2016-08-22
Processöversikt för Trandaredskolan läsåret 15/16
Vårterminen 2014:
Medel av meritvärde
211,3
Gymnasiebehörighet
85,7 %
Fullständiga betyg
79,6 %
Vårterminen 2015: betyg i åk 6
Medel av meritvärde
208,2
Gymnasiebehörighet
87,9 %
Fullständiga betyg
86,4 %
Vårterminen 2016: betyg i åk 6
Medel av meritvärde
211,3
Gymnasiebehörighet
85,9 %
Fullständiga betyg
84,5 %
Utvärdering 15/16
Läsundervisning: förväntade effekter
o Lässtrategierna används i varje klassrum i alla ämnen.
o Eleverna använder lässtrategierna på egen hand.
o Elever lyckas med läsförståelsedelen på NP i åk 3 och 6.
Språkambassadörerna har haft ett antal samlingar under året för lärarna. Lärare
upplever att de tagit till sig lässtrategierna i sin undervisning, men att det finns mer
att göra. Det är viktigt att lässtrategierna används även i SO- och NO-ämnena. I
läsförståelsedelen på NP vt-15 för åk 3, nådde 98,6 % kravnivån på berättande text
och för faktatext nådde 94,6 % kravnivån. I riket var motsvarande nivåer 94,7 %
respektive 92,6 %. Även om våra resultat för åk 3 var högre än riket vill vi nå
längre med våra elever, eftersom läsförståelsen är av avgörande betydelse för
fortsatt skolframgång. I läsförståelsedelen på NP för åk 6 vt- 15 fick våra elever
12,1 i genomsnittlig betygspoäng i jämförelse med riket som låg på 14,6.
BFL: förväntade effekter
Elever tar ansvar för sitt eget lärande.
Elever ser att BFL används i undervisningen och förstår syftet med det.
Lektionens mål och syfte är synligt och tydligt för eleverna.
Eleverna är delaktiga i planering av undervisningen; det framgår i alla LPP:er
hur detta sker.
o Det finns en progression i skrift för elevledda utvecklingssamtal.
o Varje lärare använder nyckelstrategierna i sin undervisning.
o
o
o
o
Många elever tar ansvar för sitt lärande. Det varierar på vilka sätt lärarna synliggör
målen för eleverna. Lektionens mål och syfte är oftast tydligt för eleverna.
Nyckelstrategierna används mer eller mindre i undervisningen, det är olika i
årskurserna och i klassrummen.
Det pågår ett arbete med att ta fram en skriftlig progression för elevledda
utvecklingssamtal i syfte att dokumentera det arbete vi redan gör med eleverna
sedan flera år tillbaka. Skolan har en satsning under våren och hösten med
kompetensutveckling för all personal, utifrån ett material från Skolverket kring
elevers delaktighet och inflytande. BFL-ansvarig lärare har hållit i två
lärarkonferenser under läsåret för att påminna och inspirera om arbetet med BFL.
Matematik: förväntade effekter
o Lektioner har en tydlig struktur utifrån arbetsformer där eleverna är aktiva i
matematik.
o Lärare ifrågasätter den egna undervisningen och läromedel i matematik.
o Varje lärare utvecklar sin kompetens när det gäller strategier för
problemlösning.
o Matematikundervisningen har utvecklats; kursplanen styr i stället för
matematikboken, matematikundervisningen är varierad.
o Rutiner för matematikutveckling inom tal och tals användning genomförs.
Lärarna är nöjda med arbetet i Skolverkets matematikmoduler och önskar
fortsätta med att implementera dem utifrån vad som tagits upp i lyftet. Lärarna
vill strukturera sin undervisning i årscykler 1-3 och 4-6, så att arbetet med
modulerna tas upp naturligt i matematikundervisningen. Rutinerna för
matematikutveckling har varit till hjälp för att få syn på elevernas matematikkunskaper och för att snabbare kunna sätta in hjälp och stöd där det behövts.
IKT: förväntade effekter
o Alla lärare känner sig trygga med att använda IKT som ett verktyg i
undervisningen.
o Alla klasser börjar kommunicera med vårdnadshavare via nätet, antingen genom
sitt klassrum i Pingpong eller i blogg länkad till klassrummet.
o Alla lärare börjar skriva sina planeringar och omdömen i Dexter.
o Det finns förhållningsregler för elever till hur och när Ipads används.
Alla lärare försöker skriva planeringar i Dexter. Kommunikationen med
vårdnadshavare sker mestadels via bloggar. Skolan har gått in och gjort tydligt att
det digitala verktyget Ipad är ett skolarbetsredskap. Det finns mindre tillgång till
digitala verktyg i åk 4, vilket försvårar för lärare som tidigare använt en-till-enverktyg med elever i åk 5 och 6. Lärarna har utvecklat sin undervisning så att den
blivit mer varierad. Skolan funderar på att till hösten skapa ett IKT-råd för
eleverna. IKT-spridaren önskar få möjlighet att träffa arbetslagen 1gång per
månad. Lärarna blir mer och mer säkra på att arbeta med digitala verktyg.
Se & förstå: förväntade effekter
o Pedagoger förstår problematiken för elever inom NPF och anpassar
undervisning/utbildning och förhållningssätt till alla elever.
o Elever känner sig sedda, förstådda och väl bemötta på skolan.
Det finns en förståelse och kunskap hos personal hur de kan anpassa utbildning
och undervisning och därmed nå framgång med elever inom NPF. Två lärare har
genomgått en fördjupad utbildning inom AST genom AST-projektet. Handledning
har också getts till berörda pedagoger som haft elever inom AST. Under läsåret har
all personal genomgått en studiecirkel kring Bo Hejlskovs bok ”Problemskapande
beteende”. Den har ökat personalens förståelse för hur elever inom NPF kan
uppfatta sin omgivning och hur personal kan agera med ett lågaffektivt bemötande.
Kompetensen hos all personal har ökat. Skolan har etablerat en flexenhet med två
speciallärare och en resurslärare.
Nätverk fritidshem: förväntade effekter
o Avdelningarna samverkar med varandra kring aktiviteter och elever samt med
övriga fritidspedagoger i Öster.
o Planering och dokumentation av verksamheten finns skriftligt.
o Avdelningarna informerar föräldrar om sin verksamhet med jämna mellanrum
genom månadsbrev eller liknande. Föräldrar har uttryckt att de önskar mer
information i klimatenkäten.
o Pedagogerna får ökad kunskap och förståelse för elever med NPF genom årets
upplägg av nätverksträffarna.
De förväntade effekterna har uppnåtts. En NPF-föreläsning har hållits med påföljande
diskussioner. Nätverksarbetet har fungerat bra.
Nätverk förskoleklass: förväntade effekter
o Uppstart av ett nätverk för förskollärare i förskoleklass.
o Pedagogerna i Öster får erfarenhetsutbyte från sina verksamheter.
o Lässtrategierna börjar användas i F-klass.
Nätverket är uppstartat. Ett utbildningsupplägg kring lässtrategierna har
påbörjats. Ett läromedel används som är anpassat efter lässtrategierna.
Utvecklingsplan 2016/17
Övergripande mål
Trandaredskolan ska bli bra på att:
o se och förstå alla elever
o anpassa undervisningen och utbildningen för alla elever
o erbjuda en inkluderande utbildning som ger möjligheter till lärande och
utveckling för alla elever
o
o
o
o
o
o
o
o
planera, genomföra och följa upp utbildningen med särskilt fokus på elevinflytande
öka kompetensen hos alla lärare att undervisa i läsförståelse
öka elevernas läs och skrivförmåga i alla ämnen
öka kompetensen hos alla matematiklärare att undervisa i matematik
varje lärare upprätthåller och utvecklar förvärvad kompetens i formativ bedömning
öka kompetensen hos alla pedagoger i att använda digitala verktyg
elevernas resultat förbättras i alla ämnen
eleverna upplever ett ökat medinflytande över sin utbildning
Förväntade effekter: utvärderas vt -17
Läs och skrivundervisning
o Lässtrategierna används i varje klassrum i alla ämnen.
o Eleverna använder lässtrategierna på egen hand.
o Elever lyckas, utifrån sina förutsättningar, med läsförståelse och skriftlig förmåga
på NP i åk 3 och 6.
BFL
o Elever tar ansvar för sitt eget lärande.
o Elever ser att BFL används i undervisningen och förstår syftet med det.
o Lektionens mål och syfte är synligt och tydligt för eleverna.
o Eleverna är delaktiga i planering av undervisningen; det framgår i alla LPP:er hur
detta sker.
o Det finns en progression i skrift för elevledda utvecklingssamtal.
o Varje lärare använder nyckelstrategierna i sin undervisning.
Matematik
o Lektioner har en tydlig struktur utifrån arbetsformer där eleverna är aktiva i
matematik.
o Det finns ett årshjul med mattemodulerna inlagda
o Varje lärare utvecklar sin kompetens när det gäller strategier för
problemlösning.
o Matematikundervisningen har utvecklats; kursplanen styr i stället för
matematikboken, matematikundervisningen är varierad.
o Rutiner för matematikutveckling inom tal och tals användning finns i årshjulet
IKT
o Alla lärare känner sig trygga med att använda IKT som ett verktyg i
undervisningen.
o Alla klasser börjar kommunicera med vårdnadshavare via nätet, antingen genom
sitt klassrum i Pingpong eller i blogg länkad till klassrummet.
o Alla lärare börjar skriva sina planeringar i Dexter.
o IKT-råd för elever startas
o Lärspridaremöten anordnas av IKT-spridaren
Se & Förstå
o Pedagoger förstår problematiken för elever inom NPF och anpassar
undervisning/utbildning och förhållningssätt till alla elever.
o Elever känner sig sedda, förstådda och väl bemötta på skolan.
o Pedagoger får till sig och använder olika metoder för att anpassa kring alla elever
som behöver det.
Särskilt stöd och stödinsatser
o De elever som är i behov av stöd i läsning och matematik tydliggörs i ett
tidigt skede genom screening.
o Att elever genom tidiga insatser ökar sina möjligheter till att nå
kunskapskraven.
o Elever som är i behov av särskilt stöd eller stödinsatser uppvisar större
progression och måluppfyllelse.
o Elever och pedagoger får stöd i att hitta verktyg för att nå längre i elevens
kunskapsinhämtning.
o Att alla elever ska känna sig trygga i att de har en plats i skolan, där deras
förutsättningar tas i beaktande.
o Ökad dokumentation och uppföljning av extra anpassningar.
Nätverk fritidshem
o Avdelningarna utvecklar sin verksamhet och profession utifrån nätverket.
o Fördjupar sig i LGR 11 och de nya skrivningar som gjorts för fritidshemmen.
o Planering och dokumentation av verksamheten finns skriftligt.
o Avdelningarna informerar föräldrar om sin verksamhet med jämna mellanrum
genom månadsbrev eller liknande. Föräldrar har uttryckt att de önskar mer
information i klimatenkäten.
Nätverk Förskoleklass
o Pedagogerna i Öster får erfarenhetsutbyte från sina verksamheter.
o Lässtrategierna börjar användas i F-klass.
o Fördjupar sig i LGR 11 och de nya skrivningar som gjorts för F-klassen.
o En återkoppling görs från åk 1-lärarna till F-klasslärarna om F-klassernas
matematikundervisning.
o
o
o
Förbättringsarbete skolbiblioteket (samarbete skola/bibliotek)
Ökad kvalitet på skolbiblioteksverksamheten.
Ökad samverkan mellan elever, pedagoger och bibliotekarier.
Ökad tillgänglighet.
o Ökad måluppfyllelse i svenska/SvA.
Villkor och ramar
Styrning och ledning samt kompetens och kollegialt lärande
Rektor presenterar projektplanen för kollegiet och följer upp projektplanen.1
Det kollegiala lärandet sker under varje möte. Varje lärare förväntas utveckla ett
förhållningssätt som innebär att man är öppen för andras sätt att tänka och har en vilja att
bidra till kollegornas utveckling och att utvecklas själv. Skolan har fokus på att delge goda
exempel.
Läsning och skrivning
Deltagande lärare
Utvecklingsenheten
Deltar i konferenser på
Handledarträffar.
skolan.
Läs-och skrivlyft åk 1-3
Använder läs- och
och 4-6.
skrivstrategierna i sin
undervisning i alla
ämnen.
Matematik
Deltagande lärare
Förbereder sig inför
möte. Deltar i de
kollegiala lärtillfällena.
Genomför uppgifter i sin
undervisning. Arbetar
med rutiner för
matematikutveckling.
BFL
Deltagande lärare
Deltar i konferenser på
skolan. Använder
nyckelstrategierna i sin
undervisning. Har ett
tydligt elevinflytande.
Utvecklingsenheten
Inbjuder till
matematikambassadörsträffar.
Utvecklingsenheten
Arrangerar inspirationskonferenser på Pulsen.
Handledarträffar
Språkambassadörer
Planera för och leda
utvecklingskonferenser
kring läsning och
skrivning tillsammans
med lärare. (Christine,
Päivi)
Matematikambassadörer
Planera för och leda
utvecklingskonferenser i
ämnet matematik för
lärare.
(Therese, Malin S)
BFL-ansvarig
Deltar i Pulsenkonferenser. Planera för
och leda utvecklingskonferenser för lärare.
(Maria)
Rektor
Skapar tid för konferenser.
Stämmer av att satsningen
ingår i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Rektor
Skapar tid för
konferenser.
Stämmer av att
satsningen ingår i det
systematiska
kvalitetsarbetet. Ser till
att rutiner för matematikutveckling används.
Rektor
Skapar tid för konferenser.
Stämmer av att satsningen
ingår i det systematiska
kvalitetsarbetet.
IKT
Alla pedagoger
Använder IKT i sin
undervisning. Skriver
planering och omdömen i
Dexter. Använder
Pingpong /blogg i
kommunikation med
vårdnadshavare.
Se & Förstå
All personal
Deltar aktivt skolans
studiecirkel om boken
”Vilse i skolan” av Ross
green.
Arbetar aktivt med ett
inkluderande synsätt och
arbetssätt.
IKT-pedagog Öster
Utbildar i Pingpong
och hur man kan
använda klassrummet i
Pingpong. Även annan
fortbildning.
Utvecklingsenheten
Håller pedgogiska
caféer om elever inom
NPF.
Särskilt stöd och stödinsatser (Tranan)
Alla pedagoger
EHT
Deltar i möten med EHT
kring elever i behov av
särskilt stöd.
Alla pedagoger har en
dialog med speciallärare
kring de elever som får
särskilt stöd eller
stödinsatser på Tranan.
Alla pedagoger
dokumenterar det
särskilda stödet i form av
åtgärdsprogram och de
extra anpassningarna.
Engagerar sig i elevärenden som anmäls till
EHT.
Har ett övergripande
ansvar för elevers hälsa
och skolsituation.
a. IKTansvariga
b.IKT-spridare på
skolan
a. fixar med och
administrerar kring
Ipads
b. IKT-spridare deltar i
spridarträffar kring IKT
i undervisningen.
Planera för och leda
utvecklingskonferenser.
(Stefan, Matti, Johan)
Rektor
Specialpedagog,
speciallärare, kurator,
skolpsykolog
Stödjer och stöttar
pedagoger med tankar
och idéer kring
anpassningar inom
klassens ram. Planera
för och leda
studiecirkel på APT:n.
Rektor
Stämmer av att satsningen
ingår i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Skapar tid för konferenser
och studiedagar.
Stämmer av att satsningen
ingår i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Avsätter tid för
studiecirkeln på APT.
Specialpedagoger,
speciallärare
Planerar för och håller
utvecklingskonferenser
om särskilt stöd och extra
anpassningar.
Intensivläsning
Ansvarar för screening.
Ansvarar för att särskilt
stöd, stödinsatser och
extra anpassningar ges.
Är behjälpliga vid
utredningar och utförandet
av åtgärdsprogram.
Rektor
Stämmer av att
satsningen ingår i det
systematiska
kvalitetsarbetet.
Avsätter tid för
konferenser. Samråder
med berörda och tar
beslut kring
resursfördelningen.
Nätverk fritidshem
Alla pedagoger
Deltar aktivt i de träffar
som anordnas i Öster.
Delar med sig av egna
erfarenheter och tar del
av andras i gruppen.
Nätverk F-klass
Alla pedagoger
Deltar aktivt i de träffar
som anordnas i Öster.
Delar med sig av egna
erfarenheter och tar del av
andras i gruppen.
OL
Anordnar
nätverksträffar. För
med sig Östers
nätverkstänk in i den
nya organisationen.
OL
Anordnar
nätverksträffar med
särskilt fokus på
läsning/lässtrategier.
Förbättringsarbete skolbibliotek
Alla pedagoger
Skolbibliotekarie
Delta aktivt i samarbetet Visa utlåningsapparat
skola-bibliotek kring
för lärare och elever.
Pärlbandet och övrigt
Delta på skolförbättringsarbete.
utvecklingsgruppens
möten och vissa andra
möten i skolan.
Hålla i biblioteksintroduktion för lärare.
Starta ett biblioteksråd
för elever. Tydliggöra
kopplingen pärlbandläroplan för
pedagogerna.
processledare
Planerar nätverksträffar
i samråd med OL.
(Ito)
processledare
Planerar
nätverksträffar i
samråd med OL.
(Anette S)
EC bibliotek
Avsätter tid och stöd
för bibliotekarie att
planera och
genomföra
förbättringsområdena.
Stämmer av
tillsammans med
rektor att satsningen
ingår i det
systematiska
kvalitetsarbetet.
Rektor
Stämmer av att satsningen
ingår i det systematiska
kvalitetsarbetet. Avsätter
tid för fritidspedagoger att
vara med på
nätverksträffarna.
Rektor
Stämmer av att
satsningen ingår i det
systematiska
kvalitetsarbetet.
Avsätter tid för
förskollärare att vara
med på
nätverksträffarna.
Rektor
Avsätter tid och
stöd för pedagoger
och bibliotekarie att
samverka.
Stämmer av
tillsammans med
EC bibliotek att
satsningen ingår i
det systematiska
kvalitetsarbetet.
