PM
Läkemedelsförskrivning utifrån följsamhet
mot Skånelistan - Förstudie
Björn Jansson
Oktober 2014
1
Innehåll
1.
Sammanfattning .............................................................................................................................. 3
2.
Metod och genomförande .............................................................................................................. 3
3.
Syfte ................................................................................................................................................. 4
4.
Bakgrund ......................................................................................................................................... 4
4.1 Skånelistan..................................................................................................................................... 4
4.2 Reglering av jävsfrågor .................................................................................................................. 5
5.
Frågeställningar som skall besvaras - Iakttagelser: ......................................................................... 7
5.1
Hur är följsamheten mot Skånelistan i Region Skåne och hur kommuniceras listan mellan
olika enheter?...................................................................................................................................... 7
5.2
Hur arbetar Läkemedelsrådet med Skånelistan? .................................................................... 8
5.3
Vilka policys finns för kontakter med läkemedelstillverkarna och är dessa aktuella/
uppdaterade? ...................................................................................................................................... 8
5.4
Vilka incitament finns till att följa Skånelistan? Vilka sanktioner finns och har det någon
gång utdömts sanktioner?................................................................................................................... 9
6.
Slutsatser och bedömningar.......................................................................................................... 10
2
1. Sammanfattning
Den övergripande bedömningen och svarat på den övergripande revisionsfrågan baserad på
intervjuer och redovisade uppgifter är att följsamheten mot Skånelistan och dess Bakgrundsmaterial 1
är god och har ökat de senaste åren.
Den sammanfattande bedömningen är vidare att läkemedelsorganisationen har ett väl utbyggt
arbete och dokumentation vad gäller kommunikation/information kring Skånelistan samt hur
Läkemedelsrådet arbetar med Skånelistan. Vidare är policys och regler kring kontakter med
läkemedelstillverkarna väl uppdaterade och brett täckande. Förstudiens resultat föranleder inte
någon fördjupad granskning i dessa avseenden.
Vad gäller följsamhet mot Skånelistan noteras att de incitament som finns för att följa Skånelistan är
positiva (”morötter”) och sanktioner anges inte användas (utöver att om man väljer att inte följa man
kan drabbas budgetmässigt i de fall man har ett kostnadsansvar).
Vidare noteras att konstruktionen av Skånelistan med mjuka 2 rekommendationer kompletterade
med Bakgrundsinformation till stöd för förskrivarens beslut om val av läkemedel är intressant men
svårare att utvärdera vad avser följsamhet. Det anges t ex inte meningsfullt med den konstruktion
Skånelistan har att mäta följsamhet som en enkel kvot mellan rekommenderade läkemedel och
faktiskt utskrivna läkemedel för denna indikation 3. Någon tydlig uppföljning på detta sätt med
mätetal på Skånenivå för följsamhet mot Skånelistan anges inte heller finnas eller vara
ändamålsenlig.
Mycket talar för att den styrningsform Skånelistan innebär med betoning på dialog och motivering är
ändamålsenlig och att följsamheten är god. En fördjupad granskning av följsamheten mot Skånelistan
rekommenderas därför inte. En jämförande granskning med landsting som arbetar med mer direkt
styrande riktlinjer kan eventuellt vara motiverad. Vidare kan en granskning av skillnader mellan olika
enheters följsamhet mot Skånelistan vara intressant.
2. Metod och genomförande
Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer med berörda tjänstemän inom
Region Skåne. Rapporten är sakgranskad av berörda tjänstemän inom Region Skåne.
1
Skånelistan består både av en lista med förstahandsläkemedel och en bakgrundsbok. Skånelistan är inte bara
en lista med läkemedel. För enkelhets skull används här (där inte annat anges) begreppet Skånelistan för listan
med förstahandsläkemedel och Bakgrundsmaterial för bakgrundsboken.
2
Med mjuka avses här att styrningen inriktas på att motivera och informera om val av lämpliga läkemedel i
olika situationer. Detta kan dock vara väl så styrande när enheterna har ett ekonomiskt ansvar för kostnaderna
för förskrivna läkemedel.
3
Detta skulle också vara praktiskt svårt eftersom statistik över läkemedelsförskrivning inte kopplas till diagnos
och ett läkemedel som rekommenderas för en viss diagnos mycket väl kan vara ett som man rekommenderar
skall minska vid andra diagnoser.
3
Revisorskollegiets kontaktpersoner har varit Magnus Bergström, Hans Johansson och Marie Nielsén.
Projektledare från Revisionskontoret har varit Åsa Nilsson.
Bland viktigare dokument som granskats märks Skånelistan (2014), Bakgrundsmaterial till
Skånelistans rekommendationer 2014, Jävspolicy för Läkemedelsrådsorganisationen i Region Skåne
(2008-06-23) samt Checklista för jävssituationer (2009-10-22). Dessutom finns viktiga styrande regler
i överenskommelser om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården,
Läkemedelsindustrin, Medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin.
3. Syfte
Det övergripande syftet för denna förstudie är att utifrån ett patient-/medborgarperspektiv, granska
läkemedelsförskrivning utifrån följsamhet mot Skånelistan.
Förstudien skall också besvara följande frågeställningar:
1. Hur är följsamheten mot Skånelistan i Region Skåne och hur kommuniceras listan mellan
olika enheter?
2. Hur arbetar Läkemedelsrådet med Skånelistan?
3. Vilka policys finns för kontakter med läkemedelstillverkarna och är dessa aktuella/
uppdaterade?
4. Vilka incitament finns till att följa Skånelistan? Vilka sanktioner finns och har det någon gång
utdömts sanktioner?
4. Bakgrund
4.1 Skånelistan
Skånelistan har uppdaterats årligen sedan 1999. Senast har den reviderats för 2014 av
Läkemedelsrådet och dess terapigrupper. I Skånelistan rekommenderas de läkemedel som ska utgöra
grunden för behandling av vanliga kliniska tillstånd. På senare år har en allt större del av de resurser
som Region Skåne satsar på läkemedel gått till dyra preparat för relativt små patientgrupper med
svåra sjukdomstillstånd. Läkemedelsrådet har därför lagt allt mer fokus på hantering av komplicerade
behandlingar inom specialistsjukvården, behandlingar som inte kan omfattas av Skånelistan, dessa
återfinns i stället i Läkemedelsriktlinjer som publiceras på nätet 4.
Skånelistan innehåller alltså i huvudsak basläkemedel, läkemedel som förskrivs inom primärvården 5.
Skånelistan innehåller ett föreslaget läkemedel (”förstaläkemedel”). Bakgrundsmaterialet innehåller
rekommendationer hur man bör resonera vid val av läkemedel samt förslag på ”andraläkemedel” och
”tredjeläkemedel” etc vid olika sjukdomar och behandlingar. Denna konstruktion innebär att man
lämnar rekommendation till stöd för val av läkemedel som förskrivaren bör beakta. Vid intervjuerna
4
Se
http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Lakemedelsradet/Rekommendationer_riktlinjer/Lakemedelsriktlinjer/
5
Skånelistan används också inom specialistsjukvården och är ett gott stöd vid förskrivningen inom
specialistkliniker när basläkemedel eller andra läkemedel utanför det egna specialistområdet förskrivs.
4
framhålls att detta innebär att det vid en utformning som Skånelistans inte är meningsfullt att mäta
följsamheten i form av t ex en procentuell andel av de preparat som skrivs som också anges i
Skånelistan. Andra landsting anges i intervjuerna ha valt andra modeller t ex att räkna upp ett stort
antal läkemedel som är rekommenderade vid en viss indikation, varvid man anger att det är
meningsfullt att mäta följsamheten som en kvot utskrivna rekommenderade läkemedel vid en viss
indikation i förhållande till totalt utskrivna läkemedel för indikationen i fråga.
Skånelistan och dess bakgrundsmaterial är ryggraden i Läkemedelsrådets verksamhet. Skånelistan
anges påverka nästan alla skånska läkares dagliga arbete och dess rekommendationer
påverkar vid något tillfälle nästan alla skånska invånare. Preparatförteckningen i Skånelistan
domineras av basläkemedel vid folksjukdomar och syftet är att förskrivningen till ett stort antal
patienter, oavsett var behandlingen startar, skall följa dessa rekommendationer.
En målsättning för Skånelistan anges vara att skapa gemensamma stabila behandlingsstrategier för
alla inblandade – patienter, anhöriga och läkare – i såväl sluten- som öppenvård. Det viktigaste
urvalskriteriet för de läkemedel som har tagits upp på listan anges vara den medicinska
ändamålsenligheten i form av klinisk effekt. När värderingarna utmynnat i flera medicinskt likvärdiga
alternativ, anges att kostnadsaspekten varit avgörande vid val av rekommenderat preparat. I de fall
där dokumentation gällande miljöpåverkan föreligger anges att även hänsyn tagits till denna.
Till Skånelistan 6 finns som nämnts också ett Bakgrundsmaterial som ger vägledning för hur
förskrivaren bör resonera i vissa mer ovanliga kliniska situationer när man måste söka sig utanför
listan, eftersom Skånelistan inte är fullständigt täckande. I bakgrundsmaterialet ingår också några
kapitel för vilka specifika rekommendationer saknas på Skånelistan, Fetma och Fysisk aktivitet samt
ett separat avsnitt om Måltal för läkemedel.
Skånelistan och dess bakgrundsmaterial omfattar bara en del, om än en stor och viktig sådan, av
Läkemedelsrådets rekommendationsarbete. Terapiriktlinjer kring flera vanliga sjukdomstillstånd har
publicerats och uppdateras regelbundet på nätet under www.skane.se/lakemedelsradet/vprogram .
4.2 Reglering av jävsfrågor
Grundläggande reglering för hur offentlig myndighets relationer till andra aktörer skall skötas ges i
lagstiftningen främst Regeringsformen 1 kap 9 § (som anger att de som arbetar inom en
förvaltningsmyndighet har att iaktta saklighet och opartiskhet i sitt uppdrag) och Förvaltningslagen
(11 och 12 §§ där det anges att när jäv föreligger vederbörande inte äger rätt att delta i beslut i ett
ärende, yttra sig eller närvara, samt att jävssituationer skall protokollföras).
Vidare har Region Skåne 2010 beslutat tillämpa en överenskommelse om samverkansformer mellan
läkemedelsföretag och den offentliga hälso- och sjukvården och dess medarbetare enligt en
rekommendation 2010-11-12 från Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Överenskommelsen har
träffats mellan Läkemedelsindustriföreningen (LIF) och SKL. Överenskommelsen reglera bl a
formerna för produktinformation, terapiinriktad utbildning och vetenskapliga sammankomster.
6
Skånelistan består både av en lista med förstahandläkemedelsmedel och en bakgrundsbok. Skånelistan är inte
bara en lista med läkemedel. För enkelhets skull används här (där inte annat anges) begreppet Skånelistan för
listan med förstahandsläkemedel och Bakgrundsmaterial för bakgrundsboken.
5
Särskilt anges att sponsring av planeringskonferenser eller enskild klinks utbildning ej är tillåten
vidare regleras samverkansprojekt mellan hälso- och sjukvården och läkemedelsindustrin.
2013 har dessa regler kring samverkan utvecklats ytterligare i en ny överenskommelse som bl a
behandlar serviceinformation, produktinformation, sammankomster, konsultation och uppdrag,
samarbetsprojekt, frågor kring att vara referenskund, marknadsundersökningar, upphandling,
stipendier och donationer 7.
Utöver dessa regler som gäller alla verksamma inom Region Skåne finns specifika regler för de som
ingår i Läkemedelsrådsorganisationen (LRO) i form av bl a en jävspolicy och checklista för
jävssituationer.
Jävspolicyn för Läkemedelsrådsorganisationen (LRO) i Region Skåne är från 2008. Syftet med policyn
är att förtydliga de spelregler som ska gälla vid alla kontakter med läkemedelsindustrin. Målet är att
LRO alltid skall vara en trovärdig organisation som respekteras av alla vid kontakter med
läkemedelsindustrin. Jävspolicyn utgår från den reglering som finns i lag och hänvisar till
grundläggande regler i Regeringsformen 1 kap 9 § (som anger att de som arbetar inom en
förvaltningsmyndighet har att iaktta saklighet och opartiskhet i sitt uppdrag och bl a skall de som
ingår i LRO självmant anmäla omständigheter som kan rubba förtroendet för opartiskheten) och
Förvaltningslagen (11 och 12 §§ där det anges att när jäv föreligger vederbörande inte äger rätt att
delta i beslut i ett ärende, yttra sig eller närvara, samt att jävssituationer skall protokollföras). Vidare
anges i jävspolicyn ett antal tilläggsregler: 1) Alla som deltar i LRO:s arbete skall årligen lämna en
jävdeklaration på en speciell blankett, 2) Enstaka kontakter med extern part skall löpande
jävsanmälas på särskild blankett, 3) När jäv föreligger skall personen ej delta i beslut i ärendet
(jävssituationen skall protokollföras), 4) I samband med information och utbildning i LRO:s regi skall
eventuellt jävsgrundande kontakter öppet deklareras, 5) LRO får aldrig sammankopplas med
industriintressen, 6) Fortbildning får ej sponsras av läkemedelsindustrin eller annan extern part.
Vidare anges i jävspolicyn ett antal exempel på situationer som kan utgöra risk för jäv, bl a
deltagande utbildning eller vetenskaplig sammankomst arrangerad av industrin för att marknadsföra
produkter etc. Det betonas vidare att vid deltagande i kliniska prövningar samtliga
överenskommelser och ersättningar ska deklareras offentlig samt att Region Skåne ytterst hanterar
de ekonomiska ersättningarna.
Läkemedelsrådet har utarbetat en checklista för jävsituationer (2009-10-22). I denna anges ett antal
typsituationer som kan innebära jäv i terapigrupps- och läkemedelsrådsarbetet. Checklistan anges
vara ett komplement till jävspolicyn. Checklistan avser Läkemedelsrådsorganisationen (LRO) och
utgår från jävsreglerna i förvaltningslagen 11 och 12 §§. Utgångspunkten är att den enskilde själv
7
Överenskommelse om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården,
läkemedelsindustrin, Medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin (Sveriges Kommuner och
Landsting, Läkemedelsindustriföreningens Service AB, Swedish Medtech och Swedish Labtech, november
2013).
6
skall vara uppmärksam på och ge tillkänna omständigheter som kan utgöra jäv. Nya medlemmar i
LRO skall fylla i en jävsdeklaration innan medverkan i LRO. Alla medlemmar skall årligen per 1 januari
lämna en jävsdeklaration på en speciell blankett. I jävsdeklarationen deklareras alla större åtaganden
mot extern part. Jävsanmälan som avser enstaka kontakter av mindre omfattning skall lämnas
löpande. Bland företeelser som innebär jäv anges ”omfattande ägarengagemang i
läkemedelsföretag”, ”stadigvarande tjänsteförhållande eller konsultuppdrag åt extern part”,
adjungering till styrelseuppdrag, professur eller andra uppdrag som via arbetsgivaren innebär ett
anställningsförhållande till industrin (med undantag för kliniska prövningar), sponsring av
kongressresor, oskälig ersättning för föreläsningar samt att uppträda med sitt namn kopplat till rollen
i LRO i alla samarbeten med industrin. Vidare anges ett antal fall som kan innebära jäv (t ex
deltagande i industrins advisory board, vetenskapliga råd, referensgrupper mm, särskilt om
deltagandet inte sker inom ramen för den ordinarie anställningen hos huvudmannen). Det anges
vidare att ledamot av terapigrupp som har eller de senaste två åren har haft forskningssamarbete
med läkemedelsföretag inte deltar i bedömningen av dennes produkter. Om det bedöms viktigt att
bevaka industriarrangerad utbildning eller vetenskaplig sammankomst, bör deltagandet finansieras
av Läkemedelsrådet eller arbetsgivaren och ska först godkännas av arbetsgivaren.
5. Frågeställningar som skall besvaras - Iakttagelser:
5.1 Hur är följsamheten mot Skånelistan i Region Skåne och hur
kommuniceras listan mellan olika enheter?
I intervjuerna anges att följsamheten mot Skånelistan är god. Man betonar dock att det inte är
meningsfullt att mäta följsamheten i något enkelt mätetal eftersom Skånelistan och dess
bakgrundsinformation mer är utformat som ett helhetsstöd till förskrivarna inte som en uttömmande
lista på rekommenderade läkemedel.
Kommunikationen till enheterna kring Skånelistan följer enligt intervjuerna en årlig process där i
början av året alla med förskrivningsrätt får Skånelistan och Bakgrundsmaterial. Under året har
Enheten för Läkemedelsstyrning ett stort antal besök på olika vårdenheter där man diskuterar såväl
enhetens förskrivningsmönster som Skånelistan och följsamheten mot Skånelistan. 2013 gjordes mer
än 900 sådana besök, samtliga vårdenheter inom primärvården besöktes liksom ett stort antal
kliniker inom sjukhusvården. Utöver skriftlig kommunikation och besök har Läkemedelsenheten även
en hemsida med information som löpande uppdateras och där bl a Läkemedelsriktlinjerna finns.
Vårdenheterna kan också följa sin egen förskrivning via statistik som finns som en applikation 8. Vid
intervjuerna betonas betydelsen av att läkemedelsarbetet är integrerat i linjen och att det nätverk
som terapigrupperna har också fungerar som en viktig källa till information och kommunikation.
Vidare ger Enheten för läkemedelsstyrning ut en särskild läkemedelsbulletin som finns såväl på nätet
8
På detta sätt redovisas bl a kvalitetsindikatorerna när det gäller läkemedel i hälsovalet och en redovisning av
förskrivning av antibiotika som är en återkoppling till målen.
7
som i pappersformat i vilken man bl a informerar kring förändringar i Skånelistan 9. I intervjuerna
anges vidare att det är av stor betydelse att det redan i journalsystemen framgår vilka läkemedel som
är rekommenderade på Skånelistan.
Vid intervjuerna anges att följsamheten mot Skånelistan är hög och ökande vilket anges bl a visas
genom den låga kostnadsutvecklingen för läkemedel. Följsamheten mot Skånelistan anges i
intervjuerna vara ett ”icke-problem”. Det anges dock att följsamheten mot Skånelistan varierar
mellan enheter på ett sätt som inte alltid är motiverat.
5.2 Hur arbetar Läkemedelsrådet med Skånelistan?
Läkemedelsrådets arbete med Skånelistan anges i intervjuerna kunna beskrivas som en årlig process.
Processen börjar under våren med träffar mellan terapigrupperna och läkemedelsföretagens
representanter bl a annat i form av en Hearing. I detta skede hämtar terapigruppera in information
som skall ligga till grund för förslag till förändringar i Skånelistan och dess Bakgrundsinformation.
Mot denna bakgrund utarbetar de olika terapigrupperna förslag till förändringar av Skånelistan och
dess Bakgrundsinformation. Beslut fattas sedan under hösten av Läkemedelsrådet kring Skånelista
och Bakgrundsinformation för följande år. Efter nyår distribueras Skånelistan och
Bakgrundsinformation. Träffar genomförs med vårdenheter där förskrivningsmönster, Skånelistan
och Baggrundsinformationen diskuteras och denna diskussion blir också en input i det fortsatta
arbetet med nästa revidering. När nya läkemedel/patentutgångar tillkommer under året lämnar
terapigrupperna en rekommendation om plats i terapin. Skånelistan är ett ständigt levande
dokument som anpassas efter omvärldsförändringar i form av t ex nya läkemedel, patentutgångar
och Tandvårds- och läkemedelsverkets arbete med omprövningar.
5.3 Vilka policys finns för kontakter med läkemedelstillverkarna och är
dessa aktuella/ uppdaterade?
Av intervjuer och dokument framgår att regleringen av kontakter mellan verksamma inom hälso- och
sjukvärden är utformade på ett alltmer heltäckande sätt.
Grundläggande reglering för hur relationer skall skötas ges i lagstiftningen främst Regeringsformen 1
kap 9 § (som anger att de som arbetar inom en förvaltningsmyndighet har att iaktta saklighet och
opartiskhet i sitt uppdrag) och Förvaltningslagen (11 och 12 §§ där det anges att när jäv föreligger
vederbörande inte äger rätt att delta i beslut i ett ärende, yttra sig eller närvara, samt att
jävssituationer skall protokollföras).
9
Se t ex
http://www.skane.se/Upload/Webbplatser/Lakemedel/For_vardgivare/Lakemedelsbulletinen/2014/LB_1_201
4.pdf
8
Region Skåne har vidare ett eget regelverk som delvis består i att man antagit överenskommelser
som förhandlats fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). De grundläggande reglerna
omfattar alla verksamma inom hälso- och sjukvården. Till detta kommer särskilda regler som primärt
avser de som är verksamma inom Läkemedelsrådsorganisationen (LRO). Dessa senare regler anges
ta särskilt fasta på den känsliga position som de har som arbetar med att utarbeta förslag och
rekommendationer kring val av läkemedel.
Region Skåne har 2010 t ex beslutat tillämpa den överenskommelse om samverkansformer mellan
läkemedelsföretag och den offentliga hälso- och sjukvården och dess medarbetare enligt en
rekommendation 2010-11-12 från Sveriges kommuner och Landsting (SKL).
2013 har dessa regler kring samverkan utvecklats ytterligare i en ny överenskommelse som bl a
behandlar serviceinformation, produktinformation, sammankomster, konsultation och uppdrag,
samarbetsprojekt, frågor kring att vara referenskund, marknadsundersökningar, upphandling,
stipendier och donationer.
Utöver dessa regler som gäller alla verksamma inom Region Skåne finns specifika regler för de som
ingår i Läkemedelsrådsorganisationen (LRO) i form av bl a en jävspolicy och checklista för
jävssituationer. Jävspolicyn för Läkemedelsrådsorganisationen (LRO) i Region Skåne är från 2008.
Syftet med policyn är att förtydliga de spelregler som ska gälla vid alla kontakter med
läkemedelsindustrin.
Läkemedelsrådet har vidare utarbetat en checklista för jävsituationer (2009-10-22 – se avsnitt 4.2
ovan). I denna anges ett antal typsituationer som kan innebära jäv i terapigrupps- och
läkemedelsrådsarbetet. Checklistan anges vara ett komplement till jävspolicyn
5.4 Vilka incitament finns till att följa Skånelistan? Vilka sanktioner finns
och har det någon gång utdömts sanktioner?
Av intervjuerna framgår att några sanktioner inte finns för att öka följsamheten mot Skånelistan 10
och några sådana har alltså inte heller utdelats. Det anges att man prioriterar att arbeta med positiva
incitament (”morötter”). Som sådana incitament för att stimulera till följsamhet mot Skånelistan
anges att ackrediteringsvillkoren för vårdcentralerna inom hälsovalet innehåller fyra
kvalitetsindikatorer avseende läkemedelsförskrivning: 1) behandlingstryck vad gäller (potentiellt)
olämpliga läkemedel till äldre, 2) antibiotikatryck/-förskrivning, 3) återfallsförebyggande läkemedel
vid alkoholmissbruk och 4) magsårsmedicin. (Man vill stimulera till minskad förskrivning av 1, 2 och 4
samt ökad förskrivning av 3).
Av intervjuerna framgår vidare att bland de incitament som finns för att följa rekommendationer om
rationell läkemedelsanvändning är vårdcentralernas kostnadsansvar för basläkemedel till listad
befolkning av stor betydelse. Det anges att de vårdenheter som följer rekommendationerna i
10
Detta utöver att man kan drabbas kostnadsmässigt i de fall man har kostnadsansvar för förskrivna läkemedel.
9
Skånelistan med Bakgrundinformation har lättare att klara sin läkemedelskostnad och därmed
budgeten.
6. Slutsatser och bedömningar
Den sammanfattande bedömningen är att läkemedelsorganisationen har ett väl utbyggt arbete och
dokumentation vad gäller kommunikation/information kring Skånelistan samt hur Läkemedelsrådet
arbetar med Skånelistan. Vidare är policys och regler kring kontakter med läkemedelstillverkarna väl
uppdaterade och brett täckande. Förstudiens resultat föranleder inte någon fördjupad granskning i
dessa avseenden.
Vad gäller följsamhet mot Skånelistan noteras att de incitament som finns för att följa Skånelistan är
positiva (”morötter”) och sanktioner anges inte användas (utöver att man kan drabbas
kostnadsmässigt i den mån man har kostnadsansvar för förskrivna läkemedel). Vidare noteras att
konstruktionen av Skånelistan med mjuka rekommendationer kompletterade med
bakgrundsinformation till stöd för förskrivarens beslut om val av läkemedel är intressant men svårare
att utvärdera i form av ett enhetligt mätetal vad avser följsamhet på regionnivå. Någon tydlig sådan
uppföljning som kan sammanfattas i enkla tal för följsamhet mot Skånelistan anges inte heller
finnas 11.
Den uppföljning som prioriteras är i första hand på enhetsnivå. Enheten för läkemedelsstyrning följer
upp förskrivningen vid besök som genomförs ca 4 gånger/år/enhet. Förskrivningsmönster i
förhållande till rekommendationer och patientunderlag på den aktuella enheten diskuteras.
Omvärldsförändringar beaktas också vid dessa besök.
Mycket talar för att den styrform Skånelistan innebär med betoning på dialog, information och
motivering är ändamålsenlig och att följsamheten är god. En fördjupad granskning av följsamheten
mot Skånelistan rekommenderas därför inte. En jämförande granskning med landsting som arbetar
med mer direkt styrande riktlinjer kan eventuellt vara motiverad och intressant. Vidare kan en
granskning av skillnader mellan olika enheters följsamhet mot Skånelistan vara intressant.
11
Däremot finns applikationer med uppföljning av läkemedelsförskrivning på enhetsnivå för respektive
vårdcentral. Dessa speglar följsamhet till Skånelistans rekommendationer och speglar vårdcentralens egen
utveckling för de läkemedelsgrupper som är vanliga i primärvården.
10
