Information från Arbets- och miljömedicin
2015-02-09
Forskningsprojekt
PFAS i dricksvatten och blod
Konsekvenserna för människa och miljö av exponeringen för
PFAS i Ronneby måste följas upp. Därför har ett stort
forskningsprojekt startat i samverkan mellan Avdelningen för
Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och Arbets- och
miljömedicinska kliniken. Projektet finansieras med 4,9
miljoner kronor av forskningsrådet FORMAS.
Dricksvattnet från Brantafors vattenverk i Ronneby kommun
har tidigare varit förorenat av perfluorerade ämnen (PFAS).
Dessa föroreningar finns i grundvattnet, som förorenats av
brandsläckningsskum som använts på en brandövningsplats i
närheten av vattenverket.
Detta händer nu:
Fortsatt möjlighet till blodprovstagning för dem som inte
tidigare deltagit
Uppföljning i vårdregister, läkemedelsregister och andra
hälsoregister av alla som bott i Ronneby kommun sedan
början av 1980-talet (Har vår riskbedömning varit korrekt?
Vad händer på längre sikt?)
Bestämning av hur lång tid det tar för olika PFAS-ämnen
att försvinna ur kroppen
Undersökning av hur dessa ämnen överförs från mor till
barn under graviditet och amning
Biobankning av alla blodprover för att ge möjlighet till
fortsatt forskning
För att kartlägga befolkningens exponering av PFAS har
Arbets- och miljömedicin analyserat blodprov från 1016 barn
och vuxna som druckit vattnet. Alla hade förhöjda halter av
olika PFAS, jämfört med svensk allmänbefolkning. Högst
halter sågs för ämnena PFOS, PFHxS och PFOA (figur på nästa
sida). Det fanns stora variationer mellan individer. Det är lätt att
förstå då man dricker olika mycket och kan ha olika vatten
hemma, i skolan och på arbetsplatsen. Vuxna som under lång
tid druckit vatten från Brantafors hade högre halter än barn och
unga. Detta visar tydligt att föroreningen har funnits i
dricksvattnet under decennier.
Vattenprover från enskilda brunnar har visat lägre halter av
PFAS än vattnet från Brantafors. Det avspeglas också i
blodproverna. Personer som drack vatten från egen brunn hade
lägre halter av PFAS än de som hade kommunalt vatten i
bostaden.
Halter av PFOS, PFHxS och PFOA (ng/ml) i serum bland 1016 personer
som deltagit i blodprovstagning i Kallinge under våren 2014.
Riskbedömning
De nya resultaten ändrar inte Livsmedelsverkets och Arbetsoch miljömedicins riskbedömning, som grundar sig på
nuvarande kunskap om effekter av PFAS i djurförsök och
hos människa:
De lodräta linjerna visar lägsta och högsta uppmätta halter.
En fjärdedel av de undersökta har halter som ligger ovanför den grå boxen, och en
fjärdedel har halter som ligger under den gråa boxen.
Det innebär att hälften av de undersökta hade halter av PFAS som ligger inom boxen.
Ingen risk för akut ohälsa finns
Enskilda sjukdomsfall som direkt kan kopplas till det
förorenade dricksvattnet är inte att vänta
På gruppnivå kan det finnas mätbara förändringar,
t ex i hormonhalter eller blodfetter, inom ramen för
den normala variationen mellan olika individer
Sjunkande halter av PFAS i blodet vid upprepad provtagning
500
400
300
PFHxS (ng/ml)
PFOA (ng/ml)
200
PFOS (ng/ml)
Information om PFAS
Arbets-och miljömedicin www.ammlund.se
Förfrågningar via mail [email protected], tel 046-17 31 38
100
0
Juni 2014
Oktober 2014
AMMs månadsbrev om PFAS i Ronneby:
http://pfas.blogg.lu.se/
Ronneby kommun www.ronneby.se
107 personer mellan 4 och 83 års ålder och med varierande halt av PFAS i blodet
deltar i en långtidsstudie av halten av PFAS i blodet efter avslutad exponering.
Genomsnittshalten av alla tre ämnena har sjunkit något mellan de två första
provtagningarna (juni 2014 och oktober 2014), för PFHxS med 9 % och för både PFOA
och PFOS med 5 %. Detta visar tydligt att halterna i den exponerade befolkningen
som väntat sakta sjunker.
Livsmedelsverket www.slv.se
