Värderingar, livsstilar och resvanor – i Mölndal
Värderingar,
livsstilar och
resvanor
11 arbetsplatser
i Mölndal med
fokus på de
anställda
Introduktion
Innehåll
Introduktion...............................................sid. 2
Studiens metod..........................................sid. 3
Segmenteringsmodell.................................sid. 4
Komfortare................................................sid. 5
Flexibilister................................................sid. 6
GCK – Gå, Cykla, Kollektivt.........................sid. 7
Ett attraktivt Mölndal?................................sid. 8
Slutsatser............................................sid. 9–10
Studien har genomförts av Bikupan på .
uppdrag av RAM-projektet, Mölndals stad
Titel: Värderingar, livsstilar och resvanor .
– 11 arbetsplatser i Mölndal .
med fokus på de anställda
Text: Bi Puranen och Karina Wrobel
Grafisk form: Mattias Lundqvist
Människors mobilitet, eller snarare resvanor, är ett väl genomforskat ämnes­
område. Däremot finns det få studier där mätdata knyts till människors pre­
ferenser och värderingar. Det har vi gjort i denna studie. Det betyder att de
vanligaste förklaringarna, till exempel ekonomi, tidsbrist, bekvämlighet med mera, har
fått en djupare belysning. Detta genom att människors värderingar och resonemang
kring dagens resmönster och boende har kunnat knytas samman med tankar och dröm­
mar om morgondagen; hur skulle det optimalt kunna vara?
Denna studie bildar plattform för RAM-projektet, Resvanor till och från arbetsplatser i
Möln­dal, som har uppdraget att påverka och förändra arbetsresorna till och från några
av de större arbetsplatserna i Mölndal. Ambitionen är att ge en fördjupad kunskap om
vad som ligger bakom människornas dagliga val av ressätt. Nästa steg är att föreslå åt­­
gärder som leder till ett förändrat resmönster och som bidrar till ett friskare samhälle
– ett friskare Mölndal.
Vi står inför en av vår tids mest krävande omställningar från ett fossilberoende till ett väsent­
ligt mer uthålligt transportsystem – med alla de svårigheter och utmaningar, men också
möjligheter, som det innebär. Vi är alla en del av ett större sammanhang. Beslut som
tas i Mölndal påverkar även Göteborg, övriga Göteborgsregionen och Västra Götalands­
regionen, som är en del av Sverige, som är en del av Europa. Ändå börjar all verklig
förändring lokalt. Det handlar om att förstå människors val i vardagen, att blottlägga
konflikter mellan värde­ringar och verklighet och att skapa förutsättningar för de föränd­
ringar som måste komma till stånd. Här behövs både politiska och ekonomiska beslut
på såväl riks-, regional som lokal nivå, liksom det behövs enskilda ställningstaganden.
ISBN-91-976231-0-5
© Bikupan 2006
Vill du veta mer om RAM-projektet?
www.molndal.se, [email protected].
031-315 10 00
Vill du veta mer om studien?
www.bikupan.se, [email protected].
08-14 92 44
Hur gör man då en värdegrundsstudie? Jo, den bygger på ett stort lyssnande och på att
ett brett omfång av frågeställningar tas med i arbetet från första stund. Vid sidan av det
strukturerade lyssnandet genomförs datainsamlingar för de statistiska analyserna. Tyngd­­
punkten ligger sedan på att integrera dessa så att en förståelse byggd både på kvalita­
tiva och kvantitativa resultat kan omformas till konkreta förslag och handlingar. Mellan
dessa två faser byggs en bro bestående av kommunikation. Det är där vi befinner oss
idag, därav detta häfte som sammanfattar en omfattande rapport som finns att ladda
ner från www.molndal.se. Trevlig läsning!
Studiens metod
Undersökningen omfattar de anställda vid de medverkande företagen, bosatta
i Mölndal eller inpendlare. Målet har varit att identifiera olika grupper och att
försöka få en djupare förståelse för deras vardagliga resor – att förstå varför
de väljer vissa alternativ framför andra. Många gånger är människor inte ens själva på
det klara med varför de gör som de gör. I studien undersöker vi om människors före­
ställningar gällande kollektiv­trafiken stämmer med de faktiska förhållandena. Andra
gånger kan det handla om rent känslomässiga ställningstaganden. Då är det sannolikt
reflektion över sitt eget handlande som är inkörsporten till förändring och ibland är
kanske arbetsgivarens uppmuntran och aktiva stöd det som förändrar ett beteende.
MEDBORGARPANELER
18–65 år
18–36 år
N = 2 000
2 paneler
(1995–2004)
I
AstraZeneca
KappAhl
ca 10 000
anställda
Papyrus
II
Studien Värderingar,
livsstilar och resvanor
i Mölndal
Harry Sjögrengruppen
Astra Tech
I
Basenkät
+ djupintervjuer
(98 djupintervjuer)
II
Pro lenkät
Mölndals
förvaltningar
För att få svar på hur människor reser medverkade personal från 11 arbetsplatser i Möln­
dals stad i studien: AstraZeneca, Astra Tech, Ericsson, KappAhl, Papyrus, SCA, Mölndals
förvaltningar samt Harry Sjögrengruppen bestående av Carmel Pharma, Det Norske
Veritas, Harry Sjögren och IVF. Medarbetarna besvarade under våren och sommaren
2005 både enkäter och djupintervjuer. Resultatet blev ett omfattande material med
enkätsvar från 2 293 personer. Ett intervjuteam som har fått specialträning i intervju­
metodik utförde 98 ingående djupintervjuer. Det har även gjorts jämförelser med andra
studier för att se om de arbetande i Mölndal skiljer sig från Sveriges befolkning som
helhet, men också jämfört med två paneler med unga som årligen har besvarat enkäter
för att undersöka hur attityder förändras över tiden.
Långsiktigt
Individ
Preferenser
Värderingar
Företag
Attityder
Värdegrund
”Jag blir nästan arg när
jag ser att det bara sitter
en människa i varje bil.
[...] Bara för att folk
inte vill ändra sig och
åka kommunalt.”
Kvinna, 41–50 år, Flexibilist
SCA
N = 2 293
Ericsson
Kortsiktigt
”Bengt heter vår bil! Den
är egentligen mina
barns trygghet och glädjeämne och för mig ett
nödvändigt ont. Den är
ju möjligheten att ta sig ut,
den är också friheten. Friheten att komma
ut på landet, friheten att åka till Sälen.”
Man, 41–50 år, Komfortare
”Jag har en del idéer. Jag
har haft en tidigare, att
jag skulle cykla jorden
runt. Det gör jag nästan
nu, fram och tillbaka till
jobbet, så jag har nästan
cyklat jorden runt.”
Man, >50 år, GCK Avvaktande
Segmenteringsmodell
”Bilen är en symbol för
frihet och inte bara
symbol faktiskt. Det är
faktiskt frihet, det är
frihet att kunna komma
hem när jag vill, det är frihet
att åka till jobbet när jag vill, det är frihet
att kunna handla när jag vill. Bilen är för
mig vad rullstolen är för en lam.”
Man, 31–40 år, Komfortare
Total faktisk restid till
och från arbetet per år
Genomsnittligt antal restimmar
per 253 årsarbetsdagar (enligt dagbok)
Samtliga personer
Endast personer som hämtar och lämnar på dagis/skola
Komfortare
215 (27 arb.dagar)
Flexibilister
200 (25)
GCK Övertygade
264 (33)
GCK Avvaktande
233 (29)
Alla
328 (41 arb.dagar)
307 (38)
n Komfortare (40 %)
314 (38)
Åker egen bil eller tjänstebil till och från arbetet.
Uppger sig inte vara flexibla i valet av transportmedel.
339 (42)
215 (27)
0h
Det omfattande statistiska materialet från enkäterna har använts för att skapa en
modell över resmönster där tre tydliga segment har utkristalliserat sig. Först
delades de svarande in i två grupper utifrån hur de reser till och från arbetet:
bilresenärer som åker bil till och från arbetet (74 %) och övriga som aldrig åker bil till
och från arbetet (26 %). Därefter skapades ytterligare två grupper med utgångspunkt
i om deltagarna anser sig vara flexiEj flexibla
Flexibla
bla (52 %) eller ej flexibla (48 %) i sitt
resande. Dessa fyra grupper korsades
Komfortare
Flexibilister
och resulterade i de tre segmenten Bil
40%
35%
Komfortare som är ej flexibla bilåkare,
Flexibilister som är flexibla bilåkare Ej bil
GCK (Gå, Cykla, Kollektivt)
och GCK (Gå, Cykla, Kollektivt) som
25% (3% Övertygade, 22% Avvaktande)
inte åker bil, oavsett om de är flexibla
eller inte. Segmentet GCK har sedan delats upp i grupperna Avvaktande och Överty­
gade utifrån om GCK:arna avstår bil av miljöhänsyn eller på grund av andra faktorer.
Modellen har verifierats och kontrollerats genom analys av faktiska fördelningar mellan
olika färdmedel och segment.
n Flexibilister (35 %)
322 (40)
100 h
200 h
300 h
400 h
”Har man barn så vill man
försöka förkorta tiderna
för barnen på dagis,
så nu sitter vi och kör i
varsin bil. Det känns inte
alls bra ... Om pendeln skulle
fortsätta ner till Åsa, där vi bor, då skulle
vi sälja en bil direkt.”
Kvinna, < 30 år, Flexibilist
Åker egen bil eller tjänstebil till och från arbetet. Uppger sig vara flexibla i valet av transportmedel
och kan tänka sig att blanda bil, kollektivtrafik, samåkning, gång eller cykel, beroende på vad
som passar bäst.
n GCK (Gå, Cykla, Kollektivt) (25 %)
Åker aldrig egen bil eller tjänstebil till och från arbetet. Kan vara flexibla mellan kollektivtrafik,
samåkning, gång eller cykel eller välja bara ett enda transportmedel.
Kriterier: 1. Reser aldrig med bil
2. Anser miljöhänsyn vara mycket viktigt
3. Föredrar kollektivtrafik därför att det bidrar till miljöarbetet
och för att man slipper använda bil
– Övertygade (3 %): alla tre kriterierna är uppfyllda
– Avvaktande (22 %): första kriteriet uppfyllt samt eventuellt ytterligare ett
Komfortare
Av de tre resesegmenten är Komfortarna (40 %) den största gruppen. De åker
alltid bil till och från arbetet och är inte flexibla i sitt val av färdmedel. Bilen
är en oerhört viktig del i vardagen och 72 % uppger att de sannolikt eller
definitivt inte skulle kunna sköta sina vardagliga sysslor och sin fritid utan bil. Att ha
barn under 18 år ökar sannolikheten att vara Komfortare. Många använder bil för att få
vardagslogistiken att gå ihop med hämtning och lämning på dagis, skola och fritidsakti­
viteter, vecko­inköp och inte minst resor till och från arbetet. Bilen står även för frihet,
en möjlighet att åka vart man vill. För många Komfortare är stunden i bilen avkoppling
och tid för sig själv. Fler män än kvinnor är Komfortare, 46 % mot 37 %. Medelåldern är
högre och likaså medelinkomsten jämfört med de andra grupperna. De är även mer
nöjda med hushållets ekonomi. Det allmänna hälsotillståndet är däremot sämre. Kom­
fortarna är den grupp som oftast svarar nej på frågan om de motionerar regelbundet
och de känner sig oftare trötta.
Det som utmärker Komfortarna är jakten på tid. De är mycket tidskänsliga,
restiden avgör valet av färdmedel. Genom att välja bilen känner de att de får
mer tid för familjen och arbetet. Komfortarna är den grupp som anser sig
spara in mest tid genom att välja bilen. Däremot visar en undersökning av den faktiska
tidsåtgången att tidsvinsten inte är så stor som de tror. Den årligt använda tiden för
resor till och från arbetet utgör 27 arbetsdagar. Om man inkluderar hämtning och läm­
ning av barn på dagis ökar tidsförbrukningen till hela 41 arbetsdagar per år. En orsak
till gruppens bilberoende är att många av Komfortarna inte har tillgång till kollektiv­
trafik där de bor. De har även den längsta genomsnittliga resvägen mellan hem och
arbetsplats, 20 kilometer. Därför är andra färdsätt, som att gå eller cykla, inte heller
realistiska. Säkerhet är en viktig aspekt vid valet av färdmedel, anser Komfortarna. Trots
detta väljer de bilen framför exempelvis kollektivtrafiken. En uppskattning av riskerna
för den egna hälsan visar att de är medvetna om att bilen inte är det säkraste sättet att
förflytta sig på, trafikolyckor nämns som den främsta livs- och hälsorisken för egen del.
De har en stor intellektuell förståelse för miljöhot. På andra plats över risker kommer
klimatförändringar och i djupintervjuerna nämns miljöförstöring som ett av de främsta
hoten för framtiden, såväl lokalt som globalt. Trots denna medvetenhet finns det en
svag koppling till det egna handlandet. Mer tid med familjen eller på arbetet samt prak­
tiska omständigheter väger tyngre än den miljöpåverkan som bilen orsakar.
Viktigt vid transportval
(jämförelse mellan ungdomspanel och Mölndal,
andel som svarat Mycket viktigt/Ganska viktigt)
Tidsåtgång
Miljöhänsyn
Bekvämlighet
Säkerhet
Kostnad
Upplevelse
Mölndal:
(95 %)
(85 %)
(83 %)
(66 %)
100%
75%
(60 %)
50%
(42 %)
25%
0%
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
”Man kan säga att jag fick
betala kollektivtrafiken
med att jobba mindre.
Istället för en och en halv
timme en väg så kör jag på
en halvtimme nu. Så de två
timmarna kan jag lägga på arbetet istället
för på bussen och tåget.”
Kvinna, 41–50 år, Komfortare
Komfortare:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
40 % av undersökningsdeltagarna
Ej flexibla, alltid bil
Fler män än kvinnor
Högre inkomst
Högre ålder
Mest tidskänsliga segmentet
Något sämre allmänt hälsotillstånd
Stressade
Tillfreds med ekonomin
Miljömedvetna, men kopplar ej till eget
handlande
Flexibilister
Skulle du kunna sköta dina
vardagliga sysslor/din fritid utan bil?
Ja, definitivt
Ja, troligen
Komfortare
5%
Flexibilister
9%
GCK Övertygade
50%
GCK Avvaktande
32%
Alla
12%
0%
23%
Sannolikt inte
Nej, definitivt inte
36%
36%
30%
36%
25%
21%
28%
26%
25%
22%
23 %
33%
50%
7%
17%
29%
75%
100%
”I stort sett kör jag själv till
och från jobbet varje dag.
Ibland tar jag bussen, beroende på vad jag ska göra
efteråt, vart jag ska. Det
kan bero på väglaget också,
om det är dåligt väder tar jag bussen.”
Kvinna, 31–40 år, Flexibilist
Flexibilister:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
35 % av undersökningsdeltagarna
Stor utsträckning bil, men även alternativ
Lika stor andel av båda könen
Yngre än Komfortarna
Högre utbildning
Mycket miljömedvetna
Motionerar regelbundet
Stort förtroende för myndigheter,
organisationer och företag
Gott allmänt hälsotillstånd och känner sig
ofta pigga och glada
Flexibilisterna är som namnet antyder flexibla bilåkare. Det betyder att de ofta
åker bil till och från arbetet men att de även använder andra färdsätt, som
att gå, cykla eller åka kollektivt. Gruppen utgör 35 % av undersökningsdel­
tagarna och det är en jämn fördelning mellan män och kvinnor. Gifta och sammanbo­
ende har större sannolikhet att vara Flexibilister, likaså de som har barn under 18 år.
Vad gäller ålder är de ett mittsegment, yngre än Komfortarna men äldre än GCK:arna.
Många Flexibilister skulle vilja använda bilen i mindre utsträckning men styrs ofta av
samma omständigheter som Komfortarna, det vill säga tidsbrist, familjesituation och
dålig tillgång till kollektivtrafik. Av Flexibilisterna svarar 61 % att de inte skulle kunna
sköta sina vardagliga sysslor och sin fritid utan bil. När det är praktiskt möjligt går eller
cyklar många av Flexibilisterna till och från arbetsplatsen.
Inställningen till kollektivtrafiken är splittrad. Endast 5 % åker kollektivt till och från arbe­
tet regelbundet. Att vara tvingad att anpassa sig efter kollek­tiv­trafikens tidtabeller är en
nackdel. Flexibilisterna är inte lika tidskänsliga som Komfortarna men om restiden blir
markant längre med kollektiva färdmedel tar de bilen. Däremot väljer många Flexibilister
att åka kollektivt när de ska in till Göteborgs centrum då det många gånger är det smidi­
gaste alternativet; de slipper hamna i trafikköer och behöver inte leta parkeringsplats.
Flexibilisterna är mycket miljömedvetna. De anser att miljöaspekten är viktig vid valet av
färd­medel, de köper ekologiskt odlade varor och ser miljöförstöring som ett stort hot
inför framtiden. Hälsa och motion är viktigt, 80 % motionerar regelbundet. Att få motion
är en viktig anledning till varför de väljer att gå eller cykla vissa sträckor. Flexibilisterna
är också det segment med störst andel svarande som uppger att de ofta eller alltid är
glada och att deras allmänna hälsotillstånd är mycket eller ganska bra.
Flexibilisterna har högre utbildning än de andra segmenten och särskiljer sig även genom
sitt samhällsengagemang. De har genomgående större förtroende för myndigheter,
organisationer, företag och olika yrkesgrupper än de andra segmenten. Flexibilisterna
har en mer öppen syn på samhället och omgivningen. De är beredda att anpassa sig,
exempelvis genom att anamma mer hållbara vanor och levnadsmönster och är med­
vetna om de möjligheter som individer har att påverka omvärlden, inte minst miljön,
med sina handlingar.
GCK – Gå, Cykla, Kollektivt
De 25 % av undersökningsdeltagarna som tillhör segmentet GCK (Gå, Cykla,
Kollektivt) använder aldrig bil för sina resor till och från arbetet. Istället går
de till fots, cyklar eller åker kollektivt. Fler kvinnor än män är GCK:are, 29 %
respektive 18 %. En närmare analys visar att segmentet består av två undergrupper:
GCK Övertygade som avstår bilen på grund av miljöhänsyn samt GCK Avvaktande som
av olika skäl inte har skaffat bil. GCK:arna är den minst tidskänsliga gruppen. Oavsett
avståndet mellan hem och arbete så kan de tänka sig en längre restid än både Komfor­
tarna och Flexibilisterna.
Vilken är den längsta restid till
jobbet du skulle kunna tänka dig
oavsett färdsätt?
Komfortare
Flexibilister
0–3 km
34
3–10 km
50
41
35
10–20 km
GCK
37
37
48
40
Över 20 km
GCK Övertygade motsvarar 3% av deltagarna i studien. För att räknas till den kategorin
ska res­pondenterna ha svarat att de aldrig reser med bil, att de anser att miljöhän­
syn är mycket viktigt vid valet av färdmedel samt att de föredrar kollektivtrafik för att
det bidrar till miljöarbetet och för att man slipper använda bil. Deras miljöengagemang
genomsyrar alla frågor. En intressant iakttagelse är att de Övertygade GCK:arna upp­
ger att de inte mår så bra. Fler beskriver sitt all­männa hälsotillstånd som ganska eller
mycket dåligt, de känner sig oftare trötta och deppiga.
GCK Avvaktande, 22 % av undersökningsdeltagarna, är den yngsta gruppen i studien med
en stor andel personer under 30 år. Många är ensamstående eller sambo utan barn,
har en lägre inkomst och få har körkort. I åsikter och val liknar de ofta Komfortarna.
De unga Avvaktande GCK:arna är i början av sin karriär och kan antas få en förbättrad
ekonomi framöver. Familjebildning ligger också framför dem. Många bor i lägenhet
men tror att de i framtiden kommer att flytta till småhus eller villa. Dessa faktorer ökar
sannolikheten för att de med tiden, exempelvis om deras ekonomiska förutsättningar
förbättras och de blir föräldrar, kommer att öka sitt bilanvändande. Just gruppen GCK
Avvaktande som är under 30 år har en negativ inställning till kollektivtrafikrelaterade
frågor som är lik Komfortarnas. Vad gäller miljöhänsyn vid val av transportsätt så anser
den här gruppen till och med att det är mindre viktigt än vad Komfortarna gör.
Det är varken möjligt eller önskvärt att hindra de Avvaktande GCK:arna från att bli bilis­
ter. Däremot är det ur ett samhällsperspektiv viktigt att försöka ge dem kunskap och
intresse för hur våra resvanor påverkar miljön och förmå dem att anamma Flexibilister­
nas resmönster snarare än Komfortarnas.
52
51
Alla
74
54
44
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Minuter
”Jag tycker att om man
bor i en stad så bör man
använda kollektivtrafiken. Det känns lite onödigt med bil när det finns
så mycket bilar idag. Det tar
ju längre tid att åka bil genom stan än vad
det tar att åka spårvagn, till exempel.”
Man, 31–40 år, GCK Övertygad
GCK:
•
•
•
•
25 % av undersökningsdeltagarna
Aldrig bil
Större andel kvinnor än män
Låg inkomst
GCK Avvaktande:
•
•
•
•
•
22 % av undersökningsdeltagarna
Liten andel körkortsinnehavare
Lägre inkomst
Fler ensamstående
Stor andel personer under 30 år
GCK Övertygade:
• 3 % av undersökningsdeltagarna
• Avstår bil av miljöhänsyn
• Miljöengagemang i alla frågor
Ett attraktivt Mölndal?
”Det som är bra med Mölndal är väl att man bor
på landet men har ändå
nära till stan [Göteborg].
[…] Man får väl marknadsföra Mölndal bättre.
Vi har ju fritidsanläggning där
borta vid Åby med bandybana, ishockeybana, simhall och gym. Det är ju verkligen
möjligheternas kommun det här. Fast den
har en tråkig stämpel.”
Kvinna, > 50 år,
boende i Mölndals stad, Flexibilist
”Det som vi tyckte var bra
[i Mölndal] var Toltorpsdalen, vi löptränade
mycket i Änggårdsbergen.
Bifrost är ett ganska trevligt
område. Gunnebo, där finns
också trevliga promenad- och springvänliga
områden. Lite sjöar och så.”
Man, 31–40 år,
boende i annan kommun, Flexibilist
”Jag åker inte mycket till
Mölndal centrum på
grund av den sociala
aspekten, det finns inget
att göra. Det jag saknar
är kaféer. Om man väntar
på bussen och vill ta en kaffe så finns det
ingenstans man kan göra det. Jag vill ha
ett ställe där man ser unga människor som
pratar och har det trevligt.”
Kvinna, < 30 år,
boende i Mölndals stad, GCK Avvaktande
Varje dag pendlar närmare 22 500 personer till sina arbetsplatser runt om i Möln­
dal. Av deltagarna i den här studien bor drygt hälften i någon annan kommun
än Mölndals stad. Detta innebär ofta längre resor till och från arbetet, resor
som i många fall görs med bil och bidrar
Segmenteringsmodell boende
till minskad framkomlighet och en försäm­
Bor i Mölndals stad
Bor i annan kommun
rad miljö i kommunen och i regionen. Ett
sätt att minska belastningen på miljön är
att minska avståndet mellan hem och ar­ Positiv
39%
30%
betsplats genom att locka fler pendlare att
flytta till Mölndal. Detta skulle öka fram­
komligheten på vägarna då undersökning­ Negativ
8%
22%
en visar att de som bor nära sin arbetsplats
ofta väljer att gå eller cykla till arbetet.
(Avvikelsen från 100 % avser avrundningar från resp. svarsalternativ)
Hur attraktivt är då Mölndal enligt deltagarna i studien? För att undersöka Mölndals stads
attraktionskraft har undersökningsdeltagarna delats in i segment efter hur de upple­
ver Mölndals stad som geografiskt område. De som anser att kommunen har bra re­
kreationsområden och att det finns tilltalande boendemiljöer räknas som positiva till
Mölndals stad. Grupperna har även delats in i boende i Mölndals stad och boende i
annan kommun. En majoritet är positivt inställda till Mölndals stad och nämner ofta
kombinationen av närheten till Göteborg och de fina frilufts- och naturområdena som
Mölndals fördelar. Men Mölndal uppfattas också som ett tråkigt, grått och anonymt för­
ortsområde med många industrier. En förklaring är att många av dem som inte är bo­
satta i kommunen endast ser motorvägen och det område som de arbetar i och missar
de natursköna delarna.
Av alla som deltagit i undersökningen är 94 % nöjda med sin nuvarande bostadsort. Ändå
är en tredjedel av dessa intresserade av att byta boendeform och 20 % av den tredje­
delen är positivt inställda till Mölndals stad. Den främsta anledningen till intresset för
att byta bostad är en önskan om ett större boende. Många vill byta från lägenhet till
småhus men bostadsrätt är också en populär boendeform. Viktiga faktorer vid valet av
bostad är närhet till naturområden och till bra service, vilket även är några av Mölndals
starka sidor.
Slutsatser
Värderingar är långsiktiga, djupt rotade i människan och styrs av övertygelse.
Preferenser däremot kan skifta snabbt och är mer kortsiktiga och sponta­
na än värderingar. Båda påverkar de handlingar och val som vi gör. Vi har i
denna studie kunnat visa på en mycket stark koppling mellan de dagliga resval vi gör
och olika grundläggande värderingar som till exempel boendemiljöns betydelse kontra
miljömedvetenhet. Vi har också kunnat visa på hur vissa värderingar åsidosätts därför
att de inte är förenliga med varandra: i valet mellan kortare restid och två timmars
daglig restid samt en attraktiv boendemiljö väljer många det senare trots att det tar tid,
belastar miljön och medför risker. När vi tvingas välja – då kan en liten knuff i endera
riktningen från arbetsgivare eller samhälle få det att väga över, vi byter beteende. För
en del är det ekonomin som avgör, men för en stor del av de anställda i de företag som
undersökts är det värderingarna som styr.
Resor till och från arbetet är en stor tidstjuv i våra liv. Deltagarna i undersökningen om­
bads i enkäten att fylla i en resedagbok över sin senaste typiska arbetsdag. En sam­
manräkning av restiden till och från arbetet visar att de i genomsnitt använder 27 hela
arbetsdagar per år bara för resor till och från arbetsplatsen. Om man även hämtar och
lämnar barn på dagis eller skola så ökar restiden till 40 arbetsdagar per år. En stor tids­
vinst skulle kunna göras, inte genom att välja bilen för att spara tid, som exempelvis
Komfortarna gör, utan genom att bosätta sig närmare arbetet.
Hur påverkar
trafikproblemen dig?
Hamnar i bilköer med
förseningar som följd
39%
Upplever stress
34%
Min hälsa påverkas negativt
24%
Min tid räcker inte till
det jag skulle vilja göra
23%
Störs av buller hemma
16%
Störs av buller på jobbet
8%
0%
10%
20 %
30%
40 %
50 %
Varför är det angeläget
att lösa trafikproblemen?
Viktigast
Näst viktigast
Minska miljöoch hälsoskadliga
utsläpp
53%
Trängsel
30%
Stressade bilförare,
en säkerhetsrisk
20%
Buller
7%
0%
Mindre viktigt
Minst viktigt
24%
24 %
26%
29%
23%
17 %
20 %
24%
27 %
30%
25%
6%
40 %
50 %
75%
100 %
Självuppskattade livs- och hälsorisker för egen del
Komfortare
Flexibilister
GCK
1. Trafikolyckor
2. Klimatförändringar 3. Kemikalier i livsmedel 4. Avgaser från biltrafiken 5. Miljöfrågor 6. Resor till och från arbetet 7. Allergier 8. Ohälsotalen 1. Trafikolyckor 2. Avgaser från biltrafiken 3. Kemikalier i livsmedel 4. Klimatförändringar 5. Miljöfrågor 6. Allergier 7. Ohälsotalen 8. Resor till och från arbetet 1. Avgaser från biltrafiken
2. Kemikalier i livsmedel
3. Klimatförändringar
4. Trafikolyckor
5. Miljöfrågor
6. Allergier
7. Ohälsotalen
8. Skador i arbetslivet
Rött val innebär trafikrelaterade risker
Vem ska lösa problemen?
100%
75%
65%
50%
59%
46%
25%
16 %
0%
Politiker
Alla individer
(n=1470)
(n=1 343)
Kollektivtrafiken/
Västtra k
(n=1039)
Arbetsgivaren
(n=367)
Slutsatser (fortsättning)
”Det finns en samåkningspool, vad finns det mer?
Cykelreparatörerna,
cykelparkeringarna. Jag
tycker att Astra gör mycket.
Det finns tydliga riktlinjer
vad gäller resor. Vi försöker åka tåg istället
för att flyga.”
Det finns en kluven inställning till bilen – deltagarna i studien är väl medvetna
om och oroliga för de risker som bilanvändande innebär. När undersök­
ningsdeltagarna ombads uppskatta vad de trodde var de största riskerna för
deras liv och hälsa så angav alla tre segmenten trafikolyckor, avgaser från biltrafiken,
klimatförändringar och miljöfrågor som de främsta riskerna. De två bilburna segmen­
ten, Komfortare och Flexibilister, angav båda trafikolyckor som den allra största risken
för den egna hälsan. Ändå fortsatte de att köra bil.
Man, < 30 år, Flexibilist
Segmenteringsmodellen
per företag
Komfortare
Flexibilister
AstraZeneca
33%
52%
Astra Tech
44%
29%
Ericsson
52%
Harry Sjögren
68%
KappAhl
58%
GCK
15%
27%
32%
16%
23%
20%
Mölndals
förvaltning 32%
36%
9%
22%
32%
Papyrus
53%
34%
13%
SCA
53%
34%
13%
0%
25%
50%
Alla bilanvändare i undersökningen har upplevt problem i trafiken och en majoritet anser
att den viktigaste framtidsfrågan är att minska miljö- och hälsoskadliga utsläpp. Däre­
mot är det inte individen som i första hand ska lösa trafikproblemen utan det ansvaret
överlåter man till politikerna. Deltagarna anser att arbetsgivaren har minst ansvar för
att lösa problemen men undersökningen visar samtidigt att åtgärder på arbetsplatsen
har stor inverkan på de anställdas resmönster. AstraZeneca är ett positivt exempel som
visar hur långsiktigt arbete inom ett företag skapar både miljö- och hälsovinster hos
medarbetarna och ökar företagets attraktionskraft. AstraZenecas kombination av frisk­
vårdssatsningar och åtgärder för att förbättra resvanorna har gjort att företaget har en
större andel Flexibilister och mindre andel Komfortare än företag med liknande demo­
grafisk sammansättning.
75%
100%
”Vi har ju denna förträffliga buss Orange Express
som jag har börjat åka
sedan några veckor tillbaka
och som är helt jättebra.”
Kvinna, > 50 år, Flexibilist
Bland dem som inte använder kollektivtrafiken finns det många förutfattade meningar om
att det är ett tidskrävande och omständligt färdmedel. Trafiksäkerhet och pris anges
sällan som en fördel för kollektivtrafiken, däremot anger många komfort­aspekter, som
tid till avkoppling och att slippa leta p-platser, som avgörande fördelar. Känslan av att
bidra till miljöarbetet och att slippa använda bil är avgörande värden för dem som regel­
bundet åker kollektivt och man efterfrågar också förändringar i kollektivtrafiken för att
förbättra användbarheten och öka servicen. Ett tidsbegränsat försök där man rensar
bland de många små vardagliga hindren (avsaknad av hållplatser utanför arbetsplat­
sen, zonindelningar osv) och de besvärande politiska och ekonomiska hindren, t ex för­
månsvärdebeskattning av arbetsgivarstöd till kollektivtrans­porter, efterfrågas av många
och skulle ge ett värdefullt kunskapsunderlag för framtiden. På så vis skulle Göteborgs­
regionen kunna pröva en annan lösning än Stockholmsförsökets strikta avgiftsstyrning.
Vägarna till en hållbar framtid kan vara många.
10
Bikupan
Projektledare
Forskningsledare
Ledning
Mölndals stad
Ny Dinau
Bikupan
Research
och analys
Daniel Ewerdahl
Djuna Franzén
Mysan Haglind
Fredrik Näsman
Carlos Viktorsson
Karina Wrobel
Intervjuteam
Mölndal
(FRÅN VÄNSTER)
Emily Nilsson
Amir Softic
Johanna Severinsson
Martin Olausson
Elin Göransson
Kia Högberg
(SAKNAS PÅ BILD)
Fredrik Malmberg
Emma Lindberg
Bi Puranen
Projektledning
Administration
Jonas Köpniwsky
Patrick Liu
Annica Johansson
Helen Nicastro
Grafisk form
Mattias Lundqvist
”
”Ett huvudresultat är således att trots medvetenheten om riskerna för det egna livet
och den skadliga effekt som biltrafiken har på miljön, så väger ändå en attraktiv
boendemiljö tyngre än lång restid till arbetet, miljöhänsyn och risker.”
Medverkande arbetsplatser
Projektfinansiärer
Värderingar, livsstilar och resvanor – i Mölndal
Bi Puranen, forskningsledare
