stundtals har pedagogerna i mina
intervjuer fått direktiv från t ex habiliteringen där de anser att pedagogerna skall arbeta efter
andra arbetssätt. Pedagogerna i mina intervjuer menar att vissa metoder inte är lämpliga för
47
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
barnet då de anser att de inte har kommit dit än i barnets kommunikativa utveckling. Det som
Anna och Maria vill med sin verksamhet är att alla barn skall ha roligt på förskolan samtidigt
som alla moment skall vara lärorika.
Jag känner att jag under arbetets gång levt upp till mitt syfte och visat vilka arbetsmetoder
som pedagoger på förskolan kan använda sig av för att främja kommunikation och samspel
hos barn inom autismspektrum. Eftersom att alla barn är olika och graden av funktionshinder
varierar är det svårt att säga vilka metoder som passar bäst för barn inom autismspektrum.
Som pedagog handlar det om att ha ett nära samspel med barnets föräldrar och att prova sig
fram när det gäller att tillämpa rätt metod för varje enskild individ. Detta beskrivs tydligt i
mitt resultat i kap 5.7 och 5.7.1 där pedagogerna trycker på ett nära samspel med alla i
verksamheten och med föräldrar och övriga personer som ingår i barnets nätverk. Alla barn
svara olika på varje metod och detta är något som varje pedagog måste ta hänsyn till i sitt
arbete. Det är viktigt att gynna barnet i dess situation och inte tillämpa en metod som är
gynnsam för dig som pedagog. Däremot kan mitt arbete visa vilka möjligheter det finns att
arbeta med för att främja kommunikation och samspel hos barn inom autismspektrum. Mitt
arbete belyser ett viktigt ämne som det inte talas mycket om men som ändå finns bland oss.
Jag är för en skola för alla så länge det är gynnsamt för alla barn. Jag tycker att det är viktigt
att visa samhället att människor med funktionshinder är individer de också och att de är lika
mycket värda som alla andra. Vi lever på 2010-talet och vi skall ta vara på de möjligheter
som erbjuds i livet.
Försök att se möjligheterna i verksamheten och inte hinder med att det börjar ett barn i
behov av särskilt stöd i barngruppen. Värna om alla barn och se till att skapa en trygg och
lärorik tillvaro för dem på förskolan.
48
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Referenslista
Asmervik, S., Ogden, T. & Rygvold, A-L. (2001). Barn med behov av särskilt stöd. Lund:
Studentlitteratur.
Bengtsson, K. (2006). Talandet som levd erfarenhet: En studie av fyra barn med Downs
syndrom. Doktorsavhandling, Karlstad: Karlstads universitet.
Bergh, M. & Bergsten, C. (1998). AKK på rätt nivå: Att träna och använda Alternativ
Kompletterande Kommunikation. Stockholm: Handikappsinstitutet.
Utholm, I. (2007). Att möta barn i behov av särskilt stöd. I Liber (Red.), Barn med
störningar inom autismspektrat (ss. 112-130, 2 uppl.), Stockholm: Liber AB.
Beyer, J. & Gammeltoft, L. (2000). Autism och lek. Stockholm: Liber AB.
Brodin, J & Lindstrand, P. (2007). Perspektiv på IKT och lärande: för barn, ungdomar och
vuxna med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Cohen, S. (2000). Fokus på autism: vad vi vet, vad vi inte vet och vad vi kan göra för att
hjälpa barn med autism. Stockholm: Cura.
Gustavsson, A. (2000). Handikapp och synsätt, principer och perspektiv. I M. Tideman
(Red.), Utvecklingsstörningens sociala innebörder och förståelseformer (ss. 47-65). Lund:
Studentlitteratur.
Heister-Trygg, B. (2002). Kommunikation i grupp: för barn och ungdomar med
talhandikapp. Malmö: Författaren och Hjälpmedelsinstitutet.
Patel, R & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
49
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Pérez, H. (2003). Från förskola till skola: berättelser från ett forskningsprojekt. I H. Pérez
Prieto, F. Sahlström, H. Melander, H (Red.), Lärarintervjuer i FISK-projekt (ss. 163-192).
Uppsala: Pedagogiska institutionen.
Peterson, G. (2000). Funktionshinder och handikapp. I M. Tideman (Red.), Specifik och
generell lagstiftning (ss. 208-223). Lund: Studentlitteratur.
Powell, S. & Jordan, R. (1998). Autism: leka, lära och leva. Stockholm: Cura.
Svenska Unescorådet Utbildningsdepartementet (2001). Salamancadeklarationen och
Salamanca
+ 5. Svenska Unescorådets skriftserie nr.1/2001
Utholm, I. (2007). Att möta barn i behov av särskilt stöd. I Liber (Red.), Barn med
störningar inom autismspektrat (ss. 112-130, 2 uppl.), Stockholm: Liber AB.
Elektroniska referenser
Autism & Asperger förbundet. (2010). Vad är autism: Diagnoser. Hämtad från:
www.autism.se (101122)
Hatten Förlag. (2008). Hattenbladet: Om tecken- och språkträning nr.3. Hämtad från:
www.hattenforlag.se/index.asp?textid=435 (101122)
Landstinget i Värmland. (2010). Lust att lära: Mångsidiga intensiva insatser för små barn
inom autismspektrum. Hämtad från: www.liv.se (101130)
Rapport från Barn – och ungdomshabiliteringen. (2006). Beteendeterapeutisk intensivträning:
Uppföljning av förskolebarn vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Uppsala län. Hämtad
från: http://www.lul.se/upload/1305/rapport36_screen.pdf (101124)
50
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Lpfö98. (1998). Läroplanen för förskolan Lpfö98. Hämtad från:
http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f00770077007700340
02e0073006b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a00380030003800300
02f00770074007000750062002f00770073002f0073006b006f006c0062006f006b002f007700
7000750062006500780074002f0074007200790063006b00730061006b002f00520065006300
6f00720064003f006b003d0031003000360037/target/Record%3Fk%3D1067 (101115)
Embregts, P., van Nieuwenhuijzen, M. (2009). Social information processing in boys with
autistic spectrum disorder and mild to borderline intellectual disabilities. (Elektronisk
version). Bilingualism: Journal of Intellectual Disability Research, 53(11), 922-931.
Geiger, M., Travis, J. (2010). The effectiveness of the Picture Exchange Communication
System (PECS) for children with autism spectrum disorder (ASD): A South African pilot
study (Elektronisk version). Bilingualism: Child Language Teaching and Therapy, 26(1), 3959.
Artikel från Helsingborgs dagblad. (2009). Lyckad satsning på barns språk. Hämtad från:
http://hd.se/angelholm/2009/02/12/lyckad-satsning-paa-barns-spraak/
Johansson, C., Reftel, K. (2007). TAKK-tecken är bra för alla barn. Hämtad från:
www.lararnasnyheter.se/sites/default/files/pdfarch/SP_07_02_07_s40-41.pdf (101126)
Vetenskapsrådet. (1999). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (101130)
Citat hämtat från en person med autism
Sinclair, J. (1992). Bridging the gaps: an inside-out view of autism. I Schopler, E. Mesibov,
G (Red.), High functioning individuals with autism. New York: Plenum Press.
51
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Bilaga 1
Intervjufrågor:
1. Berätta om dig själv, vem är du?
2. Hur kom det sig att du blev förskollärare? Intresse för ditt yrke?
3. Har du egna erfarenheter av barn i behov av särskilt stöd?
4. Vad har du för utbildning?
5. Hur ser ditt yrkesliv ut? Vart har du jobbat tidigare?
6. Hur ser din yrkesroll ut idag? Har den varit densamma hela tiden?
7. Hur ser förskolan ut? Vad vill ni med er verksamhet?
8. Vilka resurser har förskolan för barn i behov av särskilt stöd?
9. Beskriv arbetsmetoder som ni använder för barn i behov av särskilt stöd? Hur
introducerar ni dessa?
10. Beskriv för - och nackdelar med TAKK, PECS-bilder…
11. Vilka effekter har era arbetsmetoder på barn i behov av särskilt stöd?
12. Hur ser er relation ut med föräldrarna i verksamheten?
13. Hur ser samarbetet ut mellan kollegor på avdelningen och med övrig personal på
förskolan?
52
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Bilaga 2
Gemensam intervju
1. Berätta vad som är viktigast för er som pedagoger när ni kommunicerar med barnen?
2. Hur ser ni på barn i behov av särskilt stöd? Existerar en skola för alla?
3. Hur organiserar ni arbetet i er verksamhet för barn i behov av särskilt stöd?
4. Förekommer det samverkan med andra avdelningar på förskolan? Hur ser det ut?
5. Hur ser relationen ut mellan barn, föräldrar, personal, ledning, arbetslaget på
förskolan?
6. Förekommer det samverkan mellan olika myndigheter och hur ser den ut?
7. Varför har ni valt att fokusera på dessa metoder?
53
Arbetsmetoder som främjar kommunikation hos barn inom autismspektrum
Charlotte Stålhandske
Examensarbete inom lärarutbildningen
Karlstads Universitet, ht 2010
Bilaga 3
Hej alla föräldrar
Jag heter Charlotte Stålhandske och är lärarstuderande vid Karlstads universitet. Under några
veckor (45-48) kommer jag att finnas på era barns förskola för att samla bakgrundsdata inför
mitt examensarbete. Jag har fått tillåtelse av rektor och personal på förskolan.
Jag är intresserad av att veta mer om hur pedagogerna arbetar med kommunikation och
sampel med barnen. Jag kommer att observera pedagogernas arbetssätt och inte era barn.
All data som jag samlar in kommer endast att användas i mitt examensarbete, pedagoger och
annan personal på förskolan kommer inte att få tillgång till insamlad data. När studien är
genomförd kommer all insamlad data att förstöras. Alla namn på pedagoger och förskola
kommer att bytas ut när studien publiceras för att garantera anonymitet.
Min studie kommer att avrapporteras som ett examensarbete vid lärarutbildningen vid
Karlstads universitet och finnas tillgänglig att läsa vid www.kau.se/bibliotek .
Om det är något som ni funderar över i min studie kan ni kontakta mig via mail eller telefon.
Ni kan också prata med pedagogerna på avdelningen så kan de i sin tur förmedla era
synpunkter till mig.
Väl mött Charlotte Stålhandske.
Mail: [email protected]
Telef: XXXX-XXX XXX
54
