Barnets normala uppfödning
• Irene Axelsson
• Överläkare, docent
• BUS, Lund
Bröstmjölk
• Vad innehåller bröstmjölk?
Protein
g/dl
•
•
•
•
•
Människa
1
Ko
3.4
Kanin
10
Svin
5.2
Häst
2
Fördubbling av
födelsevikten
dagar
150
60-80
6
14
60
Bröstmjölkens sammansättning
• Protein Vassle/kasein
• Människa 60/40
• Ko
20/80
• Vassle proteiner hos människa:
• Alfa-laktalbumin, laktoferrin, s-albumin, immunglobuliner SIgA
• Vassleproteiner framför allt betalaktoglobulin och immunglobuliner
Amningsstadium
• Kolostrum
3-4 dagar
• Övergångsmjölk
2v
• Mogen mjölk
3v
• Efter 1 månads amning är näringsinnehållet i
mjölken stabilt hos de flesta kvinnor.
• Få förändringar sker fram tills barnet är avvant
Fall 1
• Flicka född i fullgången tid.
• FV 3500g.
• Amningen kom igång på BB.
Fall 1
• Efter ca 4 veckor i hemmet tycker mor att flickan
börjar bli trött.
• Får lugnande besked på BVC.
• Viktökning till 3800g.
Fall 1
• Vid 4 månader vikt 4600g.
• Ger dålig kontakt. Svårt att hålla huvudet
utan stöd.
• Misstanke om utvecklingsstörning.
Vad gör vi?
Fall 1
• Neurologisk utredning.
• Näringsbrist?
• 300 ml bröstmjölk per dygn med lågt
energiinnehåll.
Volym av näring
• 150-200 ml/kg /dag
Kan amning ge näringsbrist?
Energi? Ja, tänk tillbaka på fall 1
Järn ?
Vitamin D ?
Järn
• Risk för järnbrist vid enbart
bröstmjölksuppfödning under 6-9 månader.
Modersmjölksersättningar,
vällingar och industri- tillverkade grötar är
järnberikade.
Hjärnan
• Nyfödda
järn i hjärnan
• Tillväxtspurt slut 2-3 års ålder
•
Mental/motorisk utveckling
D-vitamin
• Behov av D-vitamin vid amning.
• Vid långtidsamning utan tillägg risk för lågt intag.
• Modersmjölksersättningar och vällingar är
berikade.
• Komjölk (lätt och mellan) är berikad.
• Behov 10 ug/dag, 5 D droppar ger 10 ug.
Varför ska man amma?
För spädbarnet ideal sammansättning.
Mindre uppfödningsbesvär
(förstoppning).
Lägre infektionsfrekvens.
Stimulerar kontakten mor-barn.
Rekommendationer om amning
WHO, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket
• Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa
näring. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart
bröstmjölk de första sex månaderna av sitt liv.
www.slv.se
Amning
• Om man vid sidan om amningen ger barnet annan
mat innan det blivit sex månader är det från fyra
månaders ålder oftast bättre att ge barnet puréer
och grötar än att ge modersmjölksersättning.
www.slv.se
Behöver vi produkter gjorda på
komjölk till barn under deras
första levnadsår?
Vad är en modersmjölksersättning?
• Komjölksbaserad
• Komjölk innehåller 3.4 g protein/ dl
• Bröstmjölk innehåller 1 g protein/dl
• Modersmjölksersättning är proteinsänkt till 1.2-1.3 g
protein/dl.
• Anpassad även vad gäller proteinkvalité.
Vad är en modersmjölksersättning?
• Avsaltad
• Berikad med fettsyror som finns i modersmjölk
men ej komjölk.
• Berikad med mineraler (bl järn) och vitaminer.
Fall 2
• Pojke född efter 37 v. FV 3300g.
• Initialt svårt med sugtekniken. Efter några dagar
fungerar amningen.
Fall 2
Efter 6 månader började
mor ge standardmjölk uppblandat med kex.
Pojken tyckte bra om detta.
Viktökning ua.
Fall 2
Ålder 9 månader
Dricker 1.2 liter komjölk per dag uppblandat med kex.
Vikt 8450g.
Är detta något problem?
Fall 2
Hemoglobinvärdet var lågt (75g/L).
Flera andra blodanalyser visade klart att barnet
hade en allvarlig järnbrist.
Komjölk och järnbrist (fall 2)
• Pojken behövde minska sitt intag av drickmjölk
och öka intaget av järnrika produkter.
Välling
• Vad är en välling?
• Är den bättre än
standardmjölk?
VÄLLING
Järnbrist (p=0.0002)
S-Ferritin (p=0.01)
S-Fe (p=0.009)
Acta Pediatr 1999;88:1333-7.
Bramhagen AC, Axelsson I
JÄRNINTAG HOS 1-ÅRINGAR
välling/gröt
kött
rotfrukter/grönsaker
övrigt
• Mjölkintag hos barn
med
S-ferritin >12ug/L
<12ug/ L
(p=<0.0001)
I
Acta Pediatr 1999;88:1333-7. Bramhagen AC,
Axelsson I
TRANSFERRIN RECEPTOR
• Cellytan speglar
järnbehov.
TfR-Fe
Fe-brist
• Acta pediatr, 92;671-5 2003
• Bramhagen A-C, Axelsson I et al
TfR
Rekommendationer
• Svensk och internationell rekommendation :
• Komjölk som dryck (standard) kan introduceras
vid 10-12 månaders ålder.
• Mellanmjölk rekommenderas efter 1 år.
• Lättmjölk eller mellanmjölk efter 3 år.
www.slv.se
Komjölk till småbarn
•
•
•
•
Komjölken ett centralt livsmedel
20-30% av dagligt energiintag
20-40% av dagligt fettintag
30% av dagligt proteinintag
• Nästan inget järn eller fleromättat fett från
komjölk.
Kalcium
75 % av det kalcium vi äter kommer från mjölk
och mejeriprodukter.
Kalcium, tillsammans med motion och vitamin D,
bygger upp vårt skelett.
Behov
½-1 år
540mg/d
ungdom, vuxen
800mg/d
Fall 3
•
•
•
•
1 årig flicka.
Född i normal i tid. Graviditet och förlossning ua.
FV 3.2 kg
Inga sjukdomar i släkten. 2 äldre syskon.
Fall 3
• Då flickan är 9 månader söker man akut.
Flickan sitter på golvet och bankar huvudet
mot väggen
• Inkomststatus flera blåmärken i pannan och
på armarna.
• Vad gör vi?
Varför hade flickan K-vitaminbrist
• Fler brister ?
K-vitamin
• Finns i modersmjölksersättningar men i mycket låg
koncentration.
• 1 mg ges intramuskulärt till alla nyfödda för att
förhindra blödningsbenägenhet
Diagnos?
Fettinnehåll g/dl
•
•
•
•
•
•
Bröstmjölk
4.2
Modersmjölksersättning
3.5
Obehandlad komjölk
3.8-4.5
Komjölk standard
3.0
Mellanmjölk
1.5
Lättmjölk
0.5
• Fettkvalitén ej densamma i komjölk och bröstmjölk.
Proteinbehov
•
•
•
•
0-6 månader, bröstmjölken täcker behovet
6-11 mån, 1.1g/kg/d
12-23 mån 1.0g/kg/d
2år-7 år 0.9 g/kg/d
Nya nordiska näringsrekommendationer
Gröt
• Varför
• industritillverkad
• gröt?
Kan barnet bryta ned födan som
rekommenderas ?
• Vad ligger till grund för rekommendationerna?
Protein
• Kan man bryta ned protein?
•
•
•
•
Chymotrypsin
Elastas
Pepsin
Peptidaser
Fall 4
• Frisk 6 månaders gammal pojke som inkommer
medvetslös till Barnakuten. Pojken har druckit
drygt en liter välling samt vätskeersättning.
• Förslag till åtgärd?
• Diagnos?
Hyperton dehydrering
• Natrium, kalium och klorider är två -tre gånger
högre i komjölk än i modersmjölk
• Proteinet är drygt tre ggr högre i komjölk än i
modersmjölk
• Spädbarnets njurar är begränsade att utsöndra
dessa mineraler
• Spädbarn som får formula med större proteinmängd
(18 g/l) har
– Högre koncentration av aminosyror i plasma
– Högre insulinfrisättning
– Högre koncentration av p-IGF-1
än vad ammade barn har.
• Bröstmjölksuppfödning påverkar insulinfrisättning och
tillväxtfaktorer under hela spädbarnsåret
Pia Karlsland Åkeson, Barn- och ungdomscentrum, UMAS, Malmö
Mat är ett njutningsmedel och vi blir vad vi äter
