Marinbiologiska undersökningar
2016
• Svenska Högarna (syfte: ombildning av reservat)
• Lilla Nassa (syfte: inga tidigare undersökningar)
Dykundersökning grunda bottnar
Svenska Högarna
2006
• I exponerade lägen fanns kraftiga
algbälten till ca 7,5m
• I skyddade havsvikar fanns kransalger
• I hamnen var algerna få och överväxta.
Bakteriehinnor, ankringsskador och
nedskräpning på botten
2016
• Liknande algsamhällen och djup
• Ev. försämring i hamnen
• Ev. glesare blåstångsbälte under 5-6
meters djup
• Ev. ökat inslag blåmusslor
Kartering av djupare bottnar
Svenska Högarna
• >100 platser undersöktes med
sonar, ekolod och uv-video till
60 meters djup
• Ger övergripande information
om havsbotten som habitat
Motsvarande undersökning även i Lilla Nassa!
Resultat sonar & ekolod
• Tidigare studier indikerade
mjukbotten djupare än 40 m.
• Nya underlag visar främst
hårdbotten ner till 60 m.
• Vågpåverkan ända ner till 60
meter. Sanden är vågskvalpad!
• Extrem strukturell komplexitet.
• Skyddade ”svackor” med
mjukbotten i det hårda
landskapet.
Resultat video
• Grunda vågexponerade
hårdbottnar hög täckning av
friska algbälten: blåstång och
fleråriga rödalger.
• Vertikala branter och djupare
hårdbottnar hög täckning
blåmusslor ner till ca 40 m.
• Svackor med lösa drivande
rödalgsmattor.
• Djupare sandbottnar sannolikt
rika på djur (musslor, maskar,
kräftdjur, småfisk).
Nätprovfiske
Svenska Högarna mitten augusti
Lilla Nassa början september
Resultat nätprovfiske
(antal fiskar)
• Mest strömming = normalt
Totalt ca 1000 st/ område
• Skarpsill = betydligt färre
• Tånglake vanlig i båda
områdena. Rödlistad!
• Överraskande många
abborrar Svenska Högarna
• Ingen gädda…
• Tejstefisk trevligt inslag
Resultat fiskstorlek
• Abborre: fler och större vid
Svenska Högarna jfr Lilla
Nassa
Antal
Medel 19,5
Medel 22,8
11 st
27 st
Storlek
Samma storleksfördelning
1104 st
880 st
• Strömming likartad
populationsstruktur båda
områdena
• En del rejält stora
strömmingar (spigg i
magen!)
Kommande miljögiftsanalyser fisk
Underlag:
ca 15 abborrar och
strömmingar från
respektive område.
Syfte:
Avgöra risker för konsumenter!
Analysera:
• metaller (Pb, Cd, Cu, Hg)
• klorerade ämnen (PCB och
klorerade pesticider)
• tennorganiska föreningar
Potentiella födosöksområden för
sjöfågel
• Modellering för utvalda
arter; bl.a. tordmule,
sillgrissla, svärta, alfågel
• Verifiera i fältstudier 2017
Fågelstudier 2016-2017
Fätundersökning
• Del 1: studera födobeteende under
häckning vid Svenska Högarna
(områden, dykdjup, dygnsrytm)
• Del 2: ev. vintersäsong i Östersjön
Teoretisk studie
• Överlevnadsanalys baserad på
ålder, vikt mm insamlad vid
ringmärkning.
• Koppla resultat till fiskbestånd
mm och jämföra med andra
områden för att avgöra orsaker.
Tack för att ni sprider information vidare!
