Martin Forster december 2006
Varför ska samhället erbjuda stöd till
föräldrar?
1. De barn som bråkar och bryter mot normer
löper störst risk att senare i livet få allvarliga
problem. Ingen annan riskfaktor är lika tydlig.1
Beteendebaserade samspelsprogram för
föräldrar är den bästa metoden för att minska
sådana problem hos barn. Ingen annan metod
har bättre forskningsstöd.2 Ännu bättre är det
om lärare får handledning parallellt med
föräldrarna.3
2. Socialstyrelsen beskriver samspelsprogram för
föräldrar och lärare som bästa metod för barn
med diagnoserna ADHD och DAMP, vid
sidan av medicinering.4 God tillgänglighet på
samspelsprogram kan fungera förebyggande
och avlastar därmed barnpsykiatrin.
3. Samspelsprogram har en positiv effekt på
föräldrars psykiska hälsa5 samt minskar risken
för barnmisshandel och vanvård.6
Vad är Komet?
Komet är ett exempel på ett samspelsprogram för
både föräldrar och lärare. Föräldrarna träffas i
små grupper vid 11 tillfällen och får träna på
olika kommunikationsfärdigheter och problemlösning, som de sedan jobbar vidare med i
hemuppgifter. Lärarna gör motsvarande, men
träffas bara vid sex tillfällen.
Varför ska man välja Komet?
• Komet för föräldrar är ett av tre
samspelsprogram som rekommenderas i en
aktuell rapport från Folkhälsoinstitutet.7
• Komet är utvecklat i Sverige till skillnad från
många program som kommer från
Nordamerika.
• Komet är det enda program som har
utvärderats i Sverige i studier med
kontrollgrupp. Dessutom är den stora
utvärderingen genomförd av utomstående
forskare.
• Komet är utvecklat i offentlig verksamhet utan
privata vinstintressen.
• Föräldramaterialet finns översatt till turkiska,
arabiska och somaliska.
• Komet finns i olika versioner för föräldrar,
lärare, tonårsföräldrar, föräldrar med sociala
svårigheter och snart även för
förskolepersonal.
• Komet har en central organisation med
kapacitet att utbilda och handleda personal
över hela Sverige.
Vilka resultat ger Komet?
• Utvärderingarna av Komet för föräldrar visade
att mängden problem i hemmet minskade med
ca 40 procent jämfört med kontrollgruppen.8
Det motsvarar resultaten hos de bästa
programmen i utländska utvärderingar.
• Alla föräldrar som deltagit i Stockholm har fyllt
i diagnosskattningar för ADHD och
trotssyndrom före och efter deltagande i
grupp. Symtomen inom dessa diagnoser
minskade signifikant.9
• Utvärderingen av Komet för lärare visade att
lärarna ger mer uppmuntran samt minskar tjat
och skäll än lärarna i kontrollgruppen. Det
tydligaste resultatet hos eleverna var att
kamratproblemen minskade.10
• Komet för lärare har även utvärderats för barn
med ADHD och DAMP. Eleverna i Komet
arbetade mer koncentrerat än eleverna i
kontrollgruppen.11
Martin Forster oktober 2006
Vilka familjer har deltagit i Komet för
föräldrar? 9
• Sedan hösten 2003 har enbart i Stockholm ca
1000 familjer och 450 lärare deltagit i
Kometgrupper.
• Av föräldrarna var 75 procent födda i Sverige,
41 procent skilda, 45 procent hade studerat på
högskola.
• Barnen var i snitt 6,5 år, en tredjedel var
flickor.
• Problemnivån hos barnen ligger mittemellan
medel i befolkningen och barn som får
behandling inom barnpsykiatrin.12
• Föräldrarna deltog i snitt på 90 procent av
Kometträffarna. Endast 13 procent hoppade av
helt.
• 99 procent av föräldrarna skulle
rekommendera Komet till andra föräldrar.
• Sedan starten 2003 har Komet lett till att
barnen som deltagit fått 17500 timmar mer
umgänge med sina föräldrar och 70 000
uppmuntrande guldstjärnor.
Vad tjänar samhället på Komet?
Det finns många vinster för föräldrar och barn av
att få en bra relation. Samhället kan också tjäna
stort ekonomiskt på förebyggande insatser som
Komet. Ett exempel:
Samhällskostnaden för en narkotikamissbrukare
kan uppskattas till 18 miljoner under en livstid.13
Av de 1000 barn som deltagit Komet i Stockholm
är en försiktig uppskattning att 16 barn räddats
från att utveckla missbruk.14 Tar man bort
kostnaden för Komet har samhället tjänat 285
miljoner kronor, enbart på den förebyggande
effekten mot missbruk. Motsvarande besparingar
finns t ex för minskad kriminalitet,
arbetsoförmåga och psykisk ohälsa.
1
T ex Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i
socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat.
Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete och
Gothia.
2
T ex Carr, A. (2000). What Works with Children and
Adolescents? A critical review of psychological interventions
with children, adolescents and their families. London:
Brunner-Routledge, eller Nock, M. K. (2003). Progress Review
of the Psychosocial Treatment of Child Conduct Problems,
Clinical Psychology: Science and practice, 10, 1-28.
3
T ex Webster-Stratton, C., and Reid, M. J. and Hammond, M.
(2004). Treating Children With Early-Onset Conduct
Problems: Intervention outcomes for Parent, Child, and
Teacher Training. Journal of Clinical Child and Adolescent
Psychology, 33, 105-124.
4
ADHD hos barn och vuxna (2002). Socialtyrelsen.
5
Barlow J, Coren E, Stewart-Brown SSB. Parent-training
programmes for improving maternal psychosocial health.
Cochrane Database of Systematic Reviews 2003, Issue 4. Art.
No.: CD002020. DOI: 10.1002/14651858.CD002020.pub2.
6
Barlow J, Johnston I, Kendrick D, Polnay L, Stewart-Brown S.
Individual and group-based parenting programmes for the
treatment of physical child abuse and neglect. Cochrane
Database of Systematic Reviews 2006, Issue 3. Art. No.:
CD005463. DOI: 10.1002/14651858.CD005463.pub2.
7
Bremberg, S. (2004). Nya verktyg för föräldrar – förslag till
nya former av föräldrastöd. Stockholm: Folkhälsoinstitutet.
8
Kling, Å., Sundell, K., Melin, L., Forster, M. (2006). Komet för
föräldrar. Utvärdering av två föräldraprogram för barn med
beteendeproblem. (In Press). och Hassler, M. & Havbring, L.
(2003). Föräldracirklar - en metod för att utveckla sitt
föräldraskap (FoU-rapport 2003:5).
9
Kling,, Å., & Sundell, K. (2006). Komet – ett stöd för
föräldrar. Föräldrars deltagande och upplevelser av
programmet Komet. (In Press). Verksamhetsutvärderingen
saknar kontrollgrupp till skillnad från övriga utvärderingar.
Resultatet ska därför tolkas med försiktighet.
10
Forster, M, Sundell, K, Melin, L, Morris, R. J., Karlberg, M.
(2006). A Randomized Controlled Trial of a Manualized
Behavior Management Intervention Targeting Students with
Behavior Problems. (In Press).
11
Nylin, A. & Wesslander, E. (2003). Lärarbaserade insatser
för elever med ADHD/DAMP/ADD-diagnos: en randomiserad
studie (FoU-rapport 2003:5).
12
Denn standardiserade problemskalan SDQ användes. Det
finns svenska normer för normalpopulation och patienter
inom barnpsykiatrin.
13
Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för
prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa (2004).
Socialstyrelsen.
14
Mark Lipsey har i metaanalyser beräknat sambandet mellan
tidiga beteendeproblem och problem senare i livet (t ex Lipsey
& Derzon,1998). En uppskattning baserat på Lipseys
beräkningar är ett samband r = .20 mellan de
beteendeproblem som barnen i Komet visar och framtida
missbruk, vilket motsvarar en minskning av framtida problem
med 4 procent om beteendeproblemen skulle försvinna helt.
Eftersom Komet ”bara” minskar beteendeproblemen med
knappt hälften så blir den framtida effekten av Komet en
minskning av problem med knappt två procent.
