Sida 1 (6)
H25 Grå starr patientinformation
Kort om sjukdomsförloppet
Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins
och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning hos
äldre patienter. Tillståndet skall inte förväxlas med
grön starr vilket är en sjukdom som påverkar synnerven eller
åldersgenerativ makulopati vilket påverkar
funktionen på gula fläcken inne i ögat
Symtomgivande grå starr är mycket vanligt i de högre åldrarna och operation av grå starr utgör den i särklass vanligaste
operationen, alla kategorier.
Katarakt förkommer i alla åldrar men ökar kraftigt med stigande ålder. Katarakt förekommer även hos nyfödda – så
kallad kongenital katarakt. Tillståndet kan också påskyndas
av olika mediciner exempelvis långtidsbehandling med kortison. Se bild:
KATARAKT eller GRÅ STARR Innebär alltså en grumling av den
struktur som ligger närmast bakom pupillen (linsen).
GODKÄNT DATUM
DOKUMENT-ID, VERSION
2017-02-03
VARD-5-5653, 2.0
Sida 2 (6)
Vid okomplicerad operation ersätter man grumlat linsmaterial med
en plastlins som fortsättningsvis vilar i den egna linsens kapsel
vilken lämnas kvar i ögat. På grund av detta kan grumlingen ibland
återkomma, så kallad efterstarr. Detta åtgärdas med en ”putsning”
av bakre linsytan med hjälp av en medicinsk laser
Sjukdomens orsaker
Hög ålder
Metabola sjukdomar där diabetes mellitus eller ”sockersjuka” är den
klart vanligast.
Hos barn även vid:
o
o
o
galaktosemi
hypokalcemi och/eller
Wilsons sjukdom (sk hepatolentikulär degeneration, kopparinlagringssjukdom)
o
trubbigt våld utan perforerande
skada samt
perforerande skada.
Skada, både vid
o
Rökning
Uveit eller inflammation i ögast inre, dels på grund av inflammationen i sig men också som biverkan till medicinering
med bland annat kortison under längre tidsperioder.
Ärftlighet
Grav närsynthet
Strålningsorsakad:
o
o
o
Infrarött ljus samt
UV-ljus
Studier påtalar ett visst samband
mellan intensiv solexponering och
tidig kataraktutveckling.
GODKÄNT DATUM
DOKUMENT-ID, VERSION
2017-02-03
VARD-5-5653, 2.0
Sida 3 (6)
Symtom
Synnedsättning:
Varierar från lindrig till total. Dock behåller individen förmågan att se ljus och anges dess lokalisation även vid långt
framskriden katarakt.
Bländningsbesvär:
Mest påtagligt hos yngre personer. Ger ofta besvär vid bilkörning nattetid bland annat men även i andra situationer vid
exposition för där punktformiga ljuskällor vilka ofta ger upphov till besvärande halofenomen. Detta är vanligt vid förtätningar på linsens bakre kapselyta.
Dubbelseende:
När patienten tittar ned det drabbade ögat. Dubbelseende
som föreligger när båda ögonen används och som försvinner
när ett av ögonen täcks för har vanligen en helt annan orsak.
Tilltagande närsynthet (myopi):
Linsens brytkraft förändras och ger så kallad ”linsmyopi”.
Detta fenomen är mest uttalat hos individer med förtätningar
i linskärnan.
Nedsatt kontrastseende:
Ses ibland vid grå starr. Detta leder till att man får störst besvär av sin grumlade lins när det blir mörkare.
Nedsatt samsyn (binokularitet):
När det ena ögat är mer påverkat av grå starr än det andra
upplever man ofta att bilden från det öga med mest grumlad
lins stör bilden som kommer från det andra, bättre ögat.
Tät svällande katarakt kan ge upphov till tryckstegring och
även en så kallad linsinducerad uveit (=inflammation i ögats
inre strukturer).
GODKÄNT DATUM
DOKUMENT-ID, VERSION
2017-02-03
VARD-5-5653, 2.0
Sida 4 (6)
Andra orsaker till grumlingar i ögats främre
segment
Ögat och dess lins kan bedömas i kornealmikroskop, vilket
kan utesluta andra orsaker till synnedsättning hos personer
som medverkar till undersökning.
Om linsen är mycket grumlad eller inspektion av ögats inre
strukturer är svår att genomföra på grund av andra orsaker
kan en kompletterande undersökning med ultraljud av
ögongloben bli aktuell. Syftet med en undersökningen är att
utesluta andra akut åtgärdskrävande orsaker till nedsatt
synskärpa.
Hos små barn kan en central hornhinnegrumling bland annat
förorsakas av:
o Främre och/eller bakre persisterande fetal vaskularisering (PFV).
o Förändringar i
o glaskropp och/eller
o retina
o Diagnos kan ibland kräva
o Inspektion med mikroskop.
o Ultraljudsundersökning
o Undersökning i narkos.
Utredning
Komplett ögonundersökning
Grå starr är en klinisk diagnos och ingår som en naturlig process vid stigande ålder
Utredning för annan underliggande kroppslig sjukdom är
vanligen inte befogad hos vuxna individer.
Hos barn:
Kan orsak till utredning föreligga om
o Ärftlighet inte föreligger och om
o Grå starr föreligger på båda ögonen.
Behandling
Operation.
Den egna linsen (kristallina linsen) avlägsnas med hjälp av
ultraljud.
I den kvarvarande linskapseln inlägges en vikbar intraokulär
lins (IOL) som är vikbar, i Sverige vanligen av akryl.
GODKÄNT DATUM
DOKUMENT-ID, VERSION
2017-02-03
VARD-5-5653, 2.0
Sida 5 (6)
Detta förfaringssätt gör det möjligt att operera genom mycket
små snitt (ca 2-3 mm) vilket förläggs i kanten av hornhinnan.
I 9 av 10 fall utförs operationen polikliniskt dvs patienten går
hem direkt efter ett okomplicerat ingrepp.
Själva operationen tar ca 10-15 min.
Innan operationen mäter man hornhinnans ljusbrytande
egenskaper samt bestämmer hur långt ögat är.
Med hjälp av dessa mått kan med ganska god träffsäkerhet
bedöma vilken linsstyrka som ger önskad refraktion efter
operationen.
Vanligen eftersträvar man normalsynthet eller så kallad emmetropi på långt håll.
Korrektion vid värseende (läsglasögon) kommer i så fall
vanligen att krävas.
Komplikationer
Endofthalmit
Innebär infektion inne i ögat vilket dock är mycket ovanligt i
Sverige (frekvens ca 0,0325%) vilket innebär bland de lägsta
internationellt rapporterade. För att undvika detta installeras
ett bakteriedödande läkemedel till ögats främre främre kammare vid operationens slut.
Suprachoroidal blödning – uttalad blödning under näthinnan
Mycket ovanlig komplikation där kända riskfaktorer är:
o Hög ålder och
o Glaukom (grön starr)
Vid denna komplikation kan ögat bli blint.
Svullen hornhinna
Beror på hur hornhinnans innersta cellskikt (=endotelet) reagerar på operationen. När mycket ultraljud krävs under operation eller när hornhinnans endotelskikt är påverkade av
andra faktorer föreligger en större risk att utveckla hornhinneödem. I få fall kan svullnaden bli bestående vilket kan
komma att kräva transplantation av hornhinnan.
Näthinneavlossning
Med dagens teknik mycket liten om ens någon risk.
Svullnad på gula fläcken (”makulaödem”)
Risken ökar vid eventuell komplikation i forma av kapselbrott
med glaskroppsförlust. Detta förekommer dock även i samband med helt komplikationsfri kirurgi. Behandlingen består i
GODKÄNT DATUM
DOKUMENT-ID, VERSION
2017-02-03
VARD-5-5653, 2.0
Sida 6 (6)
första hand i att droppa inflammationsdämpande ögonläkemedel.
Efterstarr (PCO – Posterior Capsular Opacity)
I särklass den vanligaste komplikationen och vanligare hos
yngre patienter än äldre.
Behandlingen är enkel – man putsar bakom linsen med en
YAG-laser genom att göra ett litet hål i bakre kapselväggen.
Uppföljning
De allra flesta lever som vanligt direkt efter operationen.
Sjukskrivning är vanligen inte aktuell hos arbetsföra.
Behandlingen efter operationen består i att droppa inflammationsdämpande droppar i ögat under ngr veckor tid. Vanligen använder man kortisondroppar – Isopto-Maxidex - eller
dexametason med start 3 ggr dagligen under 3 veckor i region Norrbotten.
Efter en komplikationsfri operation i ett i övrigt friskt öga görs
uppföljande kontroll hos optiker vid okomplicerat efterförlopp.
Vid besvär eller avvikelse från förväntat förlopp skall du höra
av dig till opererande klinik. Du kommer då att få en tid för
kontroll hos ögonläkare.
Glasögonbyte är ofta nödvändigt då hornhinnans brytande
förmåga ändrar sig efter operationen. Detta görs via optiker
efter 6-8 veckor eller när operatör bedömer det lämpligt.
Ibland räcker det med färdigslipade enkla läsglas om ögat
blivit normalsynt (emmetropt) i samband med operationen.
GODKÄNT DATUM
DOKUMENT-ID, VERSION
2017-02-03
VARD-5-5653, 2.0
