Diagnostik allmänt
•Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom,
förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen
•Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett
antal möjliga bakterier (och andra mikroorganismer) som
kan orsaka sjukdomens symptom och förlopp
•Valet av diagnostiska metoder för att säkerställa
sjukdomsorsaken bygger på vilka bakterier (och andra
mikroorganismer) som man tror orsakar sjukdomen
Diagnostik Allmänt
•Odling
-allmänna odlingsmedium
-selektiva medium
-Ger möjlighet att resistens bestämma
•Direktpåvisning
-färgning
-mikroskopi
•Serologi
-påvisa antigen (proteiner-socker-fett från bakterien)
-påvisa antikroppar mot bakteriens antigen hos patienten
•Påvisa arvsmassa
-PCR; Ger även möjlighet att resistens bestämma
Diagnostik
Kap16: ”Mikroskopiska principer och applikationer”
Ljusmikroskop, elektronmikroskop, fluorescensmikroskop
Kap 17: ”Molekylär diagnostik”
RFLP, PCR, Genetiska prober
Kap 18: ”Serologisk diagnostik”
Serologi, Antikroppar, Antigen
Diagnostik allmänt
Vilka provtyper kommer man i kontakt med vid
provtagning/diagnostik av bakterier?
•Sterila punktat
•Vävnadsbitar
•Sekret
•Luftvägsprover
•Sårsekret
•Faeces
•Urin
•Genitalia
•Vilka olika typer av prover finns från luftvägarna?
•Svalg
•Nasopharynx
•Sputum
Mm
Vilka olika typer av sterila punktat finns?
•Blod
•Likvor
•ledpunktat
Diagnostik allmänt
Hur ser provets väg från provtagning till slutsvar ut?
Vad är viktigt att tänka på tex. vid transport?
•Val av prov – provtagning
•Transport – tid
- temperatur
- transportmedium
•Laboratoriet – provsättning
- sortering
- avläsning
- efterarbete
- typning
- resistens bestämning
- slutsvar
•Tolkning av svar
•Behandling
Vad baserar sig indelning/klassificering av bakterier på?
Indelning/klassificering av bakterier görs efter;
-Cellvägg (Gram negativ (G-), Gram positiv (G+) etc)
-Morfologi (kock, stav etc)
-Växtsätt (kedjor, klasar, par etc)
-Växtkrav (aerob, anaerob etc)
-Arvsmassa
Ett bra sätt att lära sig den speciella bakteriologin
Är att läsa delar av varje enskilt kapitel som tar upp
De olika bakterie släktena som vi gjort ovan kap 22-47
Ni kan också läsa kapitel 48
Som listar ett antal
-Patogena bakterier
-Kliniskbild
-Epidemiologiska kännetecken
-Virulensfaktoer
-Behandling
Ni kan också läsa kapitel 21 som kopplar den speciella bakteriologin till
Diagnostiken
Nedanför här kommer jag att ta upp några vanliga tänkbara bakterier
som kan förekomma i prov från;
Prov:
Organsystem:
•Blod
hjärtkärl-lymfsystemet
•Likvor
nervsystemet
•Ben/Led eller ben/led yta
skelett systemet
•Luftvägarna
respirationssystemet
•Sår
hudsystemet
•Urin
urinvägssystemet
•Mag-tarmkanalen
digestiva systemet
•Uretra, cervix, rektum
reproduktionssystemet
Tänkbara patogener i prov från:
Blod:
Sepsis
Stafylokock species
Streptokock species
Salmonella species
Övriga Enterobacteriaceae
Pseudomonas
Och många fler!!!
Ökad risk;
Hög ålder
Immunsupprimerande läkemedel
Leukemi
Tänkbara patogener i prov från:
Likvor:
Meningit (hjärnhinneinflammation)
Neisseria meningitidis
Pneumokock
Haemophilus influenzae
Grupp B streptocker
E.Coli
Listeria monocytogenes
Borrelia
Infektioner i nervsystemet även:
Clostridium tetani
Clostridium botulinium
Tänkbara patogener i prov från:
Ben/Led eller benyta/ledyta
Oraskat av trauma eller en postoperativ
komplikation till ortopediska ingrepp
Osteomyelit (infektion i ben)
Streptokocker
Stafylokocker
E.Coli
Anaerober
Artrit (infektion i led) även protes
Stafylokocker
Tänkbara patogener i prov från luftvägar:
Sputum prov (upphostning):
Lunginflammation (pneumoni)
Pneumokock (vanligast)
Stafylokock aureus
Enterobacter pneumonie
Mycobacterium tuberculosis
Legionella pneumophilia
Mycoplasma pneumoniae
Clamydophila pneumonie
Haemophilus influensae
Och Flera opportunister!!! Ex Klebsiella pneumonie
Tänkbara patogener i prov från luftvägar:
Svalg:
Beta-hemolytiska streptokocker dvs
Grupp A
(Grupp C och G)
Corynebacterium diphteriae
Tänkbara patogener i prov från luftvägar:
Nasopharynx:
(man räknar ofta med att de patogener som finns i bihåla respektive mellanöra
även finns i nasopahrynx, de återfinns också med stor sannolikhet i svalg eller näsprov)
Mediaotit-sinuit (öroninflammation-bihåleinflammation)
Oftast är det barn som har öroninflammation
Och vuxna har bihåleinflammation
Pneumokock
Haemophilus influenzae (ger även upphov till bronkit och epiglottit)
Moraxella catharralis
Grupp A streptokock
Grupp C och G streptokock
Dessa patogener är ofta en komplikation till en tidigare virus infektion
Bordetella pertussis (parapertussis)
Ger ofta följd komplikationer
Tänkbara patogener i prov från:
Sårodling:
Beta-hemolytiska streptokocker Grupp A
Stafylokock aureus
Enterobacteriaceae… (framför allt sår under
midjan)
Pseudomonas aeruginosa
Clostridium perfringens
Tänkbara patogener i prov från:
Urin:
Urinvägsinfektion
E.Coli (vanligast)
Klebsiella
Enterobacter
Stafylokock saprofyticus
Enterokocker
Proteus
Pseudomonas
Chlamydia trachomatis
Tänkbara patogener i prov från:
Faeces
Mag-tamkanalen
Salmonella species
Campylobacter jejuni
Shigella species
Yersinia enterocolitica
Vibrio kolera
Helicobacter pylori
Clostridium difficile ( opportunist - antibiotika orsakad)
Patogena E.coli (svåra att skilja från apatogena i prov)
Toxin från stafylokocker,Clostridium botulinium,
Clostridium perfringens och bacillus cereus i mat
Tänkbara patogener i prov från:
Uretra, cervix, rectum:
Sexuellt överförda sjukdomar
Neisseria gonorrhoeae
Clamydia trachomatis
Treponema palladium
